lån

Vad är ett engagemangsbesked?

Posted on by

Fråga: Vår revisor har bett om ett engagemangsbesked. Vad är det och vad används det till?

Svar: Engagemangsbeskedet är ett dokument som går att beställa hos banken som utvisar det aktuella bolagets samtliga engagemang hos banken per ett visst datum. Det görs vanligen i samband med bokslutsdagen.

Utöver saldon på de bankkonton som bolaget har i banken framgår även information om eventuella krediter, garantier, panter, borgen, särskilda villkor (covenanter) eller dylikt som bolaget avtalat om med banken.

Revisorn efterfrågar detta för att kunna stämma av sammanställningen av engagemangen mot bolagets räkenskaper och årsredovisning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Kassaflödesanalys i K2 och K3 – vad gäller?

Posted on by

Vad är en kassaflödesanalys? Kassaflödesanalysen är en del av ett företags årsredovisning och/eller en koncerns koncernredovisning. Den består av en uppställning som visar in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Den fokuserar alltså mer på likvida flöden än på intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret, vilket ju är fokus i resultaträkningen. Genom att fokusera på likviditeten så är kassaflödesanalysen en viktig komplettering till informationen i resultat- och balansräkningen, som faktiskt gör att man kan förstå ett företag på ett helt annat sätt än genom att bara analysera resultat- och balansräkning. Inte minst banker och andra kreditinstitut fokuserar mycket på kassaflöden. Tidigare kallades kassaflödesanalys för övrigt för ”finansieringsanalys”.

Vilka behöver upprätta en kassaflödesanalys? Det är inte alla företag/koncerner som har krav på sig att upprätta en kassaflödesanalys. Större företag/koncerner, enligt Årsredovisningslagens definition (80Mkr omsättning m.m.) i ÅRL 1:3, är skyldiga att bifoga en kassaflödesanalys i sin års- och/eller koncernredovisning medan mindre företag får lov att göra det frivilligt.

K2 eller K3. Spelar det någon roll? Definitionen av större företag hänger ju även ihop med val av redovisningsregelverk där större företag har som krav att tillämpa K3 medan mindre företag får tillämpa K2, som är ett förenklingsregelverk, eller frivilligt tillämpa K3. Mindre företag som frivilligt tillämpar K3 behöver ej upprätta kassaflödesanalys, men får göra det frivilligt. Jag går inte in mer specifikt på skillnader mellan K2 och K3, eller för- och nackdelar med de olika regelverken, i detta inlägg. Det finns mycket material på nätet om detta redan, och eventuellt kan det återkomma här på bloggen längre fram i tiden, men inte nu utan här blir det fullt fokus på kassaflödesanalysen. Grunden för kassaflödesanalysen läggs alltså i Årsredovisningslagen medan den förtydligas i redovisningsregelverken K2 (kapitel 21) och K3 (kapitel 7). Se vidare Bokföringsnämndens Allmänna råd. Här finns även exempel på uppställningar. Jag kommer vidare främst att utgå från K3-regelverket där det är absolut vanligast med kassaflödesanalyser.

Kassaflödesanalysen kan upprättas utifrån två olika metoder; indirekt metod och direkt metod. Indirekt metod är absolut vanligast och har du läst börsbolagens årsredovisningar är det med största sannolikhet den indirekta metoden du sett. Indirekt metod är också den enda metod som är tillåten enligt K2. Kortfattat utgår indirekt metod från rörelseresultatet medan den direkta metoden utgår direkt från in- och utbetalningarna. I detta inlägg kommer jag utgå helt från den indirekta metoden.

Kassaflödena delas upp i och redovisas på 3 olika nivåer i kassaflödesanalysen: den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Lite kortfattat särskiljer de sig såhär:

  • Den löpande verksamheten visar hur bra företaget/koncernen är på att skapa kassaflöde från sin/sina huvudsakliga verksamhet/er. I mindre företag är det inte ovanligt att detta utgörs av rörelseresultatet med återläggning av avskrivningar (som ju inte är ett kassaflöde i sig) som sedan justeras med årets förändringar av rörelsekapitalet. I större företag brukar det vara aktuellt med flera justeringar av poster som inte är kassaflödespåverkande.
  • Under investeringsverksamheten redovisas t.ex. kassaflöden hänförliga till inköp eller försäljning av tillgångar, aktier eller annat som inte normalt ses som löpande verksamhet.
  • Under finansieringsverksamheten framgår kassaflöden som kommer ur t.ex. förändring av lån, nyemission, erhållna aktieägartillskott etc.

På vilken nivå ska kassaflödet redovisas? Tekniken för att fördela kassaflödena till rätt nivå är relativt teknisk och större företag använder normalt sig av ett affärssystem som är programmerat för att fånga upp dessa transaktioner och isolera dem i kassaflödesanalysen. Det är inte alltid helt solklart vilka kassaflöden som hör till vilka nivåer och det får vi ofta frågor om i vår roll som rådgivare. Det finns t.ex. problematik när man ska redovisa factoring, koncernflöden, finansiell leasing, lån och krediter m.m. men ofta finns det stöd att få i regelverken.

Hur vet man om det blivit rätt då? Summan av kassaflödena ska sedan bli ”Årets kassaflöde” som i sin tur ska vara förändringen av företagets/koncernens likvida medel från det föregående räkenskapsåret (OBS! I vissa fall kan det bli nödvändigt med avvikelse från detta och då ska det redovisas i en not). Man kan således säga, något förenklat, att kassaflödesanalysen är en rejäl notupplysning till likvida medel i balansräkningen.

Bruttoredovisning är huvudregel i alla kassaflöden. Man får alltså inte kvitta olika kassaflöden mot varandra (nettoredovisning). Det finns vissa undantag som t.ex. klientmedel, förändring av checkräkningskredit samt särskilt stor omsättning av vissa finansiella tillgångar som ska nettoredovisas. Nettoredovisning ska också göras om omläggning av ett lån görs hos samma kreditgivare utan att det leder till någon transaktion på företagets likvidkonto och samma princip gäller om man t.ex. förvärvar en materiell anläggningstillgång genom ett avbetalningskontrakt eller vid finansiell leasing (K3 7.17).

Avslut! Detta är alltså lite tankar kring vad det innebär att upprätta en kassaflödesanalys. Det finns som sagt en mängd potentiella utmaningar här, beroende på typ av företag/koncern/verksamhet, men ofta går det att få ihop en relativt bra kassaflödesanalys med ganska enkla medel och det ger viktig information om i princip alla företag. Om ni vill ha stöttning alternativt få hjälp med en förenklad kassaflödesanalys för er verksamhet så hör av er så hjälper jag gärna till!

Lätt att tjäna pengar på börsen!

Posted on by

Ofta hör man om folk som förlorar pengar på börsen. För mig är det helt obegripligt. Det är ju bland det enklaste man kan göra att gå med vinst på olika börsplaceringar. Särskilt idag. Så här gör du för att tjäna pengar på börsen!

För några år sedan skrev jag ett provokativt inlägg på en annan blogg som jag tänkte återge nedan då ämnet alltid är aktuellt och tillvägagångssättet egentligen är ganska likt över tid. Sedan några månader tillbaka är jag också aktiv i organisationen Aktiespararna som har som målsättning att hjälpa dig som sparar i aktier och fonder. Jag noterade att deras ”7 gyllene regler” i mångt om mycket liknar inlägget jag skrev för längesen, om än lite mindre provokativt.

Nu när du dessutom har läst de två färska inläggen här om Börspsykologi och Investeringsklockan så är du fullt utrustad att veta NÄR och VAR du ska gå in, men du kanske inte riktigt har koll på HUR? Det ska jag lära dig nu.

Gör bara så här: Köp på botten, sälj på toppen.

Enkelt, eller hur? Så hur åstadkommer du detta då? Följ nedanstående steg. Det viktigaste i varje stycke har jag markerat i fet stil.

1. Förberedelse / sammanställ dina tillgångar.

Gör en enkel sammanställning över dina placerbara tillgångar (pengar) och jämför dem med dina skulder. Endast pengar som du har råd att förlora bör placeras på marknaden. Låna aldrig pengar för att placera på marknaden! Har du skulder (bostad, båt, bil eller övriga konsumtionsvaror) så amortera på dem. Börja med de som har högst ränta och gå nedåt. Lån ökar nämligen både dina kostnader (mer om detta i punkt 3) och ditt risktagande (hävstång).

Genom att hålla en låg risk i din kapitalhantering ökar du din sannolikhet att tjäna pengar på lång sikt. Dvs. även omvänt gäller att ju högre risk du tar, desto större sannolikhet är det att du förr eller senare (helt säkert, jag lovar!) står på noll, eller ännu värre minus! Genom att vara uppmärksam med din kapitalhantering så sover du mycket bättre om natten och kan fatta bättre beslut.

Nu vet du hur mycket du har att placera. Nu är det dags att ta reda på hur du ska placera.

2. Bedöm trenden, upp eller ner – köp eller sälj/blanka?

Så här har Stockholmsbörsen rört sig de senaste 17 åren:

OMXS3015år

Diagram från yahoo.com för OMXS30 (Stockholm) index 1998 –> Idag med MA200-trendlinje.

Erkänn att det inte borde vara så svårt att vara på börsen vid första anblick av detta diagram? Jämför gärna även det med inlägget om Börspsykologi. Några visa personer har sagt ”The trend is your friend!” och “Bulls live above MA200, bears live below MA200” vilket innebär att börsen oftast följer trender samt går upp när kursen ligger över MA200 och oftast ner när kursen ligger under MA200.

MA200 undrar du kanske? Det är snittet av de 200 senaste dagarnas stängningskurser dag för dag, och du finner det utritat som en mörk linje i ovanstående diagram. När MA200 lutar uppåt är det köpläge, och när den lutar nedåt är det sälj-/blankningsläge. Detta gäller generellt. Sen kan det förstärkas genom ovanstående citat, på detta sätt: Lutar MA200 uppåt och kursen ligger över MA200 är det mycket köpläge, och på samma sätt så är det mycket sälj-/blankningsläge om MA200 lutar nedåt och kursen ligger under MA200. Om du är mer nyfiken på detta finns det flera andra trendnivåer och verktyg att använda sig av vid teknisk analys, men MA200 är en mycket bra start. Utifrån detta kan du hitta en metod att följa trenden som passar dig.

Blanka, förresten? Vad är det? Jo, det innebär att du köper en aktie och sen säljer den till någon annan med villkor om att få köpa tillbaka den när du vill (lånar ut). På detta sättet tjänar du på att aktien tappar i värde då du lånar ut den med rätten att köpa tillbaka denna när du vill för ett lägre pris. Mer utförlig information om blankning samt godkännande av avtal för detta finner du via din aktie-/fondmäklare eller på Google.

Upp eller ner. Ganska enkelt eller hur? Stockholmsbörsen (OMXS30) har sedan december 2014 legat över MA200 och ligger alltså i köpläge. Det går självklart att ha andra riktmärken än OMXS30 beroende på vad man investerar i, men jag brukar välja objekt baserade på, eller noterade på, Stockholmsbörsen. Som den observante noterar har vi nog inte långt kvar på nuvarande uppgång, men det har jag ju redan avhandlat i mitt inlägg Börspsykologi – DÅ vänder det nedåt! Men t.o.m. första vecka i oktober är det alltså uppåt som gäller 🙂

Nu har du koll på hur mycket du ska placera samt i vilken riktning du ska placera.

3. Välj investeringsobjekt / minska dina kostnader.

Nu börjar det bli svårare. Genom ovanstående modell kan du bli precis hur rik som helst, men det som skiljer agnarna från vetet är också hur man hanterar sina kostnader, som t.ex. courtage, räntor, köpavgifter, förvaltningsavgifter och spreadkostnader. Håll nere dem! Varje kostnad idag är en minskning av tillgångarna som du sedan år efter år istället kunnat få ränta-på-ränta-effekt på!

När jag placerar försöker jag hålla mig till värdepapper vars värde baseras helt på index, t.ex. aktier i investmentbolag eller aktiefonder, och sen komplettera med ett fåtal aktier på Large cap-listan som har hög likviditet (omsätts mycket, mer korrekt marknadsvärde, lätt att sälja). Genom att blanka (se ovan) kan du tjäna pengar även på nedgången vilket ger dubbla intjäningsmöjligheter.

Vid köp av enskilda aktier bör det även vägas in en mängd kriterier. Kortfattat:

a. Lägg inte alla ägg i samma korg – Köper du t.ex. bara Ericsson-aktier löper du alltid en risk att de t.ex. släpper en rapport med en nyhet som rör kursen onormalt mycket = hög risk.

b. Köp stigande aktier, och sälj/blanka sjunkande aktier – De stiger/sjunker ofta av en anledning. Rör de sig onormalt mycket i motsatt riktning med den underliggande trenden (t.ex. MA200 på OMXS30 ovan) så var försiktig.

c. Snitta aldrig ner dina innehav / gift dig inte med ditt innehav / klipp förluster tidigt – Samma anledning som i 3b ovan.

Nu vet du hur mycket du ska placera, i vilken riktning du ska placera och vad du ska välja för objekt. Enkelt. Nu är det bara det svåraste steget kvar.

4. Disciplin!

Här faller de flesta. Gör inte det! En framgångsrik investerare vid namn Warren Buffet har sagt något i stil med att börsen är en plats där pengar sakta men säkert förs över från de rastlösa till de tålmodiga.

Ha tålamod, håll er till ovanstående rutin och krångla inte till denna enkla modell i onödan. Det är nämligen inte svårare! Lyssna inte på t.ex.:

a. “Det är annorlunda nu, för att <sätt in valfritt skitargument här>“ – Det är det inte! Se bl.a. inlägget om Börspsykologi. Historien kommer att upprepa sig och du kommer att förlora pengar om du tror något annat.

b. “Köp / köp inte denna aktien för att <sätt in valfritt skitargument här>” – Alla har en avsikt när de kommer med dylika tips. Lita inte på dem! De har med största sannolikhet fel och då riskerar du inte bara att förlora pengar utan även din relation med tipsaren. Glöm inte att det är DU som är ansvarig för din investering och fall inte för lockelsen att ta den enkla utvägen genom att kunna skylla på någon annan.

c. “Ingen förlorar pengar på börsen” – Johådå! De flesta. Men erkänn att just detta avslutande argument var anledningen till att du började läsa detta inlägg (se första stycket ovan)? Har du tagit dig ända hit ner vet du åtminstone hur du ska göra för att undvika att förlora dina pengar.

Sådärja. Imorgon är det måndag och börsen öppnar igen. Men redan nu kan du börja förbereda dig med punkterna 1 och 2. Sätt fart och tjäna pengar!

Detta är inlägg 26 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Bokföra och deklarera Crowdfunding

Posted on by

Jag har den senaste tiden fått några frågor om hur s.k. Crowdfunding (svensk översättning Gräsrotsfinansiering) ska hanteras i bokföring och deklaration.

Jag läste även nyligen utmärkte Robert Sevenius (@robertsevenius på Twitter) artikel ”Gräsrotsfinansiering – En värdepappersrättslig utmaning i vardande” och tänkte att det tål att skrivas några rader om fenomenet Crowdfunding, som ju funnits ett bra tag redan.

I Sevenius artikel ovan följer detta exempel på olika typer av Crowdfunding-transaktioner:

Crowdfunding

För dem som läser hela artikeln så är det alldeles uppenbart att de olika typerna av transaktioner som Crowdfunding inbegriper kommer att leda till legala problem framöver och på sikt kommer vi att få en rättspraxis kring området som blir klarare och klarare. Denna osäkerhet och nya praxis kommer säkerligen också att spilla över på hur dessa transaktioner ska behandlas i redovisning och beskattning, varför det är extra viktigt att även nedanstående information tas med en nypa salt. Mitt bästa råd är därför att vid större crowdfunding redovisa öppet i inkomst- och skattedeklaration kring hur dessa transaktioner hanterats avseende moms och inkomstskatt. På det viset slipper man skattetillägg om det längre fram skulle visa sig vara fel sätt att hantera det på.

Min nuvarande ståndpunkt kring hantering av bokföring / moms / inkomstskatt av dessa transaktioner är som följer:

Typ Bokföring Moms Inkomstskatt
Donation Gåvointäkt/Tillskott*1 Nej/Nej Ja/Nej*1
Sponsring Marknadsföringsintäkt Ja Ja
Belöning Försäljningsintäkt Ja Ja
Förköp Försäljningsintäkt Ja Ja
Lån Skuld/Räntekostnad Nej/Nej Nej/Avdrag
Aktie Eget kapital Nej Nej

*1 = Vid avstämning med en skattekonsult har jag fått en öppning på att detta eventuellt skulle kunna klassas som ett ”tillskott från annan än aktieägare” och därmed bokas direkt i eget kapital utan att beskattas med bolagsskatt. Om man väljer att hantera det som ett sådant tillskott måste man definitivt upplysa om det i inkomstdeklarationen för räkenskapsåret. Det finns en ruta med ”Övriga upplysningar” där man enkelt kan skriva in detta.

Som sagt är detta min personliga ståndpunkt för tillfället. Varken lagstiftaren eller Skatteverket kommer att ge mycket för denna i din argumentation mot dem, så iaktta försiktighet. Särskilt vid större belopp!

Har du fler frågor om redovisning och beskattning av crowdfunding är du välkommen att höra av dig då jag gärna tar en diskussion om detta.