verksamhet

Yttrande från revisor för omställningsstöd

Posted on by

Ett företag med godkänd F-skatt vars nettoomsättning minskat i väsentlig utsträckning under coronapandemin kan ha rätt till stöd för en andel av sina fasta kostnader under ett antal olika perioder under 2020 och 2021. Detta är ett välkommet stöd för många företagare som kämpar för sin överlevnad i pandemin. I flera fall löper ansökningsfristen ut nu den 30 april 2021. Har ni sett över era möjligheter att ansöka om stöd? Gör det i god tid då det kräver en hel del arbete och eventuellt ett yttrande från en revisor.

Ansök genom Skatteverkets e-tjänst

Vilka gränsvärden, definitioner och mer information samt möjlighet till ansökan finns här hos Skatteverket, som är den myndighet som hanterar dessa stöd. Skatteverket har gjort en bra sammanställning för hur man ska gå till väga för att upprätta sin ansökan. Det finns en del gränsdragningsproblem och utmaningar i vissa punkter, men i stort går det att använda Skatteverkets e-tjänst som en checklista. Om ni har frågor kring dessa kan ni vända er till mig, så kan jag se om jag kan hjälpa till.

Att tänka på angående yttrande från revisor i vissa fall

Om företaget ansöker om stöd överstigande 100 000 kronor så ska uppgifter i ansökan granskas av ett registrerat revisionsbolag eller en godkänd alternativt auktoriserad revisor (vad är skillnaden?). Det finns inget krav att det är företagets valda revisor som utfärdar yttrandet, och i många fall saknar företag som ansöker vald revisor (behöver jag revisor?).

Jag och mina kollegor har nu utfört ett antal granskningar av detta och vi kan konstatera att det är relativt långtgående krav som Skatteverket och vår branschorganisation, FAR, kommit överens om ska ha utförts för att vi ska kunna lämna vår s.k. ”Rapport över faktiska iakttagelser”. En granskning på den lägre intygandenivån tar enligt min bedömning ca 8-15h, beroende på storlek på verksamheten och kvaliteten på material som företaget upprättat (se mer nedan). Detta, i kombination kostnad för upprättande av uppgifter till ansökan, leder tyvärr till att den ersättning för administrativa kostnader om 10 000 kronor som lämnas sällan täcker den faktiska kostnaden för ansökan. Det tycker jag personligen är lite olyckligt då det drabbar företag som redan är lidande, men nu är den nivån fastställd och vi som revisorer måste förhålla oss till de lagar och förordningar som finns kring omställningsstödet för att inte riskera vår behörighet.

Förbered er inför ansökningsprocessen

Inför ansökningsprocessen är det viktigt att gå genom Skatteverkets information så att det inte visar sig att man ändå inte har rätt till stöd. Det kan annars leda till att man gjort en massa arbete med ansökan i onödan. Så kan vara fallet ifall man t.ex.:

  • inte beaktat att stödperioden och referensperioden ska vara upprättade som om det vore ett ordinarie årsbokslut, dvs. i förekommande fall innehålla fullständiga avstämningar av varulager, pågående arbete och dylika periodiseringar,
  • att man redan erhållit andra stöd för sina fasta kostnader,
  • att man beslutat om en värdeöverföring, t.ex. utdelning under den förbjudna perioden,
  • att man är på obestånd eller varit skyldig att upprätta kontrollbalansräkning,
  • att man har skulder hos Kronofogdemyndigheten,
  • att bolaget inte har tillräcklig historik,
  • att man har ett täckningsbidrag som överstiger stödet, eller
  • att koncerninterna transaktioner inte beaktats korrekt m.m.

Revisorns granskning enligt särskild överenskommelse

När man gjort förarbetet och ser att man är berättigad stöd så ska man alltså undersöka om det finns krav på revisorsyttrande som intyg på att ansökan är korrekt. Så är, som sagt, fallet om stödet beräknas till mer än 100 000 kronor. Om stödet överstiger 600 000 kronor respektive 8 000 000 kronor så krävs en mer utförlig granskning av revisorn.

Vid starten av vår granskning delger vi företagsledningen uppdragsavtalet samt en lista på de underlag vi normalt vill ha in till vår granskning. Listan kan anpassas lite beroende på t.ex. hur väl vi känner till verksamheten sedan tidigare, om t.ex. redan är valda revisorer i företaget, vad det är för typ av verksamhet m.m. Listan kan se ut ungefär som följer:

  • Kopia på ansökan.
  • SIE4-filer för 2019, 2020 och 2021.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Stödperioden.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Referensperioden.
  • Nettoomsättningssiffror för en period som visar på en nedåtgående trend.
  • 10 största kundfakturorna i Stödperioden.
  • 10 största kundfakturorna i Referensperioden.
  • 10 största kundfakturorna i månaden efter Stödperioden.
  • Specificerad sammanställning på de fasta kostnaderna man söker stöd för (viktigt att stämma av definitionen hos Skatteverket avseende vilka fasta kostnader som täcks, här ingår t.ex. även avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar).
  • 10 största enskilda posterna i sammanställningen av fasta kostnader.
  • 10 största posterna bland ”Övriga intäkter”, dvs. intäkter som ej ingår i nettoomsättningen (där bl.a. övriga stöd, försäkringsersättningar m.m. framgår).
  • Beräkning av täckningsbidrag (också enligt Skatteverkets definition, här avgår bl.a. vissa lönekostnader).
  • 10 största posterna som ligger till grund de direkta kostnaderna i beräkningen av täckningsbidraget.
  • Periodsammanställning från Skatteverket avseende löner för Stödperioden (till täckningsbidragsberäkningen).

Ju bättre, och mer korrekt, listan med underlag är sammanställd ju fortare går det för revisorn att utföra granskningen så att kostnaden kan hållas så låg som möjligt för företaget. Efter avstämning kan förhoppningsvis revisorns yttrande ”Rapport över faktiska iakttagelser” avges utan några anmärkningar och ansökan kan skickas in.

Utöver omställningsstöd finns andra stöd där revisorsyttrande kan komma att krävas. Det gäller t.ex. för förstärkt omställningsstöd, stöd för korttidsarbete (permitteringsstöd) m.m. Om ni har några frågor kring detta så hör av er till oss, så kan vi hjälpa till!

Är kontor hemma avdragsgillt?

Posted on by

Det är inte ovanligt att ett aktiebolag har nytta eller behov av att bedriva sin verksamhet helt eller delvis hemifrån ägarens, företagsledarnas eller de anställdas bostad. Dagens digitala vardag gör att företag och företagande kan bedrivas från andra platser än ett fast kontor. Det är, i varje fall när man är revisor, inte heller ovanligt att frågor dyker upp avseende vilken hyresersättning som kan vara aktuell samt om man kan göra skattemässigt avdrag för dessa.

Glöm inte grundförutsättningarna! Avseende kontor i hemmet finns det lite olika skolor med att ta hyra från bolaget för upplåtelse av plats i hemmet. Det kan bli dyrt att inte ha koll på vilka förutsättningar som måste uppfyllas. Om inte arbetsrummet är helt avskilt från bostadsdelen ställs det t.ex. krav på att utrymmet inte ska gå att använda för boendeändamål. Ett exempel är att det inte ska vara väldigt enkelt att göra om arbetsrummet till gästrum. Om man uppfyller kriterierna avseende behov och avgränsning så ska man kunna få ersättning från sitt företag för detta. Det gäller såväl för anställda som för ägare.

Hur mycket hyra är möjligt att få från företaget då? Grundprincipen är att det ska vara en marknadsmässig ersättning för det som hyrs ut och att avtal ska finnas (finns standardavtal på nätet). I annat fall kan man få problem med Skatteverket vid en granskning, där de sannolikt i så fall klassar en del av eller hela utbetalningen som lön med källskatt, arbetsgivaravgifter och eventuellt skattetillägg som följd. Vad som är marknadsmässigt beror på objektet som hyrs ut samt vilken ort man befinner sig på m.m.

Glöm inte deklarera detta! Bolaget ska lämna en särskild kontrolluppgift (ruta 39, blankett KU10) för utbetald hyra och företaget får avdrag för kostnaden. På den privata sidan blir det en hyresinkomst som deklareras i den privata inkomstdeklarationen med 30% kapitalskatt på hyresersättningen minskat med avdrag för s.k. faktiska merkostnader. Dessa är t.ex. el, vatten, uppvärmning, bredband, sophämtning etc. och uppgår till den del av dessa kostnader som faktiskt uppstått av att du bedrivit verksamheten hemifrån. Det är viktigt att förstå den skillnaden mot de faktiska totala kostnaderna. Observera också att skattefriheten om 40 000 kronor som gäller för uthyrning av privatbostad i övrigt inte gäller här.

Exempel: Med förutsättningarna ovan uppfyllda kan man, som exempel, vid en marknadsmässig hyresnivå på 2 000 kronor per månad ta ut 24 000 kronor från företaget varje år. Detta ger en avdragsgill kostnad vid företagets inkomstbeskattning på 24 000 kronor. Privat tas dessa upp på kontrolluppgift minskat med faktiska merkostnader. Om vi beräknar de faktiska merkostnaderna till t.ex. 3 000 kronor så beskattas 21 000 (24 000 – 3 000) kronor med 30% kapitalskatt = 6 300 kronor, vilket ger ca 26% skatt på hela uttaget.

Det är ju väldigt prisvärt jämfört med t.ex. löne- eller utdelningsbeskattning, men samtidigt är det ju också rättvist särskilt i det fall man inte har något annat kontor än hemmet. Skatteverket är förstås också medvetna om att detta är en ”skattebillig” metod att få ut pengar från t.ex. sitt eget bolag så jag vill uppmana er till att verkligen hålla koll på grundförutsättningarna och marknadsmässigheten i ersättningar. Det är mycket vanligt att Skatteverket ställer frågor om denna typ av hyresersättningar, och då särskilt när det är större belopp.

Mer information om detta finns naturligtvis på Skatteverkets hemsida (Länk).

 

Implementering av affärssystem

Posted on by

Ska ert företag implementera ett nytt affärssystem? Behöver ni rådgivning för att försäkra er om att de viktigaste funktionerna i ekonomisystemet fungerar?

Jag är ju inte bara Auktoriserad revisor, civilekonom och småbarnsfar. Jag är ju även systemvetare (faktiskt!) och lite av en 1337 IT-nörd. Av den anledningen har jag fått en hel del uppdrag som är IT-relaterade och där är ju införandet av ett nytt affärssystem något av de största projekten man kan bli involverad i.

Jag och mina kollegor har varit bollplank åt flera kunder som infört olika affärssystem, och har även kontakt med experter, så att införandet ska bli så smidigt som möjligt. Fungerar allt kring redovisning, lön, lagerredovisning etc? Ska det vara molnbaserat eller inte? Kommer åtkomsten bli tillräcklig? Hänger säkerheten med?

Värt att notera är att införandet nya affärssystem alltid innebär mer arbete (och kostnader) än man först tror så det är viktigt att sätta de mest verksamhetskritiska funktionerna så tidigt och bra man kan. Därefter kan man finslipa systemen, men slipper ändå stopp i verksamheten.

Hör av er till mig om ni vill ha en diskussion om er implementering.

På tal om stopp i verksamheten. Glöm inte heller IT-revision! 🙂 Trevlig helg!

Detta är inlägg 94 av 100 i min #blogg100-medverkan.

affärssystem

Due diligence

Posted on by

Ska ni köpa eller sälja bolag? Behöver ni hjälp med en s.k. due diligence? Vi kan hjälpa er!

Vad är en due diligence? När man ska köpa ett företag, och transaktionen inte är intern eller väldigt liten, så är det vanligt att man gör en granskning av köpeobjektet innan man skriver under avtal etc. En sådan granskning kallas på utrikiska för due diligence och är relativt vanligt språkbruk bland konsulter, revisorer etc. som arbetar med detta.

Vi arbetar utifrån ett dokument, som anpassas utifrån situationen, för att säkerställa att alla delar av bolaget, verksamheten och dess ingående delar är kartlagda så att avtalet (och priset) ska bli så korrekt som möjligt så att både köparen och säljaren undviker onödiga diskussioner i efterhand.

Även som säljare kan det vara intressant att få gjort en due diligence före sin försäljning för att det inte ska dyka upp något när köparen går genom ens verksamhet. Det är alltid bättre att förekomma än att bli förekommen.

Vill du ha vår hjälp med detta så tveka inte att höra av dig så berättar vi mer om hur vi går tillväga.

Jag har för övrigt skrivit mer om Företagsförvärv här, och angränsande till det har jag även skrivit om Bolagsvärdering här.

Detta är inlägg 92 av 100 i min #blogg100-medverkan.

duediligence

Hur ska jag finansiera företaget?

Posted on by

Du har en kanonidé och vill dra igång en verksamhet eller kanske redan ett fint företag som skulle växa ännu mer med en expansion. Detta kräver förstås finansiering i någon form.

Jag läste en utmärkt artikel hos Visma i morse: ”Finansiering: Så får du banken att älska din idé” som jag vill dela med mig av.

Jag har även skrivit lite om likviditet och finansiering tidigare i mitt inlägg: ”Förbättra likviditeten!”.

Detta är inlägg 77 av 100 i min #blogg100-medverkan.

finansiering

Företagsförvärv

Posted on by

Vad ska man tänka på vid företagsförvärv?

Pris

En viktig sak är förstås prislappen, vilket jag skrivit om tidigare i mitt inlägg ”Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?”.

Aktier eller inkråm?

En annan sak är i vilken form man köper företaget, dvs. om man ska köpa aktierna i företaget eller om man ska köpa ”inkråmet”, dvs. enbart tillgångarna och verksamheten. Här beror det lite på hur välskött företaget har varit. Ser man någon risk i att det kan finnas dolda fel, skelett i garderoben, hundar begravna osv. så kan det vara en fördel att bara förvärva inkråmet. I annat fall kan det vara smidigt att förvärva aktierna.

Tidpunkt

Finns det fördelar med att göra förvärvet före eller efter ett årsskifte? Absolut, inte minst skattemässigt så är tidpunkten viktig att tänka på.

Hinder

Finns det några hinder för förvärvet? Har t.ex. säljaren pantsatt sina aktier utan att ha koll på det? Är säljaren inte ensam ägare och omfattas av förbud att sälja vidare aktierna?

Risk

Hur säkerställer du att du betalar rätt pris? Ett tips är att dela upp köpeskillingen i en fast och en rörlig del. Den rörliga delen, som kan vara resultatbaserad, ger dig en ”krockkudde” ifall det skulle visa sig att förvärvet inte går som du tänkt dig. Detta går att göra så att det är ett incitament för både säljaren och köparen och därför ofta relativt lätt att förhandla sig till.

Garantier

Vad behöver du kräva av säljarna för att garantera att ditt övertagande blir bra? Är bolaget och räkenskaperna i ordning? Finns det några nyckelpersoner du vill ha med dig i förvärvet? Är några avtal särskilt viktiga för dig? Detta är viktigt att reglera i avtalet.

Juridisk och ekonomisk hjälp

Har du någon som kan hjälpa dig med juridiken, finansieringen och ekonomin i förvärvet? I varje affär av lite större karaktär så rekommenderar jag (självklart) att ta hjälp med att skriva avtal, ta fram överlåtelsehandlingar samt beräkna värde m.m. Det finns flera rådgivande advokater, banker och revisorer som kan hjälpa dig att undvika de värsta snedstegen. Det är tillräckligt utmanande ändå att ta över en verksamhet, så detta stöd kommer du att behöva.

Detta är inlägg 64 av 100 i min #blogg100-medverkan.

företagsförvärv

Generationsskifte

Posted on by

Börjar det bli dags för dig att lämna över stafettpinnen / företaget till barnen? Detta är ett naturligt skede i ett aktiebolags livscykel, men det finns en hel del fällor att gå i.

Jag läste för ett tag sedan ett inlägg på intressanta bloggen SEB Green Room om generationsskifte – Vem tar över företaget efter dig? Som framgår i inlägget är det bra om man kan börja planera detta redan 8-10 år (!) före det är dags för ägarförändringen.

Det första som är viktigt att fastställa är självklart vem eller vilka som ska ta över verksamheten. Kanske finns det barn eller barnbarn som redan kan verksamheten och som är naturliga ledare? Kanske finns det någon som kan växa in i rollen? Räcker tiden och engagemanget åt för denna överlämning? Kanske är det bättre att överväga en försäljning av din verksamhet? Kanske är det bästa att likvidera bolaget?

När grundförutsättningarna är utredda så kan man börja överväga vilka detaljer som behöver fastställas för att utföra transaktionerna. Finns det några hinder mot försäljningen? Hur ska försäljningen gå till? Ska hela eller delar av verksamheten överlåtas? Hur mycket pengar ska följa med i affären och hur mycket ska du själv behålla? Kommer allt att skattas bort när du tar ut det eller finns det sparade gränsbelopp på din K10?

Detta låter kanske som mycket jobb och besvärligt, och det kan det vara, men genom att ta hjälp kan det bli så högtidligt och känslosamt som det förtjänar att bli när nästa generation ska ta över det du byggt upp och förvaltat så väl under alla dessa år. 

I revisionsbranschen deltar vi ofta som rådgivare i samband med generationsskiften och vet vilka risker som finns. Glöm inte att ta hjälp när det börjar bli dags och fråga gärna mig om det är några specifika frågor du funderar över.

Detta är inlägg 51 av 100 i min #blogg100-medverkan.

stafettpinne

Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?

Posted on by

Det finns flera tillfällen då det kan vara intressant att känna till värdet på ett aktiebolag. Kanske är du intresserad av att sälja ditt bolag eller köpa ett annat? Kanske har du fått möjlighet att investera i ett bolag. Men hur räknar man ut värdet egentligen?

Tyvärr är svaret väldigt typiskt det svar du ofta får från en ekonom: Det beror på…

Allt handlar ju om var köpare och säljare möts, och eftersom vi alla är olika och ser olika värden i olika förvärv så går det inte att fastställa det exakta värdet på ett bolag. Men jag ska i varje fall beskriva några olika metoder som vanligtvis används för att räkna fram detta värde (rangordnat efter enkelhet där 1 är enklast och 5 är mest korrekt):

  1. Substansvärdemetod – Vid en substansvärdering tar du endast hänsyn till hur bolaget ser ut en viss dag utifrån dess balansräkning. Värdet är detsamma som det justerade egna kapitalet (eget kapital + eget kapital-andel av obeskattade reserver) plus eventuella fastställda övervärden i tillgångar minskat med uppskjuten skatt. Denna metod är ofta enbart tillämplig vid verksamheter som inte är särskilt aktiva, t.ex. fastighetsbolag etc. eller bolag som ej är vinstdrivande. Det är dock en bra, och mycket lättberäknad, grund att ha inför kommande metoder.
  2. Avkastningsvärdemetod – Avkastningsvärdering baserar sig på ett antal årsvinster, och är också en vanligt förekommande och relativt enkel metod. Man brukar använda sig av 3-5 årsvinster före skatt beroende på prognossäkerhet/konjunktur/etc, avseende bolagets resultat justerat för ”engångseffekter” som ej återkommande poster (ägartransaktioner, pensioner etc). Metoden är särskilt tillämpbar på väl inarbetade bolag med jämna resultat mellan åren.
  3. Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (enkel) – Här kombinerar man metoderna i punkterna 1 och 2 och beräknar 3-5 årsvinster efter skatt + justerat eget kapital och övervärden. Metoden är smidig för att få en snabb blick om värdet på ett bolag med någorlunda substans och pågående verksamhet.
  4. Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (svår) – I jämförelse med den enkla kombinationsmetoden så använder man här ett årligt genomsnitt av substansvärdemetoden och avkastningsvärdemetoden enligt ovanstående beräkningar. Ofta är det svåra att veta vilket snitt som ska användas, men t.ex. kan en 50/50-modell användas för att ge en bra bild av bolagets värde då resultat t.ex. fluktuerar mycket de senaste åren.
  5. Kassaflödesvärdering – Detta är den modell som ger det mest exakta värdet på bolaget utifrån beräknade framtida kassaflöden. Beräkningarna, som är komplicerade, baseras bl.a. på ägarnas avkastningskrav. Denna modell används av bankerna, som ofta är finansieringspartner i sådana här transaktioner, för att få en bild av vilka framtida amorteringsmöjligheter deras potentiella kund kommer att ha.

Detta är några av de vanligare metoderna, och de jag brukar använda mig av. Det finns självklart en uppsjö av andra metoder och många branschspecifika sådana där man t.ex. kan använda sig av nyckeltal som är viktiga för branschen.

Vilken metod som bör användas beror alltså mycket på hur verksamheten ser ut i bolaget som värderas och vilken bransch de verkar i. Jag föredrar att använda mig av metoderna 3 och 4, men vid skarpt läge så måste självklart en kassaflödesvärdering enligt metod 5 göras.

Behöver du hjälp med att värdera ditt företag så kontakta mig.

Detta är inlägg 27 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Bolagsvärdering

Apportemission

Posted on by

Kan man bilda ett bolag utan att sätta in pengar som aktiekapital? Kanske en bil… ? Ja, det kan man faktiskt.

Jag har skrivit flera inlägg om bildande av aktiebolag och som Bolagsverket beskriver på denna länk så är det fullt möjligt att betala aktiekapitalet med egendom istället för pengar.

Apportemission, som bildning av aktiebolag med egendom som aktiekapital heter med ett annat ord, är ett av några tillfällen som kräver ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor – oavsett om bolaget bildas med en vald revisor eller ej. Styrelsen ska redogöra bl.a. för värdet av egendomen samt hur den tillförda egendomen kommer att vara till nytta för företaget, och det är det jag intygar genom att bl.a. inhämta värderingsintyg eller annat som kan styrka styrelsens redogörelse.

Det låter väl utmärkt? Njäe. Jag brukar faktiskt avråda kunder från att bilda bolag på detta sätt, trots att det annars vore ett ypperligt tillfälle för mig att tjäna ett par tusenlappar på ett relativt enkelt intyg. Anledningen till avrådandet är att bolaget ofta behöver pengarna för att sätta igång verksamheten. Om man inte har pengarna själv är det bättre att låna dem av banken då räntekostnaden (särskilt idag!) sannolikt är lägre än mitt arvode för intyget. Genom detta får bolaget 50.000 fräscha kronor att röra sig med, vilket ofta ändå är i minsta laget när man drar igång sin verksamhet. Behöver man sedan den tänkta apportegendomen i bolaget kan man sälja in den när bolaget är bildat.

I vissa fall kan man kanske tänka sig att apportemission skulle kunna vara aktuellt ändå. Jag tar gärna en diskussion med dig om detta, så tveka inte att kontakta mig via denna länk (eller längst ned på sidan) om du har frågor.

Detta är inlägg 12 av 100 i min #blogg100-medverkan.

apportegendom

Starta aktiebolag

Posted on by

Det är mycket vanligt att vi på revisionsbyrån hjälper till att starta våra kunders aktiebolag. Det är viktigt att göra rätt från början, särskilt när det gäller bolagsbildning.

Ibland är det kundens första bolag och ibland är det ytterligare ett i raden av bolag. Oavsett så är en nystart värd att fira! Det är mycket att tänka på, men med vår erfarenhet så undviker man de flesta fallgroparna och kan komma igång med sin verksamhet så snabbt och smidigt som möjligt samt få alla möjliga fördelar med aktiebolagsformen.

Jag har tidigare behandlat detta i mitt inlägg Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB) så jag hänvisar egentligen mest till detta inlägg då proceduren inte ändrats särskilt mycket. Det jag nämner i inlägget om registrering före årsskiftet (bra skattemässigt!) och Holding-bolag (bra riskbegränsare) är särskilt intressant för den som avser bilda bolaget själv via utmärkta tjänsten Verksamt.se.

Kontakta gärna mig när det är dags så ska jag hjälpa dig med hur du kan tänka.

Detta är inlägg 5 av 100 i min #blogg100-medverkan.

champagne