Optimal lön ur ditt AB 2017

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket. Detta är fortfarande bra utifrån att 3:12-regelverket nu består oförändrat även 2018. Detta är särskilt viktigt för dig som har anställda, men det finns även marginella fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. För 2017 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 336 000 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 448 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 452 100 kronor.
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 496 305 kronor (m.h.t. 7% allmän pensionsavgift -> 461 250 kronor)
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 591 000 kronor (OBS! Maximalt).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): 651 700 kronor.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Är kontor hemma avdragsgillt?

Det är inte ovanligt att ett aktiebolag har nytta eller behov av att bedriva sin verksamhet helt eller delvis hemifrån ägarens, företagsledarnas eller de anställdas bostad. Dagens digitala vardag gör att företag och företagande kan bedrivas från andra platser än ett fast kontor. Det är, i varje fall när man är revisor, inte heller ovanligt att frågor dyker upp avseende vilken hyresersättning som kan vara aktuell samt om man kan göra skattemässigt avdrag för dessa.

Glöm inte grundförutsättningarna! Avseende kontor i hemmet finns det lite olika skolor med att ta hyra från bolaget för upplåtelse av plats i hemmet. Det kan bli dyrt att inte ha koll på vilka förutsättningar som måste uppfyllas. Om inte arbetsrummet är helt avskilt från bostadsdelen ställs det t.ex. krav på att utrymmet inte ska gå att använda för boendeändamål. Ett exempel är att det inte ska vara väldigt enkelt att göra om arbetsrummet till gästrum. Om man uppfyller kriterierna avseende behov och avgränsning så ska man kunna få ersättning från sitt företag för detta. Det gäller såväl för anställda som för ägare.

Hur mycket hyra är möjligt att få från företaget då? Grundprincipen är att det ska vara en marknadsmässig ersättning för det som hyrs ut och att avtal ska finnas (finns standardavtal på nätet). I annat fall kan man få problem med Skatteverket vid en granskning, där de sannolikt i så fall klassar en del av eller hela utbetalningen som lön med källskatt, arbetsgivaravgifter och eventuellt skattetillägg som följd. Vad som är marknadsmässigt beror på objektet som hyrs ut samt vilken ort man befinner sig på m.m.

Glöm inte deklarera detta! Bolaget ska lämna en särskild kontrolluppgift (ruta 39, blankett KU10) för utbetald hyra och företaget får avdrag för kostnaden. På den privata sidan blir det en hyresinkomst som deklareras i den privata inkomstdeklarationen med 30% kapitalskatt på hyresersättningen minskat med avdrag för s.k. faktiska merkostnader. Dessa är t.ex. el, vatten, uppvärmning, bredband, sophämtning etc. och uppgår till den del av dessa kostnader som faktiskt uppstått av att du bedrivit verksamheten hemifrån. Det är viktigt att förstå den skillnaden mot de faktiska totala kostnaderna. Observera också att skattefriheten om 40 000 kronor som gäller för uthyrning av privatbostad i övrigt inte gäller här.

Exempel: Med förutsättningarna ovan uppfyllda kan man, som exempel, vid en marknadsmässig hyresnivå på 2 000 kronor per månad ta ut 24 000 kronor från företaget varje år. Detta ger en avdragsgill kostnad vid företagets inkomstbeskattning på 24 000 kronor. Privat tas dessa upp på kontrolluppgift minskat med faktiska merkostnader. Om vi beräknar de faktiska merkostnaderna till t.ex. 3 000 kronor så beskattas 21 000 (24 000 – 3 000) kronor med 30% kapitalskatt = 6 300 kronor, vilket ger ca 26% skatt på hela uttaget.

Det är ju väldigt prisvärt jämfört med t.ex. löne- eller utdelningsbeskattning, men samtidigt är det ju också rättvist särskilt i det fall man inte har något annat kontor än hemmet. Skatteverket är förstås också medvetna om att detta är en ”skattebillig” metod att få ut pengar från t.ex. sitt eget bolag så jag vill uppmana er till att verkligen hålla koll på grundförutsättningarna och marknadsmässigheten i ersättningar. Det är mycket vanligt att Skatteverket ställer frågor om denna typ av hyresersättningar, och då särskilt när det är större belopp.

Mer information om detta finns naturligtvis på Skatteverkets hemsida (Länk).

 

Bloggen önskar God Jul – Topplista 2016!

Nu är det snart jul. Tack för ännu ett rekordår på bloggen! Antalet besökare växer i en rasande takt, och jag är fortsatt förvånad över hur många som hittar hit. Här hittar ni bland annat årets topplista över populära inlägg.

Häftig utveckling och många nyheter 2016

Det har varit ett händelserikt 2016 på många sätt. Jag har haft ett hektiskt och roligt år med många nya kunder till såväl mig som vår byrå Baker Tilly Helsingborg. Det är verkligen en ynnest att få träffa så många duktiga och driftiga entreprenörer samt ha fina kollegor som kan stötta i alla avseenden. Jag kan mycket väl ha världens bästa jobb!

På ekonomi-, redovisnings- och skattefronten har det också varit mycket nytt med bland annat 3:12-utredningen, Kattrumpe-stoppet samt nya och omarbetade versioner av Årsredovisningslagen, K3 och K2 (där bland annat pågående arbeten på löpande räkning enligt alternativregeln stoppades över en natt).

Att jag fått flera nya kunder samt kunnat rådge mina och byråns befintliga kunder med ovanstående förändringar har lett till att jag haft lite mindre tid för bloggen. Dock har det ändå hunnits med ett antal inlägg och antalet unika besökare per månad är nu över 5.000!

Topplista lästa inlägg 2016

Jag tänkte att årets topplista kan vara på sin plats. De mest lästa inläggen 2016 är följande (*fanfar*):

  1. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10
  2. Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?
  3. Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?
  4. Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag
  5. Starta Holding-bolag!

Några gamla godingar, och några nyheter. Det blir spännande att se vad 2017 har att erbjuda. Utfallet av 3:12-utredningens förslag är definitivt något jag kommer att rapportera om och likaså fastighetsutredningen och incitamentsutredningen om personaloptioner.

Jag ser också fram emot att höra mer från er under det kommande året och jag kommer att fortsätta dela med mig av viktiga nyheter och fördjupningar inom bland annat revisions-, redovisnings- och skatteområdet här. Troligtvis kan jag också utlova ett väldigt personligt inlägg hämtat från Twitter… Ni som vet, vet. *cliffhanger*

Hoppas att även du som läsare haft ett fantastiskt 2016. I annat fall är det bara att ta nya tag, för nu är det snart 2017. God Jul och Gott Nytt År!

Sätta av tjänstepension i aktiebolag

Hur mycket kan ett aktiebolag sätta av i tjänstepension och få skattemässigt avdrag för? Jag hjälper er med hur ni ska tänka för att få maximal nytta för företaget och dess personal för pensionsavsättning och pensionskostnader.

Jag har tidigare skrivit lite om detta i mitt inlägg om ”Lägre skatt i bokslutet”, men jag tänkte fördjupa mig lite i detta inlägg. Nyckeln i diskussionen om avsättning är alltså beskattningen. Ett företag kan givetvis sätta av precis hur mycket man vill i tjänstepension till en anställd eller företagets ledare och ägare, men om man ej får avdrag för det när bolagsskatten ska beräknas så kan det bli onödigt dyrt. Den anställde påverkas inte av detta, mer än att denne för en större tjänstepension, men bolaget gör alltså.

Deklarations- och avdragsregler för arbetsgivares pensionskostnader behandlas i Inkomstskattelagen (IL) 28 kapitel. Reglerna är relativt komplexa så vid gränsfall brukar vi anlita försäkringsexperter i vårt nätverk, men något förenklat så får avdrag göras för tjänstepension i enlighet med huvudregeln eller kompletteringsregeln:

Huvudregeln
Arbetsgivaren får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp (445 000 kr år 2015). Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. Det utgör det mesta av ersättningarna från arbetsgivare inklusive skattepliktiga förmåner medan ersättningar för rena utlägg och andra skattefria ersättningar inte ingår.

Kompletteringsregeln
Kompletteringsregeln kallas ibland ”köpa ikapp”-regeln och ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av tidigare otillräckligt tryggade pensionsutfästelser. Lite förenklat innebär det att om den anställde planerar att gå i pension tidigare än normalt eller om man satt av för lite pension under delar av sitt arbetsliv så har man rätt att komplettera sin pension. T.ex. kan en företagare under de första stapplande åren ha låtit bli att sätta av till maximal pension och då får man en möjlighet att komplettera det senare när det går lite bättre för bolaget.

För att få göra en avsättning enligt kompletteringsregeln så krävs en formell utredning (lämpligen från något försäkringsbolag som tillhandahåller detta) för att styrka avdraget i deklarationen. Yrkande bör ske ”öppet” (dvs. upplysning i bolagets inkomstdeklarationen) för att slippa skattetillägg vid eventuell felberäkning.

Om man ska göra avsättningen efter räkenskapsårets utgång så gäller lite speciella regler, så då är det viktigt att det hanteras korrekt för att avdraget inte ska riskera underkännande.

För alla tjänstepensionspremier gäller som vanligt att särskild löneskatt om 24,26% utgår.

Undrar du över hur ert bolag ska hantera detta i redovisningen, deklarationen eller på annat sätt? Hör bara av er till mig så kommer jag eller någon av mina kontakter att hjälpa er.

pension

Moms vid EU-handel och export

Flera av våra kunder bedriver handel med utländska företag, inte minst med företag inom EU. Det finns en del regler kring denna handel och inte minst momshanteringen kan ställa till med besvär för företagare.

Jag tänkte redogöra för en del av hanteringen i detta inlägget, men då reglerna är snåriga är detta inte på något sätt facit utan min förenkling. Skatteverket har betydligt mycket mer, och svårgenomtränglig, information på sin hemsida. Var alltid noga med att säkerställa hur er verksamhet ska förhålla sig till denna hantering. I mitt exempel tänkte jag utgå från ett svenskt aktiebolag som säljer tjänster och/eller varor till danska (EU) och norska (Export) diton:

Till Danmark/EU
1. Tjänster utförda hos kundföretag i Danmark – Tjänster inom EU beskattas med moms i det land de anses omsatta. Omsättningen görs som huvudregel i det land köparen finns (har sitt säte). Här blir det alltså ingen svensk moms på fakturan. På fakturan ska framgå köparens och säljarens VAT-nummer samt texten ”General rule for services (Reverse charge) to a taxable person in another country.”. Försäljningen redovisas i ruta 39 i skattedeklarationen.
2. Tjänster utförda för kundföretag i Danmarks räkning, men på distans från kontor i Sverige – Att tjänsten utförs från distans påverkar ej momsen. Behandlas precis som punkt 1.
3. Varor till kundföretag i Danmark – Huvudregeln innebär faktiskt att svensk moms ska tas ut på försäljningen av varor inom EU, men när handel sker mellan två företag behövs det dock inte tas ut svensk moms om fakturan utformas rätt. På fakturan ska framgå köparens och säljarens VAT-nummer samt texten ”Intra-Community supply of goods (reverse charge)”. Det är viktigt att köparens VAT-nummer kontrolleras för att detta ska vara giltigt. Kontrollen görs enklast via Skatteverkets hemsida. Försäljningen redovisas sen i ruta 35 i deklarationen.

Uppgifter om försäljning av varor och tjänster lämnas i periodisk sammanställning och ska stämma överens med vad som redovisats i rutorna 35 och 39 på momsdeklarationerna. Ovanstående gäller förstås omvänt vid inköp från annat EU-land och du som köpare redovisar då både ut- och ingående moms i Sverige i särskilda rutor på skattedeklarationen.

Till Norge/Export
1. Tjänster utförda hos kundföretag i Norge – Tjänster på export beskattas, likt för EU, med moms i det land de anses omsatta. Omsättningen görs som huvudregel i det land köparen finns (har sitt säte). Här blir det alltså ingen svensk moms på fakturan. Det finns inget särskilt krav på fakturans utformning vid tjänsteförsäljning på export. Det finns dock inget hinder mot att samma uppgifter, dvs. att köparens och säljarens VAT-nummer samt texten ”General rule for services (Reverse charge) to a taxable person in another country.” framgår. Försäljningen redovisas i ruta 40 i deklarationen.
2. Tjänster utförda för kundföretag i Norges räkning, men på distans från kontor i Sverige – Att tjänsten utförs från distans påverkar ej momsen. Behandlas precis som punkt 1.
3. Varor till kundföretag i Norge – Ingen svensk moms tas ut på varuförsäljning på export. På fakturan ska framgå texten ”Outside Community supply of goods, export”. Försäljningen redovisas sen i ruta 36 i deklarationen.

Detta var några exempel på situationer som kan förekomma. Detta gällde ju specifikt våra goda grannar Danmark och Norge, men täcker då även alla övriga länder som är EU eller Export. Det finns självklart sjuttioelva andra kombinationer av momshantering beroende på er verksamhet, med det ena lite galnare undantaget än det andra…, men dessa täcker ganska många typfall. Var dock försiktig med att använda det som facit! Glöm inte att denna blogg är kostnadsfri, lika accepterad som källhänvisning som Se&Hör Hänt I Veckan och därför helt fri från ansvar om det som publicerats där mot förmodan skulle vara fel 🙂

Om du har några funderingar kring just ert upplägg, redovisningen av detta eller annat så ta gärna kontakt med mig så ska jag eller vår skatteavdelning hjälpa er så att ni kan sova gott om natten.

Detta är inlägg 91 av 100 i min #blogg100-medverkan.

ilovemoms

Fusion av aktiebolag

Om du vill slå ihop ett eller flera aktiebolag (även andra bolagsformer) så är fusion ofta den vanligaste vägen. Reglerna om fusion av aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL) 23 kapitel.

Fusion behöver inte vara det naturliga alternativet. Ibland kan en inkråmsaffär vara det bästa valet. Men när man har som mål att överföra alla tillgångar, skulder och förpliktelser till det ena bolaget som t.ex. efter ett förvärv av en verksamhet så är fusion smidigt då man inte därefter behöver likvidera det överlåtande bolaget. Det upplöses då i samband med fusionen.

Hur går det då till? Styrelserna för de inblandade bolagen upprättar en fusionsplan där det framgår vad som kommer att hända. Fusionsplanen ska alltid granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor oavsett om bolagen har vald revisor eller ej. Det är ofta där jag kommer in i bilden då jag ska avge ett revisorsyttrande avseende fusionsplanen. Därefter ska styrelserna informera alla kända borgenärer, t.ex. bank, leverantörer etc som har fordringar på bolagen och intyga detta på en särskild handling. Beroende på förutsättningarna kan ytterligare formalia behövas.

När detta är gjort ska handlingarna skickas till Bolagsverket som då kallar på bolagens okända borgenärer vilket tar 2-3 månader. Det är också Bolagsverket som slutligen beslutar om och registrerar fusionen och här kan du få information om fusion av helägt dotterbolag, som är den vanligaste och enklaste formen av fusion.

Hur lång tid tar en fusion? Allt som allt brukar en fusion ta 4-6 månader beroende på ledtider. Processen behöver inte bli så kostsam om allt är i sin ordning.

Det finns även andra former av fusion än fusion av helägt dotterbolag, men de kommer jag avhandla längre fram.

Det finns en del utmaningar vid fusioner. Det gäller t.ex. i bolagens redovisning (beräkning av fusionsdifferens), koncernredovisning och hur fusionen ska hanteras skattemässigt. Där har vi erfarenhet från flera olika typer av fusioner och hjälper gärna till.

Detta är inlägg 87 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fusion

Ny revisionsstandard för små företag (SASE)!

Det blåser friska vindar och en ny revisionsstandard är på väg att födas! Jag har fått möjligheten att vara en del av detta (se bildtext nedan) och tänkte berätta lite om vad som är på gång.

God revisionssed idag

Som jag skrivit om tidigare styrs god revisionssed av ett regelverk som branschen kommit överens om som heter ISA (International Standards On Auditing). Som framgår i inlägget är ISA också väldigt omfattande och sedan det infördes skarpt 1 januari 2011 har debatten om dess utformning pågått.

Kort bakgrund

För att nämna lite bakgrund om ISA så är det alltså en internationell revisionsstandard som används i många länder i världen för revision av såväl stora som små företag. ISA implementerades egentligen redan genom RS (Revisionsstandard i Sverige) som var en svensk översättning, och tillämpning, av ISA-regelverket. Från 2011 bestämdes dock att regelverket helt skulle harmoniera med ISA och en direktöversättning gjordes, vilken enligt undertecknad är oerhört formaliserad och svårläst.

ISA allt för omfattande

För mig som är relativt ny i branschen (snart 10 år), och som fick detta redan delvis genom högskolestudierna, så har ISA blivit vardag. Men jag har träffat på många revisorer som varit längre än mig i branschen som menar att ISA tar glädjen ur revisionen då mindre och mindre förtroende ges till revisorn och mer och mer arbete utförs genom att istället fylla i checklistor och uppfylla skall-krav (491 stycken!) som egentligen inte är relevanta för uppdraget. Det säger ju sig självt att ett regelverk som är tänkt att hantera revisionen i bolag som H&M, Volvo och Ericsson stöter på problem när det ska tillämpas på Lilla Aktiebolaget i Sverige AB med två anställda. 

600 sidor blir till 20 sidor

Som botemedel till detta kommer nu SASE (Standard for Audit of Small Entities)! Den goda revisionssed som tolkas i ISA och som där avhandlas på ca 600 (!) sidor har i första utkastet av SASE blivit 20 (!) sidor. Trots detta ska en revisionsberättelse, för huvuddelen av små företag, kunna avges med samma säkerhet som tidigare – och med en ökad tillit till revisorns professionella bedömning.

Fortsatt arbete

Nordiska Revisorsförbundet (NRF) och FAR arbetar just nu intensivt med att få genom denna revisionsstandard. Man har en mycket ambitiös och målinriktad tidplan och hoppas kunna få genom SASE redan 2016/2017. Dan Brännström skriver lite mer på sin blogg om arbetet med denna standard och arbetet med att få den accepterad hos olika instanser i Norden (och även i Världen). Inom kort är tanken att standarden ska gå ut på remissrunda till olika intressenter och min förhoppning är att de ser detta lika positivt som branschen.

SASE är bra för Världen!

Detta är inte bara bra för revisorerna och branschen. Jag vill påstå att det framförallt är bra för kunderna som inte längre kommer behöva betala för överdriven formalia utan istället kan få det mervärde de förtjänar av inspirerade och professionella revisorer som kan deras verksamhet.

Revisionerna kommer att bli mer företagsanpassade och ännu bättre vilket kommer att ge ytterligare smörjmedel för företagandet vilket gör denna revisionsstandard bra för hela Sverige (och Norden – och sen kanske Världen?). Nåja, kanske lite överdrivet, men som ni förstår är detta ett gigantiskt kliv i rätt riktning som jag och många med mig är mycket positiva till!

Jag kommer att dela med mig mer av detta arbete så fort jag nås av nyheter.

Detta är inlägg 80 av 100 i min #blogg100-medverkan.

SASE

(Den 22 april träffades en svensk fokusgrupp för att diskutera SASE i syfte att lyfta fram och bearbeta möjligheter och utmaningar med SASE. Här syns några av ”Twitter-revisorerna”, med Twitter-länkar, Bengt Skough (arbetar med revisionsfrågor för mindre företag hos FAR), Dan Brännström (generalsekreterare i FAR), Lars Ekman (Infälld, revisor på PwC i Umeå), Kim Lavin (jag…) och Erik Emilsson (VD på Revideco))

Leasing av personbil i aktiebolag kan vara bra affär!

Många företagare undrar över fördelar och nackdelar med leasing av personbilar i aktiebolag. Jag tänkte redogöra för några av dem som vi brukar hamna i när vi diskuterar detta med våra kunder.

Kort om skattepliktiga förmåner

Först kort lite om reglerna kring leasingbilar och förmåner. Förmåner är ersättningar som en anställd kan få för utfört arbete som är i annan form än pengar (lön). Det ska röra sig om privata levnadskostnader för den anställde. Huvudregeln är att förmåner är skattepliktiga på motsvarande sätt som lön, men det finns även vissa skattefria förmåner som friskvård, arbetsredskap m.m.

Kort om leasingbilar

Flera företagare erbjuder sina anställda leasingbilar som en del av den ersättning/lön den anställde erbjuds. Denna är i huvudsak skattepliktig och hjälp med beräkning finns på Skatteverkets hemsida. I dessa avseenden är förmånsreglerna gjorda för att neutralisera effekten av att den anställde ska spara/tjäna några större belopp på detta. Det kan dock finnas andra fördelar med detta, särskilt om den anställde använder bilen mycket i tjänsten eller om bilen är förknippad med kostnader som kan tas i bolaget istället för privat.

Störst fördelar som ägare

Framförallt finns det möjlighet till fördelar om man är företagets ägare. Som ägare till företaget har man andra möjligheter än som anställd fatta beslut om vilka ersättningsnivåer som är aktuella, finansiering etc. Om man nu som ägare till bolaget bestämt sig för att ha bil genom ett företag; ska man leasa eller kanske köpa bilen? Jag brukar, beroende på företagets förutsättningar, föreslå en kombination.

Leasa först

Med dagens ränteläge finns fördelar med att först leasa bilen genom bolaget – om bolaget har god likviditet. Leasing för att halva momsen då är avdragsgill. Den största fördelen får du ofta genom att leasa bilen genom banken och inte genom t.ex. en bilhandlares finansieringsbolag, då detta generellt ger en lägre ränta – särskilt om du har en bra bankkontakt. För att få till den bästa räntan så ska du få till en så stor del ”första förhöjd leasing” som möjligt till vilken bolagets likviditet används. När denna är erlagd så återstår dels det belopp som ska amorteras av under avtalstiden (ofta 3 år) samt en del restvärde. Restvärdesdelen ska du försöka få till så låg som möjligt då det innebär att du kan dra en större del moms (inget momsavdrag på restvärdet).

Köp loss sen

När du sen haft bilen i de tre åren, som den normalt leasas, så finns ytterligare en fördel med att bolaget leasat bilen; bolaget kan köpa loss bilen till restvärdet och sen få den värderad hos en auktoriserad värderingsman för det aktuella märket (OBS! Tänk på att det ska vara ett marknadsvärde och inte ett inbytesvärde – och gärna av två oberoende värderingsmän!). Därefter kan du själv köpa ut bilen privat till värderingssumman, vilket normalt brukar vara ett förmånligt pris. Alternativet kan annars vara att använda bilen som inlösen på en ny bil när de tre åren passerat.

Detta är några sätt att göra en bra bilaffär med företaget som part. Detta är förstås generaliserat och de bästa råden kan man först ge när man vet hur företagets, ägarens och den anställdes situation värderats närmare. Förhoppningsvis gav det dig lite stöd på vägen. Fråga gärna om detta väckt några funderingar, om du behöver hjälp med bokföring eller annat kring detta.

Detta är inlägg 78 av 100 i min #blogg100-medverkan.

leasingbil

Att tänka på vid efterutdelning!

Ett tyvärr ganska vanligt förekommande problem med småföretagare (inte du som läser detta förstås… :)) är att man kan anse sig ha rätt att lyfta en utdelning från sitt aktiebolag under pågående räkenskapsår, dvs. ej på ordinarie årsstämma, genom s.k. efterutdelning (eller extrautdelning).

Man har arbetat hårt som ägare och behöver en summa pengar privat. Bolaget har pengar på sitt konto och man har även koll på att det egna kapitalet inte är hotat. Då är det väl bara att betala ut pengarna? Nej.

Det finns regler kring vinstutdelning i Aktiebolagslagens (ABL) 18 kap. Ordningen är att styrelsen lämnar ett förslag om utdelning som bolagsstämman (ägarna) beslutar om. Ofta görs detta i samband med att man fastställer årsredovisningen på ordinarie bolagsstämma (årsstämman), men när det handlar om efterutdelning så finns det särskilda regler. Det ska även vid efterutdelning hållas en bolagsstämma (extra bolagsstämma). I ABL framgår enligt §5 och §6 att styrelsen bl.a. måste lämna en redogörelse avseende utdelningen samt att bolagets revisor (om bolaget har någon vald revisor) ska uttala sig om denna redogörelse. Om bolaget inte har någon vald revisor krävs inget särskilt yttrande från en revisor. Detta, och övrigt, ska registreras hos Bolagsverket.

Om dessa regler inte följs så har styrelsen inte följt ABL och är man då bolagets valda revisor har man behövt anmärka på detta i bolagets revisionsberättelse. Nu verkar det dock bli ändring på detta, åtminstone till viss del! Revisorsnämnden släppte för någon månad sedan ett uttalande kring detta. Man skriver bl.a. såhär:

”Av aktiebolagslagens förarbeten framgår dock att en allmän aktiebolagsrättslig princip är att regler, som uteslutande är uppställda till aktieägarnas skydd, kan frångås om samtliga aktieägare samtycker till det.”

Syftet med lagen är alltså att skydda aktieägarna, vilket ju är bra i de allra flesta fall. Men om aktieägarna är överens, vilket man ofta är om man t.ex. är ensam ägare, så ska avsaknad av denna redogörelse alltså inte utgöra brott mot ABL och inte heller föranleda anmärkning i revisionsberättelsen.

Detta är positivt då ägarens/ägarnas mening oftast inte varit att skada bolaget eller att bryta mot lagen. Detta har varit en av några enkla fällor aktieägare i aktiebolag kan gå i, aktieboken som jag skrev om sist är en annan, så var försiktig och ta hjälp om du är osäker!

Detta är inlägg 65 av 100 i min #blogg100-medverkan.

efterutdelning

Företagsförvärv

Vad ska man tänka på vid företagsförvärv?

Pris

En viktig sak är förstås prislappen, vilket jag skrivit om tidigare i mitt inlägg ”Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?”.

Aktier eller inkråm?

En annan sak är i vilken form man köper företaget, dvs. om man ska köpa aktierna i företaget eller om man ska köpa ”inkråmet”, dvs. enbart tillgångarna och verksamheten. Här beror det lite på hur välskött företaget har varit. Ser man någon risk i att det kan finnas dolda fel, skelett i garderoben, hundar begravna osv. så kan det vara en fördel att bara förvärva inkråmet. I annat fall kan det vara smidigt att förvärva aktierna.

Tidpunkt

Finns det fördelar med att göra förvärvet före eller efter ett årsskifte? Absolut, inte minst skattemässigt så är tidpunkten viktig att tänka på.

Hinder

Finns det några hinder för förvärvet? Har t.ex. säljaren pantsatt sina aktier utan att ha koll på det? Är säljaren inte ensam ägare och omfattas av förbud att sälja vidare aktierna?

Risk

Hur säkerställer du att du betalar rätt pris? Ett tips är att dela upp köpeskillingen i en fast och en rörlig del. Den rörliga delen, som kan vara resultatbaserad, ger dig en ”krockkudde” ifall det skulle visa sig att förvärvet inte går som du tänkt dig. Detta går att göra så att det är ett incitament för både säljaren och köparen och därför ofta relativt lätt att förhandla sig till.

Garantier

Vad behöver du kräva av säljarna för att garantera att ditt övertagande blir bra? Är bolaget och räkenskaperna i ordning? Finns det några nyckelpersoner du vill ha med dig i förvärvet? Är några avtal särskilt viktiga för dig? Detta är viktigt att reglera i avtalet.

Juridisk och ekonomisk hjälp

Har du någon som kan hjälpa dig med juridiken, finansieringen och ekonomin i förvärvet? I varje affär av lite större karaktär så rekommenderar jag (självklart) att ta hjälp med att skriva avtal, ta fram överlåtelsehandlingar samt beräkna värde m.m. Det finns flera rådgivande advokater, banker och revisorer som kan hjälpa dig att undvika de värsta snedstegen. Det är tillräckligt utmanande ändå att ta över en verksamhet, så detta stöd kommer du att behöva.

Detta är inlägg 64 av 100 i min #blogg100-medverkan.

företagsförvärv