Vad är ett engagemangsbesked?

Fråga: Vår revisor har bett om ett engagemangsbesked. Vad är det och vad används det till?

Svar: Engagemangsbeskedet är ett dokument som går att beställa hos banken som utvisar det aktuella bolagets samtliga engagemang hos banken per ett visst datum. Det görs vanligen i samband med bokslutsdagen.

Utöver saldon på de bankkonton som bolaget har i banken framgår även information om eventuella krediter, garantier, panter, borgen, särskilda villkor (covenanter) eller dylikt som bolaget avtalat om med banken.

Revisorn efterfrågar detta för att kunna stämma av sammanställningen av engagemangen mot bolagets räkenskaper och årsredovisning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Har revisorn tystnadsplikt?

Vid samarbete med nya kunder får vi ibland frågan om vår tystnadsplikt som revisorer. Har en revisor tystnadsplikt?

Ja! En av de viktigaste skyldigheterna som revisor är just tystnadsplikten. Den är central för att kunderna ska känna att de kan avslöja angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från revisorn.

Tystnadsplikten följer ur Revisorslagen 26 § som inleds: ”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning…”, och detta omfattar även biträde till revisorn som t.ex. en revisorsassistent.

Tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Jag har berört detta ämne tidigare här på bloggen, där jag även resonerat kring konflikter avseende revisors upplysningsplikt. I denna frågeställning stannar jag dock här.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Redovisning av tillgångar med funktionellt samband

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Fråga: Vi bedriver skolverksamhet i aktiebolagsform (K2) och ska inreda en datorsal. Inköp av datorer, bildskärmar, möbler m.m. sker från flera olika håll. Hur hanterar vi det i redovisningen?

Svar: I K2 finns det en särskild del kring tillgångshantering vad gäller tillgångar som har ett s.k. ”funktionellt samband”. Vid inköp av t.ex. flera datorer till en datorsal eller möbler till ett konferensrum så ska tillgången redovisas, skrivas av osv. först när samtliga delleveranser är utförda (K2 9.3). I detta uppstår vissa bedömningsfrågor som t.ex. vilka enheter som har ett sådant funktionellt samband, vilken gemensam nyttjandeperiod de har m.m. Detta kan man exempelvis hantera i sitt anläggningsregister där man bör beskriva hur man hanterat dessa tillgångar.

Revisorn vill kontrollinventera vårt varulager. Varför och vad innebär det?

Bolag som har varulager är, enligt Bokföringslagen och Lag om inventering av varulager för inkomstbeskattningen, normalt skyldiga att inventera sitt varulager och uppdatera bokföringen enligt god redovisningssed.

Om bolaget har en vald revisor så ska varulagret enligt god revisionssed normalt kontrollinventeras. Detta gäller inte samtliga varulager utan enbart väsentliga sådana. Förenklat så är ett varulagervärde överstigande 10% av balansomslutningen en väsentlig balanspost. Enligt revisionsstandarderna ISA 500 & ISA 501 ska revisorn då delta vid, eller i anslutning till, bolagets inventering för att kunna säkra varulagrets existens samt kontrollera rutinerna. Kontrollinventering görs alltså för att inhämta revisionsbevis som ska ligga till grund för utformningen av revisionsberättelsen.

Revisorn träffar bolagets lageransvariga och gör kontroller att det finns överensstämmelse mellan lagerlistan och varulagret. Kontroller sker bl.a. delvis genom intervju med personalen, ibland fotografering och delvis genom kontrollräkning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vår leverantör saknar F-skatt! Vad gör vi?

Först och främst så är det bra att ni har rutiner för att upptäcka detta. Om ni inte har rutiner för det på plats redan, särskilt avseende större tjänsteleverantörer, så är det min absoluta rekommendation att införa det. Det skulle nämligen även kunna påverka ert företag negativt!

När ert företag anlitar ett aktiebolag utan F-skatt så är ni nämligen bland annat skyldiga att hålla inne 30% av underlaget (tjänsternas värde ex moms) då leverantören inte kan anses betrodda att redovisa sin skatt själv. Observera att detta alltså normalt bara gäller vid köp av tjänster och inte varor. Skattebeloppet ska deklareras i er skattedeklaration för skatt (AGI). Som mottagare anges leverantörens namn och organisationsnummer. Beloppet betalas in av er med övriga källskatter och tillgodoförs sedan leverantörens skattetillgodohavande via er. Resterande belopp (70%) betalas ut av er till leverantören. I vissa fall kan det även vara aktuellt för er att redovisa leverantörens arbetsgivaravgifter, så ta alltid hjälp för att inte riskera att missa något.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vad är det för skillnad på ägarintresse, intresseföretag och koncernföretag?

Har du vid bokslutsarbetet funderat över vad det är för skillnad på de olika posterna i årsredovisningen som rör de finansiella anläggningstillgångarna / andelar i företag där man har ägarintresse, intresseföretag och koncernföretag?

Detta regleras i Årsredovisningslagens 1 kapitel 4-5 §§. Klassificeringen görs utifrån avsikten med innehavet samt vilket ägande och kontroll ägarföretaget har.

Vid innehav om mindre än 20% av rösterna så redovisas andelarna normalt ej separat.

Om innehavet, oavsett storlek, bedöms vara varaktigt och gynna ägarföretagets verksamhet så ska det istället klassificeras som Ägarintressen i övriga företag. Innehav överstigande 20% av rösterna är normalt åtminstone ett ägarintresse.

Om Ägarintresse enligt ovan föreligger och ägarföretaget dessutom har ett s.k. ”betydande inflytande” över driften och styrningen i företaget så ska det klassificeras som Andelar i intresseföretag.

Om innehavet är större än 50% av rösterna, och det inte finns något annat som inskränker ägarföretagets s.k. ”bestämmande inflytande”, så ska innehavet klassificeras som Andelar i koncernföretag.

Utöver klassificering och upplysningskrav i årsredovisningen så styr detta även hur dessa innehav ska hanteras i företagets eventuella koncernredovisning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Köpa lagerbolag eller starta nytt?

I dagens digitaliserade verklighet är det ofta oerhört smidigt, snabbt och enkelt att registrera ett aktiebolag, men man får nog ändå räkna med att registreringen kan ta upp till en vecka även om det mesta flyter på utan större dröjsmål.

Om man istället köper ett s.k. lagerbolag så är det redan registrerat och klart samt ligger i leverantörens ”lager” för försäljning. När köpet genomförs så sker namnbyte, styrelseförändringar etc. i samband med köpet, men bolaget finns alltså redan till skillnad från eget registreringsförfarande.

Detta kan vara en stor fördel om man t.ex. behöver ha ett organisationsnummer redo samma dag (!), vilket vissa leverantörer erbjuder utifrån vissa villkor som behöver vara uppfyllda. Då kan bolaget användas i t.ex. en omstrukturering direkt vid behov.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Att sätta av vinst till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på bolagsskatten och kunna använda de pengarna till annat. Ett aktiebolag får sätta av upp till 25 procent av sin skattemässiga vinst, det vill säga bolagsskatt betalas inte på denna del utan likviditeten frigörs genom att man ”lånar pengar av staten”.

Det finns en kostnad förknippad med detta genom att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och uppgår 2020 till minimiräntan 0,5 procent av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. Om man har behov av pengarna vid till exempel tillväxt, investeringar alternativt om man kan få avkastning på pengarna som är högre än räntan, är det sannolikt ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen.

Avsättningar får man göra under maximalt sex beskattningsår, sedan måste de återföras till beskattning. Detta kan ge utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år och man måste vara medveten om att tvingande återföring kommer att ske efter dessa sex år.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Ny revisor i Jonsters Charity

Varje revisionsuppdrag är hedrande. Men så ibland dyker det upp ett uppdrag som känns lite extra i hjärtat och som jag vill dela med mig av här på bloggen.

Igår blev jag vald som revisor för den välkända organisationen Jonsters Charity:

Jonsters Charity är en organisation vars syfte är att samla in pengar för utdelning till välgörande ändamål. Arbetet sker på ideell basis och man prioriterar utdelningar till organisationer som arbetar för barns bästa eller projekt som har direkt koppling till barn och ungdomar med utgångspunkt i Nordvästra Skåne.

Jonsters Charitys juridiska form är en insamlingsstiftelse. Insamlingsstiftelser har krav på sig att föra bokföring, upprätta årsredovisning och ha minst en vald revisor som bl.a. granskar bokföring, årsredovisning och att stiftelsens tillgångar använts i enlighet med stiftelsens ändamål.

I Sverige finns det idag ca. 2800 auktoriserade revisorer och genom en rad slumpartade händelser blev Jonsters Charity rekommenderade att ta kontakt med just mig (Tack Jonas Bengtsson! ❤), vilket nu lett till detta ärofyllda uppdrag. I skrivande stund är jag vald revisor i ca. 50 uppdrag varav huvuddelen är små och medelstora aktiebolag. Jag har genom Baker Tilly arbetat med ett antal revisioner av just insamlingsstiftelser.

Ett revisionsuppdrag innebär alltid ett ansvar, men i just insamlingsstiftelser är det extra viktigt för såväl revisor som styrelse att kunna visa att de medel som doneras till stiftelsen går till rätt ändamål. Jag känner mig hedrad att få bidra till att bibehålla detta starka förtroende ihop med Jonsters Charitys nya duktiga styrelse. Tack Jone, O’lla och Nour för förtroendet!

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit