Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Vad är revision? Kvalitet på revisor viktigt för DIG!

Vad är revision? Du har säkert en föreställning om vad revision är och kanske har du själv, eller har haft, en revisor som du kommit i kontakt med. Jag vill med detta inlägg redogöra lite kring vad revisorn och revisionen betyder för samhället samt för dig som privatperson och/eller företagare. Jag kommer även lyfta fram hur kvaliteten på oss revisorer säkerställs.

Jag är sedan i juli 2013 Auktoriserad revisor, vilket är en skyddad titel, och under förutsättning att jag sköter mig avseende kvalitetskontroller etc. så behåller jag min titel och kan åta mig uppdrag som kvalificerad revisor i 5 år. Revisorsnämnden (RN) skickar sedan ut ansökningsblanketter ca 4-5 månader före utgången av perioden med vilka jag kan ansöka om fortsatt auktorisation. På dessa blanketter ska framgå bl.a. att jag arbetat yrkesmässigt med kvalificerad revision minst 1.500 timmar de senaste 5 åren (Revisorsnämndens föreskrifter RNFS 2001:3) samt utbildat mig i enlighet med Revisorslagen 4 § och god revisorssed. Enligt (RNFS 2001:2) krävs att jag genomgått verifierbar och relevant utbildning de senaste 5 åren om minst 100 timmar. Enligt EtikR1 Yrkesetiska regler (se länk för hela skriften), som behandlar framförallt oberoende, tystnadsplikt och kompetens hos revisorer, framgår vidare att vidareutbildning bör omfatta minst 120 timmar per treårsperiod.

Varför är detta viktigt för dig, undrar du?

Enligt ovanstående yrkesetiska regler, som jag också nämnde i mitt inlägg ovan om god revisions- och revisorssed, så definieras revisionsbranschens uppgift såhär (urklipp):

”Revisions- och rådgivningsbranschens grundläggande uppgift är att bidra till förtroendet för den ekonomiska information som lämnas av företag, organisationer och myndigheter. Sådant förtroende krävs dels för att företagen ska få det riskkapital som behövs, dels för att transaktioner ska kunna genomföras utan betungande särskilda kontrollåtgärder…”

Revisionens roll är alltså att bidra till ett förtroende för alla ekonomiska transaktioner i samhället och där kommer även du som privatperson samt eventuellt ditt företag in i bilden. Genom att kvalitetssäkra samhällets ekonomiska information kan alla inblandade förlita sig på information som finns tillgänglig utan att behöva sätta in egna kostsamma kontrollfunktioner som drabbar dig som slutkund eller aktör.

För att kvalitetssäkra revisionen finns ett par olika kontrollsystem. Först och främst brukar medelstora och stora revisionsbyråer ha interna kvalitetskontroller som är relativt omfattande. Själv omfattas jag i ett första skede av Baker Tilly Sveriges löpande interna kvalitetskontroll.

Utöver den interna kontrollen så sker extern kvalitetskontroll. I mitt inlägg om vad man ska tänka på när man väljer revisor så påpekade jag att det är viktigt att kontrollera att revisorn är medlem i revisorernas branschorganisation FAR. En av flera anledningar till detta är den kvalitetskontroll som FAR löpande utför av sina medlemmar. Enligt Revisorslagen 27 § ska revisorer minst vart sjätte år vara föremål för en oberoende kvalitetskontroll. FAR skriver själva såhär om kvalitetskontrollen på sin hemsida:

”Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge allmänheten en garanti för att kvalificerade revisorer och revisionsföretag håller en jämn och hög kvalitetsnivå i sitt arbete. En godkänd kontroll är ett kvitto på att du levererar tjänster av hög kvalitet.”

Urvalet görs på ett konsekvent och objektivt sätt så att alla blir kontrollerade vart sjätte år. På FAR’s hemsida beskrivs steg för steg hur det går till. På denna länk (Kvalitetskontroll_ISA_FAR) finner ni även FAR’s checklista vilken används vid kontroll av utvalda revisioner. Vilka moment som ingår i en ISA-revision skrev jag om här och detta är grunden i god revisionssed.

I vissa fall finner kvalitetskontrollanterna så stora brister att det kan bli aktuellt att överlämna ärendet till RN. FAR’s kvalitetskontroller stickprovsgranskas också löpande av RN. Om en revisor vägrar underkasta sig FAR’s kvalitetskontroll eller av andra anledningar kan vara särskilt intressanta att granska så gör även RN systematisk och uppsökande tillsyn (SUT).

Om RN finner brister i dessa uppdrag finns ett antal disciplinåtgärder som kan vidtas. Såhär skriver RN om sin hantering av disciplinärenden:

”Om RN finner att en revisor har åsidosatt sina skyldigheter kan RN meddela honom eller henne en disciplinär åtgärd. RN har då möjlighet att meddela en erinran eller en varning, och i mycket allvarliga fall kan RN upphäva revisorns godkännande eller auktorisation. RN kan bestämma att ett beslut om upphävande av en revisors godkännande eller auktorisation ska gälla omedelbart.”

Detta är de främsta interna och externa kontrollsystem som vi revisorer berörs av i vår vardag och en stor anledning till att samhället idag (allt som oftast) fungerar avseende ekonomiska transaktioner. 

Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!

Jag har tidigare skrivit om olika för- och nackdelar med att ha en vald revisor i sitt aktiebolag. Jag har även lyft fram vilka bolag som inte behöver ha revisor och för vilka det fortfarande är lagkrav. De mest kopplade inläggen där ni hittar denna information (som i huvudsak fortsatt gäller) är:

* Behöver jag revisor?

* Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

* Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

I flera av de här inläggen har jag varit tydlig med fördelarna att ha en vald revisor och i vissa av inläggen har jag även lyft fram några nackdelar. Allra mest tydlig har jag varit med att ni förstås måste vara källkritiska (en skål salt) då jag ju faktiskt är revisor. Förhoppningsvis kan jag ändå hjälpa er med era funderingar.

I detta inlägg tänkte jag gå mer in i detalj kring min syn på vilka kriterier som är viktigast när man ska välja revisor för sitt bolag. Valet tar sikte på revisorn som, av bolagsstämman vald revisor (ett av bolagsorganen), samt som enbart anlitad konsult. Självklart är det absolut viktigast vid valet av det förstnämnda då det valet ofta syftar till ett längre samarbete. Detta inlägg fördjupar sig inte i formalian kring ett eventuellt inval av en revisor, utan lyfter bara fram vilka kriterier som jag tycker är viktigast för att komma fram till vilken revisor som är rätt för er.

Följande punkter tycker jag är viktiga när ni ska välja er revisor:

  • Grundförutsättning 1 – Kontrollera att revisorn faktiskt ÄR revisor och har den utbildningsnivå och kompetens som krävs för att vara Auktoriserad. Det är ett vanligt missförstånd att man anlitar fel konsult då denne utgett sig för att vara revisor trots att de kanske helt saknar utbildning och kunskap. Som ni läst hos mig tidigare är dock ”revisor” inte en skyddad titel, utan det är den först när man blir ”Auktoriserad revisor”. Auktorisationen är krävande och sker av statliga Revisorsnämnden genom bl.a. en skriftlig revisorsexamen. Kontrollera revisorn via Revisorsnämndens hemsida här.
  • Grundförutsättning 2 – Kontrollera sedan revisorn hos FAR (branschorganisation för revisor) här. Att revisorn är medlem i FAR innebär att denne har tillgång till ett stort nätverk revisorer, juridiskt stöd, kunskapsdatabaser, ansvarsförsäkring, utbildningar m.m. som varje professionell revisor måste ha för att vara riktigt bra och kontinuerligt uppdaterad.
  • Rekommendation – Kan ni få en personlig rekommendation på en revisor väger det självklart tungt. Tänk dock på att er verksamhet är unik och att det som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis fungerar för er. Läs genom övriga punkter och ställ kontrollfrågor till den rekommenderade revisorn.
  • Branschkunskap – Det är en stor fördel om revisorn redan kan er bransch. Revisorn kommer då att kunna vara ett stöd i er verksamhet på ett helt annat sätt än någon som måste lägga mycket kostsam tid på att först sätta sig in i vad ni faktiskt gör. Detta kommer att ge er mycket mer nytta till verksamheten och självklart till en lägre kostnad då revisorn inte behöver uppfinna hjulet vid revisionen.
  • Sidokunskaper / Nätverk – Utöver att uppfylla grundförutsättningarna och känna till er bransch så är det viktigt att ni säkerställer att revisorn kan hjälpa er, utifrån era behov, med mer än bara lagstadgad revision. Viktiga kringliggande områden för rådgivning är bl.a. redovisning, skatterätt, bolagsrätt etc. Om inte revisorn kan detta själv så måste denne ha ett lättillgängligt nätverk som kan hjälpa till med detta. Ni kanske inte tror att ni kommer att behöva det just nu, men det är bara en tidsfråga, och då är det praktiskt att denna kompetens finns hos revisorn. En bra revisor delar med sig av sitt nätverk. Detta kommer även att skapa affärer för er på sikt!
  • Personkemi – För att kunna bygga upp ett förtroende för er revisor måste det vara enkelt att kommunicera med denne. Detta skapar ett samarbete som ni båda gagnas av, och som har chans att bli långsiktigt. Ofta kan det underlätta om man väljer en revisor som är ungefär i samma ålder som en själv. Det är oftast lättare att kommunicera med någon som har ungefär samma bakgrund och verklighet som en själv. Det ska aldrig vara några problem för er att ställa frågor till revisorn och vice versa. Revisorn måste kommunicera på ett sätt som ni förstår. Om denne inte är tydlig nog ska ni kunna ställa frågor utan att känna er obekväma. Revisorn ska vara kunnig utan att vara en besserwisser.
  • Tillgänglighet / Service – En förutsättning för att ni ska kunna bygga upp en bra och öppen kommunikation är att det ska vara lätt att få tag på revisorn. Är det upptaget när ni ringer ska ni lika gärna kunna ta kontakt på mail eller genom sociala medier. Ni ska känna er säkra på att er revisor alltid återkommer till er så fort som denne har möjlighet. Ni ska känna er omhändertagna av revisorn och inte alltid vara de som tar kontakt. En bra revisor har kontakt med sina kunder minst ett par gånger per år och inte bara när det är dags för bokslutsrevisionen. Det kan vara för att dela med sig av nyvunnen kunskap, för att följa upp det ni diskuterade vid bokslutsrevisionen eller bara för att höra att allt är bra med er.
  • Prisvärd – Ovan har jag målat upp bilden av en bra revisor. En bra revisor kostar pengar, men har alltid målet att tillföra mer till er verksamhet än vad han eller hon tar betalt. Se mer i mitt inlägg om mervärde. Ofta vill företagaren veta exakt hur mycket det kommer att kosta, men mitt råd är att istället vända på det och fråga revisorn hur mycket denne kan tillföra. Sen finns det tyvärr revisorer, ofta vid de största byråerna, som tar extremt bra betalt för sina tjänster, så det är ändå alltid viktigt att få revisorns bästa uppskattning av vad revisionen kommer att kosta. Lagstadgad revision får, utifrån kvalitetssäkringssynpunkt, inte offereras till ett fast pris generellt utan arbetet sker huvudsakligen på löpande räkning. Timpriset beror på lite olika faktorer, t.ex. erfarenhet, kunskap, ort etc., men ligger någonstans mellan 1000kr och 2500kr exkl. moms per timme för en Auktoriserad revisor (ca 500-1000kr för en mindre erfaren revisorsassistent som kan hjälpa till med många uppgifter för att hålla nere kostnaden). Tidsåtgången för uppdraget beror helt på hur er verksamhet ser ut, men detta kan revisorn ofta ta fram en bedömning på utifrån ett möte med er och genom en enkel översyn av era räkenskaper.

Hoppas att detta underlättar just ert val av revisor. Om ni har följdfrågor eller om jag har varit otydlig så är det som vanligt bara att höra av er till mig via länkarna här till vänster, eller via kommentarsfältet. Jag vill gärna ha feedback på hur det har gått för er, om ni använt er av denna information. På det viset vet jag om jag behöver komplettera med något som ni upplever som särskilt viktigt.

Lycka till med ert val!

Lön för mödan!

Inte nog med att man får en skyddad titel som Auktoriserad Revisor – Man får även ett DIPLOM! Tack Revisorsnämnden!

Diplom

Känns lite som de där fotbollscuperna man var iväg på som liten, fast mycket bättre 🙂

Ha nu en trevlig sommar och glöm inte tipsa era bekanta om att jag vill ha massor av egna kunder nu!

Titeländring

Så trädde förändringen, som jag skrev om i oktober förra året, i kraft:

http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Nyheter/Godkand-revisor-med-examen–auktoriserad-efter-1-juni-2013/

Alla godkända revisorer med revisorsexamen är alltså från och med den 1 juni auktoriserade.

Grattis branschen och allmänheten till minskad begreppsförvirring!

Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?

Jag tänkte reda upp lite i titeldjungeln kring oss revisorer då jag, bara på sistone, från flera håll hört att de olika titlarna skapar förvirring.

Vilka titlar finns och hur når man dem?

Det finns idag tre olika kategorier av kvalificerade revisorer. Kvalificerade revisorer är revisorer som får lov att skriva under en revisionsberättelse för ett företag. Dessa kategorier är:

  • Godkänd revisor med revisorsexamen
  • Godkänd revisor (utan revisorsexamen)
  • Auktoriserad revisor (utan ELLER med revisorsexamen)

Tillägg/ändring 1 juni 2013: Alla godkända revisorer som avlagt revisorsexamen är nu auktoriserade, se mitt nya inlägg här

Sen finns det dem som kallar sig för enbart ”revisor”. Detta är ingen skyddad titel likt de tre ovanstående, vilket innebär att vem som helst kan få kalla sig det. Revisor eller revisorsassistent brukar personer som arbetar med revision kalla sig till dess att de avlagt revisorsexamen. Först då får man skriva under revisionsberättelser. Att avlägga revisorsexamen innebär i praktiken att man ansöker om att få skriva ett prov som äger rum under två dagar. Har man sen 75 poäng av 100 möjliga eller mer så får man sin titel ”Godkänd revisor med revisorsexamen”. För att få avlägga revisorsexamen finns relativt gedigna förkunskapskrav som bl.a. omfattar 3 års teoretisk utbildning vid svenskt universitet eller högskola (inom särskilda ämnen) samt minst 3 års praktisk utbildning (arbetslivserfarenhet inom revision) under handledning av en godkänd eller auktoriserad revisor. I praktiken krävs 4-5 års arbete som revisor/revisorsassistent för att nå 3 års arbete med revision då arbetet innebär många andra konsultativa moment som inte är revision.

Godkänd revisor (utan revisorsexamen) är man om man blivit kvalificerad enligt de regler som fanns tidigare som inte krävde att man var tvungen att avlägga revisorsexamen. Detta är ej längre möjligt att uppnå och de som innehar titeln fasas på sikt ut om de inte väljer att avlägga revisorsexamen enligt ovan. 

Auktoriserad revisor (utan ELLER med revisorsexamen) är man om man blivit kvalificerad revisor enligt de regler som fanns tidigare som inte krävde att man var tvungen att avlägga revisorsexamen ELLER om man avlagt högre revisorsexamen. För att få avlägga högre revisorsexamen krävsutöver att man avlagt revisorsexamen enligt ovan minst 4 års teoretisk utbildning vid svenskt universitet eller högskola (inom särskilda ämnen) samt minst 5 års praktisk utbildning (arbetslivserfarenhet inom revision) under handledning av en godkänd eller auktoriserad revisor. Auktoriserade revisorer utan avlagd högre revisorsexamen kommer att fasas ut efterhand som de går i pension. Eventuell problematik här är att förstå om din auktoriserade revisor har avlagt revisorsexamen eller ej, vilket faktiskt ej framgår i offentliga register. Det behöver inte innebära någon skillnad i kvalitet, men diskutera gärna med din auktoriserade revisor för att bättre förstå vilken kvalitetssäkring ditt bolag köper.

Vad är det för skillnad mellan titlarna?

Detta förtydligar ju HUR man når titlarna enligt ovan, men vad finns det då för skillnad i praktiken för den som anlitar en kvalificerad revisor av en viss typ? Det korta svaret är egentligen: ”Ingen!” om du väljer mellan att anlita en godkänd revisor med revisorsexamen eller en auktoriserad revisor.

År 2002 kom en ny Aktiebolagslag som bl.a., kortfattat, medförde att även godkända revisorer med revisorsexamen hade behörighet att skriva under revisionsberättelser i stora företag samt i börsnoterade företag. Tidigare hade bara auktoriserade revisorer denna behörighet, men i proposition 2000/01:146 framfördes att skillnaden i kompetens mellan dessa två kategorier av revisorer inte ansågs vara tillräckligt stor, varken den teoretiska eller praktiska kompetensen. Dessa regler gäller än idag och återfinns i Aktiebolagslagen 9 kap. 13 §. 

Med detta försvann alltså skillnaden mellan godkända revisorer med revisorsexamen och auktoriserade revisorer. För godkända revisorer utan revisorsexamen innebar det som huvudregel att man inte längre fick revidera större eller börsnoterade företag.

Det kan tilläggas att aktiebolag har en möjlighet att i bolagsordningen anta att bolaget ska ha en eller flera revisorer av en viss typ, där man t.ex. kan kräva att bolaget har en auktoriserad revisor, men detta är ovanligt. 

Debatt och framtid på området samt för mig

Samtidigt som det sker en gradvis utfasning av godkända revisorer utan revisorsexamen (och auktoriserade dito, se ovan), då det inte tillkommer nya revisorer i denna kategorin, pågår det en relativt långt kommen debatt om en sammanslagning av titlarna godkänd revisor med revisorsexamen och auktoriserad revisor. De indikationer jag fått är att godkända revisorer med revisorsexamen blir auktoriserade revisorer per automatik om 2-3 år för att undvika begreppsförvirringen samt för att behörigheterna ju är de samma. 

Väcker detta ytterligare frågor eller har ni andra funderingar kring företagande eller ekonomi så är det bara att kontakta mig genom valfri kanal enligt länkarna till vänster på hemsidan.