Optimal lön ur ditt AB 2017

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket. Detta är fortfarande bra utifrån att 3:12-regelverket nu består oförändrat även 2018. Detta är särskilt viktigt för dig som har anställda, men det finns även marginella fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. För 2017 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 336 000 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 448 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 452 100 kronor.
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 496 305 kronor (m.h.t. 7% allmän pensionsavgift -> 461 250 kronor)
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 591 000 kronor (OBS! Maximalt).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): 651 700 kronor.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Återbetalning av utdelning? Går det?

Jag vill återkoppla till mitt inlägg om 3:12-reglerna för några veckor sedan när det blev klart att regeringen verkar backa kring införandet av nya sådana. Nu vet vi med säkerhet att höstbudgeten inte innehöll något om förändrade regler och kan därmed börja planera utifrån detta. Jag har redan skrivit ett inlägg om vilka lönenivåer etc. som gäller för att maximera skattebillig utdelning i framtiden.

Tyvärr var det ju en del företagare som beslutade om utdelning under 2017 p.g.a. detta, ibland genom rekommendationer av oförsiktiga rådgivare, och kanske är du en av de som ångrar dig? Hur gör man nu då? Går det att backa utdelningen och undvika, visserligen låg men onödig, beskattning?

Jag önskar att det fanns en möjlighet till det, men det är i princip omöjligt. Om en aktieägare ej vill åtnjuta en beslutad utdelning och/eller betalar tillbaka den, utan att utdelningsbeslutet har upphävts på civilrättsliga grunder, anser Skatteverket i ett ställningstagande från 2016 att utdelningen ändå ska beskattas eftersom den varit disponibel. Normalt anses utdelningen disponibel när bolagsstämman fattat beslut om den. Eventuell återbetalning bör rimligen vidare klassificeras som ett tillskott.

Den möjlighet som jag fått beskriven för mig av skattekonsulter är att om utdelningsförslaget eller kringliggande formalia är behäftad med civilrättsliga formfel så kan utdelningen vara ogiltig och därmed ska ingen beskattningskonsekvens inträda.

En annan möjlighet är ju om utdelningen inte registrerats någonstans, t.ex. i offentlig årsredovisning, i särskild anmälan till Bolagsverket eller genom skattedeklaration. Här är man förstås inne i en rätt så mörk gråzon, men det tål att tänkas på hur man agerat kring utdelningen.

Om du har några funderingar kring detta och/eller vill att jag eller mina kollegor ska ta en titt på hur ni hanterat detta så hör av er till mig.

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2017 – 3:12 / K10

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Optimal lön ur ditt AB 2017”.

Förändring av 3:12-reglerna uteblir förmodligen

Vi vet nu med största säkerhet att förslaget till de nya 3:12-reglerna slopats av regeringen. Jag har skrivit mer om detta här. Detta gör att det kan bli intressant att räkna på löneunderlagsregeln även för kommande år – och då utifrån de nuvarande reglerna som är betydligt mycket förmånligare än de som hade föreslagits.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare (20132014, 2015 och 2016) så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2017 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2018. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2018 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2017 på ca 591 000 kr (9,6 inkomstbasbelopp, 590 400 kr), eller ca 49 300 kr per månad, är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2017 kommer att vara 369 000 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2018, genom löneuttag 2017, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 169 125 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2017, är för övrigt 163 075 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 338 000 kr är schablonbeloppet det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 338 000 kr och 369 000 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 369 000 kr måste även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir 388 422 kr (369 000 / 0,95), eller ca 32 400 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2017. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Som sagt kan det vara bra att avvakta till vi är alldeles säkra på att 3:12-reglerna består. Man har ju året ut på sig, men det kan vara bra att planera för det både resultat- och likviditetsmässigt. 

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 388 000 kr x 50% = 194 000 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2017. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med 22% bolagsskatt, dvs. 37,6% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, 452 100 kr, istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

pengar

Vad händer med 3:12-reglerna?

Jag har ju tidigare skrivit en hel del om de föreslagna förändringarna i 3:12-reglerna. Jag har valt att hålla låg profil efter det inlägget skrevs då det varit turer fram och tillbaka huruvida förslaget skulle förändras, slopas eller lagstiftas om. Nu har det dock kommit mycket intressanta nyheter.

I en debattartikel på DN Debatt den 26 augusti 2017 så har finansminister Magdalena Andersson, biträdande finansminister Per Bolund och den ekonomisk-politiska talespersonen Ulla Andersson uttalat sig om förslaget. Då den borgerliga oppositionen samt Sverigedemokraterna motsatt sig detta och med majoritet kunnat rösta ned regeringens budget så har de nu alltså valt att inte gå vidare med förslaget.

Några experter jag pratat med menar att det fortfarande skulle kunna komma turer i denna process, men just nu gäller alltså inte några av de föreslagna förändringarna utan de tidigare 3:12-reglerna. Skattesatsen på 20% istället för 25% kvarstår t.ex. Jag kommer inom kort leverera en uppdaterad version av mitt populära inlägg här på bloggen avseende kvalifikation av löneunderlagsregeln (likt det för 2016) för att maximera sitt utdelningsutrymme med 20% kapitalbeskattning för utdelningar som tas ut 2018.

Det är därmed också fortsatt så att man ska iaktta försiktighet med att fatta beslut p.g.a. detta eller andra dimridåer utan invänta eventuella fastställda besked. Här är det kanske inte läge att beskylla vissa rådgivare för oförsiktighet då flera gått ut med att man ska tömma sina K10-blanketter under 2017. Det är egentligen inte heller mitt område att spekulera i om detta hela tiden varit regeringens avsikt då även dimridåer genererar skatteintäkter från oförsiktiga.

Milersättning för elbil

Det blir allt vanligare att kunder ställer frågor om elbilar. Många gånger kan det vara en lönsam affär att ha en sådan som tjänstebil.

Senast var frågan om vilken milersättning företagaren kan ta ut skattefritt vid privat laddning av en elbil som används i tjänsten. Skatteverket svarar indirekt på frågan på sin hemsida, där det anges som ”annat drivmedel”.

Jag stämde av frågan med en skattekonsult som vi arbetar med, som konstaterade att el faller under ”annat drivmedel” och att Skatteverket i övrigt inte gjort något särskilt uttalande i frågan.

Därmed gäller, både för 2016 och 2017, 9,50kr skattefritt per mil som körts i tjänsten. Överstigande belopp är skattepliktigt.

Min känsla är att detta är riktigt förmånligt, men kanske någon läsare som är mer insatt i elkostnad, batterikapacitet, förbrukning m.m. kan upplysa oss ytterligare?

 

Skatteverket skippar brevlådan!

Det kom ett lite roligt pressmeddelande från Skatteverket m.fl. igår.

Man kommer alltså under de närmaste månaderna att montera ner alla fysiska brevlådor för Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Riktigt kul läsning för oss som är intresserade av framtiden 🙂 Digitaliseringen fortsätter och förändrar område efter område!

Är kontor hemma avdragsgillt?

Det är inte ovanligt att ett aktiebolag har nytta eller behov av att bedriva sin verksamhet helt eller delvis hemifrån ägarens, företagsledarnas eller de anställdas bostad. Dagens digitala vardag gör att företag och företagande kan bedrivas från andra platser än ett fast kontor. Det är, i varje fall när man är revisor, inte heller ovanligt att frågor dyker upp avseende vilken hyresersättning som kan vara aktuell samt om man kan göra skattemässigt avdrag för dessa.

Glöm inte grundförutsättningarna! Avseende kontor i hemmet finns det lite olika skolor med att ta hyra från bolaget för upplåtelse av plats i hemmet. Det kan bli dyrt att inte ha koll på vilka förutsättningar som måste uppfyllas. Om inte arbetsrummet är helt avskilt från bostadsdelen ställs det t.ex. krav på att utrymmet inte ska gå att använda för boendeändamål. Ett exempel är att det inte ska vara väldigt enkelt att göra om arbetsrummet till gästrum. Om man uppfyller kriterierna avseende behov och avgränsning så ska man kunna få ersättning från sitt företag för detta. Det gäller såväl för anställda som för ägare.

Hur mycket hyra är möjligt att få från företaget då? Grundprincipen är att det ska vara en marknadsmässig ersättning för det som hyrs ut och att avtal ska finnas (finns standardavtal på nätet). I annat fall kan man få problem med Skatteverket vid en granskning, där de sannolikt i så fall klassar en del av eller hela utbetalningen som lön med källskatt, arbetsgivaravgifter och eventuellt skattetillägg som följd. Vad som är marknadsmässigt beror på objektet som hyrs ut samt vilken ort man befinner sig på m.m.

Glöm inte deklarera detta! Bolaget ska lämna en särskild kontrolluppgift (ruta 39, blankett KU10) för utbetald hyra och företaget får avdrag för kostnaden. På den privata sidan blir det en hyresinkomst som deklareras i den privata inkomstdeklarationen med 30% kapitalskatt på hyresersättningen minskat med avdrag för s.k. faktiska merkostnader. Dessa är t.ex. el, vatten, uppvärmning, bredband, sophämtning etc. och uppgår till den del av dessa kostnader som faktiskt uppstått av att du bedrivit verksamheten hemifrån. Det är viktigt att förstå den skillnaden mot de faktiska totala kostnaderna. Observera också att skattefriheten om 40 000 kronor som gäller för uthyrning av privatbostad i övrigt inte gäller här.

Exempel: Med förutsättningarna ovan uppfyllda kan man, som exempel, vid en marknadsmässig hyresnivå på 2 000 kronor per månad ta ut 24 000 kronor från företaget varje år. Detta ger en avdragsgill kostnad vid företagets inkomstbeskattning på 24 000 kronor. Privat tas dessa upp på kontrolluppgift minskat med faktiska merkostnader. Om vi beräknar de faktiska merkostnaderna till t.ex. 3 000 kronor så beskattas 21 000 (24 000 – 3 000) kronor med 30% kapitalskatt = 6 300 kronor, vilket ger ca 26% skatt på hela uttaget.

Det är ju väldigt prisvärt jämfört med t.ex. löne- eller utdelningsbeskattning, men samtidigt är det ju också rättvist särskilt i det fall man inte har något annat kontor än hemmet. Skatteverket är förstås också medvetna om att detta är en ”skattebillig” metod att få ut pengar från t.ex. sitt eget bolag så jag vill uppmana er till att verkligen hålla koll på grundförutsättningarna och marknadsmässigheten i ersättningar. Det är mycket vanligt att Skatteverket ställer frågor om denna typ av hyresersättningar, och då särskilt när det är större belopp.

Mer information om detta finns naturligtvis på Skatteverkets hemsida (Länk).

 

Påminnelse! Ej avdrag för representation.

På förekommen anledning vill jag passa på att påminna läsare av denna blogg att skattemässigt avdrag för representationskostnader inte längre medges för huvuddelen av bolagen. Det finns också begränsningar avseende momsavdrag för dessa kostnader.

Jag skrev om detta för ungefär ett år sedan, men sedan dess har skattehöjningen blivit gällande lag.

Läs mer här: http://www.tholin.se/nyheter/personbeskattning/2017/1/representation2017/

Detta gäller för de bolag som påbörjat räkenskapsåret 170101, dvs. normalt inte ännu för bolag med brutet räkenskapsår.

Missa nu inte detta i redovisningen! Fråga bara på om ni undrar något.

Fråga från Skatteverket? Tänk efter före!

Skatt är ju ett kärt ämne att skriva om, och jag har skrivit mycket om det här på bloggen. Bl.a. i inlägget ”Varför skatt?” m.fl. Skatt i sig är ju inget konstigt, utan medel som Skatteverket tar in från fysiska och juridiska personer för att finansiera välfärd, utbildning, sjukvård m.m. Dock kan det vara intressant att känna till lite mer om hur Skatteverket går tillväga i de fall det inte är solklart för dem hur mycket skatt du eller ditt företag ska betala.

Skatteverkets utredningsskyldighet

Skatteverket har s.k. utredningsskyldighet avseende bl.a. beskattningsärenden, vilket är noga uppstyrt och formaliserat som du ser i den bifogade länken. Ett sätt för Skatteverket att genomföra sina utredningar är genom s.k. skrivbordskontroll. Detta är ofta en effektiv metod som besparar både Skatteverket och den skattskyldige tid och arbete jämfört med t.ex. en skatterevision.

Skrivbordskontroll

En skrivbordskontroll går normalt till som så att Skatteverket skickar en ”Förfrågan” till den skattskyldige där de formulerar sin/sina frågor. När Skatteverket fått in den information de anser sig behöva, och ser anledning till förändring i taxeringen, upprättar de ett ”Övervägande till beslut” som du som skattskyldig får någon till några veckor på dig att ifrågasätta. Om inget ifrågasättande inkommer, alternativt om det ej är tillräckligt för ändrad bedömning, så fattas ett ”Beslut” om beskattning.

Ofta harmlösa frågor – MEN SE UPP!

Som revisor eller redovisningskonsult är det inte ovanligt att man blir kontaktad av kunder eller utomstående som fått frågor från Skatteverket. Vissa uppgifter har Skatteverket inte tillgång till och då är det naturligt att de ställer frågor som enkelt kan besvaras med hjälp av t.ex. utdrag ur företagets bokföring, fakturor, körjournaler eller annat. I normalfallet är alltså Skatteverkets frågor alldeles harmlösa trots att det kan upplevas allvarligt som privatperson eller företagare.

Jag vill ändå passa på att utfärda ett tips som ni kan spara både pengar och huvudvärk på. Om du anlitar en revisor eller en redovisningskonsult så bör de alltid få ta del av Skatteverkets frågor INNAN de besvaras! Ibland kan Skatteverket nämligen ha särskilda avsikter med sina frågeställningar som du som privatperson eller företagare inte är medveten om och fångar upp. Att du får möjligheten att sätta dig in i detta innan du svarar kan vara oerhört värdefullt för dig eller ditt företag.

 

 

 

Tidningsartikel med mig om crowdfunding

Ett av de mer populära inläggen på denna blogg är det jag skrev om att bokföra och deklarera crowdfunding för ungefär ett och ett halvt år sedan. Det har haft väldigt många besökare och flera av dem har ställt frågor till mig om hur de ska hantera crowdfunding i sina företag.

Den senaste frågan kom dock från en journalist som skrev en artikel om Skatteverkets ställningstagande avseende hur crowdfunding ska betraktas ur ett momsperspektiv för vår branschtidning Resultat. Hon undrade om jag ville vara med och komma med mina synpunkter på ställningstagandet. Sagt och gjort och så här blev det (klicka för större):

Crowdfunding