Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!

Jag har tidigare skrivit om olika för- och nackdelar med att ha en vald revisor i sitt aktiebolag. Jag har även lyft fram vilka bolag som inte behöver ha revisor och för vilka det fortfarande är lagkrav. De mest kopplade inläggen där ni hittar denna information (som i huvudsak fortsatt gäller) är:

* Behöver jag revisor?

* Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

* Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

I flera av de här inläggen har jag varit tydlig med fördelarna att ha en vald revisor och i vissa av inläggen har jag även lyft fram några nackdelar. Allra mest tydlig har jag varit med att ni förstås måste vara källkritiska (en skål salt) då jag ju faktiskt är revisor. Förhoppningsvis kan jag ändå hjälpa er med era funderingar.

I detta inlägg tänkte jag gå mer in i detalj kring min syn på vilka kriterier som är viktigast när man ska välja revisor för sitt bolag. Valet tar sikte på revisorn som, av bolagsstämman vald revisor (ett av bolagsorganen), samt som enbart anlitad konsult. Självklart är det absolut viktigast vid valet av det förstnämnda då det valet ofta syftar till ett längre samarbete. Detta inlägg fördjupar sig inte i formalian kring ett eventuellt inval av en revisor, utan lyfter bara fram vilka kriterier som jag tycker är viktigast för att komma fram till vilken revisor som är rätt för er.

Följande punkter tycker jag är viktiga när ni ska välja er revisor:

  • Grundförutsättning 1 – Kontrollera att revisorn faktiskt ÄR revisor och har den utbildningsnivå och kompetens som krävs för att vara Auktoriserad. Det är ett vanligt missförstånd att man anlitar fel konsult då denne utgett sig för att vara revisor trots att de kanske helt saknar utbildning och kunskap. Som ni läst hos mig tidigare är dock ”revisor” inte en skyddad titel, utan det är den först när man blir ”Auktoriserad revisor”. Auktorisationen är krävande och sker av statliga Revisorsnämnden genom bl.a. en skriftlig revisorsexamen. Kontrollera revisorn via Revisorsnämndens hemsida här.
  • Grundförutsättning 2 – Kontrollera sedan revisorn hos FAR (branschorganisation för revisor) här. Att revisorn är medlem i FAR innebär att denne har tillgång till ett stort nätverk revisorer, juridiskt stöd, kunskapsdatabaser, ansvarsförsäkring, utbildningar m.m. som varje professionell revisor måste ha för att vara riktigt bra och kontinuerligt uppdaterad.
  • Rekommendation – Kan ni få en personlig rekommendation på en revisor väger det självklart tungt. Tänk dock på att er verksamhet är unik och att det som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis fungerar för er. Läs genom övriga punkter och ställ kontrollfrågor till den rekommenderade revisorn.
  • Branschkunskap – Det är en stor fördel om revisorn redan kan er bransch. Revisorn kommer då att kunna vara ett stöd i er verksamhet på ett helt annat sätt än någon som måste lägga mycket kostsam tid på att först sätta sig in i vad ni faktiskt gör. Detta kommer att ge er mycket mer nytta till verksamheten och självklart till en lägre kostnad då revisorn inte behöver uppfinna hjulet vid revisionen.
  • Sidokunskaper / Nätverk – Utöver att uppfylla grundförutsättningarna och känna till er bransch så är det viktigt att ni säkerställer att revisorn kan hjälpa er, utifrån era behov, med mer än bara lagstadgad revision. Viktiga kringliggande områden för rådgivning är bl.a. redovisning, skatterätt, bolagsrätt etc. Om inte revisorn kan detta själv så måste denne ha ett lättillgängligt nätverk som kan hjälpa till med detta. Ni kanske inte tror att ni kommer att behöva det just nu, men det är bara en tidsfråga, och då är det praktiskt att denna kompetens finns hos revisorn. En bra revisor delar med sig av sitt nätverk. Detta kommer även att skapa affärer för er på sikt!
  • Personkemi – För att kunna bygga upp ett förtroende för er revisor måste det vara enkelt att kommunicera med denne. Detta skapar ett samarbete som ni båda gagnas av, och som har chans att bli långsiktigt. Ofta kan det underlätta om man väljer en revisor som är ungefär i samma ålder som en själv. Det är oftast lättare att kommunicera med någon som har ungefär samma bakgrund och verklighet som en själv. Det ska aldrig vara några problem för er att ställa frågor till revisorn och vice versa. Revisorn måste kommunicera på ett sätt som ni förstår. Om denne inte är tydlig nog ska ni kunna ställa frågor utan att känna er obekväma. Revisorn ska vara kunnig utan att vara en besserwisser.
  • Tillgänglighet / Service – En förutsättning för att ni ska kunna bygga upp en bra och öppen kommunikation är att det ska vara lätt att få tag på revisorn. Är det upptaget när ni ringer ska ni lika gärna kunna ta kontakt på mail eller genom sociala medier. Ni ska känna er säkra på att er revisor alltid återkommer till er så fort som denne har möjlighet. Ni ska känna er omhändertagna av revisorn och inte alltid vara de som tar kontakt. En bra revisor har kontakt med sina kunder minst ett par gånger per år och inte bara när det är dags för bokslutsrevisionen. Det kan vara för att dela med sig av nyvunnen kunskap, för att följa upp det ni diskuterade vid bokslutsrevisionen eller bara för att höra att allt är bra med er.
  • Prisvärd – Ovan har jag målat upp bilden av en bra revisor. En bra revisor kostar pengar, men har alltid målet att tillföra mer till er verksamhet än vad han eller hon tar betalt. Se mer i mitt inlägg om mervärde. Ofta vill företagaren veta exakt hur mycket det kommer att kosta, men mitt råd är att istället vända på det och fråga revisorn hur mycket denne kan tillföra. Sen finns det tyvärr revisorer, ofta vid de största byråerna, som tar extremt bra betalt för sina tjänster, så det är ändå alltid viktigt att få revisorns bästa uppskattning av vad revisionen kommer att kosta. Lagstadgad revision får, utifrån kvalitetssäkringssynpunkt, inte offereras till ett fast pris generellt utan arbetet sker huvudsakligen på löpande räkning. Timpriset beror på lite olika faktorer, t.ex. erfarenhet, kunskap, ort etc., men ligger någonstans mellan 1000kr och 2500kr exkl. moms per timme för en Auktoriserad revisor (ca 500-1000kr för en mindre erfaren revisorsassistent som kan hjälpa till med många uppgifter för att hålla nere kostnaden). Tidsåtgången för uppdraget beror helt på hur er verksamhet ser ut, men detta kan revisorn ofta ta fram en bedömning på utifrån ett möte med er och genom en enkel översyn av era räkenskaper.

Hoppas att detta underlättar just ert val av revisor. Om ni har följdfrågor eller om jag har varit otydlig så är det som vanligt bara att höra av er till mig via länkarna här till vänster, eller via kommentarsfältet. Jag vill gärna ha feedback på hur det har gått för er, om ni använt er av denna information. På det viset vet jag om jag behöver komplettera med något som ni upplever som särskilt viktigt.

Lycka till med ert val!

Behöver jag revisor?

Jag vill återkoppla till inlägget jag skrev för någon månad sedan om att välja bort revisorn:

Välj bort revisorn, få sänkt kreditbetyg

Det är inte alla som känner till reglerna kring detta trots att det var några år sen de infördes. Före ändringen gällde att alla aktiebolag var tvungna att ha en revisor, som uttalade sig formellt om bolagets årsredovisning (revisionsberättelse) oavsett bolagets storlek.

Den 1 november år 2010 inträdde så en förändring i bl.a. Aktiebolagslagens 9 kapitel om revision som medförde avskaffad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Detta ledde till att de kunde välja bort revisorn, om de så önskade, med ett enkelt beslut på en bolagsstämma där bolagsordningen ändrades samt en ändringsanmälan till Bolagsverket. Dessa bolag fick givetvis också ha kvar revisorn, men då frivilligt.

Privata aktiebolag som inte uppfyllde mer än ett av följande villkor fick möjlighet att välja bort revisorn:

1. medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3,
2. bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor,
3. bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.

För de bolag som hamnar på gränsen gäller att det måste vara SAMMA villkor av de ovanstående som uppfylls under två efterföljande räkenskapsår.

Dessa regler gäller även för kommanditbolag/handelsbolag som ägs av aktiebolag.

Detta låter kanske inte mycket, men det är ca 70% av alla registrerade aktiebolag i Sverige som omfattas av detta samt ALLA nya bolag då de inte uppfyller kraven ovan m.h.t. två passerade räkenskapsår! (Inte ens Volvo skulle uppfylla dessa krav om de sålde sin verksamhet till ett nybildat bolag vartannat år…)

Vad har nu detta lett till med några år i backspegeln? Jag har hört siffror från att 20-40% av de aktuella företagen valt bort revisorn samt att 65-75% av nystartade företag startas utan revisor. I många fall kan det vara fullt logiskt att göra detta, framförallt i nystartade företag som i ett tidigt skede strävar efter att hålla nere sina kostnader. Vill man bara ha ett bollplank kan ju revisorn anlitas utan att denne ska uttala sig formellt om bolagets årsredovisning i en revisionsberättelse.

Bolagsverket konstaterar likt jag skrivit om tidigare: Sämre årsredovisning utan revisor.

UC:s marknadschef Roland Sigbladh säger i en kommentar:
”Konsekvenserna av att avstå från revisor, i form av långsiktig kreditvärdighet och överlevnadsförmåga, framgår troligen inte fullt ut ännu. Däremot indikerar siffrorna tydligt en högre kreditvärdighet för de företag som använder revisor. Vi ser en trend i statistiken över sambandet mellan högre kreditrisk och valet att inte använda sig av revisor eller auktoriserad redovisningskonsult. Det är dock viktigt att poängtera att statistiken förmodligen kommer att förändras framöver.”

Som revisor tycker jag det är självklart att man ska ta diskussionen med de bolag eller potentiella kunder som berörs då det för några bolag verkligen inte behövs någon revisor. Det viktigaste för mig är att jag ska kunna tillföra något till bolagets verksamhet för en rimlig kostnad. Med hänsyn till att bara vår grunddokumentation för varje uppdrag är ca 3-5 timmars arbete så går det inte att försvara kostnaden för ett mindre bolag i de fall där jag inte kan tillföra något extra.

Hur ser det ut i framtiden då? Jo, inom EU har vi fortfarande bland de lägsta gränsvärdena för revisionsplikt. FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skrev så sent som igår på sin blogg att för varje dag som går så närmar vi oss höjda gränsvärden och menar att det kan finnas politiska poäng att tjäna i ett kommande riksdagsval. Det råder inga tvivel om att vi kommer att EU-anpassa våra gränsvärden, och det snart. I förarbetena till det förslaget som blev lag enligt ovan fanns riktvärden om ca 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Då talades om att ca 97% av samtliga aktiebolag i Sverige skulle omfattas…

Jag vill avsluta med att jag, förmodligen överraskande p.g.a. mitt yrkesval, deltar i förespråkandet om höjda gränsvärden. För det är när vi efterfrågas frivilligt som vi kan göra verklig nytta och utveckla våra kunder som mest!