Företagande

Bokföra och deklarera Crowdfunding

Posted on by

Jag har den senaste tiden fått några frågor om hur s.k. Crowdfunding (svensk översättning Gräsrotsfinansiering) ska hanteras i bokföring och deklaration.

Jag läste även nyligen utmärkte Robert Sevenius (@robertsevenius på Twitter) artikel ”Gräsrotsfinansiering – En värdepappersrättslig utmaning i vardande” och tänkte att det tål att skrivas några rader om fenomenet Crowdfunding, som ju funnits ett bra tag redan.

I Sevenius artikel ovan följer detta exempel på olika typer av Crowdfunding-transaktioner:

Crowdfunding

För dem som läser hela artikeln så är det alldeles uppenbart att de olika typerna av transaktioner som Crowdfunding inbegriper kommer att leda till legala problem framöver och på sikt kommer vi att få en rättspraxis kring området som blir klarare och klarare. Denna osäkerhet och nya praxis kommer säkerligen också att spilla över på hur dessa transaktioner ska behandlas i redovisning och beskattning, varför det är extra viktigt att även nedanstående information tas med en nypa salt. Mitt bästa råd är därför att vid större crowdfunding redovisa öppet i inkomst- och skattedeklaration kring hur dessa transaktioner hanterats avseende moms och inkomstskatt. På det viset slipper man skattetillägg om det längre fram skulle visa sig vara fel sätt att hantera det på.

Min nuvarande ståndpunkt kring hantering av bokföring / moms / inkomstskatt av dessa transaktioner är som följer:

Typ Bokföring Moms Inkomstskatt
Donation Gåvointäkt/Tillskott*1 Nej/Nej Ja/Nej*1
Sponsring Marknadsföringsintäkt Ja Ja
Belöning Försäljningsintäkt Ja Ja
Förköp Försäljningsintäkt Ja Ja
Lån Skuld/Räntekostnad Nej/Nej Nej/Avdrag
Aktie Eget kapital Nej Nej

*1 = Vid avstämning med en skattekonsult har jag fått en öppning på att detta eventuellt skulle kunna klassas som ett ”tillskott från annan än aktieägare” och därmed bokas direkt i eget kapital utan att beskattas med bolagsskatt. Om man väljer att hantera det som ett sådant tillskott måste man definitivt upplysa om det i inkomstdeklarationen för räkenskapsåret. Det finns en ruta med ”Övriga upplysningar” där man enkelt kan skriva in detta.

Som sagt är detta min personliga ståndpunkt för tillfället. Varken lagstiftaren eller Skatteverket kommer att ge mycket för denna i din argumentation mot dem, så iaktta försiktighet. Särskilt vid större belopp!

Har du fler frågor om redovisning och beskattning av crowdfunding är du välkommen att höra av dig då jag gärna tar en diskussion om detta.

3:12-reglerna försämras?

Posted on by

Regeringen lade i förra veckan fram budgetpropositionen för 2015. I denna föreslås bl.a. att nuvarande regler om utdelning och kapitalvinst för fåmansföretagare, de s.k. 3:12-reglerna, ses över och utreds.

Det var ett väntat drag från den nya regeringen, och frågan är nu bara hur mycket reglerna försämras, för ATT de försämras är rätt givet.

Först ska frågan dock utredas, vilket kan ta både månader och år, men sen kan det gå fort med ev. stopplagstiftning. Vid den här typen av förändringar av skatterätten är det extremt ovanligt (och oförenligt med legalitetsprincipen) att förändringar sker med s.k. retroaktivitet. Redan intjänade gränsbelopp och löneunderlag bör alltså inte påverkas, utan endast framtida sådana.

Med anledning av detta blir det ännu viktigare att se över så att man ligger rätt i löneuttag de närmaste åren för att inte missa chansen till lägre skatt på utdelning eller vinst vid försäljning. Missa inte mitt inlägg om löneuttagskrav 2014: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2014 – 3:12 / K10.

Ställ gärna frågor, så ska jag försöka ge bra svar!

312

Komponentavskrivning K3

Posted on by

Dagen närmar sig för den lite bredare massan av större företag att göra sitt första bokslut enligt K3. Förhoppningsvis har de flesta redan analyserat vilka effekter detta får på ingångsbalansräkningen (i många fall 2013-01-01), men för dig som inte gjort det ännu är det viktigt att komma upp på banan nu så att inte bokslutet för 2014 blir försenat, eller ännu värre, fel.

Den enskilt största förändringen som K3 medför är att (större) anläggningstillgångar, såsom fastigheter, maskiner, lastbilar etc. ska delas upp i komponenter. Komponenterna ska sedan skrivas av en och en utifrån en egen beräknad nyttjandeperiod. Detta ger en mer jämn resultateffekt jämfört med att skriva av fastigheten jämnt som en enhet och löpande kostnadsföra större renoveringsarbeten.

Komponentavskrivning har gjort att många skytt K3 och att de som har mindre (enligt Årsredovisningslagen ”mindre”…) företag övervägt K2 istället för att slippa arbetet som komponentmetoden innebär. Det finns dock hjälp att få, och det behöver inte vara extremt kostsamt eller problematiskt!

FAR har t.ex. släppt en egen rekommendation kring uppdelning av fastigheter i väsentliga komponenter; RedU 13 – Övergång till komponentmetod – fastigheter. Denna kan ge bra ledning till hur uppdelningen kan göras vid övergången. Även SABO och Fastighetsägarna har släppt en bra vägledning som ger mer kött på benen.

Det ska även poängteras att det inte finns något rätt och fel vid uppdelningen. Det vanligaste blir nog att man lägger öppningsbalansen att motsvara ungefär det redovisade värde fastigheten har enligt den tidigare redovisningsrekommendationen, och att man sen får komponenteffekten de följande åren. De flesta kunniga på redovisningsområdet säger att de flesta fastigheterna kommer att delas upp i 6-8 väsentliga komponenter till en början, men att de över tid snarare kommer att bestå av 15-20 komponenter. Detta beror på att kostnader som ej identiiferats specifikt vid vid övergången tydligare identifieras när bolaget kommit in i användandet av komponentmetoden.

Jag har hunnit delta vid ett par övergångar till K3 vid det här laget, och har du frågor så är du välkommen att höra av dig. Jag hjälper gärna till!

Split-Building

Avskaffa revisionsplikten!

Posted on by

Du läste rätt. Avskaffa revisionsplikten! Kontroversiell inställning från en revisor, va? Låt mig förklara.

Det har länge pågått en debatt om vilken nivå revisionsplikten ska ligga på. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”Behöver jag revisor?” så har nivån de sista åren, väldigt förenklat, inneburit att bolag med lägre omsättning än 3Mkr inte behöver ha en vald revisor. Debatten blossade upp igen i samband med valrörelsen där Centerpartiet flaggade för ytterligare ”förenkling” för småföretagare vilket bl.a. skulle höja gränsen för revisionsplikt till en omsättning på 80Mkr (!). Gränsen på 80Mkr är dock inte särskilt kontroversiell m.h.t. att det är rådande EU-praxis för revisionsplikt.

Tyvärr var det många revisorskollegor i branschen som gick i taket avseende detta, men jag menar att detta måste angripas på ett helt annat sätt. Låt mig utveckla.

Det är alldeles klart att bolag som saknar revisor ofta inkommer med sämre årsredovisningar till Bolagsverket än de bolag som har en vald revisor. Som revisor sticker detta i ögonen då vi inte bara förlorar möjligheten att sälja våra tjänster utan även får se ett samhälle som mer och mer förlitar sig på felaktig information vilket med stor sannolikhet leder till ökad risk för konkurser, försämrad transparens och minskade skatteintäkter. Detta måste förstås utredas ordentligt först, men jag kan inte se att slutsatserna skulle vara andra. Det är väl då förståeligt att revisorerna går i taket när ännu fler, och förhållandevis stora, aktiebolag ska gå denna väg? Kanske, men låt oss ta det ett steg längre.

Vad har då hänt med dessa bristfälliga årsredovisningar som skickats till Bolagsverket? Några av dem har ratats och fått inkomma med rättelser och kompletteringar, men en stor mängd går faktiskt bara genom systemet och registreras. Må vara p.g.a. okunniga handläggare, semestertider eller annat. Men! Låt oss slå fast att Bolagsverket faktiskt inte är någon kontrollerande myndighet utan de säkerställer bara att årsredovisningarna inte saknar lagstadgad information. De stämmer sannerligen inte av att bolagets kundfordringar, leverantörsskulder, intäkter eller annan väsentlig information är korrekt och kan styrkas med underlag från verkligheten. De kan, med andra ord, registrera välförpackad skit utan någon som helst tvekan och utan att de gjort något fel.

Vad händer sen då? Jo. Kreditvärderingsinstituten snappar upp denna data från Bolagsverket och behandlar den i sina system. Det finns flera exempel på kreditvärderingsinstitut, men de vanligaste är UC (Upplysningscentralen), Soliditet, Bisnode m.fl. Kreditvärderingsinstituten sätter sedan kreditrating på företaget utifrån sina avancerade algoritmer, varav många använder räkenskapsinformationen från bolagets, av Bolagsverkets registrerade och kanske helt felaktiga, årsredovisning. Bl.a. använder företag, banker, Skatteverket m.fl. sedan denna information/förpackade skit för att fatta beslut som påverkar det enskilda företaget och i förlängningen samhället.

Mitt förslag är att kreditvärderingsinstituten, politikerna, banktjänstemän, företag, revisorernas branschorganisation FAR m.fl. ska verka för att bolag som har en vald revisor och revisionsberättelsens utformning ska få bättre kreditbetyg. Alla dessa aktörer, och säkert fler, har incitament för att information som är tillgänglig för alla ska vara korrekt. Det skulle t.o.m. kunna vara så långtgående att bolag som ej har valda revisorer inte får något betyg alls. Jag menar, kanske något partiskt, att detta är den enda utvägen då informationen från dessa bolag ändå inte är tillförlitlig. 

På detta vis får kreditvärderingsinstituten agera indikator för om företag är kreditvärdiga eller inte. Vi behöver då inte längre debattera kring revisionspliktens vara eller icke vara då detta blir självreglerande. Bara företag som har behov av revision och kreditrating kommer att ha vald revisor och de andra kommer inte spela någon roll eftersom de inte har några intressenter med intresse i bolaget. Revisorn blir då inte heller en bov i dramat, och en kostnad som man kan ”förenkla” hur som helst, utan en värdesatt och efterfrågad konsult hos bolagen.

Så vad tycker ni? Upp till debatt! Jag har inte alla svar, men detta tycker jag är genialt (helt subjektivt förstås).

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2014 – 3:12 / K10

Posted on by

(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2015: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10)

Mitt inlägg angående löneuttag 2013 för att optimera blankett K10 för fåmansföretagare är ett av de mest populära här på bloggen. Självklart följer jag upp detta i år med hur du gör för att få maximal skjuts av 3:12-reglerna så att du inte behöver betala mer skatt än nödvändigt på din utdelning från, eller din vinst vid försäljning av, ditt aktiebolag.

De som följer affärsmedia, eller denna blogg, vet att 3:12-reglerna ändrades rätt markant i slutet av 2013. De största förändringarna var att enbart de ägare som äger minst 4% av kapitalet får lov att beräkna löneunderlag samt att löneunderlaget nu beräknas med 50% av bolagets kontanta löner istället för 25% som tidigare. För de flesta mindre fåmansföretag medför detta alltså en rejäl förbättring av gränsbeloppet som ju beskattas med 20% istället för som lön (upp till 57%!).

Som jag skrev förra året måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Det gör man genom att ta ut rätt lön (ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Eftersom årsskiftet närmar sig är det viktigt att se över så att man inte missar denna möjlighet. Finns inga vinster att ta ut i dagsläget gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre. Dessa regler bör alltså vara av intresse för alla med ett fåmansaktiebolag (FÅAB) oavsett om det finns intresse av att ta ut pengar just nu eller ej. 

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2014 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2015. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2015 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2014 på minst 569 000 kr (10 inkomstbasbelopp) är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2014 kommer att vara 341 400 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2015, genom löneuttag 2014, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 156 475 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för 2014 är för övrigt 155 650 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 315 000 kr är schablonbeloppet uteslutande det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 315 000 kr och 341 400 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig. Skulle lönerna ligga på precis 341 400 kr måste även 5% adderas vilket ackumulerat blir 359 369 kr, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2014. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Detta ger då minst ca 360 000 kr x 50% = 180 000 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2015. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas bara 20% skatt på detta belopp.

Ovanstående information är förstås något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen om du är osäker. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

pengar

Jag i tidningen!

Posted on by

Igår fick denna revisor äran att pryda en del av lokaltidningen i Helsingborg, HD.

Jag fick en fråga utanför vallokalen i söndags om vilken fråga som var viktigast för mig när jag valde vad jag skulle rösta på. Här är mitt svar:

Kim Lavin HD

Självklart månar jag om småföretagarna, även om det blev ett nederlag för den sida jag lade min röst på. Det är tråkigt, men man får respektera folkets val i en demokrati. Maktskiftet kommer förstås att ge många effekter som rör företagande, skatter m.m. Jag kommer att fortsätta att dela med mig förändringar av vikt här framöver.

Revisor eller inte? Största fördelarna med revisor!

Posted on by

Bör ditt företag ha revisor eller inte? För vissa bolag är det, som jag tidigare skrivit om, valfritt om det ska väljas en revisor eller inte. Men vad är egentligen bäst för er?

Jag vill, trots mitt yrke, vara helt ärlig och säga att det inte är alla företag som bör ha en vald revisor. Det beror helt på vart ditt företag står idag samt vilka intressenter som finns kring det. 

Förord: Den senaste veckan har det pågått en debatt om revisionsplikten då Centerpartiet kom med ett politiskt utspel om att höja gränsvärdena för revisionsplikten till att bara omfatta bolag som har fler än 50 anställda. Revisions- och redovisningsbranschens organisation FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skriver bra om detta här. Jag har precis samma inställning som honom. Det finns betydligt bättre sätt att förenkla för småföretagare utan att försämra tillförlitligheten till företags räkenskaper ytterligare. Om detta dock skulle bli verklighet så skulle det ge ännu fler bolag valfrihet kring att ha vald revisor, vilket gör att detta inlägg kan ge fler lite mer på fötterna inför att välja eller att inte välja revisor.

Först och främst vill jag förtydliga de vanligaste rollerna revisorn kan ha i ett företag:

Huvudregeln är att aktiebolag ska ha en vald revisor, d.v.s. revisionsplikt. Bolagets valda revisor ska bl.a. granska företagets räkenskaper och förvaltning samt uttala sig om detta i sin revisionsberättelse som är en del av företagets årsredovisning.

Som jag skriver/länkar ovan finns det sen undantag som mindre företag får tillämpa för att välja bort revisorn. Detta hindrar självklart inte dessa företag att ändå anlita en revisor på konsultbasis. Denne är dock inte en vald revisor och kommer därmed inte heller kunna utföra en lagstadgad revision enligt ISA. Revisorn kan ändå utföra vissa, ofta mycket billigare, tjänster där denne intygar t.ex. något kring företagets bokföring men det har inte samma säkerhet som en lagstadgad revision. Dessa tjänster brukar tyvärr sällan efterfrågas då många externa parter, t.ex. banker, inte vet vad dessa innebär. För en del företag hade dessa tjänster annars kunnat vara perfekta.

Som revisorer erbjuder vi även revisionsnära tjänster såsom t.ex. bokförings-, deklarations-, värderings- eller andra rådgivningstjänster. Det finns för övrigt regler kring hur och när dessa tjänster får erbjudas revisionskunder utan att det inverkar på revisorns oberoende. Det vore ju t.ex. riskfyllt att en revisor ska granska räkenskaper som samma revisor tagit fram helt på egen hand.

Nu när detta förtydligats så kan vi gå vidare. Detta inlägg tar alltså sikte på vilka de största fördelarna är med att ha en vald revisor för sitt företag, även om delar av dessa självklart kan uppnås även med en revisor på konsultbasis eller via revisionsnära tjänster:

1. Bolaget får en kvalitetsstämpel = revisionsberättelsen – Detta gör att ägarna, kunder, leverantörer, kreditgivare m.fl. intressenter kan känna sig tryggare kring hur bolaget sköts och att allt går rätt till. Detta ger i sin tur en tryggare tillvaro, mer affärer och bättre villkor. Sedan tidigare är det känt att bolag med valda revisorer och med revisionsberättelser enligt standardutformning (rena revisionsberättelser) får högre rating hos kreditvärderingsinstitut. Det är även mycket sannolikt att Skatteverket vid urval av vilka bolag som ska få skatterevision tar hänsyn till huruvida det finns en vald revisor eller inte. Detta är den absolut största fördelen!

2. Revisorn som bollplank – Ägare, ekonomichef m.fl. som har direktkontakt med revisorn får en kontaktperson att ställa frågor till och bolla idéer med som är lagstadgat insatt i företaget och har erfarenhet från flera andra företag och branscher. Detta är nyttigt i flera olika skeenden i företag som lever i en föränderlig tillvaro. T.ex. kan konsultationer kring omstruktureringar, förvärv, värdering, beskattning m.m. vara värdefulla och ibland kan det bara vara nyttigt att ha någon som ifrågasätter vad som händer i företaget för att ytterligare kunna driva tillväxt och lönsamhet.

3. Revisorns nätverk – Revisorer omger sig med mycket folk från olika branscher och rätt revisor delar med sig av sitt nätverk eftersom alla vinner på det. Om du inte har gjort det ännu, så ställ frågan till din revisor nästa gång du letar efter en särskild kompetens. Jag rekommenderar flera gånger i månaden kontakter, kunder och potentiella kunder att vända sig till personer i mitt nätverk som jag tror kan göra nytta för dem, och i de flesta fall leder detta till kanonsamarbeten! Detta ger mig vetskapen om att min kontakt får ett bra bemötande samt rätt kompetens och i gengäld får jag ett mer levande nätverk.

När är det då lämpligt att INTE ha någon revisor? En motsatstolkning av ovanstående fördelar ger för handen att ett välskött stabilt mindre bolag i en oföränderlig och ej konkurrensutsatt miljö/bransch som har få ägare samt är utan banklån, skulle rekommenderas att köra sin verksamhet utan vald revisor. Nu tycker du förmodligen att jag målar upp ett omöjligt scenario med enda mål att sälja mig själv, men jag har faktiskt jobbat med flera av dessa bolagen i samband med att revisionsplikten för de allra minsta bolagen slopades 2010. Jag är väldigt glad att dessa bolag slipper revision idag, för det var verkligen helt meningslöst! En duktig ekonomiansvarig eller Auktoriserad redovisningskonsult räcker gott och väl i dessa fall.

Eftersom jag själv är revisor är det förstås förutsägbart att jag bara skriver om fördelarna med att ha revisor. Nackdelarna brukar ofta enbart handla om kostnaden för revisionen, och denna är förstås mest konkret och kännbar för de allra minsta företagen. Denna kostnad kommer dock att komma i annan form utan revision, vilket jag skrivit om här. Jag har ibland påpekat att ett bortval av revisorn enbart p.g.a. kostnaden är som att kissa på sig – det är varmt och skönt i början men sen börjar du frysa och lukta illa. Kör därför endast din verksamhet utan revisor om du uppfyller kriterierna i ovanstående stycke! Andra nackdelar med revision är t.ex. att det blir svårare att fuska med bokföringen eller att utföra andra lagbrott samt att företagsledningen åtminstone årligen kan utsättas för en del obekväma frågor.

Om du vill byta revisor eller välja en revisor till ditt företag så ta kontakt med den revisor som passar dig bäst och be dem hjälpa dig. Se min guide här om vad du ska tänka på när du väljer vilken revisor du vill anlita. Om du idag har revisor och vill avregistrera denne så görs det enklast genom Bolagsverkets utmärkta guide.

Jag vill avsluta med ett citat från Johannes Forssberg, som i förra veckan skrev i Expressen att ”Revisorerna är bra för Sverige”:

”En ordentlig revisor kontrollerar att bolaget inte sopar smutsen under mattan, att dess redovisning inte förskönar och förtiger.”

sweep-under-rug

”SommarEntreprenörerna 2014” med Forza Sweden

Posted on by

Här kommer en lite annorlunda historia på denna blogg, men en som jag absolut vill dela med mig.

Jag tog i början av året kontakt med projektledarna för Forza Sweden, Staffan Taylor och Richard Gustafsson. Detta gjorde jag, mest på chans, under en lång bilresa då jag via LinkedIn såg att dessa herrar hade mycket gemensamma kontakter med mig samt verkade oerhört drivna. Forza Sweden är en organisation med målet att ”Skåne Nordväst skall bli Sveriges bästa region på entreprenörskap bland ungdomar!”. Målet ligger mig varmt om hjärtat då jag själv är verksam i nordvästra Skåne samt, som ni som läser min blogg vet, att jag brinner för att hjälpa entreprenörer att utvecklas och bli mer lönsamma.

Denna spontana kontakt mynnade ut i en mycket trevlig lunch där vi lärde känna varandra och spånade på hur vi kunde hjälpa varandra framöver. Staffan och Richard nämnde då ett av Forza Swedens initiativ; ”SommarEntreprenörerna”, som ger ungdomar mellan 18 och 30 år möjligheten att förverkliga en affärsidé. Man får erfaren och driven ledning, startkapital och en coach för att under sommarmånaderna kunna utvecklas som entreprenör och företagare. Sommaren avslutas sedan med ett ”Draknäste”, likt det format som setts på TV, där de nyblivna företagarna får presentera sina framsteg för personer från näringslivet och de bästa belönas med fina utmärkelser.

Mitt första uppdrag blev att, på kickoff’en för SommarEntreprenörerna 2014, hålla en presentation på 45 minuter om mig själv där jag gav ca 25st deltagare lite tips och råd för att deras väg till företagandet ska underlättas. Det var ett väldigt inspirerande möte med mycket bra frågor från deltagarna. Inte många av dem hade träffat en livs levande revisor tidigare och i ärlighetens namn var jag själv nog lika nervös att träffa så många drivna ungdomar på en gång 🙂

SommarEntreprenörernaPres

Någon vecka efter mitt framträdande fick jag frågan från Staffan och Richard om jag kunde tänka mig att ställa upp som en av ”drakarna” i Draknästet som ägde rum nu i fredags (15/8). Detta tvekade jag inte på och det var mycket inspirerande att se hur dessa ungdomar hade utvecklats på så kort tid. Flera av dem hade förmågor som jag själv inte kommer i närheten av och detta trots att de är 10-15 år yngre än mig! Jag är övertygad att de kommer att lyckas i sitt företagande och hälften har de vunnit bara genom att vara så framsynta att de deltar i liknande initiativ. Stor heder till dem och stor heder till arrangörerna!

Utmärkelsen för Årets SommarFöretag 2014 tilldelades till sist syskonen Lagerstedts fenomenala och gripande projekt ”Kenneths Marionett” som redan fått stor uppståndelse nationellt. Konkurrensen var stor, men segern i denna kategori tyckte jag var helt rättvis! Flera andra duktiga SommarEntreprenörer prisades. Mer information hittar ni via Forza Swedens Facebook-sida här. Här följer även lite bilder:

IMG_1538

 (De andra drakarna, och så jag – i en, för min näsa, ofördelaktig vinkel :))

IMG_1516

 (Presentation pågår – drakarna och övriga i full koncentration)

bild

(En stor del av årets SommarEntreprenörer, arrangörer och drakar)

Stort tack till Forza Sweden (Staffan, Richard & Blerim) för att jag fick delta i detta initiativ och hoppas på fortsatt gott samarbete framöver.

Tänk vad en spontan kontakt kan leda till. Våga prova du med!

Sänk räntan på ditt banklån

Posted on by

Såhär i semestertider passar jag på att endast uppdatera som hastigast då jag läste en bra artikel om hur du kan sänka räntan på banklånet i ditt bolag. Du hittar artikeln här:

CFOWorld – 10 tips för att sänka bolagets ränta

Bland annat detta med hur man planerar soliditeten i sitt bokslut, särskilt om man har flera bolag i en koncern, har jag arbetat mycket med och det finns ofta mycket att göra inför ett bokslutsdatum för att sätta sig själv i en mer gynnsam förhandlingssituation gentemot banken när årsredovisningen är klar. Tänk därför på att diskutera detta med din revisor eller din redovisningskonsult 4-8 veckor före ert bokslutsdatum. 

Jag har tidigare bloggat om hur du kan ta itu med dåliga betalare, även då inspirerad av CFOWorld som ibland är mycket träffsäkra kring hur man konkret kan arbeta med att förbättra företagets resultat och ställning. All heder till dem för detta. Det finns mycket pengar att spara för bolaget!

Åter till sol, bad och glassar. Ha en fortsatt härlig sommar och glöm inte att det är gratis att ställa frågor i kommentarsfältet!

glass

Nej till lägre arbetsgivaravgifter för unga!

Posted on by

Jag lyfte fram regeringens promemoria om sänkta arbetsgivaravgifter för unga här. Häromveckan röstades förslaget ned i Riksdagen med motiveringen att det inte kan bevisas att åtgärden leder till fler jobb. Det kvarstår alltså en hel del arbete att ta fram åtgärder som kan bekämpa ungdomsarbetslösheten.