Revisor Helsingborg

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Posted on by

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Ursäkta röran – Jag bygger om!

Posted on by

I veckan som gick fick jag mail från Google om att min sida kommer att ”straffas” i deras sökmotor eftersom den inte är tillräckligt anpassad för mobila enheter. Detta mail kom bara timmar efter att jag avböjt en offert avseende en ombyggnad av sidan för just detta ändamål, vilket blev en tydlig pik om att det var dags!

Idag har jag därför, med mössan i handen, försökt göra en övergång till en mer s.k. ”responsiv” design. Jag är väldigt nöjd med hur smärtfritt det gick (WordPress är bra!), men jag inser att det finns utrymme för en hel del förbättringar för att få sidan mer användarvänlig.

Vad tycker ni?!

Klicka gärna runt lite och meddela mig era synpunkter. Era kommentarer är viktiga för att jag ska kunna göra sidan bättre för alla som hittar hit (ca 50-100 unika besök per dag).

Saker jag t.ex. håller på att jobba med just nu:

  • Den nya sidan ”Om mig”.
  • Enkelhet i att ta kontakt med mig direkt från förstasidan.
  • Att göra det enkelt att se vilka som är de populäraste inläggen.
  • Ett sätt att visa mitt ansikte på ett enhetligt och stilrent sätt (kommentarer om detta är öppet mål…)
  • Bättre koppling till mina sociala medier.
  • Få en enhetlig stil mellan webb- och mobilsurf.
  • Höja mitt betyg i Googles mobilvänlighetstest.
  • Möjlighet att prenumerera på nyhetsbrev.

Det finns säkert ytterligare 100 punkter jag kan lägga till denna lista, och säkert en del jag kommer prioritera mer/mindre. Vad är viktigast för dig?

Tack för ert tålamod under ombyggnationen 🙂

Ombyggnation

Revisor – Redovisningskonsult – Robot?

Posted on by

Det senaste året har det florerat statistik kring vilka yrken som har störst sannolikhet att robotiseras i framtiden. Se tabell:

IMG_4459

Här framgår alltså att mitt samt mina redovisningskollegors arbeten har 94% sannolikhet att robotiseras inom 20 år (!).

FAR’s generaldirektör Dan Brännström har skrivit en ledare i tidskriften Balans på ämnet där han beskriver att vi inte räds den nya utvecklingen. Självklart kommer branschen att anpassa sig till detta. Branschen är van vid utmaningar och detta gör bara våra tjänster ännu mer relevanta då vi med datorernas hjälp kan fokusera ännu mer på att ge våra kunder mervärde (som jag bloggade om här) istället för kostnad per timme för att knacka siffror.

Såg för övrigt en kul bild på Twitter häromdagen på samma ämne:

Revisor Robot

Beep – bop – pip – bleep! 🙂

Vad kan din revisor göra bättre?

Vanliga fel i årsredovisningen

Posted on by

Vilka är de vanligaste felen i en årsredovisning? Hur undviker ni att göra dem?

Utöver eventuella fel som inte hittas i de belopp som anges i årsredovisningen, så finns det några vanliga formfel som Bolagsverket vill varna för i denna artikel:

  • Årsredovisningen som ni skickar till Bolagsverket ska vara en bestyrkt kopia av originalet. Med bestyrkt kopia menar vi att det på kopian ska finnas ett intyg/bestyrkande från minst en person att kopian överensstämmer med originalet. Intyget ska vara undertecknat i original.
  • Ett original av årsredovisningen ska alltid finnas hos företaget.
  • Organisationsnumret ska helst stå på varje sida.
  • Det registrerade företagsnamnet ska skrivas ut i sin helhet, åtminstone på årsredovisningens första sida och i förvaltningsberättelsen. Det är alltså inte tillräckligt med en förkortning eller en populärversion.
  • Räkenskapsåret ska skrivas ut tydligt, exempelvis 2014-01-01–2014-12-31.
  • Det ska tydligt framgå vilken enhet som används för olika belopp, exempelvis kr (kronor), tkr (tusentals kronor), mnkr (miljoner kronor) och mdkr (miljarder kronor).
  • Eftersom handlingarna skannas bör det inte finnas färger och tonade fält i den kopia som ni skickar till Bolagsverket. Innehållet kan då bli oläsligt.

Som sagt i mitt tidigare inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!” så granskar Bolagsverket inte på något sätt de siffror som de registrerar utöver att det är balans i balansräkningen, rätt uppställningsform osv. För att få siffrorna säkrade (i all väsentlighet) krävs en vald revisor. Har ni någon som ni vet kommer vara intresserad av er årsredovisning såsom kunder, leverantörer, banken, Skatteverket eller andra så rekommenderas alltid att ha en vald revisor då det annars kan drabba ert företag negativt. Mer om vad du behöver tänka på för att välja rätt revisor till ditt företag hittar ni i mitt inlägg: ”Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!”.

Årsredovisning

Har jag rätt revisor?

Posted on by

Överväger du att byta revisor? Jag har skrivit en praktisk guide kring vad du ska tänka på när du väljer revisor till ditt företag. Bocka av checklistan!

Detta är ett av de mest populära inläggen på bloggen och jag vill återigen rekommendera alla företagare att fundera på punkterna i inlägget:

Att välja revisor – Hur väljer man revisor?

Fråga gärna mig om du har några funderingar kring hur jag arbetar med revision eller rådgivning.

Avskaffa revisionsplikten!

Posted on by

Du läste rätt. Avskaffa revisionsplikten! Kontroversiell inställning från en revisor, va? Låt mig förklara.

Det har länge pågått en debatt om vilken nivå revisionsplikten ska ligga på. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”Behöver jag revisor?” så har nivån de sista åren, väldigt förenklat, inneburit att bolag med lägre omsättning än 3Mkr inte behöver ha en vald revisor. Debatten blossade upp igen i samband med valrörelsen där Centerpartiet flaggade för ytterligare ”förenkling” för småföretagare vilket bl.a. skulle höja gränsen för revisionsplikt till en omsättning på 80Mkr (!). Gränsen på 80Mkr är dock inte särskilt kontroversiell m.h.t. att det är rådande EU-praxis för revisionsplikt.

Tyvärr var det många revisorskollegor i branschen som gick i taket avseende detta, men jag menar att detta måste angripas på ett helt annat sätt. Låt mig utveckla.

Det är alldeles klart att bolag som saknar revisor ofta inkommer med sämre årsredovisningar till Bolagsverket än de bolag som har en vald revisor. Som revisor sticker detta i ögonen då vi inte bara förlorar möjligheten att sälja våra tjänster utan även får se ett samhälle som mer och mer förlitar sig på felaktig information vilket med stor sannolikhet leder till ökad risk för konkurser, försämrad transparens och minskade skatteintäkter. Detta måste förstås utredas ordentligt först, men jag kan inte se att slutsatserna skulle vara andra. Det är väl då förståeligt att revisorerna går i taket när ännu fler, och förhållandevis stora, aktiebolag ska gå denna väg? Kanske, men låt oss ta det ett steg längre.

Vad har då hänt med dessa bristfälliga årsredovisningar som skickats till Bolagsverket? Några av dem har ratats och fått inkomma med rättelser och kompletteringar, men en stor mängd går faktiskt bara genom systemet och registreras. Må vara p.g.a. okunniga handläggare, semestertider eller annat. Men! Låt oss slå fast att Bolagsverket faktiskt inte är någon kontrollerande myndighet utan de säkerställer bara att årsredovisningarna inte saknar lagstadgad information. De stämmer sannerligen inte av att bolagets kundfordringar, leverantörsskulder, intäkter eller annan väsentlig information är korrekt och kan styrkas med underlag från verkligheten. De kan, med andra ord, registrera välförpackad skit utan någon som helst tvekan och utan att de gjort något fel.

Vad händer sen då? Jo. Kreditvärderingsinstituten snappar upp denna data från Bolagsverket och behandlar den i sina system. Det finns flera exempel på kreditvärderingsinstitut, men de vanligaste är UC (Upplysningscentralen), Soliditet, Bisnode m.fl. Kreditvärderingsinstituten sätter sedan kreditrating på företaget utifrån sina avancerade algoritmer, varav många använder räkenskapsinformationen från bolagets, av Bolagsverkets registrerade och kanske helt felaktiga, årsredovisning. Bl.a. använder företag, banker, Skatteverket m.fl. sedan denna information/förpackade skit för att fatta beslut som påverkar det enskilda företaget och i förlängningen samhället.

Mitt förslag är att kreditvärderingsinstituten, politikerna, banktjänstemän, företag, revisorernas branschorganisation FAR m.fl. ska verka för att bolag som har en vald revisor och revisionsberättelsens utformning ska få bättre kreditbetyg. Alla dessa aktörer, och säkert fler, har incitament för att information som är tillgänglig för alla ska vara korrekt. Det skulle t.o.m. kunna vara så långtgående att bolag som ej har valda revisorer inte får något betyg alls. Jag menar, kanske något partiskt, att detta är den enda utvägen då informationen från dessa bolag ändå inte är tillförlitlig. 

På detta vis får kreditvärderingsinstituten agera indikator för om företag är kreditvärdiga eller inte. Vi behöver då inte längre debattera kring revisionspliktens vara eller icke vara då detta blir självreglerande. Bara företag som har behov av revision och kreditrating kommer att ha vald revisor och de andra kommer inte spela någon roll eftersom de inte har några intressenter med intresse i bolaget. Revisorn blir då inte heller en bov i dramat, och en kostnad som man kan ”förenkla” hur som helst, utan en värdesatt och efterfrågad konsult hos bolagen.

Så vad tycker ni? Upp till debatt! Jag har inte alla svar, men detta tycker jag är genialt (helt subjektivt förstås).

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2014 – 3:12 / K10

Posted on by

(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2015: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10)

Mitt inlägg angående löneuttag 2013 för att optimera blankett K10 för fåmansföretagare är ett av de mest populära här på bloggen. Självklart följer jag upp detta i år med hur du gör för att få maximal skjuts av 3:12-reglerna så att du inte behöver betala mer skatt än nödvändigt på din utdelning från, eller din vinst vid försäljning av, ditt aktiebolag.

De som följer affärsmedia, eller denna blogg, vet att 3:12-reglerna ändrades rätt markant i slutet av 2013. De största förändringarna var att enbart de ägare som äger minst 4% av kapitalet får lov att beräkna löneunderlag samt att löneunderlaget nu beräknas med 50% av bolagets kontanta löner istället för 25% som tidigare. För de flesta mindre fåmansföretag medför detta alltså en rejäl förbättring av gränsbeloppet som ju beskattas med 20% istället för som lön (upp till 57%!).

Som jag skrev förra året måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Det gör man genom att ta ut rätt lön (ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Eftersom årsskiftet närmar sig är det viktigt att se över så att man inte missar denna möjlighet. Finns inga vinster att ta ut i dagsläget gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre. Dessa regler bör alltså vara av intresse för alla med ett fåmansaktiebolag (FÅAB) oavsett om det finns intresse av att ta ut pengar just nu eller ej. 

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2014 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2015. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2015 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2014 på minst 569 000 kr (10 inkomstbasbelopp) är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2014 kommer att vara 341 400 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2015, genom löneuttag 2014, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 156 475 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för 2014 är för övrigt 155 650 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 315 000 kr är schablonbeloppet uteslutande det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 315 000 kr och 341 400 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig. Skulle lönerna ligga på precis 341 400 kr måste även 5% adderas vilket ackumulerat blir 359 369 kr, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2014. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Detta ger då minst ca 360 000 kr x 50% = 180 000 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2015. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas bara 20% skatt på detta belopp.

Ovanstående information är förstås något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen om du är osäker. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

pengar

Jag i tidningen!

Posted on by

Igår fick denna revisor äran att pryda en del av lokaltidningen i Helsingborg, HD.

Jag fick en fråga utanför vallokalen i söndags om vilken fråga som var viktigast för mig när jag valde vad jag skulle rösta på. Här är mitt svar:

Kim Lavin HD

Självklart månar jag om småföretagarna, även om det blev ett nederlag för den sida jag lade min röst på. Det är tråkigt, men man får respektera folkets val i en demokrati. Maktskiftet kommer förstås att ge många effekter som rör företagande, skatter m.m. Jag kommer att fortsätta att dela med mig förändringar av vikt här framöver.

Revisor eller inte? Största fördelarna med revisor!

Posted on by

Bör ditt företag ha revisor eller inte? För vissa bolag är det, som jag tidigare skrivit om, valfritt om det ska väljas en revisor eller inte. Men vad är egentligen bäst för er?

Jag vill, trots mitt yrke, vara helt ärlig och säga att det inte är alla företag som bör ha en vald revisor. Det beror helt på vart ditt företag står idag samt vilka intressenter som finns kring det. 

Förord: Den senaste veckan har det pågått en debatt om revisionsplikten då Centerpartiet kom med ett politiskt utspel om att höja gränsvärdena för revisionsplikten till att bara omfatta bolag som har fler än 50 anställda. Revisions- och redovisningsbranschens organisation FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skriver bra om detta här. Jag har precis samma inställning som honom. Det finns betydligt bättre sätt att förenkla för småföretagare utan att försämra tillförlitligheten till företags räkenskaper ytterligare. Om detta dock skulle bli verklighet så skulle det ge ännu fler bolag valfrihet kring att ha vald revisor, vilket gör att detta inlägg kan ge fler lite mer på fötterna inför att välja eller att inte välja revisor.

Först och främst vill jag förtydliga de vanligaste rollerna revisorn kan ha i ett företag:

Huvudregeln är att aktiebolag ska ha en vald revisor, d.v.s. revisionsplikt. Bolagets valda revisor ska bl.a. granska företagets räkenskaper och förvaltning samt uttala sig om detta i sin revisionsberättelse som är en del av företagets årsredovisning.

Som jag skriver/länkar ovan finns det sen undantag som mindre företag får tillämpa för att välja bort revisorn. Detta hindrar självklart inte dessa företag att ändå anlita en revisor på konsultbasis. Denne är dock inte en vald revisor och kommer därmed inte heller kunna utföra en lagstadgad revision enligt ISA. Revisorn kan ändå utföra vissa, ofta mycket billigare, tjänster där denne intygar t.ex. något kring företagets bokföring men det har inte samma säkerhet som en lagstadgad revision. Dessa tjänster brukar tyvärr sällan efterfrågas då många externa parter, t.ex. banker, inte vet vad dessa innebär. För en del företag hade dessa tjänster annars kunnat vara perfekta.

Som revisorer erbjuder vi även revisionsnära tjänster såsom t.ex. bokförings-, deklarations-, värderings- eller andra rådgivningstjänster. Det finns för övrigt regler kring hur och när dessa tjänster får erbjudas revisionskunder utan att det inverkar på revisorns oberoende. Det vore ju t.ex. riskfyllt att en revisor ska granska räkenskaper som samma revisor tagit fram helt på egen hand.

Nu när detta förtydligats så kan vi gå vidare. Detta inlägg tar alltså sikte på vilka de största fördelarna är med att ha en vald revisor för sitt företag, även om delar av dessa självklart kan uppnås även med en revisor på konsultbasis eller via revisionsnära tjänster:

1. Bolaget får en kvalitetsstämpel = revisionsberättelsen – Detta gör att ägarna, kunder, leverantörer, kreditgivare m.fl. intressenter kan känna sig tryggare kring hur bolaget sköts och att allt går rätt till. Detta ger i sin tur en tryggare tillvaro, mer affärer och bättre villkor. Sedan tidigare är det känt att bolag med valda revisorer och med revisionsberättelser enligt standardutformning (rena revisionsberättelser) får högre rating hos kreditvärderingsinstitut. Det är även mycket sannolikt att Skatteverket vid urval av vilka bolag som ska få skatterevision tar hänsyn till huruvida det finns en vald revisor eller inte. Detta är den absolut största fördelen!

2. Revisorn som bollplank – Ägare, ekonomichef m.fl. som har direktkontakt med revisorn får en kontaktperson att ställa frågor till och bolla idéer med som är lagstadgat insatt i företaget och har erfarenhet från flera andra företag och branscher. Detta är nyttigt i flera olika skeenden i företag som lever i en föränderlig tillvaro. T.ex. kan konsultationer kring omstruktureringar, förvärv, värdering, beskattning m.m. vara värdefulla och ibland kan det bara vara nyttigt att ha någon som ifrågasätter vad som händer i företaget för att ytterligare kunna driva tillväxt och lönsamhet.

3. Revisorns nätverk – Revisorer omger sig med mycket folk från olika branscher och rätt revisor delar med sig av sitt nätverk eftersom alla vinner på det. Om du inte har gjort det ännu, så ställ frågan till din revisor nästa gång du letar efter en särskild kompetens. Jag rekommenderar flera gånger i månaden kontakter, kunder och potentiella kunder att vända sig till personer i mitt nätverk som jag tror kan göra nytta för dem, och i de flesta fall leder detta till kanonsamarbeten! Detta ger mig vetskapen om att min kontakt får ett bra bemötande samt rätt kompetens och i gengäld får jag ett mer levande nätverk.

När är det då lämpligt att INTE ha någon revisor? En motsatstolkning av ovanstående fördelar ger för handen att ett välskött stabilt mindre bolag i en oföränderlig och ej konkurrensutsatt miljö/bransch som har få ägare samt är utan banklån, skulle rekommenderas att köra sin verksamhet utan vald revisor. Nu tycker du förmodligen att jag målar upp ett omöjligt scenario med enda mål att sälja mig själv, men jag har faktiskt jobbat med flera av dessa bolagen i samband med att revisionsplikten för de allra minsta bolagen slopades 2010. Jag är väldigt glad att dessa bolag slipper revision idag, för det var verkligen helt meningslöst! En duktig ekonomiansvarig eller Auktoriserad redovisningskonsult räcker gott och väl i dessa fall.

Eftersom jag själv är revisor är det förstås förutsägbart att jag bara skriver om fördelarna med att ha revisor. Nackdelarna brukar ofta enbart handla om kostnaden för revisionen, och denna är förstås mest konkret och kännbar för de allra minsta företagen. Denna kostnad kommer dock att komma i annan form utan revision, vilket jag skrivit om här. Jag har ibland påpekat att ett bortval av revisorn enbart p.g.a. kostnaden är som att kissa på sig – det är varmt och skönt i början men sen börjar du frysa och lukta illa. Kör därför endast din verksamhet utan revisor om du uppfyller kriterierna i ovanstående stycke! Andra nackdelar med revision är t.ex. att det blir svårare att fuska med bokföringen eller att utföra andra lagbrott samt att företagsledningen åtminstone årligen kan utsättas för en del obekväma frågor.

Om du vill byta revisor eller välja en revisor till ditt företag så ta kontakt med den revisor som passar dig bäst och be dem hjälpa dig. Se min guide här om vad du ska tänka på när du väljer vilken revisor du vill anlita. Om du idag har revisor och vill avregistrera denne så görs det enklast genom Bolagsverkets utmärkta guide.

Jag vill avsluta med ett citat från Johannes Forssberg, som i förra veckan skrev i Expressen att ”Revisorerna är bra för Sverige”:

”En ordentlig revisor kontrollerar att bolaget inte sopar smutsen under mattan, att dess redovisning inte förskönar och förtiger.”

sweep-under-rug

Sänk räntan på ditt banklån

Posted on by

Såhär i semestertider passar jag på att endast uppdatera som hastigast då jag läste en bra artikel om hur du kan sänka räntan på banklånet i ditt bolag. Du hittar artikeln här:

CFOWorld – 10 tips för att sänka bolagets ränta

Bland annat detta med hur man planerar soliditeten i sitt bokslut, särskilt om man har flera bolag i en koncern, har jag arbetat mycket med och det finns ofta mycket att göra inför ett bokslutsdatum för att sätta sig själv i en mer gynnsam förhandlingssituation gentemot banken när årsredovisningen är klar. Tänk därför på att diskutera detta med din revisor eller din redovisningskonsult 4-8 veckor före ert bokslutsdatum. 

Jag har tidigare bloggat om hur du kan ta itu med dåliga betalare, även då inspirerad av CFOWorld som ibland är mycket träffsäkra kring hur man konkret kan arbeta med att förbättra företagets resultat och ställning. All heder till dem för detta. Det finns mycket pengar att spara för bolaget!

Åter till sol, bad och glassar. Ha en fortsatt härlig sommar och glöm inte att det är gratis att ställa frågor i kommentarsfältet!

glass