Skatt

Skatteberäkning vid bokslut

Posted on by

Har du gjort färdigt ditt bokslut så att det endast kvarstår att boka årets skatt? Jag ska visa hur man kan göra bolagets skatteberäkning.

I mitt inlägg kommer jag att utgå från hur skatteberäkningen görs i ett aktiebolag, men ungefär samma princip gäller för t.ex. handelsbolag.

Jag har ju tidigare beskrivit lite grann hur ett lands beskattning av företag och medborgare ser ut i inläggen: ”Varför skatt?”, ”Inkomstdeklaration privat INK1” och ”Inkomstdeklaration företag INK2”. Skatteberäkningen för företag kan beskrivas som en länk mellan det civilrättsliga (god redovisningssed) och det skatterättsliga. Skatteverket förlitar sig i mångt om mycket på företagens redovisning som grund för beskattningen, men på vissa områden (frikopplade områden) så behöver man göra justeringar, skattemässiga justeringar, för att det bokföringsmässiga resultatet ska bli ett skattemässigt resultat.

Man utgår alltså från det bokföringsmässiga resultatet. Därefter gör man de skattemässiga justeringar som krävs för att nå det skattemässiga resultatet som sen är det som beskattas med 22% bolagsskatt. Det är också det skattemässiga resultatet som används vid t.ex. avsättning till periodiseringsfond. 

Några av de vanligaste skattemässiga justeringarna är: 

Ej avdragsgilla kostnader – T.ex. representation över schablongränsen, föreningsavgifter, viss sponsring, förseningsavgifter, vissa nedskrivningar och kostnadsräntor på bolagets skattekonto.

Ej skattepliktiga intäkter – T.ex. intäkter från kapitalförsäkring, utdelning från dotterbolag (har ju redan beskattats i dotterbolaget), försäljning av näringsbetingade andelar i dotterföretag (läs mer om detta i mitt inlägg om Holding-bolag) och intäktsräntor på bolagets skattekonto.

Schablonränta periodiseringsfond – För några år sedan räntebelades periodiseringsfonder så att man vid varje beskattning tar upp en schablonintäkt baserad på de ingående periodiseringsfonderna multiplicerat med en skattesats som är baserad på statslåneräntan. Räntan är för övrigt förhållandevis billig om man jämför med att låna motsvarande belopp av t.ex. banken.

Avskrivningar på byggnad – Ibland väljer man att skriva av en byggnad på t.ex. 100 år i bokföringen, medan Skatteverket har bestämt 50 års avskrivningstakt baserat på fastighetens typkod. Då ska man återföra den bokföringsmässiga avskrivningen i skatteberäkningen och istället ta upp den skattemässiga avskrivningen.

Underskott från föregående år – Ett skattemässigt underskott från året före beskattningsåret får lov att användas mot vinster för att jämna ut beskattningen. Tyvärr är detta enkelt att missa då det inte heller längre förtrycks av Skatteverket på deklarationsblanketterna och det medför att man betalar för hög skatt.

Det finns förstås en mängd andra poster som används för att beräkna det skattemässiga resultatet. Detta är bara de vanligast förekommande. Jag har även skrivit lite mer om vilka bokslutsposter man kan använda för att sänka skatten i inlägget ”Lägre skatt i bokslutet”.

Behöver du hjälp med er skatteberäkning så tveka inte höra av dig.

Detta är inlägg 61 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Tax time

Vad är traktamente?

Posted on by

Kan du betala ut traktamente till dina anställda? Vad är det för regler som gäller kring traktamente?

Kortfattat så måste det röra sig om en tjänsteresa (50km från placeringsort) och övernattning (borta 00.00-06.00 arbetandes eller sovandes) och resan får vara som mest tre månader.

Traktamentet är skattefritt för den anställde, och avdragsgillt samt ej arbetsgivaravgiftsgrundande för arbetsgivaren, upp till en viss schablon per dag (se Skatteverkets lista). För utlandsresor gäller följande lista från Skatteverket. Schablonen ska sedan minskas proportionerligt med måltider som ersätts av företaget.

Skulle utbetalning ske utan uppfyllelse av ovanstående villkor uppfyllda alternativt med mer än schablonen så avser utbetalningen lön och ska hanteras därefter.

Arbetsgivaren ska markera det skattefria traktamentet med ett kryss på kontrolluppgiften. Den anställde behöver inte deklarera det skattefria traktamentet och får inte heller göra något avdrag.

Detta är inlägg 54 av 100 i min #blogg100-medverkan.

traktamente

Omstruktureringar

Posted on by

Ska ditt företag eller din koncern omstruktureras? Vi arbetar mycket med omstruktureringar och kan hjälpa er.

T.ex. är det vanligt att lägga upp en struktur med ett Holding-bolag som ägare till ditt verksamhetsbolag för att effektivisera beskattningen vid en försäljning. Kanske vill du möjliggöra löneunderlagsregeln trots att du inte äger majoriteten av ett bolag? Kanske har det blivit dags att dela upp din verksamhet i två olika bolag inför en planerad exit?

Oavsett lösning så har vi värdefull erfarenhet och tar gärna ett möte med dig om dina planer eller för att ge dig några förslag kring din befintliga struktur!

Detta är inlägg 53 av 100 i min #blogg100-medverkan.

flowchart

Vad är moms eller mervärdesskatt?

Posted on by

Moms, eller mervärdesskatt som det egentligen heter, är ju något vi alla stöter på i vardagen, men vad är det egentligen?

Moms är en skatt

I namnet ”mervärdesskatt” framgår det ju relativt tydligt att det är en skatt, men i vardagligt tal brukar vi prata om ”moms” och då kanske det kan verka lite förvirrande. Men, en skatt är precis vad moms är. Som jag skrev om i inlägget ”Varför Skatt?” så utgör momsen ca 30% (!) av statens skatteinkomster, så det är självklart så att detta är en viktig skatt.

Skatt på konsumtion

Momsen är en konsumtionsbaserad skatt, dvs. en skatt som betalas när man köper någonting. Moms har funnits i Sverige sedan 1969 (tidigare fanns liknande varianter) och finns i någon form i majoriteten av världens länder eftersom det är en så effektiv beskattningsform då alla samhällen bedriver konsumtion. Om man jämför med t.ex. inkomstskatt eller bolagsskatt så förutsätter ju dessa att man har ett arbete alternativt ett aktiebolag med vinster. Det är ju inte något som är garanterat, och särskilt inte i dåliga tider av lågkonjunktur och recession. Men konsumtion finns alltid i någon mån och då får ju staten in skatt ändå.

Idag är momslagstiftningen till stor del anpassad till de EU-direktiv som styr, men där framgår också att varje land ska ha sin egen lagstiftning där vissa (mindre) anpassningar till varje land kan göras. I Sverige är det i huvudsak Mervärdesskattelagen (ML) som styr.

Skatt som bärs av slutkonsumenten

Finessen med moms är att skatten bärs av slutkonsumenten av produkten eller tjänsten som en del av priset (inklusive moms). Men företagen då? Jo, de tar ju oftast betalt inklusive moms (utgående moms) när de säljer varor eller tjänster. De flesta försäljningarna av varor och tjänster beläggs med moms, även om det finns flera undantag. När de får in pengarna så redovisar de sin försäljning till staten och betalar in momsdelen till dem.

Skillnaden mellan företaget och dig som privatperson är att t.ex. ett momsregistrerat aktiebolag som bedriver momspliktig verksamhet, vilket är den vanligaste förutsättningen trots en mängd undantag, har avdragsrätt för ingående moms. Den ingående momsen får företaget tillbaka av staten i samband med att de köper in varor eller tjänster till företaget.

Låter det komplicerat? Det är det! Men i teorin är det ganska enkelt att beskriva det som att staten vill ha in skatt när du konsumerar något. Sen kan man komplicera till det med ut- och ingående moms, skattedeklarationer, ej momspliktig verksamhet, blandat momspliktig verksamhet, importmoms eller omvänd skattskyldighet för moms. Det är dock där vi ekonomer, revisorer eller redovisningskonsulter brukar ta över 🙂

Olika momssatser

I 7 kapitlet i ML definieras vilka olika momsatser som huvudsakligen ska användas, och jag har förenklat det något här:

25% – Detta är den huvudsakliga momssatsen för all försäljning av varor och tjänster, och den vanligaste momssatsen du stöter på. Från denna momssats finns det två undantag, 12% och 6%:

12% – Mat, restaurangbesök, hotellrum och konst. (Ibland ”matmoms”)

6% – Tidningar, böcker, konserter och resor inom Sverige. (Ibland ”kulturmoms”)

Debatt

Tyvärr är momslagstiftningen ett sagolikt lapptäcke av många års politiska utspel och det har skapat en makaber regelbörda som landat hos företagen (och därmed hos deras slutkunder). Som revisor som arbetar på en revisions- och redovisningsbyrå borde jag väl gnugga händerna och gotta mig åt alla konsultationer det skapar för oss, men jag kan inte annat än att känna med företagarna som lider av detta. De vill i de allra flesta fall bara göra rätt för sig, men helt sjuka regler kring undantag och annat gör att det ibland blir fel ändå.

Ge mig ett upprop för förenklade EU-momsregler och jag skriver under!

Detta är inlägg 46 av 100 i min #blogg100-medverkan.

25procent

Inkomstdeklaration företag INK2

Posted on by

Sedan i mars har det varit dags att deklarera för privatpersoner och Skatteverket vill ha deras deklarationer senast den 4 maj (om de ej har särskilda anstånd). För företag gäller dock en annan fördelning. Har du koll?

De olika tidpunkterna för företagsbeskattning framgår av Skatteförfarandelagen och Skatteverkets hemsida om deklarationstidpunkter. Se ett urklipp från det sistnämnda här:

deklarationstidpunkter

Vi har ju på vår resa tillsammans kunnat konstatera anledningen till beskattningen i mitt inlägg ”Varför skatt?” och jag tänkte återkoppla till hur Skatteverket får in informationen, och skatten, från alla företag.

Inkomstskattelagen och Skatteförfarandelagen är väldigt tydligt utformade kring vad det är som ska beskattas samt när och hur det ska ske. Jag tänkte fokusera inlägget på aktiebolag eftersom det är det jag arbetar med i huvudsak. För aktiebolag deklareras olika inkomster, tillgångar m.m. på blanketten Inkomstdeklaration 2 (INK2).

På denna blankett samlas t.ex. uppgifter om företagets inkomster, eventuella fastigheter, pensionskostnader, särskilda avdrag m.m. och utifrån detta beräknas företagets slutliga skatt. Uppställningen för beräkning av företagets inkomster liknar mycket den i företagets årsredovisning (resultaträkning och balansräkning). Skillnaden är de skattemässiga justeringar som ska göras avseende detta resultat då man ska skilja på bokföringsmässigt och skattemässigt resultat.

Även på företagssidan är Skatteverkets e-tjänst tekniskt i framkant och mycket uppskattad och använd. Om man ska ta sig lite tid för debatt kan man passa på att rikta en välriktad känga åt Bolagsverket som hade kunnat förenkla mycket för företagare avseende t.ex. inskick och registrering av årsredovisningar.

Hör gärna av dig om du har funderingar kring företagets inkomstdeklaration så kan jag hjälpa er att se till så att ni inte gör några uppenbara fel eller missar några uppenbara möjligheter.

Detta är inlägg 44 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Är Spotify avdragsgillt i företag?

Posted on by

De flesta älskar musik, även på arbetsplatsen. Men är Spotify Premium-abonnemang avdragsgilla i företaget?

Det är faktiskt inte helt enkelt att svara på.

Generellt gäller att kostnader som företaget har för att förvärva intäkter är avdragsgilla. Däremot får bolaget inte avdrag för personliga levnadskostnader. Eftersom de vanligaste abonnemangen hos Spotify har dig som privatperson som avtalspart, och med enkelhet kan användas utanför arbetsplatsen, är det en överhängande risk att Skatteverket skulle se denna kostnad som en personlig levnadskostnad, dvs. lön, eller åtminstone till en stor del som en förmån. Det bör vara svårt att hävda att kostnaden är nödvändig för att du ska kunna förvärva intäkter.

Eftersom en privatperson står som avtalspart är rimligen inte momsen avdragsgill heller, oavsett hur man argumenterar i ovanstående.

Det kan dessutom rent av vara olagligt att använda Spotify i verksamheten då användarvillkoren strikt uppger att kommersiell användning är förbjuden, dvs. privat bruk.

Jag skulle alltså svara NEJ på frågan om man får dra av kostnaden för sitt Spotify Premium-konto i sitt företag. Någon som resonerar annorlunda?

Dessa ”problem” har dock en samarbetspartner till Spotify velat råda bot på genom att erbjuda ett Spotify Business-abonnemang. Se mer här om Spotify Business.

Detta är inlägg 43 av 100 i min #blogg100-medverkan.

spotify

 

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10

Posted on by

(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2016: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10)

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare (2013 och 2014) så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt (!).

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre. Dessa regler bör alltså vara av intresse för alla med ett fåmansaktiebolag (FÅAB) oavsett om det finns intresse av att ta ut pengar just nu eller ej. Särskilt eftersom det nu tillsatts en utredning för att försämra dessa regler (se mitt inlägg ”3:12-reglerna försämras”)!

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2015 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2016. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2016 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2015 på ca 558 000 kr (9,6 inkomstbasbelopp, 557 760 kr), eller 46 500 kr per månad, är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2015 kommer att vara 348 600 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2016, genom löneuttag 2015, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 159 775 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2015, är för övrigt 156 475 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 320 000 kr är schablonbeloppet det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 320 000 kr och 348 600 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig. Skulle lönerna ligga på precis 348 600 kr måste även 5% adderas vilket ackumulerat blir 366 948 kr (348 600 / 0,95), eller ca 30 600 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2015. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 367 000 kr x 50% = 183 500 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2016. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med 22% bolagsskatt, dvs. 37,6% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, 443 300 kr, istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är förstås förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet här. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

Detta är inlägg 41 av 100 i min #blogg100-medverkan.

pengar

Varför heter det 3:12 (3:12-regler m.m.)

Posted on by

De ständigt omdebatterade 3:12-reglernas namn kan vara ett mysterium för många.

Reglerna behandlar vilka möjligheter det finns för företagare att ta kapitalbeskattad utdelning, och när utdelningen ska beskattas som inkomst av tjänst. Men. Vad betyder egentligen 3:12?

Jo. Begreppet 3:12 kommer från när dessa regler fanns i Lagen om statlig inkomstskatt (SIL) 3 § 12 mom. Idag finns motsvarande regler i Inkomstskattelagens kapitel 56-57. Som jag skrivit om tidigare kommer reglerna inom kort att försämras och det kommer jag självklart att uppdatera om här på bloggen när det sker förändringar.

Detta är inlägg 39 av 100 i min #blogg100-medverkan.

312

 

Personligt betalningsansvar för skatter slopas?

Posted on by

Idag kan VD och styrelse bli personligt betalningsansvariga för förfallna skatteskulder genom det s.k. företrädaransvaret.

Detta gör att bolag ibland sätts i konkurs för att undgå risken för detta istället för att drivas vidare för att eventuellt kunna reda ut problemen. Bolagsrätten skyddar alltså inte företagaren så som avsett med aktiebolagsformen, utan Skatteverket har en ”väldigt prioriterad” fordran.

Dessa regler ska nu ses över. Utmärkta sajten Driva-Eget har skrivit om detta på sin blogg här.

Det är viktigt att bolagsrätten skyddar företagare så att de vågar ta (redan stora) risker och anställa. Detta gynnar alla genom att framgångsrika företag leder till långsiktigt ökande skattebas.

Detta är inlägg 37 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Höjd skatt på ISK

Posted on by

Skatt på sparande på investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring, bygger på en schablonavkastning som är baserad på statslåneräntan.

Under de senaste åren har kraftigt fallande statslåneräntor gjort sparformerna väldigt lågt beskattade. Detta har regeringen nu föreslagit ska förändras genom att införa en ökad beskattning samt ett golv för hur låg räntesatsen kan bli. Läs mer här.

Inte helt oväntat, men tråkigt för spararna. ISK och kapitalförsäkring förblir dock det absolut bästa sättet att placera sina pengar, vilket jag skrivit lite mer om i inlägget ”Pensionsspara till barn”.

Detta är inlägg 36 av 100 i min #blogg100-medverkan.