aktiebolagslagen

Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Posted on by

Fråga: Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Svar: Det kan finnas avtal som styr hur mycket utdelning som får lämnas, men i grunden är gränsen det senast fastställda fria egna kapitalet. Detta utläses i försiktighetsreglerna i Aktiebolagslagen 17:3 där det bl.a. framgår att inte heller verksamhetens och bolagets framtid får äventyras av utdelningen.

Detta innebär t.ex. att ett nystartat bolag som ännu inte fastställt sin årsredovisning på årsstämma inte kan besluta om utdelning. Det innebär vidare att ett bolag som gjort ett väldigt bra resultat under innevarande år, men som saknar fastställt fritt eget kapital från tidigare år, också måste vänta till man fastställt det nya resultatet vid kommande årsstämma.

Det finns också vissa formaliakrav kring utdelningen som behöver uppfyllas och inte minst beskattningen hos mottagaren, särskilt gällande fåmansföretag, är viktig att kontrollera med din rådgivare.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vad innebär löpande granskning och förvaltningsrevision?

Posted on by

Nu under hösten genomför vi revisorer ofta löpande granskning och förvaltningsrevision hos våra kunder. Vad innebär detta för det granskade företaget och blir det dyrare nu? Nej då, jag ska reda ut begreppen lite.

Till att börja med så har ca. 2/3 av Sveriges aktiebolag kalenderår som räkenskapsår, dvs. räkenskapsåret slutar den 31 december. Långt ifrån alla dessa har vald revisor som ska tillfoga sin revisionsberättelse till årsredovisningen, men i brist på annan statistik så är det i vart fall en fingervisning om att majoriteten av alla aktiebolag med vald revisor gör bokslut per den 31 december.

Då flera av dessa bolag förstås önskar bli klara med sitt bokslut så fort som möjligt efter årsskiftet så riskerar det för oss revisorer att uppstå en mängd med arbete som ska utföras kort efter årsskiftet. För att överbrygga detta så använder vi höstsäsongen, som av samma anledning som ovan normalt är lugnare för oss, till att fördela ut arbete – som ändå behöver utföras inom vårt revisionsuppdrag – till hela räkenskapsåret. Därmed leder detta normalt inte till en ökad kostnad för det granskade företaget utan i princip enbart till en högre servicenivå.

Löpande granskning, först och främst, omfattar egentligen alla granskningsinsatser som sker någon gång under året då inte den ordinarie bokslutsrevisionen är inplanerad. Bokslutsrevisionen fokuserar framförallt på bokslutet och årsredovisningen medan löpande granskning, eller löpande revision, fokuserar på rutiner hos företaget, resultatanalyser, kontoanalyser m.m. Oerhört slarvigt förenklat kan man säga att bokslutsrevisionen fokuserar på balansräkningen och den löpande revisionen fokuserar på resultaträkningen. Detta är förstås inte riktigt sant då resultat- och balansräkning förstås hänger ihop. Till detta kommer, inom vårt granskningsuppdrag, även förvaltningsrevision som går utmärkt att utföra vid den löpande revisionen.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg på bloggen om förvaltningsrevision, men jag tänkte lägga ut texten lite mer i detta inlägg för de som är intresserade av att veta mer om hur dessa moment kan gå till. Självklart anpassas de beroende på vilket företag som granskas, men jag tänkte gå genom grunderna och några exempel för de som är intresserade av att veta mer.

Förvaltningsrevision, grundar sig i det lagkrav (Aktiebolagslagen, ABL) som finns för styrelsen och eventuell verkställande direktör att svara för förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår bokföringen, som flera normalt naturligt förknippar revisorn med, som en del men även övriga delar av bolagets styrning och kontroller. Enligt ABL 9:3 ska bolagets valda revisor granska även denna del och enligt ABL 9:33 ska revisorn i sin revisionsberättelse uttala sig om huruvida styrelsen och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet eller ej.

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamöterna eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamöterna eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Det är förstås inte nödvändigtvis så att årsstämman (ägarna) är tvingade att lyssna på revisorns uttalande, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

Så hur granskar man detta då? Då förvaltningsrevision inte är en naturlig del av vår goda revisionssed, ISA (läs mer om den här), då det är en relativt särsvensk företeelse så har vår branschorganisation FAR gett ut en rekommendation (RevR 209) kring hur förvaltningsrevisionen bör gå till. Denna är relativt omfattande och svår att återge såhär, men vanligt förekommande granskningsåtgärder i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner (t.ex. fakturering, inköp, löner, bonus, tillstånd m.m.) samt test av dessa rutiner med hjälp av berörd personal.
  • Granskning av styrelseprotokoll, väsentliga beslut, eventuella tvister etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av väsentliga avtal kontra räkenskaper, bolagsordning, ägardirektiv, attestrutiner m.m.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av aktiebok.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Ovanstående lista är förstås inte heltäckande, och flera moment utförs inte alltid, utan får anpassas beroende på vilket företag som granskas. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att även vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

För er som orkat såhär långt hoppas jag att detta gett en bättre inblick i hur vi arbetar med löpande granskning och förvaltningsrevision. Om ni har funderingar så är det självklart bara att maila mig eller lägga en kommentar i kommentarsfältet.

Kan företag ge gåvor?

Posted on by

Kan företag lämna en gåva hur som helst? Ja – och nej. Jag ska förklara lite hur du ska tänka.

Jag skrev för övrigt lite om gåvor i mitt inlägg om Crowdfunding, men där inriktade jag främst inlägget mot olika typer av crowdfunding (gräsrotsfinansiering) samt hur mottagandet redovisas och deklareras hos mottagaren. Det kan ju även vara intressant att se det ur givarperspektivet.

För fysiska personer gäller andra regler än för företag, och de tänkte jag inte gå in på här, mer än att gåvotransaktioner huvudsakligen är skattefria (sällan avdragsgilla).

När man pratar om att juridiska personer (företag) ska lämna gåvor så gäller det civilrättsliga begreppet värdeöverföring som beskrivs i Aktiebolagslagen (ABL).

Såhär står det i ABL 17 kap 5 §:
”Bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål…”

Det är alltså fritt fram att lämna gåvor civilrättsligt om dessa kriterier uppfylls.

Hur stora gåvor kan företag då ge? Det beror ju självklart på storleken på företaget när man ska ta hänsyn till ovanstående, men jag tolkar det som att det kan vara rätt betydande belopp ändå (åtminstone för mottagaren). Här kan det vara läge att även beakta de regler kring mutbrott och bestickning som finns i Brottsbalken.

OBS! Det är som vanligt viktigt att vara observant på att det som gäller civilrättsligt inte alltid gäller skatterättsligt.

Skatterättsligt gäller som huvudregel att gåvor ej är avdragsgilla (och därmed ej heller skattepliktiga hos mottagaren). För att gåvan ska vara avdragsgill (och då skattepliktig hos mottagaren) krävs en s.k. ”motprestation” från mottagaren. Då rör det istället sig om sponsring. Det är då till nytta för ens egen verksamhet genom t.ex. reklam, biljetter eller dylikt. Se mer om dessa regler hos Skatteverket, där det bl.a. framgår:

”Vid bedömningen av avdragsrätt för sponsring är gränsdragningen mot gåva av avgörande betydelse. Det föreligger inte någon gåva i de fall då den sponsrade utfört motprestationer och värdet av dessa svarat mot det lämnade sponsringsbidraget. Sponsring helt utan motprestation anses som gåva och är då inte en avdragsgill kostnad…” 

Hoppas detta klargjort både den civilrättsliga och skatterättsliga hanteringen av gåvor från företag. Har du några funderingar kring ert företags gåva så ta gärna kontakt med mig så ska jag hjälpa er resonera!

Detta är inlägg 96 av 100 i min #blogg100-medverkan.

gåva

Fusion av aktiebolag

Posted on by

Om du vill slå ihop ett eller flera aktiebolag (även andra bolagsformer) så är fusion ofta den vanligaste vägen. Reglerna om fusion av aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL) 23 kapitel.

Fusion behöver inte vara det naturliga alternativet. Ibland kan en inkråmsaffär vara det bästa valet. Men när man har som mål att överföra alla tillgångar, skulder och förpliktelser till det ena bolaget som t.ex. efter ett förvärv av en verksamhet så är fusion smidigt då man inte därefter behöver likvidera det överlåtande bolaget. Det upplöses då i samband med fusionen.

Hur går det då till? Styrelserna för de inblandade bolagen upprättar en fusionsplan där det framgår vad som kommer att hända. Fusionsplanen ska alltid granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor oavsett om bolagen har vald revisor eller ej. Det är ofta där jag kommer in i bilden då jag ska avge ett revisorsyttrande avseende fusionsplanen. Därefter ska styrelserna informera alla kända borgenärer, t.ex. bank, leverantörer etc som har fordringar på bolagen och intyga detta på en särskild handling. Beroende på förutsättningarna kan ytterligare formalia behövas.

När detta är gjort ska handlingarna skickas till Bolagsverket som då kallar på bolagens okända borgenärer vilket tar 2-3 månader. Det är också Bolagsverket som slutligen beslutar om och registrerar fusionen och här kan du få information om fusion av helägt dotterbolag, som är den vanligaste och enklaste formen av fusion.

Hur lång tid tar en fusion? Allt som allt brukar en fusion ta 4-6 månader beroende på ledtider. Processen behöver inte bli så kostsam om allt är i sin ordning.

Det finns även andra former av fusion än fusion av helägt dotterbolag, men de kommer jag avhandla längre fram.

Det finns en del utmaningar vid fusioner. Det gäller t.ex. i bolagens redovisning (beräkning av fusionsdifferens), koncernredovisning och hur fusionen ska hanteras skattemässigt. Där har vi erfarenhet från flera olika typer av fusioner och hjälper gärna till.

Detta är inlägg 87 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fusion

Vad är förvaltningsrevision?

Posted on by

Revisorn granskar inte bara årsredovisningens balans- och resultatrapporter (bokslutsrevision) utan även styrelsens förvaltning (förvaltningsrevision).

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamoten eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamoten eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Centralt för förvaltningsrevisionen är huruvida någon styrelseledamot eller den verkställande direktören orsakat skada för bolaget. Om man som revisor kan konstatera att bolaget lidit skada som inte ersatts samt att det beror på uppsåt eller oaktsamhet av någon eller några av styrelse och VD så ska vi, i vissa fall, uttala oss om att årsstämman ej bör bevilja dessa ansvarsfrihet. Det är inte nödvändigtvis så att årsstämman är tvingade att lyssna på revisorn, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

De vanligaste granskningsåtgärderna i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner.
  • Granskning av avtal kontra räkenskaper, bolagsordning m.m.
  • Granskning av beslut, protokoll etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Debatt

Förvaltningsrevision är sällsynt i världen (utan källa har jag hört att förvaltningsrevision bara existerar i Sverige och Finland). Med tanke på detta har det varit omdebatterat ifall det verkligen är något som en revisor ska arbeta med eller om det ska lämnas över på övriga aktörer i samhället.

Jag själv är kluven. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

Detta är inlägg 66 av 100 i min #blogg100-medverkan.

förvaltningsrevision

Att tänka på vid efterutdelning!

Posted on by

Ett tyvärr ganska vanligt förekommande problem med småföretagare (inte du som läser detta förstås… :)) är att man kan anse sig ha rätt att lyfta en utdelning från sitt aktiebolag under pågående räkenskapsår, dvs. ej på ordinarie årsstämma, genom s.k. efterutdelning (eller extrautdelning).

Man har arbetat hårt som ägare och behöver en summa pengar privat. Bolaget har pengar på sitt konto och man har även koll på att det egna kapitalet inte är hotat. Då är det väl bara att betala ut pengarna? Nej.

Det finns regler kring vinstutdelning i Aktiebolagslagens (ABL) 18 kap. Ordningen är att styrelsen lämnar ett förslag om utdelning som bolagsstämman (ägarna) beslutar om. Ofta görs detta i samband med att man fastställer årsredovisningen på ordinarie bolagsstämma (årsstämman), men när det handlar om efterutdelning så finns det särskilda regler. Det ska även vid efterutdelning hållas en bolagsstämma (extra bolagsstämma). I ABL framgår enligt §5 och §6 att styrelsen bl.a. måste lämna en redogörelse avseende utdelningen samt att bolagets revisor (om bolaget har någon vald revisor) ska uttala sig om denna redogörelse. Om bolaget inte har någon vald revisor krävs inget särskilt yttrande från en revisor. Detta, och övrigt, ska registreras hos Bolagsverket.

Om dessa regler inte följs så har styrelsen inte följt ABL och är man då bolagets valda revisor har man behövt anmärka på detta i bolagets revisionsberättelse. Nu verkar det dock bli ändring på detta, åtminstone till viss del! Revisorsnämnden släppte för någon månad sedan ett uttalande kring detta. Man skriver bl.a. såhär:

”Av aktiebolagslagens förarbeten framgår dock att en allmän aktiebolagsrättslig princip är att regler, som uteslutande är uppställda till aktieägarnas skydd, kan frångås om samtliga aktieägare samtycker till det.”

Syftet med lagen är alltså att skydda aktieägarna, vilket ju är bra i de allra flesta fall. Men om aktieägarna är överens, vilket man ofta är om man t.ex. är ensam ägare, så ska avsaknad av denna redogörelse alltså inte utgöra brott mot ABL och inte heller föranleda anmärkning i revisionsberättelsen.

Detta är positivt då ägarens/ägarnas mening oftast inte varit att skada bolaget eller att bryta mot lagen. Detta har varit en av några enkla fällor aktieägare i aktiebolag kan gå i, aktieboken som jag skrev om sist är en annan, så var försiktig och ta hjälp om du är osäker!

Detta är inlägg 65 av 100 i min #blogg100-medverkan.

efterutdelning

Vad är en aktiebok?

Posted on by

Har du undrat över företagets aktiebok någon gång? Vad är det egentligen?

I Aktiebolagslagen (ABL) stadgas följande i 5 kapitlet som avhandlar aktieboken:

1 § I ett aktiebolag skall det finnas en aktiebok. Aktieboken skall innehålla de uppgifter om aktier och aktieägare som föreskrivs i denna lag. Den skall ha till ändamål att

1. ligga till grund för utövandet av aktieägares rättigheter mot bolaget, och

2. ge bolaget, aktieägare och andra underlag för att bedöma ägarförhållandena i bolaget.

Bolagsverket skriver bra om detta här:

Styrelsen måste upprätta en aktiebok med förteckning över aktieägarna. Aktieboken är offentlig och ska hållas tillgänglig för allmänheten hos företaget. När en aktie säljs ska den nya aktieägaren begära att bli antecknad i aktieboken.

Du är som ägare till ett aktiebolag alltså skyldig enligt lag att tillhandahålla aktieboken offentlig (dock ej sökbart på t.ex. Internet) för allmänheten. Det är det inte alla som känner till. Tyvärr är det inte heller alla småföretagare som tänker på vikten av aktieboken varför vi som revisorer ofta är de som lyfter skyldigheten. Så om du är företagare, så tänk efter; vet du vart din aktiebok är?

Detta är inlägg 60 av 100 i min #blogg100-medverkan.

 

 

Isolated open book

Isolated open book

Likvidation av aktiebolag

Posted on by

Det finns bara ett par sätt ett aktiebolag kan upphöra att existera på. LiVisa inläggkvidation är det mest effektiva och man garanterar då att bolaget verkligen är avslutat, till skillnad från t.ex. en fusion där övertagande bolag i fusionen övertar allt ansvar från det fusionerade bolaget.

Bakgrund

Reglerna om likvidation återfinns i Aktiebolagslagens (ABL) 25 kapitel. Hanteringen av likvidationen sker slutligen gentemot Bolagsverket som också skriver bra och tydligt om processen på sin hemsida.

Man brukar skilja på frivillig likvidation och tvångslikvidation, där namnen avslöjar ganska bra vad det handlar om. Det förstnämnda beslutar man själv om och det sistnämnda beslutar Bolagsverket/tingsrätten om. Jag tänkte fokusera på det förstnämnda:

Frivillig likvidation

Styrelsen fattar beslut om likvidationen på en bolagsstämma. Detta beslut registreras hos Bolagsverket på en särskild blankett och en lämplig likvidator utses, antingen av styrelsen vald eller av Bolagsverket.

Styrelsen presenterar i samma skede en Redovisning (likt en årsredovisning) per senast avlämnad årsredovisning t.o.m. likvidationsdatumet, dvs. datum för bolagsstämman enligt ovan. Denna Redovisning skrivs under av avlämnande styrelse på extra bolagsstämma och revideras om bolaget har vald revisor.

Likvidatorn har nu påbörjat likvidationen, vilken innebär att bolagets tillgångar ska omvandlas till pengar och bolagets skulder ska betalas. Likvidatorn ska ansöka om utfärdande av kallelse på okända borgenärer för att ingen ska missa att likvidationen äger rum. Kallelsen gäller 6 månader, och slutförs genom meddelande från Bolagsverket, varför en likvidation dröjer minst denna tid och ofta närmare ett år. För varje ordinarie bokslutsdatum som passeras ska likvidatorn upprätta och få en Årsredovisning registrerad.

Det är ofta mer än vad man tror som ska göras vid en likvidation. Vi ser t.ex. ofta att det finns fordon registrerade på företaget och avtal såsom telefonabonnemang, försäkringar och liknande även om bolaget inte har haft någon verksamhet på länge. Har bolaget en företagsförsäkring kan det vara klokt att låta den vara kvar tills bolaget är avslutat ifall några anspråk eller annat skulle uppstå i samband med likvidationen. Kontrollera också om det finns kapitalförsäkringar eller annat som skall överföras till anställda, funktionärer eller ägare.

När perioden för borgenärskallelsen passerat så upprättas en Slutredovisning av likvidatorn. Perioden för Slutredovisningen är den från att likvidatorn tog vid till utgången av likvidationen. Utgången av likvidationen är någon gång efter kallelsen av okända borgenärer är klar (inte samma datum nödvändigtvis m.h.t. att det kan vara tidskrävande att avyttra tillgångar, reglera skulder m.m). I förvaltningsberättelsen till Slutredovisningen redogör man för skiftet vilket är det överskott som skiftas ut till ägarna när likvidationen är helt avslutad. Eventuellt underskott täcks med tillskott från ägarna.

Slutredovisningen fastställs på årsstämma och anmäls till Bolagsverket. Likvidatorn ansvarar för denna registrering hos Bolagsverket samt avregistrering av F-skatt, moms, arbetsgivare samt skattekonto hos Skatteverket. I samband med detta tillser likvidatorn att ev. överskott betalas ut alternativt att ev. skulder regleras.

Avslutning

Det finns en del formaliakrav att tänka på i denna process, t.ex. hur redovisningarna ska upprättas och inte minst vad som gäller skattemässigt med inkomstdeklarationer, skalbolagsdeklaration etc. Det finns relativt färska rättsfall kring området avseende t.ex. likvidationer av utländska dotterföretag, koncernbidrag m.m. Rådet är därför att alltid ta hjälp från revisor och/eller advokat i en sådan här process.

Ett snabbare alternativ till likvidation är snabbavveckling och där tar det bara ca 1 vecka att få ut pengarna. Tyvärr är det många oseriösa aktörer bland snabbavvecklarna så risken finns att ditt bolag inte avvecklas korrekt och att du i värsta fall kan bli betalningsskyldig för skatter etc. som inte hanterats korrekt. Utöver denna avsevärda nackdel får man betala ett arvode för snabbavvecklingen som ofta inte är särskilt prisvärt om man jämför med räntekostnaden på att istället vänta 6-12 månader på sin skifteslikvid. Jag rekommenderar därför oftast en likvidation före detta alternativ om man inte är i akut behov av pengar.

Hör gärna av dig till mig om du vill att jag ska hjälpa dig i processen.

Detta är inlägg 28 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Likvidation

Ombilda enskild firma till aktiebolag

Posted on by

Har verksamheten i din enskilda firma tagit fart? Skattar du bort för stor del av ditt överskott? Det är enkelt att ombilda din EF till ett AB.

Jag skrev i mitt inlägg Att bilda aktiebolag om att jag flera gånger varit med och ombildat framgångsrika enskilda firmor till aktiebolag. Det är en relativt smidig, och ofta synnerligen lönsam, process om man bara tänker genom den från början. I annat fall finns tyvärr en del väldigt kostsamma fällor som man kan gå i.

Hur mycket sparar man?

Jag brukar ha som tumregel att vid ett årligt överskott på mer än en halv miljon kronor så är det skattemässigt lönsamt att ombilda sin enskilda firma till aktiebolag. Exempel: Vid ett överskott på 1,5 miljoner kronor skattar man t.ex. ca 54% av inkomsten i en enskild firma jämfört med ca 40% i ett aktiebolag för att få ut pengarna i handen. Detta är ca 210.000 kronor! Vid större överskott blir det ännu större skillnad p.g.a. progressiv beskattning. Det finns ytterligare skattemässiga fördelar med AB, men detta är tillräckligt för att jag ska fatta mig kort kring det.

Kan detta vara något för dig? Jag ska kort redogöra för några för- och nackdelar med aktiebolag och sen redogöra lite för själva ombildningsprocessen:

Fördelar med AB

  1. Begränsat personligt ansvar – i ett aktiebolag är det ofta den juridiska personen, dvs. företaget, som står risken vid en eventuell konkurs.
  2. Professionalitetsfaktor – det finns många fall där årsredovisningen fungerar som ett visitkort som kan öppna för affärer du kanske inte hade fått med enskild firma.
  3. 3:12-beskattning vid utdelning/försäljning – skattemässigt är aktiebolaget en oslagbar bolagsform vid större verksamhet. Se bl.a. kalkyl ovan, men det finns även andra stora fördelar.
  4. Förenklad inkomstdeklaration – aktiebolagets inkomstdeklaration är väldigt lik årsredovisningen, så genom att göra den ena så är ofta den andra i princip helt klar.

Nackdelar med AB

  1. Ökad formalia med årsredovisning och årsstämma – det ska visserligen fram en årsredovisning och hållas en årsstämma i ett aktiebolag, men det gör du ofta på samma tid som du sparar in på inkomstdeklarationen enligt ovan.
  2. Insyn – genom att aktiebolags årsredovisningar är offentliga så ges en ökad insyn i din verksamhet.
  3. Låneförbud enligt Aktiebolagslagen – I en enskild firma är din egen och bolagets plånbok/bankkonto ofta de samma. För aktiebolaget krävs att dessa hålls isär. Det är nämligen förbjudet, och ett lagbrott (!), att låna pengar från sitt aktiebolag.
  4. ”Kostnad” för aktiekapital – Ett aktiekapital bildas oftast med pengar (se mer här om Apportbildning – att använda egendom istället för pengar). De minst 50.000 kronorna i aktiekapital kan upplevas som en ”kostnad”, men man ska inte glömma bort att det blir en tillgång som företaget kan använda. Ofta behövs dessa pengar för att man ska dra igång verksamheten.

Ombildningsprocessen

Först och främst ska man förbereda processen så att det inte finns några hinder med att ombilda verksamheten. Kanske har du ett avtal med en kund i din enskilda som du inte får lov att överlåta till ditt aktiebolag? Kanske finns omfattande obeskattade reserver (periodiseringsfonder eller expansionsfonder) som du inte har ”råd” att överlåta? Kanske är det något annat som hindrar dig.

När den teoretiska grunden för ombildningen är lagd så sker den genom att den enskilda firmans verksamhet och tillgångar överlåts till aktiebolaget i dessa steg:

1. Starta/köp ett aktiebolag. Namnändra bolaget hos Bolagsverket. (Lagerbolag eller bilda eget, beroende på tidshorisont – se mer i mitt inlägg Starta aktiebolag)
2. Skicka en skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket.
3. Öppna bankkonto och skaffa bankgiro i aktiebolagets namn.
4. Berätta för dina leverantörer, kunder och samarbetspartners att du har bytt bolagsform. Skriv om eventuella avtal.
5. Skaffa ett styrelsebeslut på överlåtelsen.
6. Skriv ett överlåtelseavtal baserat på ett periodbokslut där den enskilda firmans tillgångar identifierats.
7. Bokför överlåtelsen (försäljningen) både i den enskilda firman och i aktiebolaget
8. Se upp med låneförbudet!
9. Gör ett sista bokslut och deklaration i firman.
10. Avregistrera den enskilda firman hos Skatte- och Bolagsverket.

Ta hjälp!

Svårare än så är det inte! Mitt tips är, visserligen något subjektivt, att ta professionell hjälp i något eller några av stegen ovan. Det finns som sagt risk för att man trampar fel och det kan bli kostsamt för dig privat.

Har du några frågor om eller synpunkter på detta så hör gärna av dig i kommentarsfält eller via Kontakt-sidan.

Detta är inlägg 13 av 100 i min #blogg100-medverkan.

ombildning

Vad är lagstadgad revision?

Posted on by

Som jag skrivit om tidigare i inlägget Skillnad på revisor och redovisningskonsult så blandas ofta revision och redovisning ihop. Jag ska försöka klargöra revisionen ytterligare här då det är den vanligaste tjänsten jag erbjuder.

Varför lagstadgad revision?

Revisionen är lagstadgad i syfte att fungera som smörjmedel i samhället genom att säkra att den information som företag lämnar är i allt väsentligt korrekt. Reglerna om revision finns i bl.a. Aktiebolagslagen där aktiebolag av en viss storlek har krav på sig att ha en vald revisor. Revisionen innebär bl.a. granskning av företagets redovisning i syfte att avge någon form av intyg, ofta en revisionsberättelse, som företag kan använda sig av vid t.ex. förhandling med kunder, leverantörer, banker och som fungerar som en kvalitetsstämpel gentemot Skatteverket m.fl.

I mitt inlägg Vad är revision? dras bl.a. följande slutsats om revisionen:

”Revisionens roll är alltså att bidra till ett förtroende för alla ekonomiska transaktioner i samhället och där kommer även du som privatperson samt eventuellt ditt företag in i bilden. Genom att kvalitetssäkra samhällets ekonomiska information kan alla inblandade förlita sig på information som finns tillgänglig utan att behöva sätta in egna kostsamma kontrollfunktioner som drabbar dig som slutkund eller aktör.”

I inlägget Revisor eller inte? så beskriver jag de olika rollerna jag som revisor har i företag. Vi tillhandahåller alltså fler tjänster än just den lagstadgade revisionen, men dessa återkommer jag till längre fram.

Hur utförs den lagstadgade revisionen?

Den lagstadgade revisionen ska utföras enligt god revisionssed, vilket ofta är synonymt med den internationella standarden ISA (International Standards on Auditing) som jag skrivit mer om i mitt inlägg Vad är god revisionssed?.

Kortfattat handlar det om att följa företagets beslut och redovisning under räkenskapsåret och utföra granskning av bokslut, beslut och aktiviteter vid räkenskapsårets slut. Målet är att upptäcka eventuella risker och/eller väsentliga fel i redovisningen för att säkerställa att företaget och ledningen följer aktuella lagar och regler (förvaltningsrevision).

Företaget tar vid räkenskapsårets slut fram bokslut och årsredovisning där all viktig information om företaget och företagets räkenskapsår samlas. Jag som revisor sammanställer allt material som behövs för granskning och stämmer sen av alla väsentliga posters riktighet mot underlag (revisionsbevis). Vissa underlag är t.ex. bankkontoutdrag, kund- och leverantörsreskontra, fakturor, skattekonto m.m. (substansgranskning). Vissa poster styrks genom intervjuer med personal och ledning för att säkra att bolaget har en intern kontroll som gör att de själva upptäcker fel som skulle kunna orsaka problem i redovisning eller drift (rutingranskning).

Revisionsberättelsen

När samtliga frågetecken rätats ut kan en revisionsberättelse enligt standard (ren revisionsberättelse) lämnas. Ofta upptäcks fel som rättas och därmed kan revisionsberättelsen fortfarande vara ren. I några fall upptäcks fel som antingen inte rättas eller inte går att rätta i efterhand och då lämnas en avvikande revisionsberättelse (oren revisionsberättelse).

I andra fall än lagstadgad revision kan andra intyg utfärdas än revisionsberättelsen, men de kommer jag till i ett kommande inlägg.

Hoppas detta klargjort den lagstadgade revisionen ytterligare. Ställ gärna frågor om detta väckt din nyfikenhet!

Detta är inlägg 3 av 100 i min #blogg100-medverkan.

LoveAudit