Fastighetsfrågor

Som revisor är man ofta inblandad i frågor rörande fastigheter. Det kan vara vid köp av en fastighet eller vid försäljning av en befintlig. Ofta är detta frågor som rör redovisning, beskattning och förvaltning.

Jag tänkte dela med mig lite av vilka typer av frågor vi ställs inför i samband med detta. Frågorna aktualiseras inte sällan vid transaktioner med fastigheter, men även i andra sammanhang konsulterar kunderna oss kring deras fastigheter.

Värde av fastighet

Över tid har fastigheter ofta varit en god investering för företag och ett bra komplement till en ordinarie verksamhet. Man brukar få en ganska stabil avkastning på en bra reglerad marknad och till det brukar man kunna vänta sig en värdestegring.

När en fastighet i ett bolag ska avyttras eller t.ex. uppskrivning av den ska göras i bokföringen brukar man anlita en värderingsman för att bedöma fastighetens aktuella värde, eller marknadsvärdet. Marknadsvärdet ska sedan ställas mot dels det skattemässiga värdet, men även det bokföringsmässiga värdet. Det är viktigt att hålla isär dessa tre olika värden då de kan ge väldigt olika utfall vid olika typer av beräkningar, och inget av dessa värden ska heller blandas ihop med taxeringsvärdet. Det brukar inte vara några problem att hålla isär marknadsvärdet och de övriga två, men däremot har vi ofta stött på fall där kunden varit osäker på skillnaden mellan det bokföringsmässiga och det skattemässiga värdet på fastigheten. Detta kan leda till oönskade effekter i beskattningen och/eller i redovisningen.

Det kan uppstå bokföringsmässiga och skattemässiga skillnader i värderingen av fastigheter då olika regler gäller för hur dessa får värderas. Avskrivningar är ett typfall där det i bokföringen kan vara lämpligt att skriva av en fastighet på 25 år (4%) medan det skattemässigt är fastställt att fastigheten ska skrivas av på 50 år (2%). Skattemässiga avskrivningar på fastigheter sker utifrån fastighetens typkod vilken framgår av fastighetstaxeringen. Här finns en bra länk till Skatteverkets regler avseende värdeminskningsavdrag på näringsfastigheter. Även reglerna kring förbättringsutgifter, reparationer och andra arbeten kan leda till skillnader mellan redovisning och beskattning, så där uppmanar jag till försiktighet.

Köp av fastighet

Några saker att tänka på kring köp av fastigheter:

Lagfart – Vid köp av fastighet ska lagfart tecknas inom tre månader.

Stämpelskatt – Stämpelskatt utgörs av 1,5% av fastighetens värde om en fysisk person köper den, 4,25% (höjt från 3% 2011) gäller för juridisk person. Fastighetens värde avser då taxeringsvärdet (året före det år då lagfart beviljas) eller värdet enligt intyg. Är köpeskillingen högre än båda dessa värden anses fastighetens värde vara detsamma som köpeskillingen.

Lagfart och stämpelskatt aktiveras i redovisningen med fastigheten.

Pantbrev – Kostnad för pantbrev (2%) kostnadsförs normalt, men kan även aktiveras om det kan anses vara värdehöjande eller en tillgång för en framtida köpare. Generellt tillämpar vinstdrivande bolag direktavskrivning och förlustdrivande bolag aktivering, av skatteskäl, men om det är i större omfattning (flera fastigheter) gäller det att vara konsekvent.

Markvärde i redovisningen fastställs vid inköp utifrån andel mark enligt taxeringsvärde multiplicerat med total köpeskilling (inklusive lagfart).

Försäljning av fastighet och fastighetspaketering

Vid försäljning av fastigheter brukar frågan om vilket resultat som genereras vara central, men även i vilken form försäljningen ska ske brukar vi konsultera kring.

Beräkningen av resultatet vid försäljningen utgår som ovan utifrån det skattemässiga och det bokföringsmässiga värdet. I de fall man tillämpat skattemässiga avskrivningar i bokföringen är det ofta inga problem att beräkna resultatet och skatteeffekten, men i annat fall är det viktigt att se upp.

Inte sällan paketerar man fastigheten inför en försäljning och säljer aktierna i bolaget istället för fastigheten. Vi är ofta behjälpliga i sådan paketering avseende vilka värden som ska användas, vilken formalia och vilka avtal som krävs o.s.v. Fördelen med paketering är att försäljning av dotterbolagsandelar, s.k. ”näringsbetingade andelar”, är helt skattefria.

Vinster vid försäljning av fastigheter beskattas utifrån den skattemässiga vinsten (köpeskilling minskat med skattemässigt värde) medan förluster är avdragsgilla inom den s.k. ”fastighetsfållan”. Här är det också viktigt att vara med på beskattningskonsekvensen. Redovisningsmässigt är det centralt att inte orsaka bolaget en förlust som hotar det egna kapitalet i bolaget så att bolaget hamnar i kontrollbalansskyldighet.

Övriga frågor

Andra frågor där revisorer brukar bli konsulterade är bl.a. kring moms, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Det finns en ständigt pågående politisk diskussion om fastigheter och vissa justeringar sker nästan årligen i fastighetsbeskattning så det gäller att vara påläst. Jag har tidigare skrivit om skatteplanering, och vidhåller fortsatt att man självklart ska betala skatt men inte p.g.a. att man inte är insatt i reglerna utan utifrån gällande regelverk.

Om ni har några funderingar kring er fastighet och om ni t.ex. kan tjäna på att paketera den så ta kontakt med mig. Det gäller förstås även om ni har några frågor kring bokföring eller deklaration avseende er fastighet.

Detta är inlägg 99 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fastighet

Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag

Har du ett fåmansföretag och är klar med ditt företagande och vill få möjlighet att få ut dina pengar till en lägre skattesats? Då kanske ett s.k. ”trädabolag” är något för dig.

Att vara klar med sitt företagande kan vara ett slarvigt begrepp, men det kan röra sig om t.ex. pension, dålig lönsamhet, exit vid försäljning etc. När man kommit till denna punkt brukar det vara intressant att planera hur man ska få ut de återstående pengarna. Det behöver dock inte vara så att man nödvändigtvis behöver plocka ut pengarna vilket jag ska komma till längre ned.

Det finns några olika sätt att avsluta en verksamhet vilket jag skrivit lite om i inläggen ”Generationsskifte” och ”Likvidation av aktiebolag”. Har du varit aktiv i verksamheten så beskattas du med stor sannolikhet på din K10-blankett för kvalificerade andelar (som jag skrivit mycket om tidigare) med 20% upp till gränsbeloppet och som tjänsteinkomst (30-57%) för resten. Om du inte har ett högt gränsbelopp kan skattesituationen alltså bli mycket ogynnsam här. Dags för lite skatteplanering! 🙂

Har du däremot inte varit aktiv i verksamheten (okvalificerade andelar), så finns möjlighet att plocka ut all utdelning, eller vinst vid försäljning, till 25% skatt, vilket deklareras på blankett K12. Definitionerna av huruvida andelarna är kvalificerade eller okvalificerade är mycket komplicerade och hittas i Inkomstskattelagens 57 kapitel. Väldigt förenklat brukar man säga att om man varit helt passiv under de 5 (därav benämningen 5:25 – 5 år 25%) senaste hela beskattningsåren så har man okvalificerade andelar oavsett om de varit kvalificerade innan eller ej, men de kan alltså vara okvalificerade tidigare än så. Det går inte heller att vara passiv i ett bolag medan man är aktiv i ett annat företag, där man äger andelar, som bedriver ”samma eller likartad verksamhet”. Vi rekommenderar alltid våra kunder att ta hjälp av en skattekonsult i den mån det finns minsta osäkerhet kring dessa regler.

Det ska nämnas att dessa regler (3:12-reglerna) är under lupp för tillfället och inom kort sannolikt förändras. Det kan vara vettigt då de skapat ett relativt osäkert rättsläge.

Men, måste ni verkligen plocka ut pengarna? Varför skatta i onödan? Man ska alltid överväga om man verkligen ska plocka ut pengarna eller om man istället ska låta dem stå och få avkastning i aktiebolaget. Om man plockar ut dem och skattar av 25% eller mer så är ju skatten som du betalar en stor del som du istället skulle kunna få årlig avkastning på. Ett aktiebolag är faktiskt ett perfekt pensionssparande vari man kan utföra rätt mycket fria handlingar. Överväg därför alltid noga om det verkligen är en fördel att skatta av pengarna bara för att du ska få in dem på ditt privata bankkonto.

Detta är en av många skattefrågor vi är vana att få från våra kunder. Undrar du över er situation? Ta en kontakt så hjälps vi åt att se vad som finns för möjligheter!

Detta är inlägg 84 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Okvalificerad

Skatteplanering för företag

Det är inte ovanligt att revisorer, ofta i samarbete med skattekonsulter, arbetar med skatteplanering för företag.

Skatteplanering. Smaka på ordet. Visst finns det en negativ klang där? Jag tycker att ”skatterådgivning” är ett bättre ord, men det är ju som med andra trender att rätt vad det är så är det ordet ”skatterådgivning” som har negativ klang.

Såhär definierar Wikipedia ordet:

”Skatteplanering är att aktivt planera för att betala låg skatt. Skatteplanering i sig är vanligen inte olaglig; den syftar till att under gällande lagar betala så lite som möjligt i skatt.”

En mycket bra definition tycker jag och som revisor, där skatteplanering delvis är en inkomstkälla, så är jag ju partisk kring företeelsen. Jag förstår att skatteplanering kan väcka anstöt när den överutnyttjas, men jag anser också att det är mitt jobb att upplysa kunden om vilka möjligheter som finns inom lagens ramar och därefter får kunden fatta beslutet. Fegt? Kanske. Omoraliskt? Möjligen. Praktiskt? Definitivt! Men vart ska man dra gränsen om inte vid lagen?

Oavsett har jag och mina kollegor varit med om tusentals olika skatterådgivningar där företag (t.ex. Lägre skatt i bokslutet) och företagare (t.ex. Ta ut rätt lön-inläggen) getts möjlighet att spara skatt som de annars betalat ”i onödan”. Vad har ditt företag för möjligheter? Hör av dig till mig så ger jag dig en kostnadsfri rådgivning kring vilka möjligheter som finns så får du fatta beslutet 🙂

Detta är inlägg 83 av 100 i min #blogg100-medverkan.

skatteplanering