Skatteverket

Är hemlarm avdragsgillt?

Posted on by

Fråga: Kan jag ta kostnaden för hemlarm i mitt företag?
Svar: Normalt är kostnader för hemrelaterade kostnader i företaget något som ska förmånsbeskattas hos hemmets ägare. För just hemlarm finns dock ett undantag enligt Skatteverkets ställningstagande med Dnr/målnr/löpnr: 131 484465-08/111.

Skatteverket skriver bland annat: ”Om en arbetsgivare i ett individuellt fall gör bedömningen att en anställd utsatts för ett reellt och allvarligt hot, bör åtgärder som han anser är nödvändiga för att trygga den anställdes säkerhet enligt Skatteverkets uppfattning inte betraktas som en skattepliktig förmån.” … ”Åtgärder som här avses kan exempelvis vara olika former av trygghetslarm och/eller egendomslarm kopplade till vaktföretag, installation av säkerhetsdörrar och säkerhetslås, men kan även avse andra relevanta åtgärder. I vissa grövre fall kan det t.ex. bli nödvändigt att anlita livvakter, anordna platsbevakning eller bevakade resor.” … ”Arbetsgivaren bör tillse att det finns dokumentation över inträffade incidenter, exempelvis polisanmälan och liknande.”.

Under vissa förutsättningar är detta alltså OK under förutsättning att det dokumenteras korrekt.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Yttrande från revisor för omställningsstöd

Posted on by

Ett företag med godkänd F-skatt vars nettoomsättning minskat i väsentlig utsträckning under coronapandemin kan ha rätt till stöd för en andel av sina fasta kostnader under ett antal olika perioder under 2020 och 2021. Detta är ett välkommet stöd för många företagare som kämpar för sin överlevnad i pandemin. I flera fall löper ansökningsfristen ut nu den 30 april 2021. Har ni sett över era möjligheter att ansöka om stöd? Gör det i god tid då det kräver en hel del arbete och eventuellt ett yttrande från en revisor.

Ansök genom Skatteverkets e-tjänst

Vilka gränsvärden, definitioner och mer information samt möjlighet till ansökan finns här hos Skatteverket, som är den myndighet som hanterar dessa stöd. Skatteverket har gjort en bra sammanställning för hur man ska gå till väga för att upprätta sin ansökan. Det finns en del gränsdragningsproblem och utmaningar i vissa punkter, men i stort går det att använda Skatteverkets e-tjänst som en checklista. Om ni har frågor kring dessa kan ni vända er till mig, så kan jag se om jag kan hjälpa till.

Att tänka på angående yttrande från revisor i vissa fall

Om företaget ansöker om stöd överstigande 100 000 kronor så ska uppgifter i ansökan granskas av ett registrerat revisionsbolag eller en godkänd alternativt auktoriserad revisor (vad är skillnaden?). Det finns inget krav att det är företagets valda revisor som utfärdar yttrandet, och i många fall saknar företag som ansöker vald revisor (behöver jag revisor?).

Jag och mina kollegor har nu utfört ett antal granskningar av detta och vi kan konstatera att det är relativt långtgående krav som Skatteverket och vår branschorganisation, FAR, kommit överens om ska ha utförts för att vi ska kunna lämna vår s.k. ”Rapport över faktiska iakttagelser”. En granskning på den lägre intygandenivån tar enligt min bedömning ca 8-15h, beroende på storlek på verksamheten och kvaliteten på material som företaget upprättat (se mer nedan). Detta, i kombination kostnad för upprättande av uppgifter till ansökan, leder tyvärr till att den ersättning för administrativa kostnader om 10 000 kronor som lämnas sällan täcker den faktiska kostnaden för ansökan. Det tycker jag personligen är lite olyckligt då det drabbar företag som redan är lidande, men nu är den nivån fastställd och vi som revisorer måste förhålla oss till de lagar och förordningar som finns kring omställningsstödet för att inte riskera vår behörighet.

Förbered er inför ansökningsprocessen

Inför ansökningsprocessen är det viktigt att gå genom Skatteverkets information så att det inte visar sig att man ändå inte har rätt till stöd. Det kan annars leda till att man gjort en massa arbete med ansökan i onödan. Så kan vara fallet ifall man t.ex.:

  • inte beaktat att stödperioden och referensperioden ska vara upprättade som om det vore ett ordinarie årsbokslut, dvs. i förekommande fall innehålla fullständiga avstämningar av varulager, pågående arbete och dylika periodiseringar,
  • att man redan erhållit andra stöd för sina fasta kostnader,
  • att man beslutat om en värdeöverföring, t.ex. utdelning under den förbjudna perioden,
  • att man är på obestånd eller varit skyldig att upprätta kontrollbalansräkning,
  • att man har skulder hos Kronofogdemyndigheten,
  • att bolaget inte har tillräcklig historik,
  • att man har ett täckningsbidrag som överstiger stödet, eller
  • att koncerninterna transaktioner inte beaktats korrekt m.m.

Revisorns granskning enligt särskild överenskommelse

När man gjort förarbetet och ser att man är berättigad stöd så ska man alltså undersöka om det finns krav på revisorsyttrande som intyg på att ansökan är korrekt. Så är, som sagt, fallet om stödet beräknas till mer än 100 000 kronor. Om stödet överstiger 600 000 kronor respektive 8 000 000 kronor så krävs en mer utförlig granskning av revisorn.

Vid starten av vår granskning delger vi företagsledningen uppdragsavtalet samt en lista på de underlag vi normalt vill ha in till vår granskning. Listan kan anpassas lite beroende på t.ex. hur väl vi känner till verksamheten sedan tidigare, om t.ex. redan är valda revisorer i företaget, vad det är för typ av verksamhet m.m. Listan kan se ut ungefär som följer:

  • Kopia på ansökan.
  • SIE4-filer för 2019, 2020 och 2021.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Stödperioden.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Referensperioden.
  • Nettoomsättningssiffror för en period som visar på en nedåtgående trend.
  • 10 största kundfakturorna i Stödperioden.
  • 10 största kundfakturorna i Referensperioden.
  • 10 största kundfakturorna i månaden efter Stödperioden.
  • Specificerad sammanställning på de fasta kostnaderna man söker stöd för (viktigt att stämma av definitionen hos Skatteverket avseende vilka fasta kostnader som täcks, här ingår t.ex. även avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar).
  • 10 största enskilda posterna i sammanställningen av fasta kostnader.
  • 10 största posterna bland ”Övriga intäkter”, dvs. intäkter som ej ingår i nettoomsättningen (där bl.a. övriga stöd, försäkringsersättningar m.m. framgår).
  • Beräkning av täckningsbidrag (också enligt Skatteverkets definition, här avgår bl.a. vissa lönekostnader).
  • 10 största posterna som ligger till grund de direkta kostnaderna i beräkningen av täckningsbidraget.
  • Periodsammanställning från Skatteverket avseende löner för Stödperioden (till täckningsbidragsberäkningen).

Ju bättre, och mer korrekt, listan med underlag är sammanställd ju fortare går det för revisorn att utföra granskningen så att kostnaden kan hållas så låg som möjligt för företaget. Efter avstämning kan förhoppningsvis revisorns yttrande ”Rapport över faktiska iakttagelser” avges utan några anmärkningar och ansökan kan skickas in.

Utöver omställningsstöd finns andra stöd där revisorsyttrande kan komma att krävas. Det gäller t.ex. för förstärkt omställningsstöd, stöd för korttidsarbete (permitteringsstöd) m.m. Om ni har några frågor kring detta så hör av er till oss, så kan vi hjälpa till!

Pay and play-golf skattefri friskvård

Posted on by

Såhär lagom till semestertider lämnar Skatterättsnämnden ett förhandsbesked som rör skattefri ersättning för friskvård genom golf (170706).

Man konstaterar att sporten förändrats så mycket sedan begreppet om skattefri motion infördes att det nu bör omfatta även avgifter för pay and play / greenfee samt säsongskort på driving range.

Beloppet som nämns i förhandsbeskedet är 4000kr. Som vanligt gäller att vissa omständigheter kan förändra utfallet på Skatteverkets bedömning trots detta förhandsbesked. Dessutom har flera av handläggarna haft skiljaktig mening i ärendet, så det återstår att se hur länge detta kommer att gälla.

Med det önskar i varje fall bloggen en trevlig semester på golfbanorna!

Milersättning för elbil

Posted on by

Det blir allt vanligare att kunder ställer frågor om elbilar. Många gånger kan det vara en lönsam affär att ha en sådan som tjänstebil.

Senast var frågan om vilken milersättning företagaren kan ta ut skattefritt vid privat laddning av en elbil som används i tjänsten. Skatteverket svarar indirekt på frågan på sin hemsida, där det anges som ”annat drivmedel”.

Jag stämde av frågan med en skattekonsult som vi arbetar med, som konstaterade att el faller under ”annat drivmedel” och att Skatteverket i övrigt inte gjort något särskilt uttalande i frågan.

Därmed gäller, både för 2016 och 2017, 9,50kr skattefritt per mil som körts i tjänsten. Överstigande belopp är skattepliktigt.

Min känsla är att detta är riktigt förmånligt, men kanske någon läsare som är mer insatt i elkostnad, batterikapacitet, förbrukning m.m. kan upplysa oss ytterligare?

 

Skatteverket skippar brevlådan!

Posted on by

Det kom ett lite roligt pressmeddelande från Skatteverket m.fl. igår.

Man kommer alltså under de närmaste månaderna att montera ner alla fysiska brevlådor för Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Riktigt kul läsning för oss som är intresserade av framtiden 🙂 Digitaliseringen fortsätter och förändrar område efter område!

Fråga från Skatteverket? Tänk efter före!

Posted on by

Skatt är ju ett kärt ämne att skriva om, och jag har skrivit mycket om det här på bloggen. Bl.a. i inlägget ”Varför skatt?” m.fl. Skatt i sig är ju inget konstigt, utan medel som Skatteverket tar in från fysiska och juridiska personer för att finansiera välfärd, utbildning, sjukvård m.m. Dock kan det vara intressant att känna till lite mer om hur Skatteverket går tillväga i de fall det inte är solklart för dem hur mycket skatt du eller ditt företag ska betala.

Skatteverkets utredningsskyldighet

Skatteverket har s.k. utredningsskyldighet avseende bl.a. beskattningsärenden, vilket är noga uppstyrt och formaliserat som du ser i den bifogade länken. Ett sätt för Skatteverket att genomföra sina utredningar är genom s.k. skrivbordskontroll. Detta är ofta en effektiv metod som besparar både Skatteverket och den skattskyldige tid och arbete jämfört med t.ex. en skatterevision.

Skrivbordskontroll

En skrivbordskontroll går normalt till som så att Skatteverket skickar en ”Förfrågan” till den skattskyldige där de formulerar sin/sina frågor. När Skatteverket fått in den information de anser sig behöva, och ser anledning till förändring i taxeringen, upprättar de ett ”Övervägande till beslut” som du som skattskyldig får någon till några veckor på dig att ifrågasätta. Om inget ifrågasättande inkommer, alternativt om det ej är tillräckligt för ändrad bedömning, så fattas ett ”Beslut” om beskattning.

Ofta harmlösa frågor – MEN SE UPP!

Som revisor eller redovisningskonsult är det inte ovanligt att man blir kontaktad av kunder eller utomstående som fått frågor från Skatteverket. Vissa uppgifter har Skatteverket inte tillgång till och då är det naturligt att de ställer frågor som enkelt kan besvaras med hjälp av t.ex. utdrag ur företagets bokföring, fakturor, körjournaler eller annat. I normalfallet är alltså Skatteverkets frågor alldeles harmlösa trots att det kan upplevas allvarligt som privatperson eller företagare.

Jag vill ändå passa på att utfärda ett tips som ni kan spara både pengar och huvudvärk på. Om du anlitar en revisor eller en redovisningskonsult så bör de alltid få ta del av Skatteverkets frågor INNAN de besvaras! Ibland kan Skatteverket nämligen ha särskilda avsikter med sina frågeställningar som du som privatperson eller företagare inte är medveten om och fångar upp. Att du får möjligheten att sätta dig in i detta innan du svarar kan vara oerhört värdefullt för dig eller ditt företag.

 

 

 

Bolagsverket inför digitala årsredovisningar

Posted on by

Regeringen beslutade nyligen att Bolagsverket får i uppdrag att leda arbetet med att införa digital hantering av årsredovisningar.

Detta är ju självklart på tiden och det är lite förvånansvärt hur lång tid det tagit när Skatteverket legat så långt fram med sina digitala tjänster. Skatteverket är för övrigt en av parterna som kommer att delta i utvecklingen så det bådar gott.

En första delrapport ska lämnas till Näringsdepartementet den 30 oktober 2016 och uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2018.

Jag tror arbetet kommer stöta på många utmaningar med bl.a. juridik, teknik, kodifiering m.m., men jag är övertygad om att det kommer att leda till ökad kvalitet och nytta för intressenterna samt förenkling för företagare som redan köpt dyra redovisnings- och bokslutsprogramvaror.

Ser fram emot att följa, och rapportera om, detta arbete när jag nås av mer information.

digitalisering

Tidningsartikel med mig om crowdfunding

Posted on by

Ett av de mer populära inläggen på denna blogg är det jag skrev om att bokföra och deklarera crowdfunding för ungefär ett och ett halvt år sedan. Det har haft väldigt många besökare och flera av dem har ställt frågor till mig om hur de ska hantera crowdfunding i sina företag.

Den senaste frågan kom dock från en journalist som skrev en artikel om Skatteverkets ställningstagande avseende hur crowdfunding ska betraktas ur ett momsperspektiv för vår branschtidning Resultat. Hon undrade om jag ville vara med och komma med mina synpunkter på ställningstagandet. Sagt och gjort och så här blev det (klicka för större):

Crowdfunding

 

 

Management fee var förtäckt utdelning

Posted on by

I en färsk dom från Kammarrätten slår man fast att fakturerat managementarvode (management fee) var förtäckt utdelning.

Management fee är en vanlig benämning på arvode för utförda managementtjänster som man ofta samlar i t.ex. ett ägarbolag till en koncern och sen fakturerar vidare till övriga koncernbolag.

Att detta istället betraktades som förtäckt utdelning medförde att man inte godkände avdrag för kostnaden och inte heller den ingående moms som dragits på kostnaden. Utöver det utgick 20% skattetillägg, vilket ju ofta är det som blir kostnaden när det handlar om koncernbolag (för då beskattar man ju inte heller inkomst eller utgående moms i andra bolaget).

Det är viktigt att denna typ av tjänster tydligt specificeras i avtal (managementavtal), på fakturan eller på någon bilaga för att det ska bli tydligt att det rör sig om momspliktiga managementtjänster. Det är också önskvärt att tjänsterna faktureras månadsvis istället för t.ex. vid ett bokslut då det transaktionen förr har karaktär av resultatutjämning än faktiskt och marknadsmässigt managementarvode.

Tänk på detta för att undvika onödiga, och ibland kostsamma, diskussioner med Skatteverket.

Fastighetsfrågor

Posted on by

Som revisor är man ofta inblandad i frågor rörande fastigheter. Det kan vara vid köp av en fastighet eller vid försäljning av en befintlig. Ofta är detta frågor som rör redovisning, beskattning och förvaltning.

Jag tänkte dela med mig lite av vilka typer av frågor vi ställs inför i samband med detta. Frågorna aktualiseras inte sällan vid transaktioner med fastigheter, men även i andra sammanhang konsulterar kunderna oss kring deras fastigheter.

Värde av fastighet

Över tid har fastigheter ofta varit en god investering för företag och ett bra komplement till en ordinarie verksamhet. Man brukar få en ganska stabil avkastning på en bra reglerad marknad och till det brukar man kunna vänta sig en värdestegring.

När en fastighet i ett bolag ska avyttras eller t.ex. uppskrivning av den ska göras i bokföringen brukar man anlita en värderingsman för att bedöma fastighetens aktuella värde, eller marknadsvärdet. Marknadsvärdet ska sedan ställas mot dels det skattemässiga värdet, men även det bokföringsmässiga värdet. Det är viktigt att hålla isär dessa tre olika värden då de kan ge väldigt olika utfall vid olika typer av beräkningar, och inget av dessa värden ska heller blandas ihop med taxeringsvärdet. Det brukar inte vara några problem att hålla isär marknadsvärdet och de övriga två, men däremot har vi ofta stött på fall där kunden varit osäker på skillnaden mellan det bokföringsmässiga och det skattemässiga värdet på fastigheten. Detta kan leda till oönskade effekter i beskattningen och/eller i redovisningen.

Det kan uppstå bokföringsmässiga och skattemässiga skillnader i värderingen av fastigheter då olika regler gäller för hur dessa får värderas. Avskrivningar är ett typfall där det i bokföringen kan vara lämpligt att skriva av en fastighet på 25 år (4%) medan det skattemässigt är fastställt att fastigheten ska skrivas av på 50 år (2%). Skattemässiga avskrivningar på fastigheter sker utifrån fastighetens typkod vilken framgår av fastighetstaxeringen. Här finns en bra länk till Skatteverkets regler avseende värdeminskningsavdrag på näringsfastigheter. Även reglerna kring förbättringsutgifter, reparationer och andra arbeten kan leda till skillnader mellan redovisning och beskattning, så där uppmanar jag till försiktighet.

Köp av fastighet

Några saker att tänka på kring köp av fastigheter:

Lagfart – Vid köp av fastighet ska lagfart tecknas inom tre månader.

Stämpelskatt – Stämpelskatt utgörs av 1,5% av fastighetens värde om en fysisk person köper den, 4,25% (höjt från 3% 2011) gäller för juridisk person. Fastighetens värde avser då taxeringsvärdet (året före det år då lagfart beviljas) eller värdet enligt intyg. Är köpeskillingen högre än båda dessa värden anses fastighetens värde vara detsamma som köpeskillingen.

Lagfart och stämpelskatt aktiveras i redovisningen med fastigheten.

Pantbrev – Kostnad för pantbrev (2%) kostnadsförs normalt, men kan även aktiveras om det kan anses vara värdehöjande eller en tillgång för en framtida köpare. Generellt tillämpar vinstdrivande bolag direktavskrivning och förlustdrivande bolag aktivering, av skatteskäl, men om det är i större omfattning (flera fastigheter) gäller det att vara konsekvent.

Markvärde i redovisningen fastställs vid inköp utifrån andel mark enligt taxeringsvärde multiplicerat med total köpeskilling (inklusive lagfart).

Försäljning av fastighet och fastighetspaketering

Vid försäljning av fastigheter brukar frågan om vilket resultat som genereras vara central, men även i vilken form försäljningen ska ske brukar vi konsultera kring.

Beräkningen av resultatet vid försäljningen utgår som ovan utifrån det skattemässiga och det bokföringsmässiga värdet. I de fall man tillämpat skattemässiga avskrivningar i bokföringen är det ofta inga problem att beräkna resultatet och skatteeffekten, men i annat fall är det viktigt att se upp.

Inte sällan paketerar man fastigheten inför en försäljning och säljer aktierna i bolaget istället för fastigheten. Vi är ofta behjälpliga i sådan paketering avseende vilka värden som ska användas, vilken formalia och vilka avtal som krävs o.s.v. Fördelen med paketering är att försäljning av dotterbolagsandelar, s.k. ”näringsbetingade andelar”, är helt skattefria.

Vinster vid försäljning av fastigheter beskattas utifrån den skattemässiga vinsten (köpeskilling minskat med skattemässigt värde) medan förluster är avdragsgilla inom den s.k. ”fastighetsfållan”. Här är det också viktigt att vara med på beskattningskonsekvensen. Redovisningsmässigt är det centralt att inte orsaka bolaget en förlust som hotar det egna kapitalet i bolaget så att bolaget hamnar i kontrollbalansskyldighet.

Övriga frågor

Andra frågor där revisorer brukar bli konsulterade är bl.a. kring moms, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Det finns en ständigt pågående politisk diskussion om fastigheter och vissa justeringar sker nästan årligen i fastighetsbeskattning så det gäller att vara påläst. Jag har tidigare skrivit om skatteplanering, och vidhåller fortsatt att man självklart ska betala skatt men inte p.g.a. att man inte är insatt i reglerna utan utifrån gällande regelverk.

Om ni har några funderingar kring er fastighet och om ni t.ex. kan tjäna på att paketera den så ta kontakt med mig. Det gäller förstås även om ni har några frågor kring bokföring eller deklaration avseende er fastighet.

Detta är inlägg 99 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fastighet