Du har en kanonidé och vill dra igång en verksamhet eller kanske redan ett fint företag som skulle växa ännu mer med en expansion. Detta kräver förstås finansiering i någon form.
Jag läste en utmärkt artikel hos Visma i morse: ”Finansiering: Så får du banken att älska din idé” som jag vill dela med mig av.
Jag har även skrivit lite om likviditet och finansiering tidigare i mitt inlägg: ”Förbättra likviditeten!”.
Detta är inlägg 77 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Vad ska man tänka på vid företagsförvärv?
Pris
En viktig sak är förstås prislappen, vilket jag skrivit om tidigare i mitt inlägg ”Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?”.
Aktier eller inkråm?
En annan sak är i vilken form man köper företaget, dvs. om man ska köpa aktierna i företaget eller om man ska köpa ”inkråmet”, dvs. enbart tillgångarna och verksamheten. Här beror det lite på hur välskött företaget har varit. Ser man någon risk i att det kan finnas dolda fel, skelett i garderoben, hundar begravna osv. så kan det vara en fördel att bara förvärva inkråmet. I annat fall kan det vara smidigt att förvärva aktierna.
Tidpunkt
Finns det fördelar med att göra förvärvet före eller efter ett årsskifte? Absolut, inte minst skattemässigt så är tidpunkten viktig att tänka på.
Hinder
Finns det några hinder för förvärvet? Har t.ex. säljaren pantsatt sina aktier utan att ha koll på det? Är säljaren inte ensam ägare och omfattas av förbud att sälja vidare aktierna?
Risk
Hur säkerställer du att du betalar rätt pris? Ett tips är att dela upp köpeskillingen i en fast och en rörlig del. Den rörliga delen, som kan vara resultatbaserad, ger dig en ”krockkudde” ifall det skulle visa sig att förvärvet inte går som du tänkt dig. Detta går att göra så att det är ett incitament för både säljaren och köparen och därför ofta relativt lätt att förhandla sig till.
Garantier
Vad behöver du kräva av säljarna för att garantera att ditt övertagande blir bra? Är bolaget och räkenskaperna i ordning? Finns det några nyckelpersoner du vill ha med dig i förvärvet? Är några avtal särskilt viktiga för dig? Detta är viktigt att reglera i avtalet.
Juridisk och ekonomisk hjälp
Har du någon som kan hjälpa dig med juridiken, finansieringen och ekonomin i förvärvet? I varje affär av lite större karaktär så rekommenderar jag (självklart) att ta hjälp med att skriva avtal, ta fram överlåtelsehandlingar samt beräkna värde m.m. Det finns flera rådgivande advokater, banker och revisorer som kan hjälpa dig att undvika de värsta snedstegen. Det är tillräckligt utmanande ändå att ta över en verksamhet, så detta stöd kommer du att behöva.
Detta är inlägg 64 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Det har alltså blivit dags att göra företagets årsredovisning. De rutinerade vet ungefär vad som ska göras, även om det var ett år sedan senast. De mindre rutinerade googlar, och hamnar kanske här 🙂 Välkommen oavsett!
Jag beskrev lite grann om hur man kommer fram till företagets årsredovisning i mitt inlägg ”Hur gör man bokslut?”.
Även årsredovisningen står Bokföringslagen till svars för att kräva av (de flesta) företagare. Dock är det inte i huvudsak där man ska leta när man ska ta fram den, utan det är i Årsredovisningslagen samt i Bokföringsnämndens vägledningar K2 och K3 (beroende på företagskategori).
De allra flesta letar nog inte så noga i dessa skrifter, även om de är oerhört matnyttiga, utan i programvaror från leverantörer såsom Visma, Hogia m.fl. I dessa programvaror får man mycket stöd vid upprättandet och man kan även få stöd genom att titta på andra liknande företags årsredovisningar.
För de flesta företagen gäller att man ska skicka in dem till Bolagsverket för registrering. Som jag skrivit om tidigare så granskar Bolagsverket inte årsredovisningens innehåll mer än att det är balans mellan tillgångar och skulder (knappt det…), så var försiktig om du får en årsredovisning i din hand som inte är underskriven av en revisor (sista sidan samt revisionsberättelse). Jag har även berört detta i inlägget ”Vanliga fel i årsredovisningen”.
Har du några särskilda funderingar kring ert företags årsredovisning så tveka inte att kontakta mig. Jag har granskat hundratals årsredovisningar genom åren och kan hjälpa dig oavsett vart du står någonstans i upprättandet.
Detta är inlägg 58 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Kanske är du ny på detta med bokföring? Kanske behöver du bara lite tips kring hur du ska tänka. Jag har mycket erfarenhet från bokslutsarbete då det ofta är där revisorn kommer in i bilden.
Jag har skrivit lite grann om bokslut tidigare i inläggen ”Lägre skatt i bokslutet” och ”Vad är periodisering?”.
Bokslut gör man när man närmar sig räkenskapsårets slut. Det bestämmer Bokföringslagen. Ett räkenskapsår kan i princip sluta när som helst, men det vanligaste är att räkenskapsår är detsamma som kalenderåret och slutar i december. När man når räkenskapsårets slut så stämmer man av alla konton i balansräkningen som inte varit fullt avstämda sen tidigare. Normalt har man bra koll på bankkonton, kundfordringar och leverantörsskulder. Sannolikt har man även bra koll på övriga konton, men beroende på vilken ambitionsnivå man har med sin bokföring så kan det kvarstå en del poster för avstämning.
När alla konton är avstämda så är det för de flesta bolagen dags att avsluta sitt räkenskapsår med en årsredovisning. För att göra detta tillämpas Årsredovisningslagen samt aktuellt ramverk för God redovisningssed, t.ex. K2 eller K3. I dessa föreskrifter så framgår hur varje balanskonto i balansräkningen ska kategoriseras i årsredovisningen. För alla grupperingar av poster som ska grupperas ihop som t.ex. ”Inventarier, verktyg och installationer”, ”Övriga kortfristiga fordringar” eller ”Skatteskulder” så ska en bokslutsbilaga upprättas som visar hur årsredovisningen är kopplad till balansräkningen. Varken bokslut eller bokslutsbilagor är offentliga uppgifter, men årsredovisningen är. Här kan det bli lite pyssel för att säkerställa att man får med alla konton på en bokslutsbilaga.
När detta är färdigt, skatten är bokad och resultatet är omfört så har du gjort ditt första bokslut! Självklart är det lite mer avancerat än såhär då man ofta stöter på en del problematiska avstämnings- och klassificeringsproblem i samband med bokslutsarbete. Men det är viktigt att ha en tydlig målbild kring det arbete man gör även om man ibland blir försjunken i differenser på det ena eller andra hållet. Det är en särskild tillfredsställelse i att få ihop ett bokslut som nog bara ekonomer förstår sig på…
På den humoristiska (#revisorhumor, ni vet) sidan kan man även avsluta med en länk till inlägget ”Varför jag vill jobba med bokslut?”.
Kämpa på med ert bokslut och fråga gärna mig om ni har funderingar!
Detta är inlägg 57 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Moms, eller mervärdesskatt som det egentligen heter, är ju något vi alla stöter på i vardagen, men vad är det egentligen?
Moms är en skatt
I namnet ”mervärdesskatt” framgår det ju relativt tydligt att det är en skatt, men i vardagligt tal brukar vi prata om ”moms” och då kanske det kan verka lite förvirrande. Men, en skatt är precis vad moms är. Som jag skrev om i inlägget ”Varför Skatt?” så utgör momsen ca 30% (!) av statens skatteinkomster, så det är självklart så att detta är en viktig skatt.
Skatt på konsumtion
Momsen är en konsumtionsbaserad skatt, dvs. en skatt som betalas när man köper någonting. Moms har funnits i Sverige sedan 1969 (tidigare fanns liknande varianter) och finns i någon form i majoriteten av världens länder eftersom det är en så effektiv beskattningsform då alla samhällen bedriver konsumtion. Om man jämför med t.ex. inkomstskatt eller bolagsskatt så förutsätter ju dessa att man har ett arbete alternativt ett aktiebolag med vinster. Det är ju inte något som är garanterat, och särskilt inte i dåliga tider av lågkonjunktur och recession. Men konsumtion finns alltid i någon mån och då får ju staten in skatt ändå.
Idag är momslagstiftningen till stor del anpassad till de EU-direktiv som styr, men där framgår också att varje land ska ha sin egen lagstiftning där vissa (mindre) anpassningar till varje land kan göras. I Sverige är det i huvudsak Mervärdesskattelagen (ML) som styr.
Skatt som bärs av slutkonsumenten
Finessen med moms är att skatten bärs av slutkonsumenten av produkten eller tjänsten som en del av priset (inklusive moms). Men företagen då? Jo, de tar ju oftast betalt inklusive moms (utgående moms) när de säljer varor eller tjänster. De flesta försäljningarna av varor och tjänster beläggs med moms, även om det finns flera undantag. När de får in pengarna så redovisar de sin försäljning till staten och betalar in momsdelen till dem.
Skillnaden mellan företaget och dig som privatperson är att t.ex. ett momsregistrerat aktiebolag som bedriver momspliktig verksamhet, vilket är den vanligaste förutsättningen trots en mängd undantag, har avdragsrätt för ingående moms. Den ingående momsen får företaget tillbaka av staten i samband med att de köper in varor eller tjänster till företaget.
Låter det komplicerat? Det är det! Men i teorin är det ganska enkelt att beskriva det som att staten vill ha in skatt när du konsumerar något. Sen kan man komplicera till det med ut- och ingående moms, skattedeklarationer, ej momspliktig verksamhet, blandat momspliktig verksamhet, importmoms eller omvänd skattskyldighet för moms. Det är dock där vi ekonomer, revisorer eller redovisningskonsulter brukar ta över 🙂
Olika momssatser
I 7 kapitlet i ML definieras vilka olika momsatser som huvudsakligen ska användas, och jag har förenklat det något här:
25% – Detta är den huvudsakliga momssatsen för all försäljning av varor och tjänster, och den vanligaste momssatsen du stöter på. Från denna momssats finns det två undantag, 12% och 6%:
12% – Mat, restaurangbesök, hotellrum och konst. (Ibland ”matmoms”)
6% – Tidningar, böcker, konserter och resor inom Sverige. (Ibland ”kulturmoms”)
Debatt
Tyvärr är momslagstiftningen ett sagolikt lapptäcke av många års politiska utspel och det har skapat en makaber regelbörda som landat hos företagen (och därmed hos deras slutkunder). Som revisor som arbetar på en revisions- och redovisningsbyrå borde jag väl gnugga händerna och gotta mig åt alla konsultationer det skapar för oss, men jag kan inte annat än att känna med företagarna som lider av detta. De vill i de allra flesta fall bara göra rätt för sig, men helt sjuka regler kring undantag och annat gör att det ibland blir fel ändå.
Ge mig ett upprop för förenklade EU-momsregler och jag skriver under!
Detta är inlägg 46 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Sedan i mars har det varit dags att deklarera för privatpersoner och Skatteverket vill ha deras deklarationer senast den 4 maj (om de ej har särskilda anstånd). För företag gäller dock en annan fördelning. Har du koll?
De olika tidpunkterna för företagsbeskattning framgår av Skatteförfarandelagen och Skatteverkets hemsida om deklarationstidpunkter. Se ett urklipp från det sistnämnda här:
Vi har ju på vår resa tillsammans kunnat konstatera anledningen till beskattningen i mitt inlägg ”Varför skatt?” och jag tänkte återkoppla till hur Skatteverket får in informationen, och skatten, från alla företag.
Inkomstskattelagen och Skatteförfarandelagen är väldigt tydligt utformade kring vad det är som ska beskattas samt när och hur det ska ske. Jag tänkte fokusera inlägget på aktiebolag eftersom det är det jag arbetar med i huvudsak. För aktiebolag deklareras olika inkomster, tillgångar m.m. på blanketten Inkomstdeklaration 2 (INK2).
På denna blankett samlas t.ex. uppgifter om företagets inkomster, eventuella fastigheter, pensionskostnader, särskilda avdrag m.m. och utifrån detta beräknas företagets slutliga skatt. Uppställningen för beräkning av företagets inkomster liknar mycket den i företagets årsredovisning (resultaträkning och balansräkning). Skillnaden är de skattemässiga justeringar som ska göras avseende detta resultat då man ska skilja på bokföringsmässigt och skattemässigt resultat.
Även på företagssidan är Skatteverkets e-tjänst tekniskt i framkant och mycket uppskattad och använd. Om man ska ta sig lite tid för debatt kan man passa på att rikta en välriktad känga åt Bolagsverket som hade kunnat förenkla mycket för företagare avseende t.ex. inskick och registrering av årsredovisningar.
Hör gärna av dig om du har funderingar kring företagets inkomstdeklaration så kan jag hjälpa er att se till så att ni inte gör några uppenbara fel eller missar några uppenbara möjligheter.
Detta är inlägg 44 av 100 i min #blogg100-medverkan.
De flesta älskar musik, även på arbetsplatsen. Men är Spotify Premium-abonnemang avdragsgilla i företaget?
Det är faktiskt inte helt enkelt att svara på.
Generellt gäller att kostnader som företaget har för att förvärva intäkter är avdragsgilla. Däremot får bolaget inte avdrag för personliga levnadskostnader. Eftersom de vanligaste abonnemangen hos Spotify har dig som privatperson som avtalspart, och med enkelhet kan användas utanför arbetsplatsen, är det en överhängande risk att Skatteverket skulle se denna kostnad som en personlig levnadskostnad, dvs. lön, eller åtminstone till en stor del som en förmån. Det bör vara svårt att hävda att kostnaden är nödvändig för att du ska kunna förvärva intäkter.
Eftersom en privatperson står som avtalspart är rimligen inte momsen avdragsgill heller, oavsett hur man argumenterar i ovanstående.
Det kan dessutom rent av vara olagligt att använda Spotify i verksamheten då användarvillkoren strikt uppger att kommersiell användning är förbjuden, dvs. privat bruk.
Jag skulle alltså svara NEJ på frågan om man får dra av kostnaden för sitt Spotify Premium-konto i sitt företag. Någon som resonerar annorlunda?
Dessa ”problem” har dock en samarbetspartner till Spotify velat råda bot på genom att erbjuda ett Spotify Business-abonnemang. Se mer här om Spotify Business.
Detta är inlägg 43 av 100 i min #blogg100-medverkan.
De ständigt omdebatterade 3:12-reglernas namn kan vara ett mysterium för många.
Reglerna behandlar vilka möjligheter det finns för företagare att ta kapitalbeskattad utdelning, och när utdelningen ska beskattas som inkomst av tjänst. Men. Vad betyder egentligen 3:12?
Jo. Begreppet 3:12 kommer från när dessa regler fanns i Lagen om statlig inkomstskatt (SIL) 3 § 12 mom. Idag finns motsvarande regler i Inkomstskattelagens kapitel 56-57. Som jag skrivit om tidigare kommer reglerna inom kort att försämras och det kommer jag självklart att uppdatera om här på bloggen när det sker förändringar.
Detta är inlägg 39 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Idag kan VD och styrelse bli personligt betalningsansvariga för förfallna skatteskulder genom det s.k. företrädaransvaret.
Detta gör att bolag ibland sätts i konkurs för att undgå risken för detta istället för att drivas vidare för att eventuellt kunna reda ut problemen. Bolagsrätten skyddar alltså inte företagaren så som avsett med aktiebolagsformen, utan Skatteverket har en ”väldigt prioriterad” fordran.
Dessa regler ska nu ses över. Utmärkta sajten Driva-Eget har skrivit om detta på sin blogg här.
Det är viktigt att bolagsrätten skyddar företagare så att de vågar ta (redan stora) risker och anställa. Detta gynnar alla genom att framgångsrika företag leder till långsiktigt ökande skattebas.
Detta är inlägg 37 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Hur kommer det sig att börsen rör sig som den gör? Det beror på att du och jag har lika svårt som alla andra att kontrollera sina känslor.
Jag har berört psykologi och trender i inläggen Börspsykologi – DÅ vänder börsen nedåt!, Investeringsklockan – Kan du klockan? och Lätt att tjäna pengar på börsen! Nedan följer ytterligare två intressanta bilder på vilka faser vi genomgår under en börscykel:
Och:
Detta är inlägg 33 av 100 i min #blogg100-medverkan.