Företagande

Förenklingar för aktiebolag

Posted on by

Den 6 februari i år lämnade regeringen en proposition till Riksdagen som ämnar förenkla Aktiebolagslagen (ABL).

Som jag nämnt tidigare har jag fått siffror på att ca. 700 av 750 paragrafer i ABL gäller SAMTLIGA bolag i Sverige, d.v.s. såväl Volvo som Kalles Korvstånd AB. Det finns alltså utrymme att förenkla för åtminstone mindre företag.

I denna proposition är det väl inga utomordentligt vanliga händelser i ett aktiebolag som behandlas, men det är positivt att styrelsens arbetsordning och skriftliga instruktioner föreslås tas bort för privata bolag. Detta är ofta bara en skrivbordsprodukt som inte används, och om den saknas gör den styrelsen till lagbrottslingar.

Bolagsverket har för övrigt en bra sammanfattning av ABL’s avsnitt om vad en styrelse och vad en VD gör.

Hur mycket kostar en revisor / revision?

Posted on by

specialprice

I mitt inlägg avseende vilka kriterier jag bedömer som viktigast när du ska välja revisor för ditt företag blev det en liten diskussion i kommentarsfältet om hur lång tid det tar att utföra en ”normal” revision. Inget konstigt i sig då just ”Prisvärd” var ett av kriterierna som jag nämnde samt att det alltid är skönt att veta exakta kostnader mot budget i ens verksamhet. Hur mycket kostar en revisor / revision då?

Det är ju tyvärr inte så att det går att säga exakt vad en ”normal” revision kostar då revisioner sällan är ”normala”. Revisioner innefattar ju kontroller av såväl verksamhet, räkenskaper som företagsledningar samt en hel del annat. Eftersom dessa skiljer sig åt väsentligt bolag för bolag så är det omöjligt att säga exakt vilken tidsåtgång en revision för ditt företag skulle ha. Vad ska du då ha för nytta av detta inlägg, tänker du? Läs vidare!

Vid en sökning på Google (”vad kostar revisor”) hittade jag ett inlägg från Driva Eget överst, som jag vill utveckla. De kontaktade sju olika revisorer vilket genererade lika många kostnadsförslag vilka varierade från 8.000kr till 20.000kr för samma bolag. Utan att veta hur detaljerade förfrågningarna menar jag att det är omöjligt att bedöma vilket belopp som är rätt. De avslutar inlägget med följande stycke:

”Det viktigaste rådet när man väljer revisor är därmed att man ska höra med flera om vad man det kostar och vad man får för pengarna.”

Jag tycker Driva Eget har fel här. De har en poäng i att det är viktigt att veta vad man får för pengarna (prisvärd), men exakt vad det kostar är irrelevant och ofta omöjligt att svara på. Det finns tyvärr revisorer som utgår från ett alldeles för lågt pris bara för att få jobbet (”low balling” är ett vedertaget begrepp och en medveten teknik). Det brukar tyvärr sluta i antingen:

  • att du som kund får en billig revision utförd, vilken håller låg kvalitet och där ditt bolag framöver löper stor risk att drabbas av något som kan skada verksamheten (krav, tvister, indragen kredit, nekat banklån, skatterevision, skattetillägg, förseningsavgift m.m.). Detta kan vara rätt val för dig, under precis rätt förutsättningar, men det är också förknippat med hög risk.
  • att du får en faktura där det står t.ex. 8.000kr revision och 25.000kr ”övriga konsultationer” med en mer eller mindre tydlig specifikation på vad de övriga konsultationerna innefattar. Detta leder till tappat förtroende, oönskade prisdiskussioner och troligtvis till att du kommer att byta revisor igen. Byte av revisor kan vara negativt både p.g.a. att en s.k. ”förstaårsrevision” alltid är dyrare än en revision där revisorn redan kan ditt företag och dess verksamhet, samt att revisorsbytet är en offentlig uppgift som kanske kan leda till förfrågningar från olika intressenter (Skatteverket, banken, potentiella kunder, leverantörer m.fl.).

Paradoxalt nog kan därför en revisor som utgår från ett högre pris vara rätt val för dig och ditt företag (!), vilket gör enbart pris-kriteriet vanskligt att utgå från. Titta istället igen på mitt inlägg och utgå först från de mer väsentliga kriterierna för ditt val. Använd sedan pris-kriteriet som ett komplement för ditt val. Det viktigaste rådet, från mig, när du väljer revisor är att det är en revisor som är RÄTT för dig och ditt företag!

Jag besvarar gärna dina funderingar kring hur du ska tänka vid ditt val och/eller ger dig en uppskattning på vad ditt företag borde betala för en ”normal” revision. Självklart gäller det även vid val av en annan revisor än mig och självklart är det kostnadsfritt. Skriv en rad i kommentarsfältet nedan eller kontakta mig via länkarna här (till vänster) eller på mitt digitala visitkort på www.KimLavin.se.

Så många revisorer finns det i Sverige idag

Posted on by

Det absolut roligaste med att vara revisor är man får träffa och hjälpa många duktiga företagare som brinner för sin verksamhet och sina idéer! För att få möjligheten till detta gäller det att prestera i konkurrensen. Hur ser det då ut med konkurrensen? Hur många revisorer finns det i Sverige?

Jag hittade nyligen denna statistik i vår branschtidning Balans angående hur många kvalificerade (godkänd eller auktoriserad) revisorer det finns i Sverige per 1/11 2013:

20140122-112043.jpg

Jag är alltså en av de 3900 totalt samt en av de 2592 männen i Sverige som har privilegiet att få lov att kalla mig för kvalificerad revisor. Via en snabb sökning på vår branschorganisations hemsida (som jag ju rekommenderade dig som söker revisor att titta på för att se att du har med en, åtminstone någorlunda, seriös revisor att göra) ser jag att jag är en av ca 80 kvalificerade revisorer i Helsingborg. Antalen är minskande. Den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen är förmodligen en anledning till att det totala revisorsantalet minskat de senaste åren. Kul dock att andelen kvinnor ökat de senaste åren. De utgör enligt samma källa (Balans/Revisorsnämnden) nu 34% av samtliga kvalificerade revisorer i Sverige. En ökning med 10% sedan år 1995!

Hur många företag finns det i Sverige då? En snabb sökning visar att det finns strax över en miljon företag i Sverige varav ungefär 350.000 aktiebolag. En stor andel av dessa är så små att de ej omfattas av revisionsplikt, som jag skrivit om tidigare. Min någorlunda grundade gissning är att ca. 100.000 aktiebolag omfattas av revisionsplikt varav en bråkdel har säte i Helsingborg med omnejd. Det finns ju även flera andra bolagsformer som har vald revisor, men detta är i varje fall en fingervisning.

Hur ska jag då konkurrera? Jag ska självklart tillhöra starka nätverk som FAR och Baker Tilly samt ha kunniga och trevliga kollegor som kan ställa upp när det behövs förstärkning. Sen behöver jag självklart även nischa mig personligen då det är min erfarenhet att företag ofta väljer revisorn för dennes personliga egenskaper. Mitt personliga mål är att uppfylla var och en av punkterna som jag skrev om i inlägget om hur man väljer revisor. Det är högt ställda mål, och de måste arbetas aktivt med! Det är tyvärr min erfarenhet att många revisorer missar att ha dessa ledstjärnor och fokuserar på fel saker. Kanske p.g.a. för stor arbetsbörda. Kanske p.g.a. fartblindhet. Förhoppningsvis inte p.g.a. lättja. Detta leder, oavsett anledning, till tappat förtroende för revisorn och utan kundens förtroende så har man förmodligen inte heller någon kund på sikt.

Välkommen att boka in mig på en lunch, som jag bjuder på, om du vill höra mer om mig, mina nätverk och vad jag kan hjälpa dig med!

Redovisning av kapitalförsäkring

Posted on by

Igår släppte FARs policygrupp för redovisning ett nytt uttalande, RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar. Uttalandet innehåller bl.a. ett exempel för att tydliggöra exakt hur redovisningen ska gå till. Det är positivt att pensionsområdet förtydligas avseende redovisning då det ibland är lätt att gå vilse i redovisningen kring olika typer av pensioner.

Tyvärr har jag sett att företag ansett sig ha blivit lurade eller åtminstone inte insett fullt hur deras redovisning påverkas av olika försäkringslösningar som försäkringsförmedlare säljer (ibland aggressivt). Det kan t.ex. få till följd att årets resultat försämras så kraftigt att t.o.m. det egna kapitalet är i fara det året försäkringen tecknas.

Jag lovar att återkomma längre fram med en lite mer utökad genomgång kring vilka olika pensionslösningar som finns samt hur dessa behandlas i ett bolags redovisning.

Funderar du över hur er pensionslösning eller planerade pensionslösning ska redovisas? Hör av er till mig så ska jag hjälpa er.

Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!

Posted on by

Jag har tidigare skrivit om olika för- och nackdelar med att ha en vald revisor i sitt aktiebolag. Jag har även lyft fram vilka bolag som inte behöver ha revisor och för vilka det fortfarande är lagkrav. De mest kopplade inläggen där ni hittar denna information (som i huvudsak fortsatt gäller) är:

* Behöver jag revisor?

* Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

* Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

* Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

I flera av de här inläggen har jag varit tydlig med fördelarna att ha en vald revisor och i vissa av inläggen har jag även lyft fram några nackdelar. Allra mest tydlig har jag varit med att ni förstås måste vara källkritiska (en skål salt) då jag ju faktiskt är revisor. Förhoppningsvis kan jag ändå hjälpa er med era funderingar.

I detta inlägg tänkte jag gå mer in i detalj kring min syn på vilka kriterier som är viktigast när man ska välja revisor för sitt bolag. Valet tar sikte på revisorn som, av bolagsstämman vald revisor (ett av bolagsorganen), samt som enbart anlitad konsult. Självklart är det absolut viktigast vid valet av det förstnämnda då det valet ofta syftar till ett längre samarbete. Detta inlägg fördjupar sig inte i formalian kring ett eventuellt inval av en revisor, utan lyfter bara fram vilka kriterier som jag tycker är viktigast för att komma fram till vilken revisor som är rätt för er.

Följande punkter tycker jag är viktiga när ni ska välja er revisor:

  • Grundförutsättning 1 – Kontrollera att revisorn faktiskt ÄR revisor och har den utbildningsnivå och kompetens som krävs för att vara Auktoriserad. Det är ett vanligt missförstånd att man anlitar fel konsult då denne utgett sig för att vara revisor trots att de kanske helt saknar utbildning och kunskap. Som ni läst hos mig tidigare är dock ”revisor” inte en skyddad titel, utan det är den först när man blir ”Auktoriserad revisor”. Auktorisationen är krävande och sker av statliga Revisorsnämnden genom bl.a. en skriftlig revisorsexamen. Kontrollera revisorn via Revisorsnämndens hemsida här.
  • Grundförutsättning 2 – Kontrollera sedan revisorn hos FAR (branschorganisation för revisor) här. Att revisorn är medlem i FAR innebär att denne har tillgång till ett stort nätverk revisorer, juridiskt stöd, kunskapsdatabaser, ansvarsförsäkring, utbildningar m.m. som varje professionell revisor måste ha för att vara riktigt bra och kontinuerligt uppdaterad.
  • Rekommendation – Kan ni få en personlig rekommendation på en revisor väger det självklart tungt. Tänk dock på att er verksamhet är unik och att det som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis fungerar för er. Läs genom övriga punkter och ställ kontrollfrågor till den rekommenderade revisorn.
  • Branschkunskap – Det är en stor fördel om revisorn redan kan er bransch. Revisorn kommer då att kunna vara ett stöd i er verksamhet på ett helt annat sätt än någon som måste lägga mycket kostsam tid på att först sätta sig in i vad ni faktiskt gör. Detta kommer att ge er mycket mer nytta till verksamheten och självklart till en lägre kostnad då revisorn inte behöver uppfinna hjulet vid revisionen.
  • Sidokunskaper / Nätverk – Utöver att uppfylla grundförutsättningarna och känna till er bransch så är det viktigt att ni säkerställer att revisorn kan hjälpa er, utifrån era behov, med mer än bara lagstadgad revision. Viktiga kringliggande områden för rådgivning är bl.a. redovisning, skatterätt, bolagsrätt etc. Om inte revisorn kan detta själv så måste denne ha ett lättillgängligt nätverk som kan hjälpa till med detta. Ni kanske inte tror att ni kommer att behöva det just nu, men det är bara en tidsfråga, och då är det praktiskt att denna kompetens finns hos revisorn. En bra revisor delar med sig av sitt nätverk. Detta kommer även att skapa affärer för er på sikt!
  • Personkemi – För att kunna bygga upp ett förtroende för er revisor måste det vara enkelt att kommunicera med denne. Detta skapar ett samarbete som ni båda gagnas av, och som har chans att bli långsiktigt. Ofta kan det underlätta om man väljer en revisor som är ungefär i samma ålder som en själv. Det är oftast lättare att kommunicera med någon som har ungefär samma bakgrund och verklighet som en själv. Det ska aldrig vara några problem för er att ställa frågor till revisorn och vice versa. Revisorn måste kommunicera på ett sätt som ni förstår. Om denne inte är tydlig nog ska ni kunna ställa frågor utan att känna er obekväma. Revisorn ska vara kunnig utan att vara en besserwisser.
  • Tillgänglighet / Service – En förutsättning för att ni ska kunna bygga upp en bra och öppen kommunikation är att det ska vara lätt att få tag på revisorn. Är det upptaget när ni ringer ska ni lika gärna kunna ta kontakt på mail eller genom sociala medier. Ni ska känna er säkra på att er revisor alltid återkommer till er så fort som denne har möjlighet. Ni ska känna er omhändertagna av revisorn och inte alltid vara de som tar kontakt. En bra revisor har kontakt med sina kunder minst ett par gånger per år och inte bara när det är dags för bokslutsrevisionen. Det kan vara för att dela med sig av nyvunnen kunskap, för att följa upp det ni diskuterade vid bokslutsrevisionen eller bara för att höra att allt är bra med er.
  • Prisvärd – Ovan har jag målat upp bilden av en bra revisor. En bra revisor kostar pengar, men har alltid målet att tillföra mer till er verksamhet än vad han eller hon tar betalt. Se mer i mitt inlägg om mervärde. Ofta vill företagaren veta exakt hur mycket det kommer att kosta, men mitt råd är att istället vända på det och fråga revisorn hur mycket denne kan tillföra. Sen finns det tyvärr revisorer, ofta vid de största byråerna, som tar extremt bra betalt för sina tjänster, så det är ändå alltid viktigt att få revisorns bästa uppskattning av vad revisionen kommer att kosta. Lagstadgad revision får, utifrån kvalitetssäkringssynpunkt, inte offereras till ett fast pris generellt utan arbetet sker huvudsakligen på löpande räkning. Timpriset beror på lite olika faktorer, t.ex. erfarenhet, kunskap, ort etc., men ligger någonstans mellan 1000kr och 2500kr exkl. moms per timme för en Auktoriserad revisor (ca 500-1000kr för en mindre erfaren revisorsassistent som kan hjälpa till med många uppgifter för att hålla nere kostnaden). Tidsåtgången för uppdraget beror helt på hur er verksamhet ser ut, men detta kan revisorn ofta ta fram en bedömning på utifrån ett möte med er och genom en enkel översyn av era räkenskaper.

Hoppas att detta underlättar just ert val av revisor. Om ni har följdfrågor eller om jag har varit otydlig så är det som vanligt bara att höra av er till mig via länkarna här till vänster, eller via kommentarsfältet. Jag vill gärna ha feedback på hur det har gått för er, om ni använt er av denna information. På det viset vet jag om jag behöver komplettera med något som ni upplever som särskilt viktigt.

Lycka till med ert val!

God Jul & Gott Nytt År

Posted on by

Jag vill passa på att tacka alla för ett otroligt givande 2013 och önska en God Jul och ett Gott Nytt År 2014!

Jag har nu varit föräldraledig med min yngsta dotter Ida i ett halvår. Det har varit en riktigt härlig tid med henne och hennes storasyster, men i februari går jag tillbaka i jobb på Baker Tilly Helsingborg igen och jag är taggad som aldrig förr!

Denna blogg har växt mer än vad jag kunde tro och har gett mig fina affärsmöjligheter och samarbeten. Bloggen startade sommaren 2012 och har nu strax under 1.000 unika besökare per månad, vilket jag tycker är fantastiskt för en grå och tråkig revisor! 🙂 Det mest lästa inlägget blev, kanske lite otippat m.h.t. bloggens område, min tolkning av Dale Carnegies ”Father Forgets”; ”Till Emma från pappa”. Tätt följt av ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?” och ”Ta ut rätt lön från ditt Aktiebolag 2013”.

Jag ser fram emot att höra mer från er under det kommande året och det är ett löfte att jag kommer fortsätta dela med mig av viktiga nyheter och fördjupningar inom bl.a. revisons-, redovisnings- och skatteområdrena här. Ni får gärna komma med förslag kring vad i en revisors vardag som ni undrar över så ska jag ge en inblick i det. Utnyttja gärna också erbjudandet om en gratis lunch och träffa mig. Det är även ett löfte att jag kan ge er nytänk kring ert företagande!

Må det nya året bli ett kanonår för företagande med lite extra valfläsk som bränsle. God Jul och Gott Nytt 2014!

Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

Posted on by

Årsskiftet närmar sig och det innebär alltid spännande utmaningar och möjligheter för entreprenörer.

Utöver planering av din skattesituation  i ett befintligt företag, som jag skrivit om tidigare, kan det vara läge att bilda ett nytt företag. Kanske har du kommit på en kanonidé som du vill bolagisera? Eller har du kanske redan en befintlig bolagsstruktur, men vill utöka verksamheten eller sprida riskerna i denna? Möjligen har du idag en enskild firma som ökat i omfattning så att det är mer lönsamt att bedriva verksamheten i ett aktiebolag? Detta är bara några exempel och dessa tänkte jag beröra nedan. Jag tänkte inte beröra framtagande av affärsplaner, marknadsplaner, budgets etc. vilka självklart bör vara klara när man kommit såhär långt.

Kort om olika företagsformer

Det finns flera olika typer av bolag man kan registrera (Googla det), men jag tänkte inte fördjupa mig i det denna gång utan istället fokusera på hur man bäst för för att registrera ett Aktiebolag. Kortfattat så är aktiebolaget oftast en oslagbar bolagsform när man kommer upp i en viss omfattning (tumregel 1Mkr i omsättning) då man utöver riskbegränsningen vid en eventuell konkurs samt högre seriositetsfaktor även får ett mer skatteeffektivt företagande. Aktiebolaget är också en bra bolagsform då det är relativt enkelt att släppa in flera delägare.

Bolagsbildning

Beroende på vilket läge man befinner sig i, främst beroende på tidshorisonten för registreringen (inom parentes), så kan bolagsbildning ske på olika sätt:

1. Nybildning via manuell hantering (långsamt)

(För en del av nedanstående information har både Bolagsverket och Skatteverket elektroniska tjänster, vilka inte beskrivs i detalj, men principen är densamma.)

Det första som ska tas fram är en stiftelseurkund där det framgår vilka som bildar bolaget. Notera att stiftelseurkunden även styr den skattemässiga starten för ditt privata ägande av andelarna. Detta kan vara bra att känna till då det, rätt hanterat, ger ytterligare ett taxeringsår att ta upp gränsbelopp för som man längre fram kan nyttja för att ta ut utdelning till låg skatt. För att detta ska fungera måste dock bolaget vara helt registrerat en viss tid efter datering av stiftelseurkunden. Stiftelseurkunden innehåller bland annat stiftarnas personnummer, namn och adress samt information om vilka som ska vara med i bolagets styrelse. Om du ska bilda bolaget själv, och vara ensam styrelseledamot, så behöver du ange en suppleant.

Nästa steg är att ta fram en bolagsordning där det bl.a. behöver framgå antal aktier, aktiekapital, verksamhetsbeskrivning, räkenskapsår, revisor, säte och namn på firman m.m. Vid en nybildning är det alltid valfritt med revisor, som jag skrivit om tidigare, men självklart rekommenderar jag att åtminstone ha kontakt med en revisor eller en bra Auktoriserad redovisningskonsult för att få hjälp med dessa och andra ärenden såsom bokslut, årsredovisning, deklarationer m.m. På det viset slipper du att gå i enkla, men kostsamma, fällor på områden som revisorn hanterar hela tiden. Som jag också nämnt tidigare är jag självklart jävig i detta uttalande, så ta fram er skål med salt medan ni läser det 🙂

Mallar för både stiftelseurkunder och bolagsordningar finns att få tag på genom Internet, bl.a. genom Bolagsverkets guide för bolagsbildning.

När detta är klart ska aktiekapitalet (oftast 50.000kr) betalas in till ett tillfälligt konto och ett bankintyg för detta erhållas av banken, som sen används för registreringen. Ta kontakt med en bra bankperson för att utföra detta så hjälper de dig med allt som behövs. Läs mer om min genomgång om vilken stor nytta du kan ha av banken i ett tidigare inlägg. Har du inte någon bra bankkontakt så fråga din revisor eller redovisningskonsult som ofta arbetar nära banken.

Alla dessa handlingar samt registreringshandlingar som du finner på Bolagsverkets hemsida skickas sedan till Bolagsverket för hantering. Här anges även t.ex. särskild firmateckning, VD-post, adresser och dylikt.

Observera att bolaget även är skyldigt att inneha en aktiebok, men den behöver ej skickas in vid registreringen. I aktieboken ska det framgå bl.a. hur många aktier som getts ut i bolaget och vem som innehar dessa. Återigen finns det mallar att tillgå på Internet även för detta.

Om Bolagsverket sen inte har några frågor kring registreringen, vilket de ofta har avseende bland annat firmanamnet, så erhålls ett registreringsbevis för bolaget.

Registreringsbeviset innehåller sedan uppgifter om bland annat organisationsnummer som ska användas för att bekräfta bankregistreringen så att bankkontot med aktiekapitalet knyts till bolaget. Registreringsbeviset används också vid skatteregistreringen som är nästa steg. För att få bedriva verksamhet som företag, utan att behöva tänka på att hålla inne källskatt och betala arbetsgivaravgifter för inköpta tjänster, så måste bolaget nämligen även ansöka om F-skatt. I detta skede görs även ofta moms- och arbetsgivarregistrering hos Skatteverket om bolaget ska bedriva momspliktig verksamhet och/eller ha anställda. När detta är klart erhålls ett registreringsbevis även från Skatteverket och bolaget är nu helt redo att sätta igång sin verksamhet.

Jag har tidigare varit inne på att det även går att skydda varumärke och exempelvis domännamn med hjälp av Bolagsverkets tjänster. Det kan vara det perfekta tillfället att göra det i anslutning till bolagsbildningen.

 2. Nybildning via verksamt.se (snabbare)

Som jag nämnde ovan finns många av ovanstående tjänster som s.k. E-tjänster hos Bolagsverket och Skatteverket. Dessa verk har ihop med Tillväxtverket också startat en utmärkt tjänst för hjälp vid att starta bolag. Detta gör registreringsprocessen betydligt mer strömlinjeformad och digital samt snabbar upp en del ärenden. Tjänsten heter Verksamt.se och kan varmt rekommenderas. Med stöd av ovanstående information, samt med information från hemsidan, så bör registreringsprocessen vara relativt enkel även för någon som inte arbetar med detta.

 3. Köp av lagerbolag (snabbast)

Det finns även möjlighet att köpa färdigbildade bolag, s.k. ”lagerbolag”, där huvuddelen av ovanstående steg redan är klara och bolaget redan är registrerat. Därefter görs bara justering för att passa dina behov, vilket är betydligt snabbare än att gå genom hela bolagsbildningsprocessen ovan. Med denna metod så går det att få ett organisationsnummer SAMMA DAG! Lagerbolag går att köpa genom din revisor eller redovisningskonsult alternativt via olika leverantörer på Internet.

Skattemässigt är det viktigt att tänka på att ägandet av aktierna för ett lagerbolag måste vara avtalat före årsskiftet för att få möjlighet att utnyttja ytterligare ett taxeringsårs gränsbelopp för framtida skattebillig utdelning. Därför är det extra intressant för fysiska personer att teckna dessa lagerbolag före årsskiften. Observera att du som fysisk person enbart får tillgodoräkna dig gränsbelopp enligt alternativregeln (schablonbeloppet om ca. 150kkr, som jag nämnt tidigare) för ETT aktiebolag. Denna ändring i skattelagstiftningen kom förrförra året när det upptäcktes att några personer lagt verksamhet i flera olika bolag och nyttjat det generösa schablonbeloppet i alla dessa på en gång. Har du redan en befintlig bolagsstruktur så har du alltså förmodligen ingen väsentlig nytta av att köpet sker före årsskiftet, såvida du t.ex. inte planerar ett s.k. ”Holding-bolag” i din bolagsstruktur, som omnämns nedan.

Riskbegränsning i en befintlig bolagsstruktur och/eller Holding-bolag

Ett exempel på riskbegränsning i en befintlig bolagsstruktur är att lägga olika och åtskilda delar av verksamheten i olika bolag. T.ex. kan verksamhetens fastighet läggas i ett eget bolag och därmed skiljas från verksamheten. På det viset är fastigheten skyddad om verksamheten skulle drabbas negativt av någon anledning som kanske t.o.m. leder till konkurs.

Ett annat exempel är att äga sitt/sina verksamhetsbolag via ett s.k. ”Holding-bolag”. Det är mycket vanligt att företagare äger ett Holding-bolag som i sin tur äger flera dotterbolag vari olika verksamheter bedrivs. De största fördelarna med ett Holding-bolag är att:

– man begränsar risken i verksamhetsbolagen genom att man kan ”flytta upp” och samla medlena i Holding-bolaget. Skulle ett av verksamhetsbolagen gå i konkurs begränsas skadan till det enskilda bolaget och Holding-bolagets medel samt övriga verksamheter i ”koncernen” skyddas.

– man kan sälja verksamhetsbolagen skattefritt som s.k. näringsbetingade andelar.

– man får en tydligare överblick av ”koncernen” då man kan ta fram koncernsiffror (dock ej krav, utan frivilligt, i s.k. mindre koncerner).

Ombilda enskild firma

Har din enskilda firma kommit igång så bra att du börjar överväga om det är dags att ombilda den till ett aktiebolag? Detta är i många fall både riskminimerande och lönsamt. Det är inte heller särskilt svårt. Det finns mycket att läsa om detta på nätet så jag lämnar den övningen till er själva. Behöver ni min hjälp så har jag gjort det flera gånger, och då är det bara att höra av er. Som jag nämnde ovan brukar en tumregel vara att när omsättningen närmar sig ca. 1Mkr så är det verkligen dags att överväga en övergång till aktiebolagsformen. Varför då inte köpa ett lagerbolag före årsskiftet enligt ovan, dit verksamheten sen överförs?

Gott slut

Låter något av detta intressant för dig? Eller skapar detta några frågor kring ditt nuvarande eller framtida företagande? Tveka inte att höra av dig för en diskussion om vad som kunde passa just dig. Detta är som sagt ärenden vi arbetar med hela tiden, så vi kan besvara alla tänkbara frågor som kan dyka upp kring bolagsbildningar utifrån såväl civilrättsliga som skatterättsliga aspekter.

Gott slut på år 2013 och gott nytt år 2014 som jag tror blir ytterligare ett mycket intressant år för företagande!

PwC vann mot Skatteverket

Posted on by

Förvaltningsrätten ger PwC rätt mot Skatteverket som misslyckats att visa att värdet på aktierna som de anställda fått köpa varit felaktigt prissatta. Framförallt har Skatteverket missat att beakta de begränsningar i ägandet som förelegat.

Detta är positivt för de företag som vill ge sina anställda ytterligare en morot genom ett mindre ägande i bolaget, utan att riskera att inkomstbeskattning inträder utifrån ett svårbedömt marknadsvärde.

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2013! – 3:12 / K10

Posted on by

(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2014/2015: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2014 – 3:12 / K10 och för 2015: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10)

Ett av de mest förmånliga sätten för fåmansföretagare att få ut pengar ur sitt aktiebolag är genom s.k. lågbeskattad utdelning i inkomstslaget kapital. Skatten på utdelning upp till en viss gräns (gränsbeloppet) uppgår endast till 20%. Finns inga vinster att ta ut i dagsläget gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas även detta gränsbelopp varpå en eventuell vinst beskattas till en lägre skattesats. Dessa regler bör alltså vara av intresse för alla med ett fåmansaktiebolag (FÅAB) oavsett om det finns intresse av att ta ut pengar just nu eller ej.

Beräkningen av gränsbeloppet är dock lite snårig, särskilt om man nyttjar huvudregeln/löneunderlagsregeln vilken ställer olika kvalifikationskrav avseende bl.a. totalt och eget löneuttag på årsbasis. Beräkningen görs på blankett K10 till din privata inkomstdeklaration.

OBS! Beräkningar nedan kring löneuttag gäller alltså INTE om du tillämpar förenklingsregeln (schablonbeloppet om ca 155 kkr) på din K10. 

Eftersom årsskiftet nu närmar sig är det hög tid att se över ditt löneuttag med hänsyn till de fortsatt gällande 3:12-reglerna som alltså påverkar 2014 års gränsbelopp (årets gränsbelopp baseras i sin tur på löneuttaget för 2012).

Vilka nivåer är viktiga att hålla reda på då? Jo, lägsta möjliga lönekrav för 2013 kommer att vara 357 474 kr (6 inkomstbasbelopp + 5% av totala löner). Vid en lön på minst 566 000 kr (10 inkomstbasbelopp) är lönekravet dock alltid uppfyllt. Detta medför att:

* om den totala lönesumman (inkl. ägaren) under 2013 i bolaget är ca 4,5Mkr eller HÖGRE måste ägaren eller någon annan i någon i ägarens familj ta ut en lön under 2013 på minst 566 000 kr.

* om lönesumman är LÄGRE än ca 4,5Mkr räcker det att lönen till ägaren eller någon i dennes familj är minst 339 600 kr + 5 procent av lönesumman.

Till kommande år ser 3:12-reglerna dock annorlunda ut, vilket du som följt bloggen (eller annan valfri mediarapportering :)) redan känner till. Framförallt innebär de nya reglerna att man måste äga minst 4% av bolaget för att ens ha en chans att kvalificera sig för löneunderlaget. För en stor del företagare i det segment där jag verkar, dvs. små och medelstora företag, kommer de nya reglerna dock bara ge ytterligare skjuts åt löneunderlaget och ökade möjligheter att få ut s.k. lågbeskattad utdelning till 20%. Jag kommer att återkomma mer till detta efter årsskiftet.

Har du några frågor kring årets löneuttag, upprättande av din K10 eller något annat kring detta så tveka inte att höra av dig. Detta är väldigt komplicerade regler, och de blir inte enklare, men jag får frågor om det varje vecka och vill gärna hjälpa dig.

Näringsbetingade andelar i dotterföretag

Posted on by

Det var visserligen ända sedan i somras som Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) gick på Skatterättsnämndens (SRN) linje avseende ett bolags beskattning avseende andelar som de innehade med syfte att sedan sälja dem vidare. Men det gör inte domen mindre intressant.

Skatteverket hade yrkat hela vägen till högsta instans att dessa andelar skulle utgöra lagerandelar och att eventuell vinst från dessa skulle beskattas fullt ut, men HFD höll alltså med SRN som i ett förhandsbesked tidigare meddelat att andelarna skulle betraktas som näringsbetingade. För näringsbetingade andelar är huvudregeln att utdelningar och kapitalvinster är skattefria och att kapitalförluster inte är avdragsgilla.

Detta ger tyngd åt det undantag kring beskattning som rör näringsbetingade andelar varför även kortare innehav av dotterföretag fortsatt inte bör ge upphov till någon oro avseende beskattning.

Länk till domen.