Skatt

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2014 – 3:12 / K10

Posted on by

(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2015: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10)

Mitt inlägg angående löneuttag 2013 för att optimera blankett K10 för fåmansföretagare är ett av de mest populära här på bloggen. Självklart följer jag upp detta i år med hur du gör för att få maximal skjuts av 3:12-reglerna så att du inte behöver betala mer skatt än nödvändigt på din utdelning från, eller din vinst vid försäljning av, ditt aktiebolag.

De som följer affärsmedia, eller denna blogg, vet att 3:12-reglerna ändrades rätt markant i slutet av 2013. De största förändringarna var att enbart de ägare som äger minst 4% av kapitalet får lov att beräkna löneunderlag samt att löneunderlaget nu beräknas med 50% av bolagets kontanta löner istället för 25% som tidigare. För de flesta mindre fåmansföretag medför detta alltså en rejäl förbättring av gränsbeloppet som ju beskattas med 20% istället för som lön (upp till 57%!).

Som jag skrev förra året måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Det gör man genom att ta ut rätt lön (ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Eftersom årsskiftet närmar sig är det viktigt att se över så att man inte missar denna möjlighet. Finns inga vinster att ta ut i dagsläget gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre. Dessa regler bör alltså vara av intresse för alla med ett fåmansaktiebolag (FÅAB) oavsett om det finns intresse av att ta ut pengar just nu eller ej. 

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2014 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2015. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2015 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2014 på minst 569 000 kr (10 inkomstbasbelopp) är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2014 kommer att vara 341 400 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2015, genom löneuttag 2014, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 156 475 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för 2014 är för övrigt 155 650 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 315 000 kr är schablonbeloppet uteslutande det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 315 000 kr och 341 400 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig. Skulle lönerna ligga på precis 341 400 kr måste även 5% adderas vilket ackumulerat blir 359 369 kr, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2014. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Detta ger då minst ca 360 000 kr x 50% = 180 000 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2015. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas bara 20% skatt på detta belopp.

Ovanstående information är förstås något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen om du är osäker. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

pengar

Jag i tidningen!

Posted on by

Igår fick denna revisor äran att pryda en del av lokaltidningen i Helsingborg, HD.

Jag fick en fråga utanför vallokalen i söndags om vilken fråga som var viktigast för mig när jag valde vad jag skulle rösta på. Här är mitt svar:

Kim Lavin HD

Självklart månar jag om småföretagarna, även om det blev ett nederlag för den sida jag lade min röst på. Det är tråkigt, men man får respektera folkets val i en demokrati. Maktskiftet kommer förstås att ge många effekter som rör företagande, skatter m.m. Jag kommer att fortsätta att dela med mig förändringar av vikt här framöver.

Förslag om ny bolagsskatt

Posted on by

Företagsskattekommittén har lämnat ett relativt drastiskt förslag om ny metod för beskattning av aktiebolag.

Förslaget innebär i korthet en bolagsskatt om 16,5% mot dagens 22% (!). Dock ska negativa finansnetton (grovt förenklat: mer räntekostnader än ränteintäkter) ej ges avdrag för alls. Dessa ersätts istället av ett s.k. finansieringsavdrag om 25% av ett bolags skattemässiga resultat.

De nya reglerna föreslås gälla från 1 januari 2016.

Återstår att se vilka effekter detta ger om det klubbas. Man kan misstänka lite politiska motsättningar kring detta.

En mycket kort analys ger att detta bör medföra att obelånade och lönsamma företag får en skaplig bonus! Bolag som överväger att låna till större och riskfyllda investeringar bör däremot ligga lite lågt ett tag. Fastighetsbolag och andra bolag med hög belåning kommer inte att jubla över detta.

Koncernbidrag ej tillåtet vid likvidation

Posted on by

Skatteverket har i ett nytt ställningstagande satt ner foten kring avdrag för lämnat koncernbidrag under det räkenskapsår då ett bolag likvideras. Det är INTE möjligt att få ett sådant avdrag då det likviderade bolagets beskattningsår avbrutits och lagstiftningen inte hanterar detta. Jag anser att det är en hård tolkning av Skatteverket, men det går faktiskt inte att hävda att de har fel. Det är inte omöjligt att kommande ändringar i Inkomstskattelagen beaktar detta.

Vad är ett koncernbidrag, undrar ni kanske? Wikipedia ska man ju aldrig ha som källa, men de skriver det ganska bra här: Ett Koncernbidrag innebär en överföring av likvida medel mellan olika bolag i en koncern och som inte avser ersättning för att förvärva eller bibehålla inkomster utan som görs enbart för att utjämna resultat mellan koncernens olika företag. Koncernbidrag utgör en möjlighet för ett företag att jämna ut vinster och förluster mellan olika interna bolag.

Koncernbidrag är alltså främst ett skattemässigt begrepp. Enligt 35 kap. 3 § punkt 3 i inkomstskattelagen (1999:1229), ska, vid koncernbidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag, dotterföretaget ha varit helägt (definieras som mer än 90% av andelarna) hela året eller sedan dotterföretaget började bedriva näringsverksamhet av något slag. Det sistnämnda har tolkats så att det är OK att använda koncernbidrag gentemot ett under beskattningsåret förvärvat lagerbolag.

Jag kommer inom kort att återkomma med ett inlägg angående koncerner och koncernredovisning.

Skatt på Bitcoins

Posted on by

Skatteverket kom idag med ett ställningstagande avseende beskattning av transaktioner med den digitala valutan Bitcoin. Man konstaterar att beskattning ska ske i inkomstslaget kapital där omkostnadsbeloppet beräknas med genomsnittsmetoden och resultat deklareras på blankett K4 i deklarationen. Det medför bl.a. att eventuella förluster är avdragsgilla i er inkomstdeklaration. Se vidare i exemplet via länken ovan.

Det är alltid intressant att se befintlig lagstiftning appliceras på nya företeelser och här tycker jag att man landar helt rätt. Tål dock att se vad följderna blir då varje köp av tjänst/vara med Bitcoins är att betrakta som först en försäljning som ska beskattas och sen ett köp. Jag tror Skatteverket kommer få problem med detta där förluster dras av medan vinster ej beskattas. Det lär behöva punktmarkeras mer framöver om inte valutan går i graven först.

Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

Posted on by

Nåja, rubriken var kanske lite väl kvällstidningsaktig, men det ligger en del sanning i den!

FAR (revisorer) och SRF (redovisningskonsulter) samarbetar nämligen från och med igår med Skatteverket. Det innebär att medlemmar i samarbete med sina kunder kan anmäla till Skatteverket att en kvalificerad person deltagit i att kvalitetssäkra t.ex. inkomstdeklarationer och andra uppgifter för företaget som skickas till Skatteverket. Genom särskilda kontroller kan sen Skatteverket minska sitt urval för de aktuella företagen vilket leder till färre onödiga kontakter.

Lysande initiativ tycker jag! Ytterligare en bekräftelse för företagaren att man gjort rätt i att lägga lite extra pengar på att anlita en auktoriserad revisor och/eller redovisningskonsult. Samtidigt kan skattebetalarnas pengar gå till annat än helt onödiga ärenden hos Skatteverket där allt redan är ”rätt från början”.

Om inte din revisor/redovisningskonsult kontaktar dig kring detta så bör du kontakta dem. Det kommer löna sig för alla!

Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

Posted on by

Årsskiftet närmar sig och det innebär alltid spännande utmaningar och möjligheter för entreprenörer.

Utöver planering av din skattesituation  i ett befintligt företag, som jag skrivit om tidigare, kan det vara läge att bilda ett nytt företag. Kanske har du kommit på en kanonidé som du vill bolagisera? Eller har du kanske redan en befintlig bolagsstruktur, men vill utöka verksamheten eller sprida riskerna i denna? Möjligen har du idag en enskild firma som ökat i omfattning så att det är mer lönsamt att bedriva verksamheten i ett aktiebolag? Detta är bara några exempel och dessa tänkte jag beröra nedan. Jag tänkte inte beröra framtagande av affärsplaner, marknadsplaner, budgets etc. vilka självklart bör vara klara när man kommit såhär långt.

Kort om olika företagsformer

Det finns flera olika typer av bolag man kan registrera (Googla det), men jag tänkte inte fördjupa mig i det denna gång utan istället fokusera på hur man bäst för för att registrera ett Aktiebolag. Kortfattat så är aktiebolaget oftast en oslagbar bolagsform när man kommer upp i en viss omfattning (tumregel 1Mkr i omsättning) då man utöver riskbegränsningen vid en eventuell konkurs samt högre seriositetsfaktor även får ett mer skatteeffektivt företagande. Aktiebolaget är också en bra bolagsform då det är relativt enkelt att släppa in flera delägare.

Bolagsbildning

Beroende på vilket läge man befinner sig i, främst beroende på tidshorisonten för registreringen (inom parentes), så kan bolagsbildning ske på olika sätt:

1. Nybildning via manuell hantering (långsamt)

(För en del av nedanstående information har både Bolagsverket och Skatteverket elektroniska tjänster, vilka inte beskrivs i detalj, men principen är densamma.)

Det första som ska tas fram är en stiftelseurkund där det framgår vilka som bildar bolaget. Notera att stiftelseurkunden även styr den skattemässiga starten för ditt privata ägande av andelarna. Detta kan vara bra att känna till då det, rätt hanterat, ger ytterligare ett taxeringsår att ta upp gränsbelopp för som man längre fram kan nyttja för att ta ut utdelning till låg skatt. För att detta ska fungera måste dock bolaget vara helt registrerat en viss tid efter datering av stiftelseurkunden. Stiftelseurkunden innehåller bland annat stiftarnas personnummer, namn och adress samt information om vilka som ska vara med i bolagets styrelse. Om du ska bilda bolaget själv, och vara ensam styrelseledamot, så behöver du ange en suppleant.

Nästa steg är att ta fram en bolagsordning där det bl.a. behöver framgå antal aktier, aktiekapital, verksamhetsbeskrivning, räkenskapsår, revisor, säte och namn på firman m.m. Vid en nybildning är det alltid valfritt med revisor, som jag skrivit om tidigare, men självklart rekommenderar jag att åtminstone ha kontakt med en revisor eller en bra Auktoriserad redovisningskonsult för att få hjälp med dessa och andra ärenden såsom bokslut, årsredovisning, deklarationer m.m. På det viset slipper du att gå i enkla, men kostsamma, fällor på områden som revisorn hanterar hela tiden. Som jag också nämnt tidigare är jag självklart jävig i detta uttalande, så ta fram er skål med salt medan ni läser det 🙂

Mallar för både stiftelseurkunder och bolagsordningar finns att få tag på genom Internet, bl.a. genom Bolagsverkets guide för bolagsbildning.

När detta är klart ska aktiekapitalet (oftast 50.000kr) betalas in till ett tillfälligt konto och ett bankintyg för detta erhållas av banken, som sen används för registreringen. Ta kontakt med en bra bankperson för att utföra detta så hjälper de dig med allt som behövs. Läs mer om min genomgång om vilken stor nytta du kan ha av banken i ett tidigare inlägg. Har du inte någon bra bankkontakt så fråga din revisor eller redovisningskonsult som ofta arbetar nära banken.

Alla dessa handlingar samt registreringshandlingar som du finner på Bolagsverkets hemsida skickas sedan till Bolagsverket för hantering. Här anges även t.ex. särskild firmateckning, VD-post, adresser och dylikt.

Observera att bolaget även är skyldigt att inneha en aktiebok, men den behöver ej skickas in vid registreringen. I aktieboken ska det framgå bl.a. hur många aktier som getts ut i bolaget och vem som innehar dessa. Återigen finns det mallar att tillgå på Internet även för detta.

Om Bolagsverket sen inte har några frågor kring registreringen, vilket de ofta har avseende bland annat firmanamnet, så erhålls ett registreringsbevis för bolaget.

Registreringsbeviset innehåller sedan uppgifter om bland annat organisationsnummer som ska användas för att bekräfta bankregistreringen så att bankkontot med aktiekapitalet knyts till bolaget. Registreringsbeviset används också vid skatteregistreringen som är nästa steg. För att få bedriva verksamhet som företag, utan att behöva tänka på att hålla inne källskatt och betala arbetsgivaravgifter för inköpta tjänster, så måste bolaget nämligen även ansöka om F-skatt. I detta skede görs även ofta moms- och arbetsgivarregistrering hos Skatteverket om bolaget ska bedriva momspliktig verksamhet och/eller ha anställda. När detta är klart erhålls ett registreringsbevis även från Skatteverket och bolaget är nu helt redo att sätta igång sin verksamhet.

Jag har tidigare varit inne på att det även går att skydda varumärke och exempelvis domännamn med hjälp av Bolagsverkets tjänster. Det kan vara det perfekta tillfället att göra det i anslutning till bolagsbildningen.

 2. Nybildning via verksamt.se (snabbare)

Som jag nämnde ovan finns många av ovanstående tjänster som s.k. E-tjänster hos Bolagsverket och Skatteverket. Dessa verk har ihop med Tillväxtverket också startat en utmärkt tjänst för hjälp vid att starta bolag. Detta gör registreringsprocessen betydligt mer strömlinjeformad och digital samt snabbar upp en del ärenden. Tjänsten heter Verksamt.se och kan varmt rekommenderas. Med stöd av ovanstående information, samt med information från hemsidan, så bör registreringsprocessen vara relativt enkel även för någon som inte arbetar med detta.

 3. Köp av lagerbolag (snabbast)

Det finns även möjlighet att köpa färdigbildade bolag, s.k. ”lagerbolag”, där huvuddelen av ovanstående steg redan är klara och bolaget redan är registrerat. Därefter görs bara justering för att passa dina behov, vilket är betydligt snabbare än att gå genom hela bolagsbildningsprocessen ovan. Med denna metod så går det att få ett organisationsnummer SAMMA DAG! Lagerbolag går att köpa genom din revisor eller redovisningskonsult alternativt via olika leverantörer på Internet.

Skattemässigt är det viktigt att tänka på att ägandet av aktierna för ett lagerbolag måste vara avtalat före årsskiftet för att få möjlighet att utnyttja ytterligare ett taxeringsårs gränsbelopp för framtida skattebillig utdelning. Därför är det extra intressant för fysiska personer att teckna dessa lagerbolag före årsskiften. Observera att du som fysisk person enbart får tillgodoräkna dig gränsbelopp enligt alternativregeln (schablonbeloppet om ca. 150kkr, som jag nämnt tidigare) för ETT aktiebolag. Denna ändring i skattelagstiftningen kom förrförra året när det upptäcktes att några personer lagt verksamhet i flera olika bolag och nyttjat det generösa schablonbeloppet i alla dessa på en gång. Har du redan en befintlig bolagsstruktur så har du alltså förmodligen ingen väsentlig nytta av att köpet sker före årsskiftet, såvida du t.ex. inte planerar ett s.k. ”Holding-bolag” i din bolagsstruktur, som omnämns nedan.

Riskbegränsning i en befintlig bolagsstruktur och/eller Holding-bolag

Ett exempel på riskbegränsning i en befintlig bolagsstruktur är att lägga olika och åtskilda delar av verksamheten i olika bolag. T.ex. kan verksamhetens fastighet läggas i ett eget bolag och därmed skiljas från verksamheten. På det viset är fastigheten skyddad om verksamheten skulle drabbas negativt av någon anledning som kanske t.o.m. leder till konkurs.

Ett annat exempel är att äga sitt/sina verksamhetsbolag via ett s.k. ”Holding-bolag”. Det är mycket vanligt att företagare äger ett Holding-bolag som i sin tur äger flera dotterbolag vari olika verksamheter bedrivs. De största fördelarna med ett Holding-bolag är att:

– man begränsar risken i verksamhetsbolagen genom att man kan ”flytta upp” och samla medlena i Holding-bolaget. Skulle ett av verksamhetsbolagen gå i konkurs begränsas skadan till det enskilda bolaget och Holding-bolagets medel samt övriga verksamheter i ”koncernen” skyddas.

– man kan sälja verksamhetsbolagen skattefritt som s.k. näringsbetingade andelar.

– man får en tydligare överblick av ”koncernen” då man kan ta fram koncernsiffror (dock ej krav, utan frivilligt, i s.k. mindre koncerner).

Ombilda enskild firma

Har din enskilda firma kommit igång så bra att du börjar överväga om det är dags att ombilda den till ett aktiebolag? Detta är i många fall både riskminimerande och lönsamt. Det är inte heller särskilt svårt. Det finns mycket att läsa om detta på nätet så jag lämnar den övningen till er själva. Behöver ni min hjälp så har jag gjort det flera gånger, och då är det bara att höra av er. Som jag nämnde ovan brukar en tumregel vara att när omsättningen närmar sig ca. 1Mkr så är det verkligen dags att överväga en övergång till aktiebolagsformen. Varför då inte köpa ett lagerbolag före årsskiftet enligt ovan, dit verksamheten sen överförs?

Gott slut

Låter något av detta intressant för dig? Eller skapar detta några frågor kring ditt nuvarande eller framtida företagande? Tveka inte att höra av dig för en diskussion om vad som kunde passa just dig. Detta är som sagt ärenden vi arbetar med hela tiden, så vi kan besvara alla tänkbara frågor som kan dyka upp kring bolagsbildningar utifrån såväl civilrättsliga som skatterättsliga aspekter.

Gott slut på år 2013 och gott nytt år 2014 som jag tror blir ytterligare ett mycket intressant år för företagande!

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2013! – 3:12 / K10

Posted on by

(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2014/2015: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2014 – 3:12 / K10 och för 2015: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10)

Ett av de mest förmånliga sätten för fåmansföretagare att få ut pengar ur sitt aktiebolag är genom s.k. lågbeskattad utdelning i inkomstslaget kapital. Skatten på utdelning upp till en viss gräns (gränsbeloppet) uppgår endast till 20%. Finns inga vinster att ta ut i dagsläget gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas även detta gränsbelopp varpå en eventuell vinst beskattas till en lägre skattesats. Dessa regler bör alltså vara av intresse för alla med ett fåmansaktiebolag (FÅAB) oavsett om det finns intresse av att ta ut pengar just nu eller ej.

Beräkningen av gränsbeloppet är dock lite snårig, särskilt om man nyttjar huvudregeln/löneunderlagsregeln vilken ställer olika kvalifikationskrav avseende bl.a. totalt och eget löneuttag på årsbasis. Beräkningen görs på blankett K10 till din privata inkomstdeklaration.

OBS! Beräkningar nedan kring löneuttag gäller alltså INTE om du tillämpar förenklingsregeln (schablonbeloppet om ca 155 kkr) på din K10. 

Eftersom årsskiftet nu närmar sig är det hög tid att se över ditt löneuttag med hänsyn till de fortsatt gällande 3:12-reglerna som alltså påverkar 2014 års gränsbelopp (årets gränsbelopp baseras i sin tur på löneuttaget för 2012).

Vilka nivåer är viktiga att hålla reda på då? Jo, lägsta möjliga lönekrav för 2013 kommer att vara 357 474 kr (6 inkomstbasbelopp + 5% av totala löner). Vid en lön på minst 566 000 kr (10 inkomstbasbelopp) är lönekravet dock alltid uppfyllt. Detta medför att:

* om den totala lönesumman (inkl. ägaren) under 2013 i bolaget är ca 4,5Mkr eller HÖGRE måste ägaren eller någon annan i någon i ägarens familj ta ut en lön under 2013 på minst 566 000 kr.

* om lönesumman är LÄGRE än ca 4,5Mkr räcker det att lönen till ägaren eller någon i dennes familj är minst 339 600 kr + 5 procent av lönesumman.

Till kommande år ser 3:12-reglerna dock annorlunda ut, vilket du som följt bloggen (eller annan valfri mediarapportering :)) redan känner till. Framförallt innebär de nya reglerna att man måste äga minst 4% av bolaget för att ens ha en chans att kvalificera sig för löneunderlaget. För en stor del företagare i det segment där jag verkar, dvs. små och medelstora företag, kommer de nya reglerna dock bara ge ytterligare skjuts åt löneunderlaget och ökade möjligheter att få ut s.k. lågbeskattad utdelning till 20%. Jag kommer att återkomma mer till detta efter årsskiftet.

Har du några frågor kring årets löneuttag, upprättande av din K10 eller något annat kring detta så tveka inte att höra av dig. Detta är väldigt komplicerade regler, och de blir inte enklare, men jag får frågor om det varje vecka och vill gärna hjälpa dig.

Näringsbetingade andelar i dotterföretag

Posted on by

Det var visserligen ända sedan i somras som Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) gick på Skatterättsnämndens (SRN) linje avseende ett bolags beskattning avseende andelar som de innehade med syfte att sedan sälja dem vidare. Men det gör inte domen mindre intressant.

Skatteverket hade yrkat hela vägen till högsta instans att dessa andelar skulle utgöra lagerandelar och att eventuell vinst från dessa skulle beskattas fullt ut, men HFD höll alltså med SRN som i ett förhandsbesked tidigare meddelat att andelarna skulle betraktas som näringsbetingade. För näringsbetingade andelar är huvudregeln att utdelningar och kapitalvinster är skattefria och att kapitalförluster inte är avdragsgilla.

Detta ger tyngd åt det undantag kring beskattning som rör näringsbetingade andelar varför även kortare innehav av dotterföretag fortsatt inte bör ge upphov till någon oro avseende beskattning.

Länk till domen. 

Glöm inte investeraravdraget!

Posted on by

Investeringar som uppfyller vissa krav och som görs efter den 30 november i år kan vara avdragsgilla som investeraravdrag.

Belopp avseende investeringar i mindre företag (dvs. ej oms. över 80Mkr, ej noterade m.m. – se länk ovan) upp till 1,3Mkr (!) är avdragsgilla till hälften (650kkr) i inkomstslaget kapital. Nettounderskott i kapital medför en dämpning om 30% varför detta är extra intressant då man redan har ett motsvarande eller större överskott i inkomstslaget kapital.

Kraven är bl.a. att det ska vara ett mindre bolag med en aktiv verksamhet och ett löneunderlag om minst 300kkr. Du som gör avdraget ska bl.a. vara skattskyldig i Sverige och får sen inte avyttra andelarna på fem år. Mer om kraven och vissa undantag finner du på länken ovan.

Observera att andelarna alltså ska innehas och beloppet ska vara betalt ”kontant” innan årsskiftet!

Detta är ett kanonläge att, med viss riskdämpning, göra en investering i ett bolag man tror på och kommer att ge många små företag möjlighet att investera och växa. Det ska bli kul att följa effekterna av detta framöver!