aktiebolag

Ny revisionsstandard för små företag (SASE)!

Posted on by

Det blåser friska vindar och en ny revisionsstandard är på väg att födas! Jag har fått möjligheten att vara en del av detta (se bildtext nedan) och tänkte berätta lite om vad som är på gång.

God revisionssed idag

Som jag skrivit om tidigare styrs god revisionssed av ett regelverk som branschen kommit överens om som heter ISA (International Standards On Auditing). Som framgår i inlägget är ISA också väldigt omfattande och sedan det infördes skarpt 1 januari 2011 har debatten om dess utformning pågått.

Kort bakgrund

För att nämna lite bakgrund om ISA så är det alltså en internationell revisionsstandard som används i många länder i världen för revision av såväl stora som små företag. ISA implementerades egentligen redan genom RS (Revisionsstandard i Sverige) som var en svensk översättning, och tillämpning, av ISA-regelverket. Från 2011 bestämdes dock att regelverket helt skulle harmoniera med ISA och en direktöversättning gjordes, vilken enligt undertecknad är oerhört formaliserad och svårläst.

ISA allt för omfattande

För mig som är relativt ny i branschen (snart 10 år), och som fick detta redan delvis genom högskolestudierna, så har ISA blivit vardag. Men jag har träffat på många revisorer som varit längre än mig i branschen som menar att ISA tar glädjen ur revisionen då mindre och mindre förtroende ges till revisorn och mer och mer arbete utförs genom att istället fylla i checklistor och uppfylla skall-krav (491 stycken!) som egentligen inte är relevanta för uppdraget. Det säger ju sig självt att ett regelverk som är tänkt att hantera revisionen i bolag som H&M, Volvo och Ericsson stöter på problem när det ska tillämpas på Lilla Aktiebolaget i Sverige AB med två anställda. 

600 sidor blir till 20 sidor

Som botemedel till detta kommer nu SASE (Standard for Audit of Small Entities)! Den goda revisionssed som tolkas i ISA och som där avhandlas på ca 600 (!) sidor har i första utkastet av SASE blivit 20 (!) sidor. Trots detta ska en revisionsberättelse, för huvuddelen av små företag, kunna avges med samma säkerhet som tidigare – och med en ökad tillit till revisorns professionella bedömning.

Fortsatt arbete

Nordiska Revisorsförbundet (NRF) och FAR arbetar just nu intensivt med att få genom denna revisionsstandard. Man har en mycket ambitiös och målinriktad tidplan och hoppas kunna få genom SASE redan 2016/2017. Dan Brännström skriver lite mer på sin blogg om arbetet med denna standard och arbetet med att få den accepterad hos olika instanser i Norden (och även i Världen). Inom kort är tanken att standarden ska gå ut på remissrunda till olika intressenter och min förhoppning är att de ser detta lika positivt som branschen.

SASE är bra för Världen!

Detta är inte bara bra för revisorerna och branschen. Jag vill påstå att det framförallt är bra för kunderna som inte längre kommer behöva betala för överdriven formalia utan istället kan få det mervärde de förtjänar av inspirerade och professionella revisorer som kan deras verksamhet.

Revisionerna kommer att bli mer företagsanpassade och ännu bättre vilket kommer att ge ytterligare smörjmedel för företagandet vilket gör denna revisionsstandard bra för hela Sverige (och Norden – och sen kanske Världen?). Nåja, kanske lite överdrivet, men som ni förstår är detta ett gigantiskt kliv i rätt riktning som jag och många med mig är mycket positiva till!

Jag kommer att dela med mig mer av detta arbete så fort jag nås av nyheter.

Detta är inlägg 80 av 100 i min #blogg100-medverkan.

SASE

(Den 22 april träffades en svensk fokusgrupp för att diskutera SASE i syfte att lyfta fram och bearbeta möjligheter och utmaningar med SASE. Här syns några av ”Twitter-revisorerna”, med Twitter-länkar, Bengt Skough (arbetar med revisionsfrågor för mindre företag hos FAR), Dan Brännström (generalsekreterare i FAR), Lars Ekman (Infälld, revisor på PwC i Umeå), Kim Lavin (jag…) och Erik Emilsson (VD på Revideco))

Leasing av personbil i aktiebolag kan vara bra affär!

Posted on by

Många företagare undrar över fördelar och nackdelar med leasing av personbilar i aktiebolag. Jag tänkte redogöra för några av dem som vi brukar hamna i när vi diskuterar detta med våra kunder.

Kort om skattepliktiga förmåner

Först kort lite om reglerna kring leasingbilar och förmåner. Förmåner är ersättningar som en anställd kan få för utfört arbete som är i annan form än pengar (lön). Det ska röra sig om privata levnadskostnader för den anställde. Huvudregeln är att förmåner är skattepliktiga på motsvarande sätt som lön, men det finns även vissa skattefria förmåner som friskvård, arbetsredskap m.m.

Kort om leasingbilar

Flera företagare erbjuder sina anställda leasingbilar som en del av den ersättning/lön den anställde erbjuds. Denna är i huvudsak skattepliktig och hjälp med beräkning finns på Skatteverkets hemsida. I dessa avseenden är förmånsreglerna gjorda för att neutralisera effekten av att den anställde ska spara/tjäna några större belopp på detta. Det kan dock finnas andra fördelar med detta, särskilt om den anställde använder bilen mycket i tjänsten eller om bilen är förknippad med kostnader som kan tas i bolaget istället för privat.

Störst fördelar som ägare

Framförallt finns det möjlighet till fördelar om man är företagets ägare. Som ägare till företaget har man andra möjligheter än som anställd fatta beslut om vilka ersättningsnivåer som är aktuella, finansiering etc. Om man nu som ägare till bolaget bestämt sig för att ha bil genom ett företag; ska man leasa eller kanske köpa bilen? Jag brukar, beroende på företagets förutsättningar, föreslå en kombination.

Leasa först

Med dagens ränteläge finns fördelar med att först leasa bilen genom bolaget – om bolaget har god likviditet. Leasing för att halva momsen då är avdragsgill. Den största fördelen får du ofta genom att leasa bilen genom banken och inte genom t.ex. en bilhandlares finansieringsbolag, då detta generellt ger en lägre ränta – särskilt om du har en bra bankkontakt. För att få till den bästa räntan så ska du få till en så stor del ”första förhöjd leasing” som möjligt till vilken bolagets likviditet används. När denna är erlagd så återstår dels det belopp som ska amorteras av under avtalstiden (ofta 3 år) samt en del restvärde. Restvärdesdelen ska du försöka få till så låg som möjligt då det innebär att du kan dra en större del moms (inget momsavdrag på restvärdet). OBS att restvärdet inte får vara ”för lågt” då det finns risk att det inte ses som ett leasingkontrakt då, vilket gör att man kan riskera att inte få lyfta någon moms alls. Diskutera med din rådgivare.

Köp loss sen

När du sen haft bilen i de tre åren, som den normalt leasas, så finns ytterligare en fördel med att bolaget leasat bilen; bolaget kan köpa loss bilen till restvärdet och sen få den värderad hos en auktoriserad värderingsman för det aktuella märket (OBS! Tänk på att det ska vara ett marknadsvärde och inte ett inbytesvärde – och gärna av två oberoende värderingsmän!). Därefter kan du själv köpa ut bilen privat till värderingssumman, vilket normalt brukar vara ett förmånligt pris. Alternativet kan annars vara att använda bilen som inlösen på en ny bil när de tre åren passerat.

Detta är några sätt att göra en bra bilaffär med företaget som part. Detta är förstås generaliserat och de bästa råden kan man först ge när man vet hur företagets, ägarens och den anställdes situation värderats närmare. Förhoppningsvis gav det dig lite stöd på vägen. Fråga gärna om detta väckt några funderingar, om du behöver hjälp med bokföring eller annat kring detta.

Detta är inlägg 78 av 100 i min #blogg100-medverkan.

leasingbil

Att tänka på vid efterutdelning!

Posted on by

Ett tyvärr ganska vanligt förekommande problem med småföretagare (inte du som läser detta förstås… :)) är att man kan anse sig ha rätt att lyfta en utdelning från sitt aktiebolag under pågående räkenskapsår, dvs. ej på ordinarie årsstämma, genom s.k. efterutdelning (eller extrautdelning).

Man har arbetat hårt som ägare och behöver en summa pengar privat. Bolaget har pengar på sitt konto och man har även koll på att det egna kapitalet inte är hotat. Då är det väl bara att betala ut pengarna? Nej.

Det finns regler kring vinstutdelning i Aktiebolagslagens (ABL) 18 kap. Ordningen är att styrelsen lämnar ett förslag om utdelning som bolagsstämman (ägarna) beslutar om. Ofta görs detta i samband med att man fastställer årsredovisningen på ordinarie bolagsstämma (årsstämman), men när det handlar om efterutdelning så finns det särskilda regler. Det ska även vid efterutdelning hållas en bolagsstämma (extra bolagsstämma). I ABL framgår enligt §5 och §6 att styrelsen bl.a. måste lämna en redogörelse avseende utdelningen samt att bolagets revisor (om bolaget har någon vald revisor) ska uttala sig om denna redogörelse. Om bolaget inte har någon vald revisor krävs inget särskilt yttrande från en revisor. Detta, och övrigt, ska registreras hos Bolagsverket.

Om dessa regler inte följs så har styrelsen inte följt ABL och är man då bolagets valda revisor har man behövt anmärka på detta i bolagets revisionsberättelse. Nu verkar det dock bli ändring på detta, åtminstone till viss del! Revisorsnämnden släppte för någon månad sedan ett uttalande kring detta. Man skriver bl.a. såhär:

”Av aktiebolagslagens förarbeten framgår dock att en allmän aktiebolagsrättslig princip är att regler, som uteslutande är uppställda till aktieägarnas skydd, kan frångås om samtliga aktieägare samtycker till det.”

Syftet med lagen är alltså att skydda aktieägarna, vilket ju är bra i de allra flesta fall. Men om aktieägarna är överens, vilket man ofta är om man t.ex. är ensam ägare, så ska avsaknad av denna redogörelse alltså inte utgöra brott mot ABL och inte heller föranleda anmärkning i revisionsberättelsen.

Detta är positivt då ägarens/ägarnas mening oftast inte varit att skada bolaget eller att bryta mot lagen. Detta har varit en av några enkla fällor aktieägare i aktiebolag kan gå i, aktieboken som jag skrev om sist är en annan, så var försiktig och ta hjälp om du är osäker!

Detta är inlägg 65 av 100 i min #blogg100-medverkan.

efterutdelning

Företagsförvärv

Posted on by

Vad ska man tänka på vid företagsförvärv?

Pris

En viktig sak är förstås prislappen, vilket jag skrivit om tidigare i mitt inlägg ”Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?”.

Aktier eller inkråm?

En annan sak är i vilken form man köper företaget, dvs. om man ska köpa aktierna i företaget eller om man ska köpa ”inkråmet”, dvs. enbart tillgångarna och verksamheten. Här beror det lite på hur välskött företaget har varit. Ser man någon risk i att det kan finnas dolda fel, skelett i garderoben, hundar begravna osv. så kan det vara en fördel att bara förvärva inkråmet. I annat fall kan det vara smidigt att förvärva aktierna.

Tidpunkt

Finns det fördelar med att göra förvärvet före eller efter ett årsskifte? Absolut, inte minst skattemässigt så är tidpunkten viktig att tänka på.

Hinder

Finns det några hinder för förvärvet? Har t.ex. säljaren pantsatt sina aktier utan att ha koll på det? Är säljaren inte ensam ägare och omfattas av förbud att sälja vidare aktierna?

Risk

Hur säkerställer du att du betalar rätt pris? Ett tips är att dela upp köpeskillingen i en fast och en rörlig del. Den rörliga delen, som kan vara resultatbaserad, ger dig en ”krockkudde” ifall det skulle visa sig att förvärvet inte går som du tänkt dig. Detta går att göra så att det är ett incitament för både säljaren och köparen och därför ofta relativt lätt att förhandla sig till.

Garantier

Vad behöver du kräva av säljarna för att garantera att ditt övertagande blir bra? Är bolaget och räkenskaperna i ordning? Finns det några nyckelpersoner du vill ha med dig i förvärvet? Är några avtal särskilt viktiga för dig? Detta är viktigt att reglera i avtalet.

Juridisk och ekonomisk hjälp

Har du någon som kan hjälpa dig med juridiken, finansieringen och ekonomin i förvärvet? I varje affär av lite större karaktär så rekommenderar jag (självklart) att ta hjälp med att skriva avtal, ta fram överlåtelsehandlingar samt beräkna värde m.m. Det finns flera rådgivande advokater, banker och revisorer som kan hjälpa dig att undvika de värsta snedstegen. Det är tillräckligt utmanande ändå att ta över en verksamhet, så detta stöd kommer du att behöva.

Detta är inlägg 64 av 100 i min #blogg100-medverkan.

företagsförvärv

Skatteberäkning vid bokslut

Posted on by

Har du gjort färdigt ditt bokslut så att det endast kvarstår att boka årets skatt? Jag ska visa hur man kan göra bolagets skatteberäkning.

I mitt inlägg kommer jag att utgå från hur skatteberäkningen görs i ett aktiebolag, men ungefär samma princip gäller för t.ex. handelsbolag.

Jag har ju tidigare beskrivit lite grann hur ett lands beskattning av företag och medborgare ser ut i inläggen: ”Varför skatt?”, ”Inkomstdeklaration privat INK1” och ”Inkomstdeklaration företag INK2”. Skatteberäkningen för företag kan beskrivas som en länk mellan det civilrättsliga (god redovisningssed) och det skatterättsliga. Skatteverket förlitar sig i mångt om mycket på företagens redovisning som grund för beskattningen, men på vissa områden (frikopplade områden) så behöver man göra justeringar, skattemässiga justeringar, för att det bokföringsmässiga resultatet ska bli ett skattemässigt resultat.

Man utgår alltså från det bokföringsmässiga resultatet. Därefter gör man de skattemässiga justeringar som krävs för att nå det skattemässiga resultatet som sen är det som beskattas med 22% bolagsskatt. Det är också det skattemässiga resultatet som används vid t.ex. avsättning till periodiseringsfond. 

Några av de vanligaste skattemässiga justeringarna är: 

Ej avdragsgilla kostnader – T.ex. representation över schablongränsen, föreningsavgifter, viss sponsring, förseningsavgifter, vissa nedskrivningar och kostnadsräntor på bolagets skattekonto.

Ej skattepliktiga intäkter – T.ex. intäkter från kapitalförsäkring, utdelning från dotterbolag (har ju redan beskattats i dotterbolaget), försäljning av näringsbetingade andelar i dotterföretag (läs mer om detta i mitt inlägg om Holding-bolag) och intäktsräntor på bolagets skattekonto.

Schablonränta periodiseringsfond – För några år sedan räntebelades periodiseringsfonder så att man vid varje beskattning tar upp en schablonintäkt baserad på de ingående periodiseringsfonderna multiplicerat med en skattesats som är baserad på statslåneräntan. Räntan är för övrigt förhållandevis billig om man jämför med att låna motsvarande belopp av t.ex. banken.

Avskrivningar på byggnad – Ibland väljer man att skriva av en byggnad på t.ex. 100 år i bokföringen, medan Skatteverket har bestämt 50 års avskrivningstakt baserat på fastighetens typkod. Då ska man återföra den bokföringsmässiga avskrivningen i skatteberäkningen och istället ta upp den skattemässiga avskrivningen.

Underskott från föregående år – Ett skattemässigt underskott från året före beskattningsåret får lov att användas mot vinster för att jämna ut beskattningen. Tyvärr är detta enkelt att missa då det inte heller längre förtrycks av Skatteverket på deklarationsblanketterna och det medför att man betalar för hög skatt.

Det finns förstås en mängd andra poster som används för att beräkna det skattemässiga resultatet. Detta är bara de vanligast förekommande. Jag har även skrivit lite mer om vilka bokslutsposter man kan använda för att sänka skatten i inlägget ”Lägre skatt i bokslutet”.

Behöver du hjälp med er skatteberäkning så tveka inte höra av dig.

Detta är inlägg 61 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Tax time

Vilken företagsform är bäst?

Posted on by

Går du/ni i valet att starta ditt egna bolag? Vilken företagsform ska man välja och varför?

Ett klassiskt ekonomsvar är ju: ”Det beror på…”, men det går delvis att schablonisera. För det första utesluter jag i detta inlägg alla typer av föreningar, då det ofta är mer naturligt när det är en förening man ska ha (=många medlemmar).

Detta inlägg går ju att göra fantastiskt långt och fylligt, men jag tänkte för ovanlighetens skull koka ner det till en oerhörd förenkling. Följande förenklade bild gäller kring start av:

Enskild firma

  • Du kommer inte ha behov av externa ägare/externt insatskapital. Endast en ägare tillåts i enskild firma.
  • Du har en verksamhet som kommer att omsätta kring en halv miljon kronor (och har ingen lön från annan tjänst). Skattemässigt är då en enskild firma OK, men när du går över detta så måste du ombilda till aktiebolag för att inte skatta bort allt för mycket i statlig inkomstskatt.
  • Din verksamhet är relativt riskfri. Eftersom den enskilda firman inte formellt är en juridisk person så står du själv betalningsansvaret vid en större tvist eller dylikt.
  • Du har inget behov/önskemål om insyn i företaget. Ditt bokslut offentliggörs ej och är därför något enklare och mindre tidskrävande att ta fram. Tyvärr brukar den extra tidsåtgången inkomstdeklarationen kräver äta upp den förstnämnda tidsvinsten.
  • Du ser fördelar med att ha företagande och privat ekonomi i samma sfär. I en enskild firma kan man använda pengarna i företaget för egen räkning på ett annat sätt än t.ex. i ett aktiebolag där låneförbudet gäller strikt.

Handelsbolag/kommanditbolag

  • Ni är minst två ägare.
  • Ni förväntar er inte ett överskott om mer än ca. en halv miljon vardera. Beskattningen sker hos bolagsmännen, och kan annars bli hög med den statliga inkomstskatten. Även här går det dock utmärkt att ombilda till aktiebolag om man märker att det tar fart.
  • Ni vill ha möjlighet att enkelt ansluta fler ägare alternativt ta bort ägare utan att behöva krångla med aktier och aktiekapital.

Aktiebolag

  • Du bedriver en verksamhet med något mått av risk och kan ha nytta av att undgå det personliga betalningsansvaret vid tvist, konkurs eller dylikt.
  • Du har 50.000kr att sätta in som aktiekapital (läs mer här om bolagsbildning) och vet även att detta inte är en ”kostnad” utan pengar som bolaget kan använda direkt.
  • Du är mån om att din verksamhet framstår som professionell och möjliggör insyn genom bolagets årsredovisning vilket ofta behövs vid t.ex. extern finansiering, försäljning eller liknande.

Som ni kanske märker ovan och i mina tidigare inlägg så är jag väldigt pro-aktiebolag om man vill ha någon större verksamhet i sitt bolag. Det finns då väldigt stora fördelar med aktiebolag såväl skattemässigt som kosmetiskt (årsredovisning som visitkort m.m.).

Bolagsverket och Skatteverket har lite mer detaljerad information på området, men detta är mina högst schabloniserade och förenklade tumregler om hur ni kan tänka.

Detta är inlägg 59 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Företagsform

Årsredovisning

Posted on by

Det har alltså blivit dags att göra företagets årsredovisning. De rutinerade vet ungefär vad som ska göras, även om det var ett år sedan senast. De mindre rutinerade googlar, och hamnar kanske här 🙂 Välkommen oavsett!

Jag beskrev lite grann om hur man kommer fram till företagets årsredovisning i mitt inlägg ”Hur gör man bokslut?”.

Även årsredovisningen står Bokföringslagen till svars för att kräva av (de flesta) företagare. Dock är det inte i huvudsak där man ska leta när man ska ta fram den, utan det är i Årsredovisningslagen samt i Bokföringsnämndens vägledningar K2 och K3 (beroende på företagskategori).

De allra flesta letar nog inte så noga i dessa skrifter, även om de är oerhört matnyttiga, utan i programvaror från leverantörer såsom Visma, Hogia m.fl. I dessa programvaror får man mycket stöd vid upprättandet och man kan även få stöd genom att titta på andra liknande företags årsredovisningar.

För de flesta företagen gäller att man ska skicka in dem till Bolagsverket för registrering. Som jag skrivit om tidigare så granskar Bolagsverket inte årsredovisningens innehåll mer än att det är balans mellan tillgångar och skulder (knappt det…), så var försiktig om du får en årsredovisning i din hand som inte är underskriven av en revisor (sista sidan samt revisionsberättelse). Jag har även berört detta i inlägget ”Vanliga fel i årsredovisningen”.

Har du några särskilda funderingar kring ert företags årsredovisning så tveka inte att kontakta mig. Jag har granskat hundratals årsredovisningar genom åren och kan hjälpa dig oavsett vart du står någonstans i upprättandet.

Detta är inlägg 58 av 100 i min #blogg100-medverkan.

årsredovisning

Generationsskifte

Posted on by

Börjar det bli dags för dig att lämna över stafettpinnen / företaget till barnen? Detta är ett naturligt skede i ett aktiebolags livscykel, men det finns en hel del fällor att gå i.

Jag läste för ett tag sedan ett inlägg på intressanta bloggen SEB Green Room om generationsskifte – Vem tar över företaget efter dig? Som framgår i inlägget är det bra om man kan börja planera detta redan 8-10 år (!) före det är dags för ägarförändringen.

Det första som är viktigt att fastställa är självklart vem eller vilka som ska ta över verksamheten. Kanske finns det barn eller barnbarn som redan kan verksamheten och som är naturliga ledare? Kanske finns det någon som kan växa in i rollen? Räcker tiden och engagemanget åt för denna överlämning? Kanske är det bättre att överväga en försäljning av din verksamhet? Kanske är det bästa att likvidera bolaget?

När grundförutsättningarna är utredda så kan man börja överväga vilka detaljer som behöver fastställas för att utföra transaktionerna. Finns det några hinder mot försäljningen? Hur ska försäljningen gå till? Ska hela eller delar av verksamheten överlåtas? Hur mycket pengar ska följa med i affären och hur mycket ska du själv behålla? Kommer allt att skattas bort när du tar ut det eller finns det sparade gränsbelopp på din K10?

Detta låter kanske som mycket jobb och besvärligt, och det kan det vara, men genom att ta hjälp kan det bli så högtidligt och känslosamt som det förtjänar att bli när nästa generation ska ta över det du byggt upp och förvaltat så väl under alla dessa år. 

I revisionsbranschen deltar vi ofta som rådgivare i samband med generationsskiften och vet vilka risker som finns. Glöm inte att ta hjälp när det börjar bli dags och fråga gärna mig om det är några specifika frågor du funderar över.

Detta är inlägg 51 av 100 i min #blogg100-medverkan.

stafettpinne

Vad är moms eller mervärdesskatt?

Posted on by

Moms, eller mervärdesskatt som det egentligen heter, är ju något vi alla stöter på i vardagen, men vad är det egentligen?

Moms är en skatt

I namnet ”mervärdesskatt” framgår det ju relativt tydligt att det är en skatt, men i vardagligt tal brukar vi prata om ”moms” och då kanske det kan verka lite förvirrande. Men, en skatt är precis vad moms är. Som jag skrev om i inlägget ”Varför Skatt?” så utgör momsen ca 30% (!) av statens skatteinkomster, så det är självklart så att detta är en viktig skatt.

Skatt på konsumtion

Momsen är en konsumtionsbaserad skatt, dvs. en skatt som betalas när man köper någonting. Moms har funnits i Sverige sedan 1969 (tidigare fanns liknande varianter) och finns i någon form i majoriteten av världens länder eftersom det är en så effektiv beskattningsform då alla samhällen bedriver konsumtion. Om man jämför med t.ex. inkomstskatt eller bolagsskatt så förutsätter ju dessa att man har ett arbete alternativt ett aktiebolag med vinster. Det är ju inte något som är garanterat, och särskilt inte i dåliga tider av lågkonjunktur och recession. Men konsumtion finns alltid i någon mån och då får ju staten in skatt ändå.

Idag är momslagstiftningen till stor del anpassad till de EU-direktiv som styr, men där framgår också att varje land ska ha sin egen lagstiftning där vissa (mindre) anpassningar till varje land kan göras. I Sverige är det i huvudsak Mervärdesskattelagen (ML) som styr.

Skatt som bärs av slutkonsumenten

Finessen med moms är att skatten bärs av slutkonsumenten av produkten eller tjänsten som en del av priset (inklusive moms). Men företagen då? Jo, de tar ju oftast betalt inklusive moms (utgående moms) när de säljer varor eller tjänster. De flesta försäljningarna av varor och tjänster beläggs med moms, även om det finns flera undantag. När de får in pengarna så redovisar de sin försäljning till staten och betalar in momsdelen till dem.

Skillnaden mellan företaget och dig som privatperson är att t.ex. ett momsregistrerat aktiebolag som bedriver momspliktig verksamhet, vilket är den vanligaste förutsättningen trots en mängd undantag, har avdragsrätt för ingående moms. Den ingående momsen får företaget tillbaka av staten i samband med att de köper in varor eller tjänster till företaget.

Låter det komplicerat? Det är det! Men i teorin är det ganska enkelt att beskriva det som att staten vill ha in skatt när du konsumerar något. Sen kan man komplicera till det med ut- och ingående moms, skattedeklarationer, ej momspliktig verksamhet, blandat momspliktig verksamhet, importmoms eller omvänd skattskyldighet för moms. Det är dock där vi ekonomer, revisorer eller redovisningskonsulter brukar ta över 🙂

Olika momssatser

I 7 kapitlet i ML definieras vilka olika momsatser som huvudsakligen ska användas, och jag har förenklat det något här:

25% – Detta är den huvudsakliga momssatsen för all försäljning av varor och tjänster, och den vanligaste momssatsen du stöter på. Från denna momssats finns det två undantag, 12% och 6%:

12% – Mat, restaurangbesök, hotellrum och konst. (Ibland ”matmoms”)

6% – Tidningar, böcker, konserter och resor inom Sverige. (Ibland ”kulturmoms”)

Debatt

Tyvärr är momslagstiftningen ett sagolikt lapptäcke av många års politiska utspel och det har skapat en makaber regelbörda som landat hos företagen (och därmed hos deras slutkunder). Som revisor som arbetar på en revisions- och redovisningsbyrå borde jag väl gnugga händerna och gotta mig åt alla konsultationer det skapar för oss, men jag kan inte annat än att känna med företagarna som lider av detta. De vill i de allra flesta fall bara göra rätt för sig, men helt sjuka regler kring undantag och annat gör att det ibland blir fel ändå.

Ge mig ett upprop för förenklade EU-momsregler och jag skriver under!

Detta är inlägg 46 av 100 i min #blogg100-medverkan.

25procent

Likvidation av aktiebolag

Posted on by

Det finns bara ett par sätt ett aktiebolag kan upphöra att existera på. LiVisa inläggkvidation är det mest effektiva och man garanterar då att bolaget verkligen är avslutat, till skillnad från t.ex. en fusion där övertagande bolag i fusionen övertar allt ansvar från det fusionerade bolaget.

Bakgrund

Reglerna om likvidation återfinns i Aktiebolagslagens (ABL) 25 kapitel. Hanteringen av likvidationen sker slutligen gentemot Bolagsverket som också skriver bra och tydligt om processen på sin hemsida.

Man brukar skilja på frivillig likvidation och tvångslikvidation, där namnen avslöjar ganska bra vad det handlar om. Det förstnämnda beslutar man själv om och det sistnämnda beslutar Bolagsverket/tingsrätten om. Jag tänkte fokusera på det förstnämnda:

Frivillig likvidation

Styrelsen fattar beslut om likvidationen på en bolagsstämma. Detta beslut registreras hos Bolagsverket på en särskild blankett och en lämplig likvidator utses, antingen av styrelsen vald eller av Bolagsverket.

Styrelsen presenterar i samma skede en Redovisning (likt en årsredovisning) per senast avlämnad årsredovisning t.o.m. likvidationsdatumet, dvs. datum för bolagsstämman enligt ovan. Denna Redovisning skrivs under av avlämnande styrelse på extra bolagsstämma och revideras om bolaget har vald revisor.

Likvidatorn har nu påbörjat likvidationen, vilken innebär att bolagets tillgångar ska omvandlas till pengar och bolagets skulder ska betalas. Likvidatorn ska ansöka om utfärdande av kallelse på okända borgenärer för att ingen ska missa att likvidationen äger rum. Kallelsen gäller 6 månader, och slutförs genom meddelande från Bolagsverket, varför en likvidation dröjer minst denna tid och ofta närmare ett år. För varje ordinarie bokslutsdatum som passeras ska likvidatorn upprätta och få en Årsredovisning registrerad.

Det är ofta mer än vad man tror som ska göras vid en likvidation. Vi ser t.ex. ofta att det finns fordon registrerade på företaget och avtal såsom telefonabonnemang, försäkringar och liknande även om bolaget inte har haft någon verksamhet på länge. Har bolaget en företagsförsäkring kan det vara klokt att låta den vara kvar tills bolaget är avslutat ifall några anspråk eller annat skulle uppstå i samband med likvidationen. Kontrollera också om det finns kapitalförsäkringar eller annat som skall överföras till anställda, funktionärer eller ägare.

När perioden för borgenärskallelsen passerat så upprättas en Slutredovisning av likvidatorn. Perioden för Slutredovisningen är den från att likvidatorn tog vid till utgången av likvidationen. Utgången av likvidationen är någon gång efter kallelsen av okända borgenärer är klar (inte samma datum nödvändigtvis m.h.t. att det kan vara tidskrävande att avyttra tillgångar, reglera skulder m.m). I förvaltningsberättelsen till Slutredovisningen redogör man för skiftet vilket är det överskott som skiftas ut till ägarna när likvidationen är helt avslutad. Eventuellt underskott täcks med tillskott från ägarna.

Slutredovisningen fastställs på årsstämma och anmäls till Bolagsverket. Likvidatorn ansvarar för denna registrering hos Bolagsverket samt avregistrering av F-skatt, moms, arbetsgivare samt skattekonto hos Skatteverket. I samband med detta tillser likvidatorn att ev. överskott betalas ut alternativt att ev. skulder regleras.

Avslutning

Det finns en del formaliakrav att tänka på i denna process, t.ex. hur redovisningarna ska upprättas och inte minst vad som gäller skattemässigt med inkomstdeklarationer, skalbolagsdeklaration etc. Det finns relativt färska rättsfall kring området avseende t.ex. likvidationer av utländska dotterföretag, koncernbidrag m.m. Rådet är därför att alltid ta hjälp från revisor och/eller advokat i en sådan här process.

Ett snabbare alternativ till likvidation är snabbavveckling och där tar det bara ca 1 vecka att få ut pengarna. Tyvärr är det många oseriösa aktörer bland snabbavvecklarna så risken finns att ditt bolag inte avvecklas korrekt och att du i värsta fall kan bli betalningsskyldig för skatter etc. som inte hanterats korrekt. Utöver denna avsevärda nackdel får man betala ett arvode för snabbavvecklingen som ofta inte är särskilt prisvärt om man jämför med räntekostnaden på att istället vänta 6-12 månader på sin skifteslikvid. Jag rekommenderar därför oftast en likvidation före detta alternativ om man inte är i akut behov av pengar.

Hör gärna av dig till mig om du vill att jag ska hjälpa dig i processen.

Detta är inlägg 28 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Likvidation