Fastighetsfrågor

Som revisor är man ofta inblandad i frågor rörande fastigheter. Det kan vara vid köp av en fastighet eller vid försäljning av en befintlig. Ofta är detta frågor som rör redovisning, beskattning och förvaltning.

Jag tänkte dela med mig lite av vilka typer av frågor vi ställs inför i samband med detta. Frågorna aktualiseras inte sällan vid transaktioner med fastigheter, men även i andra sammanhang konsulterar kunderna oss kring deras fastigheter.

Värde av fastighet

Över tid har fastigheter ofta varit en god investering för företag och ett bra komplement till en ordinarie verksamhet. Man brukar få en ganska stabil avkastning på en bra reglerad marknad och till det brukar man kunna vänta sig en värdestegring.

När en fastighet i ett bolag ska avyttras eller t.ex. uppskrivning av den ska göras i bokföringen brukar man anlita en värderingsman för att bedöma fastighetens aktuella värde, eller marknadsvärdet. Marknadsvärdet ska sedan ställas mot dels det skattemässiga värdet, men även det bokföringsmässiga värdet. Det är viktigt att hålla isär dessa tre olika värden då de kan ge väldigt olika utfall vid olika typer av beräkningar, och inget av dessa värden ska heller blandas ihop med taxeringsvärdet. Det brukar inte vara några problem att hålla isär marknadsvärdet och de övriga två, men däremot har vi ofta stött på fall där kunden varit osäker på skillnaden mellan det bokföringsmässiga och det skattemässiga värdet på fastigheten. Detta kan leda till oönskade effekter i beskattningen och/eller i redovisningen.

Det kan uppstå bokföringsmässiga och skattemässiga skillnader i värderingen av fastigheter då olika regler gäller för hur dessa får värderas. Avskrivningar är ett typfall där det i bokföringen kan vara lämpligt att skriva av en fastighet på 25 år (4%) medan det skattemässigt är fastställt att fastigheten ska skrivas av på 50 år (2%). Skattemässiga avskrivningar på fastigheter sker utifrån fastighetens typkod vilken framgår av fastighetstaxeringen. Här finns en bra länk till Skatteverkets regler avseende värdeminskningsavdrag på näringsfastigheter. Även reglerna kring förbättringsutgifter, reparationer och andra arbeten kan leda till skillnader mellan redovisning och beskattning, så där uppmanar jag till försiktighet.

Köp av fastighet

Några saker att tänka på kring köp av fastigheter:

Lagfart – Vid köp av fastighet ska lagfart tecknas inom tre månader.

Stämpelskatt – Stämpelskatt utgörs av 1,5% av fastighetens värde om en fysisk person köper den, 4,25% (höjt från 3% 2011) gäller för juridisk person. Fastighetens värde avser då taxeringsvärdet (året före det år då lagfart beviljas) eller värdet enligt intyg. Är köpeskillingen högre än båda dessa värden anses fastighetens värde vara detsamma som köpeskillingen.

Lagfart och stämpelskatt aktiveras i redovisningen med fastigheten.

Pantbrev – Kostnad för pantbrev (2%) kostnadsförs normalt, men kan även aktiveras om det kan anses vara värdehöjande eller en tillgång för en framtida köpare. Generellt tillämpar vinstdrivande bolag direktavskrivning och förlustdrivande bolag aktivering, av skatteskäl, men om det är i större omfattning (flera fastigheter) gäller det att vara konsekvent.

Markvärde i redovisningen fastställs vid inköp utifrån andel mark enligt taxeringsvärde multiplicerat med total köpeskilling (inklusive lagfart).

Försäljning av fastighet och fastighetspaketering

Vid försäljning av fastigheter brukar frågan om vilket resultat som genereras vara central, men även i vilken form försäljningen ska ske brukar vi konsultera kring.

Beräkningen av resultatet vid försäljningen utgår som ovan utifrån det skattemässiga och det bokföringsmässiga värdet. I de fall man tillämpat skattemässiga avskrivningar i bokföringen är det ofta inga problem att beräkna resultatet och skatteeffekten, men i annat fall är det viktigt att se upp.

Inte sällan paketerar man fastigheten inför en försäljning och säljer aktierna i bolaget istället för fastigheten. Vi är ofta behjälpliga i sådan paketering avseende vilka värden som ska användas, vilken formalia och vilka avtal som krävs o.s.v. Fördelen med paketering är att försäljning av dotterbolagsandelar, s.k. ”näringsbetingade andelar”, är helt skattefria.

Vinster vid försäljning av fastigheter beskattas utifrån den skattemässiga vinsten (köpeskilling minskat med skattemässigt värde) medan förluster är avdragsgilla inom den s.k. ”fastighetsfållan”. Här är det också viktigt att vara med på beskattningskonsekvensen. Redovisningsmässigt är det centralt att inte orsaka bolaget en förlust som hotar det egna kapitalet i bolaget så att bolaget hamnar i kontrollbalansskyldighet.

Övriga frågor

Andra frågor där revisorer brukar bli konsulterade är bl.a. kring moms, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Det finns en ständigt pågående politisk diskussion om fastigheter och vissa justeringar sker nästan årligen i fastighetsbeskattning så det gäller att vara påläst. Jag har tidigare skrivit om skatteplanering, och vidhåller fortsatt att man självklart ska betala skatt men inte p.g.a. att man inte är insatt i reglerna utan utifrån gällande regelverk.

Om ni har några funderingar kring er fastighet och om ni t.ex. kan tjäna på att paketera den så ta kontakt med mig. Det gäller förstås även om ni har några frågor kring bokföring eller deklaration avseende er fastighet.

Detta är inlägg 99 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fastighet

Due diligence

Ska ni köpa eller sälja bolag? Behöver ni hjälp med en s.k. due diligence? Vi kan hjälpa er!

Vad är en due diligence? När man ska köpa ett företag, och transaktionen inte är intern eller väldigt liten, så är det vanligt att man gör en granskning av köpeobjektet innan man skriver under avtal etc. En sådan granskning kallas på utrikiska för due diligence och är relativt vanligt språkbruk bland konsulter, revisorer etc. som arbetar med detta.

Vi arbetar utifrån ett dokument, som anpassas utifrån situationen, för att säkerställa att alla delar av bolaget, verksamheten och dess ingående delar är kartlagda så att avtalet (och priset) ska bli så korrekt som möjligt så att både köparen och säljaren undviker onödiga diskussioner i efterhand.

Även som säljare kan det vara intressant att få gjort en due diligence före sin försäljning för att det inte ska dyka upp något när köparen går genom ens verksamhet. Det är alltid bättre att förekomma än att bli förekommen.

Vill du ha vår hjälp med detta så tveka inte att höra av dig så berättar vi mer om hur vi går tillväga.

Jag har för övrigt skrivit mer om Företagsförvärv här, och angränsande till det har jag även skrivit om Bolagsvärdering här.

Detta är inlägg 92 av 100 i min #blogg100-medverkan.

duediligence

Konkursutredning

När ett företag går i konkurs tillsätts en konkursförvaltare som ska omsätta företagets tillgångar till pengar för att betala de skulder som finns.

Det är inte ovanligt att konkursförvaltaren är en advokat vid en advokatbyrå då dessa brukar ha bäst kompetens att hantera konkurser. Det är inte heller ovanligt att ett företag som gått i konkurs inte har ordning på sin redovisning. I de fallen brukar konkursförvaltaren ta hjälp att reda ut företagets ekonomi och där kommer ofta vi som revisorer och redovisningskonsulter in i bilden.

Vid en konkursutredning kan det visa sig att företagets bokföring behöver slutföras, ändras eller helt göras om för att konkursförvaltaren ska kunna dra slutsatser om ansvar m.m. för företaget. Ibland kan det även räcka med analyser i den befintliga huvudboken för att upptäcka när obestånd, insolvens och/eller insufficiens inträffat.

Detta är inlägg 88 av 100 i min #blogg100-medverkan.

konkurs

Revision vid finansiering av EU-projekt

EU finansierar diverse projekt och organisationer med medel.

Vid vissa projekt krävs intyg och/eller revisionsberättelse från en kvalificerad (godkänd eller auktoriserad – skillnad? Läs här.) revisor.

Vi har erfarenhet från flera olika projekt och hjälper gärna er med rätt handling för ert projekt. Hör bara av dig till mig så ser jag till att ni får rätt hjälp för er finansiering.

Detta är inlägg 86 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Skatteplanering för företag

Det är inte ovanligt att revisorer, ofta i samarbete med skattekonsulter, arbetar med skatteplanering för företag.

Skatteplanering. Smaka på ordet. Visst finns det en negativ klang där? Jag tycker att ”skatterådgivning” är ett bättre ord, men det är ju som med andra trender att rätt vad det är så är det ordet ”skatterådgivning” som har negativ klang.

Såhär definierar Wikipedia ordet:

”Skatteplanering är att aktivt planera för att betala låg skatt. Skatteplanering i sig är vanligen inte olaglig; den syftar till att under gällande lagar betala så lite som möjligt i skatt.”

En mycket bra definition tycker jag och som revisor, där skatteplanering delvis är en inkomstkälla, så är jag ju partisk kring företeelsen. Jag förstår att skatteplanering kan väcka anstöt när den överutnyttjas, men jag anser också att det är mitt jobb att upplysa kunden om vilka möjligheter som finns inom lagens ramar och därefter får kunden fatta beslutet. Fegt? Kanske. Omoraliskt? Möjligen. Praktiskt? Definitivt! Men vart ska man dra gränsen om inte vid lagen?

Oavsett har jag och mina kollegor varit med om tusentals olika skatterådgivningar där företag (t.ex. Lägre skatt i bokslutet) och företagare (t.ex. Ta ut rätt lön-inläggen) getts möjlighet att spara skatt som de annars betalat ”i onödan”. Vad har ditt företag för möjligheter? Hör av dig till mig så ger jag dig en kostnadsfri rådgivning kring vilka möjligheter som finns så får du fatta beslutet 🙂

Detta är inlägg 83 av 100 i min #blogg100-medverkan.

skatteplanering

Genomgång av ekonomiska rutiner och processer

En revisor erbjuder ju många fler tjänster än lagstadgad revision, vilket jag skrivit om tidigare i inlägget ”Revisorns verktygslåda”.

Uppdragen i det inlägget är lite mer formella, men det är också väldigt vanligt att våra kunder ber oss titta på en särskild del av deras företag. Det kan vara t.ex. att hjälpa till att få igång rutinen kring likviditetsbudgetering för att man ska undvika onödiga dyra krediter eller svårigheter med likviditeten. Det kan vara t.ex. att finjustera rutinen för projektredovisning så att rätt personer får rätt beslutsunderlag, uppföljning av lönsamhet m.m.

Eftersom vi kan många verksamheter vet vi också vilka falluckor som finns i företagandet och kan därför hjälpa kunden att riskminimera sin verksamhet och skapa ytterligare lönsamhet framåt. Visst tar vi betalt för det, men vår målsättning är att det ska skapa en trygghet och sannolikt även en lönsamhet som är större än vår kostnad – särskilt i lite större företag där en liten justering kan ge en väldigt stor effekt. Det är detta vi menar med att skapa mervärde.

Vilken rutin kan vi hjälpa dig att finjustera?

Detta är inlägg 81 av 100 i min #blogg100-medverkan.

granskning

Ny revisionsstandard för små företag (SASE)!

Det blåser friska vindar och en ny revisionsstandard är på väg att födas! Jag har fått möjligheten att vara en del av detta (se bildtext nedan) och tänkte berätta lite om vad som är på gång.

God revisionssed idag

Som jag skrivit om tidigare styrs god revisionssed av ett regelverk som branschen kommit överens om som heter ISA (International Standards On Auditing). Som framgår i inlägget är ISA också väldigt omfattande och sedan det infördes skarpt 1 januari 2011 har debatten om dess utformning pågått.

Kort bakgrund

För att nämna lite bakgrund om ISA så är det alltså en internationell revisionsstandard som används i många länder i världen för revision av såväl stora som små företag. ISA implementerades egentligen redan genom RS (Revisionsstandard i Sverige) som var en svensk översättning, och tillämpning, av ISA-regelverket. Från 2011 bestämdes dock att regelverket helt skulle harmoniera med ISA och en direktöversättning gjordes, vilken enligt undertecknad är oerhört formaliserad och svårläst.

ISA allt för omfattande

För mig som är relativt ny i branschen (snart 10 år), och som fick detta redan delvis genom högskolestudierna, så har ISA blivit vardag. Men jag har träffat på många revisorer som varit längre än mig i branschen som menar att ISA tar glädjen ur revisionen då mindre och mindre förtroende ges till revisorn och mer och mer arbete utförs genom att istället fylla i checklistor och uppfylla skall-krav (491 stycken!) som egentligen inte är relevanta för uppdraget. Det säger ju sig självt att ett regelverk som är tänkt att hantera revisionen i bolag som H&M, Volvo och Ericsson stöter på problem när det ska tillämpas på Lilla Aktiebolaget i Sverige AB med två anställda. 

600 sidor blir till 20 sidor

Som botemedel till detta kommer nu SASE (Standard for Audit of Small Entities)! Den goda revisionssed som tolkas i ISA och som där avhandlas på ca 600 (!) sidor har i första utkastet av SASE blivit 20 (!) sidor. Trots detta ska en revisionsberättelse, för huvuddelen av små företag, kunna avges med samma säkerhet som tidigare – och med en ökad tillit till revisorns professionella bedömning.

Fortsatt arbete

Nordiska Revisorsförbundet (NRF) och FAR arbetar just nu intensivt med att få genom denna revisionsstandard. Man har en mycket ambitiös och målinriktad tidplan och hoppas kunna få genom SASE redan 2016/2017. Dan Brännström skriver lite mer på sin blogg om arbetet med denna standard och arbetet med att få den accepterad hos olika instanser i Norden (och även i Världen). Inom kort är tanken att standarden ska gå ut på remissrunda till olika intressenter och min förhoppning är att de ser detta lika positivt som branschen.

SASE är bra för Världen!

Detta är inte bara bra för revisorerna och branschen. Jag vill påstå att det framförallt är bra för kunderna som inte längre kommer behöva betala för överdriven formalia utan istället kan få det mervärde de förtjänar av inspirerade och professionella revisorer som kan deras verksamhet.

Revisionerna kommer att bli mer företagsanpassade och ännu bättre vilket kommer att ge ytterligare smörjmedel för företagandet vilket gör denna revisionsstandard bra för hela Sverige (och Norden – och sen kanske Världen?). Nåja, kanske lite överdrivet, men som ni förstår är detta ett gigantiskt kliv i rätt riktning som jag och många med mig är mycket positiva till!

Jag kommer att dela med mig mer av detta arbete så fort jag nås av nyheter.

Detta är inlägg 80 av 100 i min #blogg100-medverkan.

SASE

(Den 22 april träffades en svensk fokusgrupp för att diskutera SASE i syfte att lyfta fram och bearbeta möjligheter och utmaningar med SASE. Här syns några av ”Twitter-revisorerna”, med Twitter-länkar, Bengt Skough (arbetar med revisionsfrågor för mindre företag hos FAR), Dan Brännström (generalsekreterare i FAR), Lars Ekman (Infälld, revisor på PwC i Umeå), Kim Lavin (jag…) och Erik Emilsson (VD på Revideco))

Revisor till projekt för Arvsfonden

Allmänna arvsfonden (Arvsfonden), som bl.a. får sina medel från avlidna utan ärvande, finansierar nyskapande och utvecklande projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

För att säkerställa att projekt som finansieras med medel ur Arvsfonden hanteras korrekt så ska granskning av dessa ske av en kvalificerad (godkänd eller auktoriserad) revisor.

Vi utfärdar denna typ av granskning och om du behöver min hjälp så tveka inte att höra av dig till mig.

Detta är inlägg 79 av 100 i min #blogg100-medverkan.

arvsfonden

Bolagsverket hjälper dig!

Bolagsverket är en statlig myndighet som ansvarar för att registrera företag och ta emot årsredovisningar från dessa. De hjälper även till med många andra tjänster kring detta.

Som revisor arbetar man mycket med Bolagsverket, som finns i Sundsvall och har ca 500 anställda. Vi hjälper företagare att registrera företag, administrera företag och söka information om andra företag. Bolagsverket ansvarar även för att registrera uppgift om företagens revisor.

Mycket kontakt med Bolagsverket idag sker per post och telefon, men på senare år har Bolagsverket genom utmärkta tjänsten, och samarbetet med Skatteverket och Tillväxtverket, verksamt.se förenklat för många företagare i enklare ärenden kring deras företagande.

Min personliga uppfattning om Bolagsverket är att de är tillmötesgående och vill väl, men att deras digitala tjänster ligger rätt långt efter t.ex. Skatteverkets. Detta utreds dock med jämna mellanrum och förhoppningsvis kan vi snart leva i en framtid där även Bolagsverket hanterar mer och mer ärenden digitalt och t.ex. årsredovisningar registreras helt digitalt. Detta kommer skapa en bättre service, förenklad och mer effektiv hantering, större sökbarhet m.m. vilket är i takt med tiden.

Berätta gärna om din erfarenhet av Bolagsverket!

Detta är inlägg 76 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bolagsverket

K10 – kvalificerade andelar i fåmansföretag

Det har blivit dags att lämna in din privata inkomstdeklaration och Skatteverket förväntar sig att du lämnar blankett K10 eftersom du äger andelar i ett fåmansföretag. Vad gör du? Tar kontakt med en revisor (eller redovisningskonsult) förstås!

K10-blanketten är förmodligen en av de vanligaste konsultinsatserna revisorn anlitas för av sina revisionskunder. Detta för att uppgiften är så tätt besläktad med andelsägarens företag.

Definitionen på fåmansföretag

Definitionen på ett fåmansföretag är, förenklat, ett aktiebolag där 4 personer (eller färre) kontrollerar mer än 50% av rösterna i bolaget. Läs mer om definitionen hos Skatteverket, vid intresse.

Kvalificerade andelar?

Kvalificerad eller okvalificerad andel då? Ja, det är inte alltid helt givet att företagaren ska lämna blankett K10 (kvalificerade andelar). Om ägaren, väldigt förenklat, inte är aktiv i bolaget, eller ”verksam i företaget i betydande omfattning” (vilket i princip innebär att personens arbetsinsatser ska ha varit av stor betydelse för resultatet) under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren, så ska istället blankett K12 lämnas.

20 eller 25% skatt?

Skillnaden på K10 och K12 är, också förenklat, att utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 20% på K10 (upp till gränsbeloppet) medan utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 25% (utan gräns) på K12.

Löneunderlag på K10

Vid beräkningen av ovannämnda gränsbeloppet på blankett K10 brukar man, förenklat, tillgodogöras en schablon med tillägg för löneunderlaget för bolaget/koncernen om man kvalificerat sig. Jag har skrivit mer om detta i det populära inlägget ”Ta ut rätt lön från ditt AB 2015”.

Behöver du hjälp med din K10 så ta kontakt med mig. Ibland kräver det en utredning att räkna ut gränsbeloppet och dessa har vi gjort hundratals, och kan hjälpa dig med hur du ska tänka.

Detta är inlägg 75 av 100 i min #blogg100-medverkan.

aktier