Optimal lön ur ditt AB 2017

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket. Detta är fortfarande bra utifrån att 3:12-regelverket nu består oförändrat även 2018. Detta är särskilt viktigt för dig som har anställda, men det finns även marginella fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. För 2017 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 336 000 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 448 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 452 100 kronor.
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 496 305 kronor (m.h.t. 7% allmän pensionsavgift -> 461 250 kronor)
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 591 000 kronor (OBS! Maximalt).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): 651 700 kronor.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Upphör genast med IPS-pensionssparande!

Efter årsskiftet 2016 gäller nya regler för pensionssparande i IPS. Ingen avdragsrätt kommer längre finnas för inbetalningar till dessa konton, vilket gör att flera behöver agera!

Mitt inlägg från förra året blev populärt och förhoppningsvis lyckades inlägget ”VARNING! Vid månadssparande i IPS” förhindra att några av er justerade ned era inbetalningar från 1000kr i månaden till 150kr i månaden.

Nu blir det dock ännu sämre då ingen avdragsrätt alls kommer medges. Alla inbetalningar till IPS kommer därmed att dubbelbeskattas då de redan beskattade pengarna kommer att beskattas igen när de betalas ut som pension längre fram.

Lägg hellre om ert sparande till ISK (investeringssparkonto) eller KF (kapitalförsäkring) där historiskt låga avgifter föreligger m.h.t. det aktuella ränteläget.

stop

Sätta av tjänstepension i aktiebolag

Hur mycket kan ett aktiebolag sätta av i tjänstepension och få skattemässigt avdrag för? Jag hjälper er med hur ni ska tänka för att få maximal nytta för företaget och dess personal för pensionsavsättning och pensionskostnader.

Jag har tidigare skrivit lite om detta i mitt inlägg om ”Lägre skatt i bokslutet”, men jag tänkte fördjupa mig lite i detta inlägg. Nyckeln i diskussionen om avsättning är alltså beskattningen. Ett företag kan givetvis sätta av precis hur mycket man vill i tjänstepension till en anställd eller företagets ledare och ägare, men om man ej får avdrag för det när bolagsskatten ska beräknas så kan det bli onödigt dyrt. Den anställde påverkas inte av detta, mer än att denne för en större tjänstepension, men bolaget gör alltså.

Deklarations- och avdragsregler för arbetsgivares pensionskostnader behandlas i Inkomstskattelagen (IL) 28 kapitel. Reglerna är relativt komplexa så vid gränsfall brukar vi anlita försäkringsexperter i vårt nätverk, men något förenklat så får avdrag göras för tjänstepension i enlighet med huvudregeln eller kompletteringsregeln:

Huvudregeln
Arbetsgivaren får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp (445 000 kr år 2015). Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. Det utgör det mesta av ersättningarna från arbetsgivare inklusive skattepliktiga förmåner medan ersättningar för rena utlägg och andra skattefria ersättningar inte ingår.

Kompletteringsregeln
Kompletteringsregeln kallas ibland ”köpa ikapp”-regeln och ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av tidigare otillräckligt tryggade pensionsutfästelser. Lite förenklat innebär det att om den anställde planerar att gå i pension tidigare än normalt eller om man satt av för lite pension under delar av sitt arbetsliv så har man rätt att komplettera sin pension. T.ex. kan en företagare under de första stapplande åren ha låtit bli att sätta av till maximal pension och då får man en möjlighet att komplettera det senare när det går lite bättre för bolaget.

För att få göra en avsättning enligt kompletteringsregeln så krävs en formell utredning (lämpligen från något försäkringsbolag som tillhandahåller detta) för att styrka avdraget i deklarationen. Yrkande bör ske ”öppet” (dvs. upplysning i bolagets inkomstdeklarationen) för att slippa skattetillägg vid eventuell felberäkning.

Om man ska göra avsättningen efter räkenskapsårets utgång så gäller lite speciella regler, så då är det viktigt att det hanteras korrekt för att avdraget inte ska riskera underkännande.

För alla tjänstepensionspremier gäller som vanligt att särskild löneskatt om 24,26% utgår.

Undrar du över hur ert bolag ska hantera detta i redovisningen, deklarationen eller på annat sätt? Hör bara av er till mig så kommer jag eller någon av mina kontakter att hjälpa er.

pension

Revisorn som bollplank

Som revisor arbetar man ju ofta med bokslutsrevision eller förvaltningsrevision, men i ungefär samma utsträckning (vissa mer, andra mindre – jag förmodligen lite mer då jag tycker det är roligt) som bollplank till kunder.

Många frågor handlar så klart om affärer, ekonomi, redovisning, skatter och delvis juridiska frågor, men det är även vanligt att kunderna kontaktar en i samband med olika skeenden i deras bolagsstyrning, t.ex. vid frågor om investeringar, omstruktureringar, försäkringar, pensionslösningar m.m.

Jag har skrivit mer om detta i mitt inlägg om revisorns roll: Revisor eller inte? Största fördelarna med revisor!

Detta ställer utöver krav på kunskap och ett brett nätverk med specialistkompetens krav på förtroende för revisorer. I en undersökning för några år sedan (se länk till SKOP-undersökningen här) där 600 företagare och företagsledare tillfrågades så hamnade revisorer högt på förtroendeskalan:

Förtroende

Det är roligt att förtroendet för vår yrkeskår är så hög och det medför samtidigt att ansvaret är högt då våra kunder litar på oss i dessa frågor.

Så vad behöver du hjälp med? Bolla en fråga med din revisor idag!

Detta är inlägg 69 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Vad är sociala avgifter?

Har du undrat vad sociala avgifter är? Och vad det är för skillnad på sociala avgifter och arbetsgivaravgifter? Det ska jag hjälpa till att reda ut.

Vad är det för skillnad mellan sociala avgifter och arbetsgivaravgifter?

Ett vanligt fel är att man blandar ihop sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. Det är rätt att arbetsgivaravgifter är en social avgift. Men begreppet sociala avgifter innefattar mer än så. Sociala avgifter är huvudsakligen arbetsgivaravgifter, egenavgift (egen företagare i enskild firma) samt särskild löneskatt (på t.ex. pensionskostnader).

Vad består arbetsgivaravgifterna av?

De sociala avgifterna är uppbyggda på ungefär samma sätt, med lite olika fördelning på procentsatserna, och i nedanstående tabell visar jag hur arbetsgivaravgifterna (för huvuddelen av befolkningen, se mer nedan) ser ut per 2015:

Ålderspensionsavgift – 10,21 %
Efterlevandepensionsavgift – 1,17 %
Sjukförsäkringsavgift – 4,35 %
Föräldraförsäkringsavgift – 2,60 %
Arbetsskadeavgift – 0,30 %
Arbetsmarknadsavgift – 2,64 %
Allmän löneavgift – 10,15 %
Totalt – 31,42 %

Som ni noterar är ungefär en tredjedel av de sociala avgifterna Statlig ålderspensionsavgift, dvs. något som går tillbaka till dig som framtida pensionstagare. Ytterligare en tredjedel är Allmän löneavgift, vilket är en ren skatt (Läs mer här om ”Varför skatt?”). Resterande är mindre poster, vilka går till sjukförsäkring, föräldraförsäkring m.m., och de tänkte jag inte behandla ytterligare.

Arbetsgivaravgifter 2015

För 2015 och framåt råder det p.g.a. det politiska läget en viss turbulens kring utformningen av arbetsgivaravgifterna, inte minst för de unga. Vänsterpolitikerna menar att den rabatt på arbetsgivaravgifterna som medgetts under ett antal år nu inte har haft avsedd effekt. Man har därför påbörjat en avveckling av detta, men det sker i några steg p.g.a. de politiska kompromisser som ingåtts.

Följande skattesatser gäller från och med 1 maj 2015 (sorterat på födelseår):

–1937 – 0 %
1938–1949 – 10,21 % (enbart statlig ålderspensionsavgift)
1950–1989 – 31,42 % (hela ”paketet” ovan)
1990–1991 – 15,49 % (statlig ålderspensionsavgift + 1/4 av övriga avgifter)
1992– – 10,21 % (enbart statlig ålderspensionsavgift)

Debatt

Tyvärr är det många löntagare som inte tänker på att arbetsgivaravgifterna är en relativt tung kostnad för arbetsgivaren. I några olika omgångar, senast (tror jag…) Moderaterna, har man motionerat om att arbetsgivaren tydligare ska redovisa den totala lönekostnaden. Detta menar de skulle skapa en ökad förståelse hos löntagaren för vad man verkligen kostar företaget jämfört med vad man får ut i handen. Detta skulle förstås skapa en ökad debatt om den hårda beskattningen av lönerelaterad beskattning, vilket ligger i linje med och skulle gynna högerpolitiken.

Vad tycker du?

Detta är inlägg 30 av 100 i min #blogg100-medverkan.

tax

Varför skatt?

Skatt har ju de flesta hört talas om, men varför betalar man egentligen skatt?

Lite bakgrund först. Skatt är staters inkomstkälla. Genom att lagstifta om beskattning så ser staten till att de få in pengar att driva staten på ett sätt som den och, vid demokrati, dess medborgare önskar. Detta inkluderar särskilt investeringar i välfärd, som är invånarnas upplevda trygghet och möjlighet till livet de vill leva.

Det finns olika typer av skatteintäkter. De vanligaste i Sverige är inkomstskatt på arbete (ca 60%), moms/konsumtionsskatt (ca 30%) och övriga skatter som kapitalskatt, punktskatter m.m. (ca 10%). År 2013 var de totala skatteintäkterna för den svenska staten ca 1.600 miljarder kronor, eller 1.600.000 miljoner kronor, eller 1.600.000.000.000 kronor.

Hur används då dessa? Jo, ungefär såhär:

  • 43% – Socialt skydd (pension, sjukpenning, barnbidrag, studiebidrag, föräldrapenning m.m.).
  • 14% – Utbildning.
  • 13% – Sjukvård.
  • 12% – Offentlig förvaltning.
  • 18% (Resten) – Infrastruktur, militär, polis, brandkår, rättsväsende, bibliotek m.m.

Vill du ha mer detaljer? ekonomifakta.se har en bra sajt där man bl.a. kan se hur mycket man betalar i skatt och till vad det går. Det finns mängder av intressanta tabeller att fördjupa sig i för att få bättre kunskap om skatt i Sverige och i resten av världen.

Detta är inlägg 16 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Treasure_Chest_PNG_Clipart_Picture

Lägre skatt i bokslutet

En av de vanligare frågorna man får som revisor (och redovisningskonsult) är hur man gör för att betala så lite skatt som möjligt utan att bryta mot lagar och regler. Detta är några tips jag brukar nämna för att uppnå lägre skatt:

Före bokslutsdagen

En viktig sak att tänka på är att vissa skatteeffektiva transaktioner endast är möjliga att göra före bokslutsdagen. Det beror på att det är då man kan genomföra kontanta transaktioner som blir bokförda på ”rätt sida” av bokslutsdagen. Detta kompletteras sen med en del justeringar som går lika bra att göra efter bokslutsdagen, men de behandlas i nästa avdelning.

Här några förslag på transaktioner att göra före bokslutsdagen / under räkenskapsåret:

  • Investeringar – Behöver bolaget göra en investering? Varför inte göra den före bokslutsdagen? Bokföringsmässigt ger det visserligen ingen större effekt då det endast är avskrivningen på investeringen som kostnadsförs, men det kommer att ge ett stort utrymme för överavskrivningar (se mer nedan).
  • Reparationer – Har bolaget en fastighet? I vissa fall kan även omfattande reparationer vara avdragsgilla samma år. Viktigt dock att se till att kraven för avdrag uppfylls.
  • Lön – Har bolagets ägare tagit ut tillräckligt med lön? Annars kan det vara god tid att justera det i och med sista löneutbetalningen för räkenskapsåret. Även arbetsgivaravgifterna blir kostnadsförda i samband med detta. Mitt tips brukar generellt vara att ta ut så mycket i lön så att du hamnar kring gränsen för statlig inkomstskatt, dvs. ca 420kkr 2014. På det viset maximerar man de sociala förmånerna (ålderspension, sjuk-/föräldragrundande inkomster m.m.) för framtiden utan att skatta av allt för mycket.
  • Pension – Har tillräcklig pension för de anställda och ägarna betalats ut? Skattemässigt får man enligt huvudregeln göra avdrag för pensionskostnader motsvarande 35% av inkomsten. Det finns även en kompletteringsregel som innebär att man kan ”köpa ikapp” pension som man missat att ta ut tidigare. Det är dock viktigt att det görs på ett lagenligt sätt!

Efter bokslutsdagen

Har du redan hunnit gå över bokslutsdagen? Oroa dig inte. Här är några skatteeffektiva transaktioner som du kan använda efter bokslutsdagen:

  • Reserveringar – Har tillräckliga reserveringar gjorts för t.ex. upplupna löner, semesterlöner, driftskostnader, konsulttjänster (t.ex. IT-, advokat-, redovisnings- och revisionsarvode), lagerinkurans, kundförluster, garantier m.m.? I vissa fall kan man även få sätta av för lön (tantiem) som betalas ut i efterhand, men det är viktigt att det görs på ett korrekt sätt.
  • Obeskattade reserver / Periodiseringsfond – 25% av det skattemässiga resultatet kan sättas av till periodiseringsfond som skjuter fram beskattningen av denna del av resultatet. Detta sker visserligen mot en räntekostnad, men den är betydligt mycket lägre än t.ex. ränta på de mest förmånliga banklånen.
  • Obeskattade reserver / Överavskrivningar – Om du gjort stora investeringar de senaste åren går det att skriva av mer skattemässigt än bokföringsmässigt, vilket sänker årets skatt – helt räntefritt!
  • Koncernbidrag – Om ditt bolag äger ett annat bolag alternativt har ett moderbolag som redovisar skattemässigt underskott så kan koncernbidrag användas för att jämna ut beskattningen.

Detta är några av de vanligaste sätten att sänka skatten för bolaget före samt efter bokslutsdagen. Det finns självklart även fler och möjligheterna beror främst på vilken typ av verksamhet bolaget bedriver.

Har du funderingar kring någon av dessa punkter eller hur detta görs bäst för ditt bolag så tveka inte att höra av dig. Har du fler tips? Fyll på i kommentarsfältet!

Lägre skatt

Redovisning av kapitalförsäkring

Igår släppte FARs policygrupp för redovisning ett nytt uttalande, RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar. Uttalandet innehåller bl.a. ett exempel för att tydliggöra exakt hur redovisningen ska gå till. Det är positivt att pensionsområdet förtydligas avseende redovisning då det ibland är lätt att gå vilse i redovisningen kring olika typer av pensioner.

Tyvärr har jag sett att företag ansett sig ha blivit lurade eller åtminstone inte insett fullt hur deras redovisning påverkas av olika försäkringslösningar som försäkringsförmedlare säljer (ibland aggressivt). Det kan t.ex. få till följd att årets resultat försämras så kraftigt att t.o.m. det egna kapitalet är i fara det året försäkringen tecknas.

Jag lovar att återkomma längre fram med en lite mer utökad genomgång kring vilka olika pensionslösningar som finns samt hur dessa behandlas i ett bolags redovisning.

Funderar du över hur er pensionslösning eller planerade pensionslösning ska redovisas? Hör av er till mig så ska jag hjälpa er.