Optimal lön ur ditt AB 2017

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket. Detta är fortfarande bra utifrån att 3:12-regelverket nu består oförändrat även 2018. Detta är särskilt viktigt för dig som har anställda, men det finns även marginella fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. För 2017 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 336 000 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 448 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 452 100 kronor.
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 496 305 kronor (m.h.t. 7% allmän pensionsavgift -> 461 250 kronor)
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 591 000 kronor (OBS! Maximalt).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): 651 700 kronor.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Återbetalning av utdelning? Går det?

Jag vill återkoppla till mitt inlägg om 3:12-reglerna för några veckor sedan när det blev klart att regeringen verkar backa kring införandet av nya sådana. Nu vet vi med säkerhet att höstbudgeten inte innehöll något om förändrade regler och kan därmed börja planera utifrån detta. Jag har redan skrivit ett inlägg om vilka lönenivåer etc. som gäller för att maximera skattebillig utdelning i framtiden.

Tyvärr var det ju en del företagare som beslutade om utdelning under 2017 p.g.a. detta, ibland genom rekommendationer av oförsiktiga rådgivare, och kanske är du en av de som ångrar dig? Hur gör man nu då? Går det att backa utdelningen och undvika, visserligen låg men onödig, beskattning?

Jag önskar att det fanns en möjlighet till det, men det är i princip omöjligt. Om en aktieägare ej vill åtnjuta en beslutad utdelning och/eller betalar tillbaka den, utan att utdelningsbeslutet har upphävts på civilrättsliga grunder, anser Skatteverket i ett ställningstagande från 2016 att utdelningen ändå ska beskattas eftersom den varit disponibel. Normalt anses utdelningen disponibel när bolagsstämman fattat beslut om den. Eventuell återbetalning bör rimligen vidare klassificeras som ett tillskott.

Den möjlighet som jag fått beskriven för mig av skattekonsulter är att om utdelningsförslaget eller kringliggande formalia är behäftad med civilrättsliga formfel så kan utdelningen vara ogiltig och därmed ska ingen beskattningskonsekvens inträda.

En annan möjlighet är ju om utdelningen inte registrerats någonstans, t.ex. i offentlig årsredovisning, i särskild anmälan till Bolagsverket eller genom skattedeklaration. Här är man förstås inne i en rätt så mörk gråzon, men det tål att tänkas på hur man agerat kring utdelningen.

Om du har några funderingar kring detta och/eller vill att jag eller mina kollegor ska ta en titt på hur ni hanterat detta så hör av er till mig.

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2017 – 3:12 / K10

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Optimal lön ur ditt AB 2017”.

Förändring av 3:12-reglerna uteblir förmodligen

Vi vet nu med största säkerhet att förslaget till de nya 3:12-reglerna slopats av regeringen. Jag har skrivit mer om detta här. Detta gör att det kan bli intressant att räkna på löneunderlagsregeln även för kommande år – och då utifrån de nuvarande reglerna som är betydligt mycket förmånligare än de som hade föreslagits.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare (20132014, 2015 och 2016) så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2017 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2018. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2018 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2017 på ca 591 000 kr (9,6 inkomstbasbelopp, 590 400 kr), eller ca 49 300 kr per månad, är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2017 kommer att vara 369 000 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2018, genom löneuttag 2017, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 169 125 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2017, är för övrigt 163 075 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 338 000 kr är schablonbeloppet det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 338 000 kr och 369 000 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 369 000 kr måste även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir 388 422 kr (369 000 / 0,95), eller ca 32 400 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2017. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Som sagt kan det vara bra att avvakta till vi är alldeles säkra på att 3:12-reglerna består. Man har ju året ut på sig, men det kan vara bra att planera för det både resultat- och likviditetsmässigt. 

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 388 000 kr x 50% = 194 000 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2017. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med 22% bolagsskatt, dvs. 37,6% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, 452 100 kr, istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

pengar

Vad händer med 3:12-reglerna?

Jag har ju tidigare skrivit en hel del om de föreslagna förändringarna i 3:12-reglerna. Jag har valt att hålla låg profil efter det inlägget skrevs då det varit turer fram och tillbaka huruvida förslaget skulle förändras, slopas eller lagstiftas om. Nu har det dock kommit mycket intressanta nyheter.

I en debattartikel på DN Debatt den 26 augusti 2017 så har finansminister Magdalena Andersson, biträdande finansminister Per Bolund och den ekonomisk-politiska talespersonen Ulla Andersson uttalat sig om förslaget. Då den borgerliga oppositionen samt Sverigedemokraterna motsatt sig detta och med majoritet kunnat rösta ned regeringens budget så har de nu alltså valt att inte gå vidare med förslaget.

Några experter jag pratat med menar att det fortfarande skulle kunna komma turer i denna process, men just nu gäller alltså inte några av de föreslagna förändringarna utan de tidigare 3:12-reglerna. Skattesatsen på 20% istället för 25% kvarstår t.ex. Jag kommer inom kort leverera en uppdaterad version av mitt populära inlägg här på bloggen avseende kvalifikation av löneunderlagsregeln (likt det för 2016) för att maximera sitt utdelningsutrymme med 20% kapitalbeskattning för utdelningar som tas ut 2018.

Det är därmed också fortsatt så att man ska iaktta försiktighet med att fatta beslut p.g.a. detta eller andra dimridåer utan invänta eventuella fastställda besked. Här är det kanske inte läge att beskylla vissa rådgivare för oförsiktighet då flera gått ut med att man ska tömma sina K10-blanketter under 2017. Det är egentligen inte heller mitt område att spekulera i om detta hela tiden varit regeringens avsikt då även dimridåer genererar skatteintäkter från oförsiktiga.

Bomben i nya 3:12-reglerna!

Igår presenterades utredningens förslag till nya 3:12-regler (se länk här – OBS! 521 sidor…). Som väntat blev det en rejäl smäll för fåmansföretagare då man förstås har för avsikt att dra in skattemedel på detta sätt. Det ska dock tilläggas att detta är ett förslag som kan komma att ändras. En anledning till justering skulle kunna vara att man nu gör krångliga regler ännu krångligare.

Målsättningen med utredningen var, utöver att dra in skatteintäkter, bl.a. att jämna ut beskattningen mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster, vilket man menar det har blivit för stort gap mellan. Förslagen i utredningen beräknas dra in 4,8 miljarder kronor till staten.

Eftersom detta är just ett förslag kommer jag inte gräva allt för djupt i utredningen, ta fram exempel etc. utan presentera de stora förändringarna.

Bomben = 20% -> 25%

Bomben i det hela är förstås att skattesatsen på 20% höjs till 25% på utdelning från eller vinst vid försäljning av fåmansföretag från 1 januari 2018. Detta gäller även avseende sparade utdelningsutrymmen som tjänats in före regeländringarna, som i övrigt ej påverkas vilket man hade befarat. Genom denna förändring så likriktar man beskattning med de från onoterade ej kvalificerade andelar.

Man gör även förändringar i hur man tjänar in gränsbelopp för både huvudregeln (löneunderlagsregeln) och alternativregeln (schablonregeln):

Huvudregeln (löneunderlagsregeln)

  • Oförändrat kapitalbaserat utrymme.
  • Lönebaserat utrymme tjänas in individuellt utifrån en trappa vilket i princip gör det svårt för enmansföretag att tjäna på huvudregeln. Följande löner får man tillgodoräkna sig utifrån sin ägda andel:
    • 10% upp till 8 inkomstbasbelopp (IBB).
    • 25% mellan 8 IBB och 60 IBB.
    • 50% på över 60 IBB.
  • Individualisering avseende kvalifikationslön. Tidigare krävdes högre än 9,6 IBB ELLER 6 IBB + 5% av bolagets löner. Ändras nu till högre än 15 IBB ELLER 8 IBB + 5% av eget löneunderlag beräknat utifrån ovanstående.
  • Förtydligat närståendebegrepp som försvårar skatteplanering m.h.a. närstående.
  • Slopat tak för löneunderlaget (nu 50 ggr egen/närståendes lön).
  • Koncernförtydligandet från senaste förändringen slopas. Medför i praktiken att s.k. ”dubbel koncerntillhörighet” blir möjlig igen. Detta tror jag man kan justera slutligt.

Förenklingsregeln (schablonregeln)

  • Sänkt schablonbelopp från 2,75 IBB till 1,75 IBB, dvs. från ca 160kkr till ca 100kkr per år.
  • Kompletteras med att om förenklingsregeln används i något bolag får inte huvudregeln användas i något annat. Fortsatt endast för användning i ETT företag.

Något positivt då?

Det finns även lite positiva förändringar här. Det största är att 4%-spärren försvinner, vilket gör att även ägande med mindre procentandel kan använda dessa regler. Det är till stor nytta för bolag med spritt ägande av t.ex. konsulter ( *host* bl.a. revisorer på de stora revisionsbyråerna *host* 🙂 ). En annan positiv utkomst av detta är att generationsskiften förenklas genom att vissa transaktioner, särskilt med närstående, inte smittar avseende kvalifikation.

Vad händer med 5:25-bolagen (trädabolag etc)?

Vad jag kunnat läsa påverkas inte de s.k. ”5:25”-reglerna (trädabolag m.m.) i övrigt så regler avseende passivitet, samma och likartad verksamhet m.m. kvarstår som tidigare.

Vad gör vi nu?

Mitt råd i detta är att ta en sittning med er rådgivare och se över hur ert företag påverkas av detta så att ni kan fatta bra beslut. Genom att ikraftträdandet först är satt 2018 så finns det tid att fatta ett bra beslut. Spontant är min inställning att de utdelningar ni tänkt lämna till 20% beskattning de närmaste åren bör ni försöka ta ut 2017 förutsatt att ni har sparat utdelningsutrymme och bolaget inte lever på gränsen likviditetsmässigt. Det står ju er fritt att låna in de 80% som blir över efter skatt till bolaget igen, så det är bara de 20% som ”försvinner”. Sen kan ni lyfta ut pengarna skattefritt så fort likviditeten tillåter.

Glöm nu inte heller att påverka din K10 2017 genom att ta ut rätt lön 2016. Här finner ni beloppsgränser som gäller för 2016 års löneuttag.

I övrigt uppmanar jag till sunt förnuft. Utdelningar ni ej behöver ha ut kan ni låta stå i bolaget och undvika skatteavbränningen. Det går ofta utmärkt att få avkastning på dessa i verksamheten, och om man har en långsiktig syn på sitt företagande så vet man att reglerna förmodligen kommer att ändras flera gånger till innan det är dags att ta utdelning eller sälja bolaget. Vem vet? Kanske skattesatsen är 15% när det blir dags för er att avveckla?

 

bomb

 

 

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10

(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2017: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2017 – 3:12 / K10)

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare (20132014 och 2015) så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt (!). Det kan vara extra intressant att göra detta nu för att möta de kommande försämrade 3:12-reglerna (se mer i inlägget ”Maximal utdelning eller spara gränsbelopp 2016?”.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs – med nuvarande regler – varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2016 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2017. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2017 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2016 på ca 570 000 kr (9,6 inkomstbasbelopp, 569 280 kr), eller 47 500 kr per månad, är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2016 kommer att vara 355 800 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2017, genom löneuttag 2016, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 163 075 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2016, är för övrigt 159 775 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 326 000 kr är schablonbeloppet det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 326 000 kr och 355 800 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig. Skulle lönerna ligga på precis 355 800 kr måste även 5% adderas vilket ackumulerat blir 374 527 kr (355 800 / 0,95), eller ca 31 210 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2016. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 374 000 kr x 50% = 187 000 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2017. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med 22% bolagsskatt, dvs. 37,6% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, 443 200 kr, istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

pengar

Maximal utdelning eller spara gränsbelopp 2016?

Sitter ni med bokslutet och överväger hur mycket utdelning företaget ska lämna 2016? Observera att det finns lite extra att tänka på i år!

Det pågår sedan 2014 en omfattande utredning av 3:12-reglerna. Regeringen har tidigare meddelat att utredningen förlängs och arbetar nu utifrån att resultatet av utredningen ska presenteras i september 2016. 3:12-reglerna är ju för övrigt reglerna som styr hur mycket av kapitalvinst/utdelning från fåmansföretag som ska beskattas i kapital respektive tjänst (lön). Lite förenklat brukar man jämföra 20% skatt (kapital) och 52-57% skatt (tjänst/lön) varpå skillnaden förstås är betydande!

Jag brukar årligen upplysa om hur man genom eget löneuttag kan maximera sin K10-blankett med lågbeskattat gränsbelopp. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”3:12-reglerna försämras!” så kommer dock reglerna med största sannolikhet innebära sämre möjligheter till uttag av lågbeskattad (20%) utdelning för fåmansföretagare.

Det finns dock en stor osäkerhet kring vilka förändringar som kommer att göras och därmed också en ryktesspridning som gör att flera nog kommer att fatta dåliga beslut avseende detta. Jag har hört flera företagare som sagt att de fått råd av bl.a. några av de 4 stora revisionsbyråerna (Big 4) att maximera sin utdelning och, så gott det går, tömma sina lågbeskattade gränsbelopp 2016. Detta tycker jag är lite anmärkningsvärt då ett sådant råd kanske kan gynna någon, men absolut inte alla.

Mitt råd till er avseende detta är att låta sunt förnuft råda. Har du eller ni som ägare ett stort behov för pengarna privat och inte kan riskera att skattesatsen stiger (eller gränsbeloppen sjunker) på kort sikt, så dela ut pengarna. Finns det däremot inget sådant behov så bör man istället överväga att låta pengarna stå kvar i bolaget. Det finns ju normalt inget krav på att småföretag behöver dela ut pengarna, och vem vet; skattesatsen kanske är ännu lägre i framtiden? Då kan det vara en fördel att låta dem vara. Den stora nackdelen med att skatta fram, ibland väldigt stora, gränsbelopp är att åtminstone 20% ska betalas in till Skatteverket. Dessa 20% går ju då inte längre att få avkastning på i företaget, vilket kan vara dålig ekonomi. 

Så var på er vakt och fatta inga förhastade beslut. I värsta fall skapar denna onödiga ryktesspridning och hets så dåliga beslut att företagen blir lidande. Tänk över er egen och företagets situation och ta vid behov hjälp av er rådgivare för att simulera några olika scenarion för att se hur känsliga ni är för en försämring av nuvarande 3:12-regelverk.

money-938769_960_720

Management fee var förtäckt utdelning

I en färsk dom från Kammarrätten slår man fast att fakturerat managementarvode (management fee) var förtäckt utdelning.

Management fee är en vanlig benämning på arvode för utförda managementtjänster som man ofta samlar i t.ex. ett ägarbolag till en koncern och sen fakturerar vidare till övriga koncernbolag.

Att detta istället betraktades som förtäckt utdelning medförde att man inte godkände avdrag för kostnaden och inte heller den ingående moms som dragits på kostnaden. Utöver det utgick 20% skattetillägg, vilket ju ofta är det som blir kostnaden när det handlar om koncernbolag (för då beskattar man ju inte heller inkomst eller utgående moms i andra bolaget).

Det är viktigt att denna typ av tjänster tydligt specificeras i avtal (managementavtal), på fakturan eller på någon bilaga för att det ska bli tydligt att det rör sig om momspliktiga managementtjänster. Det är också önskvärt att tjänsterna faktureras månadsvis istället för t.ex. vid ett bokslut då det transaktionen förr har karaktär av resultatutjämning än faktiskt och marknadsmässigt managementarvode.

Tänk på detta för att undvika onödiga, och ibland kostsamma, diskussioner med Skatteverket.

Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag

Har du ett fåmansföretag och är klar med ditt företagande och vill få möjlighet att få ut dina pengar till en lägre skattesats? Då kanske ett s.k. ”trädabolag” är något för dig.

Att vara klar med sitt företagande kan vara ett slarvigt begrepp, men det kan röra sig om t.ex. pension, dålig lönsamhet, exit vid försäljning etc. När man kommit till denna punkt brukar det vara intressant att planera hur man ska få ut de återstående pengarna. Det behöver dock inte vara så att man nödvändigtvis behöver plocka ut pengarna vilket jag ska komma till längre ned.

Det finns några olika sätt att avsluta en verksamhet vilket jag skrivit lite om i inläggen ”Generationsskifte” och ”Likvidation av aktiebolag”. Har du varit aktiv i verksamheten så beskattas du med stor sannolikhet på din K10-blankett för kvalificerade andelar (som jag skrivit mycket om tidigare) med 20% upp till gränsbeloppet och som tjänsteinkomst (30-57%) för resten. Om du inte har ett högt gränsbelopp kan skattesituationen alltså bli mycket ogynnsam här. Dags för lite skatteplanering! 🙂

Har du däremot inte varit aktiv i verksamheten (okvalificerade andelar), så finns möjlighet att plocka ut all utdelning, eller vinst vid försäljning, till 25% skatt, vilket deklareras på blankett K12. Definitionerna av huruvida andelarna är kvalificerade eller okvalificerade är mycket komplicerade och hittas i Inkomstskattelagens 57 kapitel. Väldigt förenklat brukar man säga att om man varit helt passiv under de 5 (därav benämningen 5:25 – 5 år 25%) senaste hela beskattningsåren så har man okvalificerade andelar oavsett om de varit kvalificerade innan eller ej, men de kan alltså vara okvalificerade tidigare än så. Det går inte heller att vara passiv i ett bolag medan man är aktiv i ett annat företag, där man äger andelar, som bedriver ”samma eller likartad verksamhet”. Vi rekommenderar alltid våra kunder att ta hjälp av en skattekonsult i den mån det finns minsta osäkerhet kring dessa regler.

Det ska nämnas att dessa regler (3:12-reglerna) är under lupp för tillfället och inom kort sannolikt förändras. Det kan vara vettigt då de skapat ett relativt osäkert rättsläge.

Men, måste ni verkligen plocka ut pengarna? Varför skatta i onödan? Man ska alltid överväga om man verkligen ska plocka ut pengarna eller om man istället ska låta dem stå och få avkastning i aktiebolaget. Om man plockar ut dem och skattar av 25% eller mer så är ju skatten som du betalar en stor del som du istället skulle kunna få årlig avkastning på. Ett aktiebolag är faktiskt ett perfekt pensionssparande vari man kan utföra rätt mycket fria handlingar. Överväg därför alltid noga om det verkligen är en fördel att skatta av pengarna bara för att du ska få in dem på ditt privata bankkonto.

Detta är en av många skattefrågor vi är vana att få från våra kunder. Undrar du över er situation? Ta en kontakt så hjälps vi åt att se vad som finns för möjligheter!

Detta är inlägg 84 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Okvalificerad

K10 – kvalificerade andelar i fåmansföretag

Det har blivit dags att lämna in din privata inkomstdeklaration och Skatteverket förväntar sig att du lämnar blankett K10 eftersom du äger andelar i ett fåmansföretag. Vad gör du? Tar kontakt med en revisor (eller redovisningskonsult) förstås!

K10-blanketten är förmodligen en av de vanligaste konsultinsatserna revisorn anlitas för av sina revisionskunder. Detta för att uppgiften är så tätt besläktad med andelsägarens företag.

Definitionen på fåmansföretag

Definitionen på ett fåmansföretag är, förenklat, ett aktiebolag där 4 personer (eller färre) kontrollerar mer än 50% av rösterna i bolaget. Läs mer om definitionen hos Skatteverket, vid intresse.

Kvalificerade andelar?

Kvalificerad eller okvalificerad andel då? Ja, det är inte alltid helt givet att företagaren ska lämna blankett K10 (kvalificerade andelar). Om ägaren, väldigt förenklat, inte är aktiv i bolaget, eller ”verksam i företaget i betydande omfattning” (vilket i princip innebär att personens arbetsinsatser ska ha varit av stor betydelse för resultatet) under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren, så ska istället blankett K12 lämnas.

20 eller 25% skatt?

Skillnaden på K10 och K12 är, också förenklat, att utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 20% på K10 (upp till gränsbeloppet) medan utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 25% (utan gräns) på K12.

Löneunderlag på K10

Vid beräkningen av ovannämnda gränsbeloppet på blankett K10 brukar man, förenklat, tillgodogöras en schablon med tillägg för löneunderlaget för bolaget/koncernen om man kvalificerat sig. Jag har skrivit mer om detta i det populära inlägget ”Ta ut rätt lön från ditt AB 2015”.

Behöver du hjälp med din K10 så ta kontakt med mig. Ibland kräver det en utredning att räkna ut gränsbeloppet och dessa har vi gjort hundratals, och kan hjälpa dig med hur du ska tänka.

Detta är inlägg 75 av 100 i min #blogg100-medverkan.

aktier