Optimal lön ur ditt AB 2017

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket. Detta är fortfarande bra utifrån att 3:12-regelverket nu består oförändrat även 2018. Detta är särskilt viktigt för dig som har anställda, men det finns även marginella fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. För 2017 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 336 000 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 448 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 452 100 kronor.
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 496 305 kronor (m.h.t. 7% allmän pensionsavgift -> 461 250 kronor)
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 591 000 kronor (OBS! Maximalt).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): 651 700 kronor.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Skatt på anteciperad utdelning?

Anteciperad utdelning är en utdelning från ett dotterföretag (för vilket man har bestämmande inflytande = mer än 50% av rösterna) som under vissa förutsättningar kan bokas upp före det att den äger rum.

Vad är då en anteciperad utdelning? Anteciperad kan lite slarvigt översättas till ”förväntad” utdelning, och det är det som krävs; att den går att förvänta. Kraven för detta är att ett dotterföretag som man kontrollerar till mer än 50% avser att dela ut pengar till sitt moderföretag. Dotterföretagets bokslut ska vara färdigt och det ska finnas utdelningsbara medel i bolaget. Tekniken med detta är att eftersom man har majoriteten av rösterna i bolaget så kan man förvissa sig om att utdelningen kommer att beslutas om på dotterföretagets stämma.

Ska bolaget betala skatt på denna intäkt i sin skatteberäkning / inkomstdeklaration? Nej, självklart inte. Denna utdelning har ju redan beskattats i dotterföretaget och genom att dra bort den i sin skatteberäkning som ”ej skattepliktig intäkt” säkerställer bolaget att man inte dubbelbeskattas.

Detta är inlägg 70 av 100 i min #blogg100-medverkan.

anteciperadutdelning

Vad är periodisering?

Periodisering är en vanligt förekommande transaktion i redovisningen. Särskilt vid årsbokslut, men även vid t.ex. andra avstämningar som månadsbokslut m.m.

Grunden för periodisering är de olika typerna av klassificering av inkomster och utgifter. Man ska skilja på inkomst/intäkt/inbetalning och utgift/kostnad/utbetalning. Jag ska inte gå för djupt i detta (det finns mycket Google-bart kring detta). Men grundprincipen är att en inkomst fördelad på perioden för utförande (periodisering) är en intäkt, och på motsvarande sätt är en kostnad en periodiserad utgift. Det finns förenklingsregler för periodiseringar i det ”nya” regelverket K2 som säger att man t.ex. inte behöver periodisera återkommande inkomster och utgifter om de inte avviker väsentligt mellan åren samt att man inte behöver periodisera belopp under 5.000kr.

Jag skrev lite om periodiseringar i mitt inlägg ”Lägre skatt i bokslutet” strax före årsskiftet. Ofta är periodiseringar relativt enkla att beräkna, men det kan även vara lite krångligare som vid t.ex. pågående arbete. Det kan ju t.ex. röra sig om ett projekt som sträcker sig över en lite längre period där man passerar tidpunkten för årsbokslutet. Då kan det bli ganska besvärliga beräkningar av hur stor del av inkomsterna och utgifterna man ska ta upp. I dessa fall hjälper vi ofta våra redovisningskunder med beräkningar och uppställningar för att göra detta på ett rättvisande sätt som överensstämmer med aktuella regelverk.

Detta är inlägg 21 av 100 i min #blogg100-medverkan.

periodisering

Varför skatt?

Skatt har ju de flesta hört talas om, men varför betalar man egentligen skatt?

Lite bakgrund först. Skatt är staters inkomstkälla. Genom att lagstifta om beskattning så ser staten till att de få in pengar att driva staten på ett sätt som den och, vid demokrati, dess medborgare önskar. Detta inkluderar särskilt investeringar i välfärd, som är invånarnas upplevda trygghet och möjlighet till livet de vill leva.

Det finns olika typer av skatteintäkter. De vanligaste i Sverige är inkomstskatt på arbete (ca 60%), moms/konsumtionsskatt (ca 30%) och övriga skatter som kapitalskatt, punktskatter m.m. (ca 10%). År 2013 var de totala skatteintäkterna för den svenska staten ca 1.600 miljarder kronor, eller 1.600.000 miljoner kronor, eller 1.600.000.000.000 kronor.

Hur används då dessa? Jo, ungefär såhär:

  • 43% – Socialt skydd (pension, sjukpenning, barnbidrag, studiebidrag, föräldrapenning m.m.).
  • 14% – Utbildning.
  • 13% – Sjukvård.
  • 12% – Offentlig förvaltning.
  • 18% (Resten) – Infrastruktur, militär, polis, brandkår, rättsväsende, bibliotek m.m.

Vill du ha mer detaljer? ekonomifakta.se har en bra sajt där man bl.a. kan se hur mycket man betalar i skatt och till vad det går. Det finns mängder av intressanta tabeller att fördjupa sig i för att få bättre kunskap om skatt i Sverige och i resten av världen.

Detta är inlägg 16 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Treasure_Chest_PNG_Clipart_Picture

Skatt på Bitcoins

Skatteverket kom idag med ett ställningstagande avseende beskattning av transaktioner med den digitala valutan Bitcoin. Man konstaterar att beskattning ska ske i inkomstslaget kapital där omkostnadsbeloppet beräknas med genomsnittsmetoden och resultat deklareras på blankett K4 i deklarationen. Det medför bl.a. att eventuella förluster är avdragsgilla i er inkomstdeklaration. Se vidare i exemplet via länken ovan.

Det är alltid intressant att se befintlig lagstiftning appliceras på nya företeelser och här tycker jag att man landar helt rätt. Tål dock att se vad följderna blir då varje köp av tjänst/vara med Bitcoins är att betrakta som först en försäljning som ska beskattas och sen ett köp. Jag tror Skatteverket kommer få problem med detta där förluster dras av medan vinster ej beskattas. Det lär behöva punktmarkeras mer framöver om inte valutan går i graven först.