Sätta av tjänstepension i aktiebolag

Hur mycket kan ett aktiebolag sätta av i tjänstepension och få skattemässigt avdrag för? Jag hjälper er med hur ni ska tänka för att få maximal nytta för företaget och dess personal för pensionsavsättning och pensionskostnader.

Jag har tidigare skrivit lite om detta i mitt inlägg om ”Lägre skatt i bokslutet”, men jag tänkte fördjupa mig lite i detta inlägg. Nyckeln i diskussionen om avsättning är alltså beskattningen. Ett företag kan givetvis sätta av precis hur mycket man vill i tjänstepension till en anställd eller företagets ledare och ägare, men om man ej får avdrag för det när bolagsskatten ska beräknas så kan det bli onödigt dyrt. Den anställde påverkas inte av detta, mer än att denne för en större tjänstepension, men bolaget gör alltså.

Deklarations- och avdragsregler för arbetsgivares pensionskostnader behandlas i Inkomstskattelagen (IL) 28 kapitel. Reglerna är relativt komplexa så vid gränsfall brukar vi anlita försäkringsexperter i vårt nätverk, men något förenklat så får avdrag göras för tjänstepension i enlighet med huvudregeln eller kompletteringsregeln:

Huvudregeln
Arbetsgivaren får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp (445 000 kr år 2015). Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. Det utgör det mesta av ersättningarna från arbetsgivare inklusive skattepliktiga förmåner medan ersättningar för rena utlägg och andra skattefria ersättningar inte ingår.

Kompletteringsregeln
Kompletteringsregeln kallas ibland ”köpa ikapp”-regeln och ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av tidigare otillräckligt tryggade pensionsutfästelser. Lite förenklat innebär det att om den anställde planerar att gå i pension tidigare än normalt eller om man satt av för lite pension under delar av sitt arbetsliv så har man rätt att komplettera sin pension. T.ex. kan en företagare under de första stapplande åren ha låtit bli att sätta av till maximal pension och då får man en möjlighet att komplettera det senare när det går lite bättre för bolaget.

För att få göra en avsättning enligt kompletteringsregeln så krävs en formell utredning (lämpligen från något försäkringsbolag som tillhandahåller detta) för att styrka avdraget i deklarationen. Yrkande bör ske ”öppet” (dvs. upplysning i bolagets inkomstdeklarationen) för att slippa skattetillägg vid eventuell felberäkning.

Om man ska göra avsättningen efter räkenskapsårets utgång så gäller lite speciella regler, så då är det viktigt att det hanteras korrekt för att avdraget inte ska riskera underkännande.

För alla tjänstepensionspremier gäller som vanligt att särskild löneskatt om 24,26% utgår.

Undrar du över hur ert bolag ska hantera detta i redovisningen, deklarationen eller på annat sätt? Hör bara av er till mig så kommer jag eller någon av mina kontakter att hjälpa er.

pension

Fastighetsfrågor

Som revisor är man ofta inblandad i frågor rörande fastigheter. Det kan vara vid köp av en fastighet eller vid försäljning av en befintlig. Ofta är detta frågor som rör redovisning, beskattning och förvaltning.

Jag tänkte dela med mig lite av vilka typer av frågor vi ställs inför i samband med detta. Frågorna aktualiseras inte sällan vid transaktioner med fastigheter, men även i andra sammanhang konsulterar kunderna oss kring deras fastigheter.

Värde av fastighet

Över tid har fastigheter ofta varit en god investering för företag och ett bra komplement till en ordinarie verksamhet. Man brukar få en ganska stabil avkastning på en bra reglerad marknad och till det brukar man kunna vänta sig en värdestegring.

När en fastighet i ett bolag ska avyttras eller t.ex. uppskrivning av den ska göras i bokföringen brukar man anlita en värderingsman för att bedöma fastighetens aktuella värde, eller marknadsvärdet. Marknadsvärdet ska sedan ställas mot dels det skattemässiga värdet, men även det bokföringsmässiga värdet. Det är viktigt att hålla isär dessa tre olika värden då de kan ge väldigt olika utfall vid olika typer av beräkningar, och inget av dessa värden ska heller blandas ihop med taxeringsvärdet. Det brukar inte vara några problem att hålla isär marknadsvärdet och de övriga två, men däremot har vi ofta stött på fall där kunden varit osäker på skillnaden mellan det bokföringsmässiga och det skattemässiga värdet på fastigheten. Detta kan leda till oönskade effekter i beskattningen och/eller i redovisningen.

Det kan uppstå bokföringsmässiga och skattemässiga skillnader i värderingen av fastigheter då olika regler gäller för hur dessa får värderas. Avskrivningar är ett typfall där det i bokföringen kan vara lämpligt att skriva av en fastighet på 25 år (4%) medan det skattemässigt är fastställt att fastigheten ska skrivas av på 50 år (2%). Skattemässiga avskrivningar på fastigheter sker utifrån fastighetens typkod vilken framgår av fastighetstaxeringen. Här finns en bra länk till Skatteverkets regler avseende värdeminskningsavdrag på näringsfastigheter. Även reglerna kring förbättringsutgifter, reparationer och andra arbeten kan leda till skillnader mellan redovisning och beskattning, så där uppmanar jag till försiktighet.

Köp av fastighet

Några saker att tänka på kring köp av fastigheter:

Lagfart – Vid köp av fastighet ska lagfart tecknas inom tre månader.

Stämpelskatt – Stämpelskatt utgörs av 1,5% av fastighetens värde om en fysisk person köper den, 4,25% (höjt från 3% 2011) gäller för juridisk person. Fastighetens värde avser då taxeringsvärdet (året före det år då lagfart beviljas) eller värdet enligt intyg. Är köpeskillingen högre än båda dessa värden anses fastighetens värde vara detsamma som köpeskillingen.

Lagfart och stämpelskatt aktiveras i redovisningen med fastigheten.

Pantbrev – Kostnad för pantbrev (2%) kostnadsförs normalt, men kan även aktiveras om det kan anses vara värdehöjande eller en tillgång för en framtida köpare. Generellt tillämpar vinstdrivande bolag direktavskrivning och förlustdrivande bolag aktivering, av skatteskäl, men om det är i större omfattning (flera fastigheter) gäller det att vara konsekvent.

Markvärde i redovisningen fastställs vid inköp utifrån andel mark enligt taxeringsvärde multiplicerat med total köpeskilling (inklusive lagfart).

Försäljning av fastighet och fastighetspaketering

Vid försäljning av fastigheter brukar frågan om vilket resultat som genereras vara central, men även i vilken form försäljningen ska ske brukar vi konsultera kring.

Beräkningen av resultatet vid försäljningen utgår som ovan utifrån det skattemässiga och det bokföringsmässiga värdet. I de fall man tillämpat skattemässiga avskrivningar i bokföringen är det ofta inga problem att beräkna resultatet och skatteeffekten, men i annat fall är det viktigt att se upp.

Inte sällan paketerar man fastigheten inför en försäljning och säljer aktierna i bolaget istället för fastigheten. Vi är ofta behjälpliga i sådan paketering avseende vilka värden som ska användas, vilken formalia och vilka avtal som krävs o.s.v. Fördelen med paketering är att försäljning av dotterbolagsandelar, s.k. ”näringsbetingade andelar”, är helt skattefria.

Vinster vid försäljning av fastigheter beskattas utifrån den skattemässiga vinsten (köpeskilling minskat med skattemässigt värde) medan förluster är avdragsgilla inom den s.k. ”fastighetsfållan”. Här är det också viktigt att vara med på beskattningskonsekvensen. Redovisningsmässigt är det centralt att inte orsaka bolaget en förlust som hotar det egna kapitalet i bolaget så att bolaget hamnar i kontrollbalansskyldighet.

Övriga frågor

Andra frågor där revisorer brukar bli konsulterade är bl.a. kring moms, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Det finns en ständigt pågående politisk diskussion om fastigheter och vissa justeringar sker nästan årligen i fastighetsbeskattning så det gäller att vara påläst. Jag har tidigare skrivit om skatteplanering, och vidhåller fortsatt att man självklart ska betala skatt men inte p.g.a. att man inte är insatt i reglerna utan utifrån gällande regelverk.

Om ni har några funderingar kring er fastighet och om ni t.ex. kan tjäna på att paketera den så ta kontakt med mig. Det gäller förstås även om ni har några frågor kring bokföring eller deklaration avseende er fastighet.

Detta är inlägg 99 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fastighet

Due diligence

Ska ni köpa eller sälja bolag? Behöver ni hjälp med en s.k. due diligence? Vi kan hjälpa er!

Vad är en due diligence? När man ska köpa ett företag, och transaktionen inte är intern eller väldigt liten, så är det vanligt att man gör en granskning av köpeobjektet innan man skriver under avtal etc. En sådan granskning kallas på utrikiska för due diligence och är relativt vanligt språkbruk bland konsulter, revisorer etc. som arbetar med detta.

Vi arbetar utifrån ett dokument, som anpassas utifrån situationen, för att säkerställa att alla delar av bolaget, verksamheten och dess ingående delar är kartlagda så att avtalet (och priset) ska bli så korrekt som möjligt så att både köparen och säljaren undviker onödiga diskussioner i efterhand.

Även som säljare kan det vara intressant att få gjort en due diligence före sin försäljning för att det inte ska dyka upp något när köparen går genom ens verksamhet. Det är alltid bättre att förekomma än att bli förekommen.

Vill du ha vår hjälp med detta så tveka inte att höra av dig så berättar vi mer om hur vi går tillväga.

Jag har för övrigt skrivit mer om Företagsförvärv här, och angränsande till det har jag även skrivit om Bolagsvärdering här.

Detta är inlägg 92 av 100 i min #blogg100-medverkan.

duediligence

Fusion av aktiebolag

Om du vill slå ihop ett eller flera aktiebolag (även andra bolagsformer) så är fusion ofta den vanligaste vägen. Reglerna om fusion av aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL) 23 kapitel.

Fusion behöver inte vara det naturliga alternativet. Ibland kan en inkråmsaffär vara det bästa valet. Men när man har som mål att överföra alla tillgångar, skulder och förpliktelser till det ena bolaget som t.ex. efter ett förvärv av en verksamhet så är fusion smidigt då man inte därefter behöver likvidera det överlåtande bolaget. Det upplöses då i samband med fusionen.

Hur går det då till? Styrelserna för de inblandade bolagen upprättar en fusionsplan där det framgår vad som kommer att hända. Fusionsplanen ska alltid granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor oavsett om bolagen har vald revisor eller ej. Det är ofta där jag kommer in i bilden då jag ska avge ett revisorsyttrande avseende fusionsplanen. Därefter ska styrelserna informera alla kända borgenärer, t.ex. bank, leverantörer etc som har fordringar på bolagen och intyga detta på en särskild handling. Beroende på förutsättningarna kan ytterligare formalia behövas.

När detta är gjort ska handlingarna skickas till Bolagsverket som då kallar på bolagens okända borgenärer vilket tar 2-3 månader. Det är också Bolagsverket som slutligen beslutar om och registrerar fusionen och här kan du få information om fusion av helägt dotterbolag, som är den vanligaste och enklaste formen av fusion.

Hur lång tid tar en fusion? Allt som allt brukar en fusion ta 4-6 månader beroende på ledtider. Processen behöver inte bli så kostsam om allt är i sin ordning.

Det finns även andra former av fusion än fusion av helägt dotterbolag, men de kommer jag avhandla längre fram.

Det finns en del utmaningar vid fusioner. Det gäller t.ex. i bolagens redovisning (beräkning av fusionsdifferens), koncernredovisning och hur fusionen ska hanteras skattemässigt. Där har vi erfarenhet från flera olika typer av fusioner och hjälper gärna till.

Detta är inlägg 87 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fusion

K10 – kvalificerade andelar i fåmansföretag

Det har blivit dags att lämna in din privata inkomstdeklaration och Skatteverket förväntar sig att du lämnar blankett K10 eftersom du äger andelar i ett fåmansföretag. Vad gör du? Tar kontakt med en revisor (eller redovisningskonsult) förstås!

K10-blanketten är förmodligen en av de vanligaste konsultinsatserna revisorn anlitas för av sina revisionskunder. Detta för att uppgiften är så tätt besläktad med andelsägarens företag.

Definitionen på fåmansföretag

Definitionen på ett fåmansföretag är, förenklat, ett aktiebolag där 4 personer (eller färre) kontrollerar mer än 50% av rösterna i bolaget. Läs mer om definitionen hos Skatteverket, vid intresse.

Kvalificerade andelar?

Kvalificerad eller okvalificerad andel då? Ja, det är inte alltid helt givet att företagaren ska lämna blankett K10 (kvalificerade andelar). Om ägaren, väldigt förenklat, inte är aktiv i bolaget, eller ”verksam i företaget i betydande omfattning” (vilket i princip innebär att personens arbetsinsatser ska ha varit av stor betydelse för resultatet) under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren, så ska istället blankett K12 lämnas.

20 eller 25% skatt?

Skillnaden på K10 och K12 är, också förenklat, att utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 20% på K10 (upp till gränsbeloppet) medan utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 25% (utan gräns) på K12.

Löneunderlag på K10

Vid beräkningen av ovannämnda gränsbeloppet på blankett K10 brukar man, förenklat, tillgodogöras en schablon med tillägg för löneunderlaget för bolaget/koncernen om man kvalificerat sig. Jag har skrivit mer om detta i det populära inlägget ”Ta ut rätt lön från ditt AB 2015”.

Behöver du hjälp med din K10 så ta kontakt med mig. Ibland kräver det en utredning att räkna ut gränsbeloppet och dessa har vi gjort hundratals, och kan hjälpa dig med hur du ska tänka.

Detta är inlägg 75 av 100 i min #blogg100-medverkan.

aktier

Vad är förvaltningsrevision?

Revisorn granskar inte bara årsredovisningens balans- och resultatrapporter (bokslutsrevision) utan även styrelsens förvaltning (förvaltningsrevision).

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamoten eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamoten eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Centralt för förvaltningsrevisionen är huruvida någon styrelseledamot eller den verkställande direktören orsakat skada för bolaget. Om man som revisor kan konstatera att bolaget lidit skada som inte ersatts samt att det beror på uppsåt eller oaktsamhet av någon eller några av styrelse och VD så ska vi, i vissa fall, uttala oss om att årsstämman ej bör bevilja dessa ansvarsfrihet. Det är inte nödvändigtvis så att årsstämman är tvingade att lyssna på revisorn, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

De vanligaste granskningsåtgärderna i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner.
  • Granskning av avtal kontra räkenskaper, bolagsordning m.m.
  • Granskning av beslut, protokoll etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Debatt

Förvaltningsrevision är sällsynt i världen (utan källa har jag hört att förvaltningsrevision bara existerar i Sverige och Finland). Med tanke på detta har det varit omdebatterat ifall det verkligen är något som en revisor ska arbeta med eller om det ska lämnas över på övriga aktörer i samhället.

Jag själv är kluven. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

Detta är inlägg 66 av 100 i min #blogg100-medverkan.

förvaltningsrevision

Skatteberäkning vid bokslut

Har du gjort färdigt ditt bokslut så att det endast kvarstår att boka årets skatt? Jag ska visa hur man kan göra bolagets skatteberäkning.

I mitt inlägg kommer jag att utgå från hur skatteberäkningen görs i ett aktiebolag, men ungefär samma princip gäller för t.ex. handelsbolag.

Jag har ju tidigare beskrivit lite grann hur ett lands beskattning av företag och medborgare ser ut i inläggen: ”Varför skatt?”, ”Inkomstdeklaration privat INK1” och ”Inkomstdeklaration företag INK2”. Skatteberäkningen för företag kan beskrivas som en länk mellan det civilrättsliga (god redovisningssed) och det skatterättsliga. Skatteverket förlitar sig i mångt om mycket på företagens redovisning som grund för beskattningen, men på vissa områden (frikopplade områden) så behöver man göra justeringar, skattemässiga justeringar, för att det bokföringsmässiga resultatet ska bli ett skattemässigt resultat.

Man utgår alltså från det bokföringsmässiga resultatet. Därefter gör man de skattemässiga justeringar som krävs för att nå det skattemässiga resultatet som sen är det som beskattas med 22% bolagsskatt. Det är också det skattemässiga resultatet som används vid t.ex. avsättning till periodiseringsfond. 

Några av de vanligaste skattemässiga justeringarna är: 

Ej avdragsgilla kostnader – T.ex. representation över schablongränsen, föreningsavgifter, viss sponsring, förseningsavgifter, vissa nedskrivningar och kostnadsräntor på bolagets skattekonto.

Ej skattepliktiga intäkter – T.ex. intäkter från kapitalförsäkring, utdelning från dotterbolag (har ju redan beskattats i dotterbolaget), försäljning av näringsbetingade andelar i dotterföretag (läs mer om detta i mitt inlägg om Holding-bolag) och intäktsräntor på bolagets skattekonto.

Schablonränta periodiseringsfond – För några år sedan räntebelades periodiseringsfonder så att man vid varje beskattning tar upp en schablonintäkt baserad på de ingående periodiseringsfonderna multiplicerat med en skattesats som är baserad på statslåneräntan. Räntan är för övrigt förhållandevis billig om man jämför med att låna motsvarande belopp av t.ex. banken.

Avskrivningar på byggnad – Ibland väljer man att skriva av en byggnad på t.ex. 100 år i bokföringen, medan Skatteverket har bestämt 50 års avskrivningstakt baserat på fastighetens typkod. Då ska man återföra den bokföringsmässiga avskrivningen i skatteberäkningen och istället ta upp den skattemässiga avskrivningen.

Underskott från föregående år – Ett skattemässigt underskott från året före beskattningsåret får lov att användas mot vinster för att jämna ut beskattningen. Tyvärr är detta enkelt att missa då det inte heller längre förtrycks av Skatteverket på deklarationsblanketterna och det medför att man betalar för hög skatt.

Det finns förstås en mängd andra poster som används för att beräkna det skattemässiga resultatet. Detta är bara de vanligast förekommande. Jag har även skrivit lite mer om vilka bokslutsposter man kan använda för att sänka skatten i inlägget ”Lägre skatt i bokslutet”.

Behöver du hjälp med er skatteberäkning så tveka inte höra av dig.

Detta är inlägg 61 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Tax time

Årsredovisning

Det har alltså blivit dags att göra företagets årsredovisning. De rutinerade vet ungefär vad som ska göras, även om det var ett år sedan senast. De mindre rutinerade googlar, och hamnar kanske här 🙂 Välkommen oavsett!

Jag beskrev lite grann om hur man kommer fram till företagets årsredovisning i mitt inlägg ”Hur gör man bokslut?”.

Även årsredovisningen står Bokföringslagen till svars för att kräva av (de flesta) företagare. Dock är det inte i huvudsak där man ska leta när man ska ta fram den, utan det är i Årsredovisningslagen samt i Bokföringsnämndens vägledningar K2 och K3 (beroende på företagskategori).

De allra flesta letar nog inte så noga i dessa skrifter, även om de är oerhört matnyttiga, utan i programvaror från leverantörer såsom Visma, Hogia m.fl. I dessa programvaror får man mycket stöd vid upprättandet och man kan även få stöd genom att titta på andra liknande företags årsredovisningar.

För de flesta företagen gäller att man ska skicka in dem till Bolagsverket för registrering. Som jag skrivit om tidigare så granskar Bolagsverket inte årsredovisningens innehåll mer än att det är balans mellan tillgångar och skulder (knappt det…), så var försiktig om du får en årsredovisning i din hand som inte är underskriven av en revisor (sista sidan samt revisionsberättelse). Jag har även berört detta i inlägget ”Vanliga fel i årsredovisningen”.

Har du några särskilda funderingar kring ert företags årsredovisning så tveka inte att kontakta mig. Jag har granskat hundratals årsredovisningar genom åren och kan hjälpa dig oavsett vart du står någonstans i upprättandet.

Detta är inlägg 58 av 100 i min #blogg100-medverkan.

årsredovisning

Omstruktureringar

Ska ditt företag eller din koncern omstruktureras? Vi arbetar mycket med omstruktureringar och kan hjälpa er.

T.ex. är det vanligt att lägga upp en struktur med ett Holding-bolag som ägare till ditt verksamhetsbolag för att effektivisera beskattningen vid en försäljning. Kanske vill du möjliggöra löneunderlagsregeln trots att du inte äger majoriteten av ett bolag? Kanske har det blivit dags att dela upp din verksamhet i två olika bolag inför en planerad exit?

Oavsett lösning så har vi värdefull erfarenhet och tar gärna ett möte med dig om dina planer eller för att ge dig några förslag kring din befintliga struktur!

Detta är inlägg 53 av 100 i min #blogg100-medverkan.

flowchart