Optimal lön ur ditt AB 2017

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket. Detta är fortfarande bra utifrån att 3:12-regelverket nu består oförändrat även 2018. Detta är särskilt viktigt för dig som har anställda, men det finns även marginella fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. För 2017 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 336 000 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 448 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 452 100 kronor.
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 496 305 kronor (m.h.t. 7% allmän pensionsavgift -> 461 250 kronor)
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 591 000 kronor (OBS! Maximalt).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): 651 700 kronor.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Påminnelse! Ej avdrag för representation.

På förekommen anledning vill jag passa på att påminna läsare av denna blogg att skattemässigt avdrag för representationskostnader inte längre medges för huvuddelen av bolagen. Det finns också begränsningar avseende momsavdrag för dessa kostnader.

Jag skrev om detta för ungefär ett år sedan, men sedan dess har skattehöjningen blivit gällande lag.

Läs mer här: http://www.tholin.se/nyheter/personbeskattning/2017/1/representation2017/

Detta gäller för de bolag som påbörjat räkenskapsåret 170101, dvs. normalt inte ännu för bolag med brutet räkenskapsår.

Missa nu inte detta i redovisningen! Fråga bara på om ni undrar något.

Vilken företagsform är bäst?

Går du/ni i valet att starta ditt egna bolag? Vilken företagsform ska man välja och varför?

Ett klassiskt ekonomsvar är ju: ”Det beror på…”, men det går delvis att schablonisera. För det första utesluter jag i detta inlägg alla typer av föreningar, då det ofta är mer naturligt när det är en förening man ska ha (=många medlemmar).

Detta inlägg går ju att göra fantastiskt långt och fylligt, men jag tänkte för ovanlighetens skull koka ner det till en oerhörd förenkling. Följande förenklade bild gäller kring start av:

Enskild firma

  • Du kommer inte ha behov av externa ägare/externt insatskapital. Endast en ägare tillåts i enskild firma.
  • Du har en verksamhet som kommer att omsätta kring en halv miljon kronor (och har ingen lön från annan tjänst). Skattemässigt är då en enskild firma OK, men när du går över detta så måste du ombilda till aktiebolag för att inte skatta bort allt för mycket i statlig inkomstskatt.
  • Din verksamhet är relativt riskfri. Eftersom den enskilda firman inte formellt är en juridisk person så står du själv betalningsansvaret vid en större tvist eller dylikt.
  • Du har inget behov/önskemål om insyn i företaget. Ditt bokslut offentliggörs ej och är därför något enklare och mindre tidskrävande att ta fram. Tyvärr brukar den extra tidsåtgången inkomstdeklarationen kräver äta upp den förstnämnda tidsvinsten.
  • Du ser fördelar med att ha företagande och privat ekonomi i samma sfär. I en enskild firma kan man använda pengarna i företaget för egen räkning på ett annat sätt än t.ex. i ett aktiebolag där låneförbudet gäller strikt.

Handelsbolag/kommanditbolag

  • Ni är minst två ägare.
  • Ni förväntar er inte ett överskott om mer än ca. en halv miljon vardera. Beskattningen sker hos bolagsmännen, och kan annars bli hög med den statliga inkomstskatten. Även här går det dock utmärkt att ombilda till aktiebolag om man märker att det tar fart.
  • Ni vill ha möjlighet att enkelt ansluta fler ägare alternativt ta bort ägare utan att behöva krångla med aktier och aktiekapital.

Aktiebolag

  • Du bedriver en verksamhet med något mått av risk och kan ha nytta av att undgå det personliga betalningsansvaret vid tvist, konkurs eller dylikt.
  • Du har 50.000kr att sätta in som aktiekapital (läs mer här om bolagsbildning) och vet även att detta inte är en ”kostnad” utan pengar som bolaget kan använda direkt.
  • Du är mån om att din verksamhet framstår som professionell och möjliggör insyn genom bolagets årsredovisning vilket ofta behövs vid t.ex. extern finansiering, försäljning eller liknande.

Som ni kanske märker ovan och i mina tidigare inlägg så är jag väldigt pro-aktiebolag om man vill ha någon större verksamhet i sitt bolag. Det finns då väldigt stora fördelar med aktiebolag såväl skattemässigt som kosmetiskt (årsredovisning som visitkort m.m.).

Bolagsverket och Skatteverket har lite mer detaljerad information på området, men detta är mina högst schabloniserade och förenklade tumregler om hur ni kan tänka.

Detta är inlägg 59 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Företagsform

Inkomstdeklaration privat INK1

Det har ju sedan i mars varit dags att deklarera. Många är nog färdiga samtidigt som det alltid finns de som väntar in i det sista.

Vi har ju på vår resa tillsammans kunnat konstatera anledningen till beskattningen i mitt inlägg ”Varför skatt?” och jag tänkte återkoppla till hur Skatteverket får in informationen, och skatten, från alla medborgare.

Inkomstskattelagen och Skatteförfarandelagen är väldigt tydligt utformade kring vad det är som ska beskattas samt när och hur det ska ske. För privatpersoner deklareras olika inkomster, tillgångar m.m. på blanketten Inkomstdeklaration 1 (INK1).

På denna blankett samlas t.ex. uppgifter om din lön, dina kapitalinkomster, eventuella fastigheter och avdrag och utifrån detta beräknas din slutliga skatt. Flera uppgifter lämnas genom att t.ex. arbetsgivare har kontrolluppgiftsskyldighet avseende din lön m.m. så därför är det mesta förtryckt när du får hem deklarationen. Det är dock viktigt att granska uppgifterna och i synnerhet att fundera på om det finns möjligheter att göra andra justeringar såsom avdrag.

Den 19 mars öppnade Skatteverket sin e-tjänst för att man ska kunna granska och skicka in sin privata inkomstdeklaration via Internet före den 4 maj. Tjänsten har blivit mer och mer populär genom åren och sannolikt kommer pappersdeklarationen inom ett antal år vara helt avskaffad. Skatteverket är för övrigt väldigt hjälpsamma när det kommer till beskattning och har tryckt upp skriften ”Dags att deklarera 2015” för att underlätta för dig att ge dem dina pengar… 🙂 Skämt åsido är Skatteverket i framkant tekniskt och servicemässigt, vilket jag kommer att berömma dem för i ett kommande inlägg.

Hör gärna av dig om du har funderingar kring din inkomstdeklaration så kan jag hjälpa dig att se till så att du inte gör några uppenbara fel eller missar några uppenbara möjligheter.

Detta är inlägg 40 av 100 i min #blogg100-medverkan.

deklarera

Varför skatt?

Skatt har ju de flesta hört talas om, men varför betalar man egentligen skatt?

Lite bakgrund först. Skatt är staters inkomstkälla. Genom att lagstifta om beskattning så ser staten till att de få in pengar att driva staten på ett sätt som den och, vid demokrati, dess medborgare önskar. Detta inkluderar särskilt investeringar i välfärd, som är invånarnas upplevda trygghet och möjlighet till livet de vill leva.

Det finns olika typer av skatteintäkter. De vanligaste i Sverige är inkomstskatt på arbete (ca 60%), moms/konsumtionsskatt (ca 30%) och övriga skatter som kapitalskatt, punktskatter m.m. (ca 10%). År 2013 var de totala skatteintäkterna för den svenska staten ca 1.600 miljarder kronor, eller 1.600.000 miljoner kronor, eller 1.600.000.000.000 kronor.

Hur används då dessa? Jo, ungefär såhär:

  • 43% – Socialt skydd (pension, sjukpenning, barnbidrag, studiebidrag, föräldrapenning m.m.).
  • 14% – Utbildning.
  • 13% – Sjukvård.
  • 12% – Offentlig förvaltning.
  • 18% (Resten) – Infrastruktur, militär, polis, brandkår, rättsväsende, bibliotek m.m.

Vill du ha mer detaljer? ekonomifakta.se har en bra sajt där man bl.a. kan se hur mycket man betalar i skatt och till vad det går. Det finns mängder av intressanta tabeller att fördjupa sig i för att få bättre kunskap om skatt i Sverige och i resten av världen.

Detta är inlägg 16 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Treasure_Chest_PNG_Clipart_Picture

Bokföra och deklarera Crowdfunding

Jag har den senaste tiden fått några frågor om hur s.k. Crowdfunding (svensk översättning Gräsrotsfinansiering) ska hanteras i bokföring och deklaration.

Jag läste även nyligen utmärkte Robert Sevenius (@robertsevenius på Twitter) artikel ”Gräsrotsfinansiering – En värdepappersrättslig utmaning i vardande” och tänkte att det tål att skrivas några rader om fenomenet Crowdfunding, som ju funnits ett bra tag redan.

I Sevenius artikel ovan följer detta exempel på olika typer av Crowdfunding-transaktioner:

Crowdfunding

För dem som läser hela artikeln så är det alldeles uppenbart att de olika typerna av transaktioner som Crowdfunding inbegriper kommer att leda till legala problem framöver och på sikt kommer vi att få en rättspraxis kring området som blir klarare och klarare. Denna osäkerhet och nya praxis kommer säkerligen också att spilla över på hur dessa transaktioner ska behandlas i redovisning och beskattning, varför det är extra viktigt att även nedanstående information tas med en nypa salt. Mitt bästa råd är därför att vid större crowdfunding redovisa öppet i inkomst- och skattedeklaration kring hur dessa transaktioner hanterats avseende moms och inkomstskatt. På det viset slipper man skattetillägg om det längre fram skulle visa sig vara fel sätt att hantera det på.

Min nuvarande ståndpunkt kring hantering av bokföring / moms / inkomstskatt av dessa transaktioner är som följer:

TypBokföringMomsInkomstskatt
DonationGåvointäkt/Tillskott*1Nej/NejJa/Nej*1
SponsringMarknadsföringsintäktJaJa
BelöningFörsäljningsintäktJaJa
FörköpFörsäljningsintäktJaJa
LånSkuld/RäntekostnadNej/NejNej/Avdrag
AktieEget kapitalNejNej

*1 = Vid avstämning med en skattekonsult har jag fått en öppning på att detta eventuellt skulle kunna klassas som ett ”tillskott från annan än aktieägare” och därmed bokas direkt i eget kapital utan att beskattas med bolagsskatt. Om man väljer att hantera det som ett sådant tillskott måste man definitivt upplysa om det i inkomstdeklarationen för räkenskapsåret. Det finns en ruta med ”Övriga upplysningar” där man enkelt kan skriva in detta.

Som sagt är detta min personliga ståndpunkt för tillfället. Varken lagstiftaren eller Skatteverket kommer att ge mycket för denna i din argumentation mot dem, så iaktta försiktighet. Särskilt vid större belopp!

Har du fler frågor om redovisning och beskattning av crowdfunding är du välkommen att höra av dig då jag gärna tar en diskussion om detta.

Lägre skatt i bokslutet

En av de vanligare frågorna man får som revisor (och redovisningskonsult) är hur man gör för att betala så lite skatt som möjligt utan att bryta mot lagar och regler. Detta är några tips jag brukar nämna för att uppnå lägre skatt:

Före bokslutsdagen

En viktig sak att tänka på är att vissa skatteeffektiva transaktioner endast är möjliga att göra före bokslutsdagen. Det beror på att det är då man kan genomföra kontanta transaktioner som blir bokförda på ”rätt sida” av bokslutsdagen. Detta kompletteras sen med en del justeringar som går lika bra att göra efter bokslutsdagen, men de behandlas i nästa avdelning.

Här några förslag på transaktioner att göra före bokslutsdagen / under räkenskapsåret:

  • Investeringar – Behöver bolaget göra en investering? Varför inte göra den före bokslutsdagen? Bokföringsmässigt ger det visserligen ingen större effekt då det endast är avskrivningen på investeringen som kostnadsförs, men det kommer att ge ett stort utrymme för överavskrivningar (se mer nedan).
  • Reparationer – Har bolaget en fastighet? I vissa fall kan även omfattande reparationer vara avdragsgilla samma år. Viktigt dock att se till att kraven för avdrag uppfylls.
  • Lön – Har bolagets ägare tagit ut tillräckligt med lön? Annars kan det vara god tid att justera det i och med sista löneutbetalningen för räkenskapsåret. Även arbetsgivaravgifterna blir kostnadsförda i samband med detta. Mitt tips brukar generellt vara att ta ut så mycket i lön så att du hamnar kring gränsen för statlig inkomstskatt, dvs. ca 420kkr 2014. På det viset maximerar man de sociala förmånerna (ålderspension, sjuk-/föräldragrundande inkomster m.m.) för framtiden utan att skatta av allt för mycket.
  • Pension – Har tillräcklig pension för de anställda och ägarna betalats ut? Skattemässigt får man enligt huvudregeln göra avdrag för pensionskostnader motsvarande 35% av inkomsten. Det finns även en kompletteringsregel som innebär att man kan ”köpa ikapp” pension som man missat att ta ut tidigare. Det är dock viktigt att det görs på ett lagenligt sätt!

Efter bokslutsdagen

Har du redan hunnit gå över bokslutsdagen? Oroa dig inte. Här är några skatteeffektiva transaktioner som du kan använda efter bokslutsdagen:

  • Reserveringar – Har tillräckliga reserveringar gjorts för t.ex. upplupna löner, semesterlöner, driftskostnader, konsulttjänster (t.ex. IT-, advokat-, redovisnings- och revisionsarvode), lagerinkurans, kundförluster, garantier m.m.? I vissa fall kan man även få sätta av för lön (tantiem) som betalas ut i efterhand, men det är viktigt att det görs på ett korrekt sätt.
  • Obeskattade reserver / Periodiseringsfond – 25% av det skattemässiga resultatet kan sättas av till periodiseringsfond som skjuter fram beskattningen av denna del av resultatet. Detta sker visserligen mot en räntekostnad, men den är betydligt mycket lägre än t.ex. ränta på de mest förmånliga banklånen.
  • Obeskattade reserver / Överavskrivningar – Om du gjort stora investeringar de senaste åren går det att skriva av mer skattemässigt än bokföringsmässigt, vilket sänker årets skatt – helt räntefritt!
  • Koncernbidrag – Om ditt bolag äger ett annat bolag alternativt har ett moderbolag som redovisar skattemässigt underskott så kan koncernbidrag användas för att jämna ut beskattningen.

Detta är några av de vanligaste sätten att sänka skatten för bolaget före samt efter bokslutsdagen. Det finns självklart även fler och möjligheterna beror främst på vilken typ av verksamhet bolaget bedriver.

Har du funderingar kring någon av dessa punkter eller hur detta görs bäst för ditt bolag så tveka inte att höra av dig. Har du fler tips? Fyll på i kommentarsfältet!

Lägre skatt