Är hemlarm avdragsgillt?

Fråga: Kan jag ta kostnaden för hemlarm i mitt företag?
Svar: Normalt är kostnader för hemrelaterade kostnader i företaget något som ska förmånsbeskattas hos hemmets ägare. För just hemlarm finns dock ett undantag enligt Skatteverkets ställningstagande med Dnr/målnr/löpnr: 131 484465-08/111.

Skatteverket skriver bland annat: ”Om en arbetsgivare i ett individuellt fall gör bedömningen att en anställd utsatts för ett reellt och allvarligt hot, bör åtgärder som han anser är nödvändiga för att trygga den anställdes säkerhet enligt Skatteverkets uppfattning inte betraktas som en skattepliktig förmån.” … ”Åtgärder som här avses kan exempelvis vara olika former av trygghetslarm och/eller egendomslarm kopplade till vaktföretag, installation av säkerhetsdörrar och säkerhetslås, men kan även avse andra relevanta åtgärder. I vissa grövre fall kan det t.ex. bli nödvändigt att anlita livvakter, anordna platsbevakning eller bevakade resor.” … ”Arbetsgivaren bör tillse att det finns dokumentation över inträffade incidenter, exempelvis polisanmälan och liknande.”.

Under vissa förutsättningar är detta alltså OK under förutsättning att det dokumenteras korrekt.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Kassaflödesanalys i K2 och K3 – vad gäller?

Vad är en kassaflödesanalys? Kassaflödesanalysen är en del av ett företags årsredovisning och/eller en koncerns koncernredovisning. Den består av en uppställning som visar in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Den fokuserar alltså mer på likvida flöden än på intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret, vilket ju är fokus i resultaträkningen. Genom att fokusera på likviditeten så är kassaflödesanalysen en viktig komplettering till informationen i resultat- och balansräkningen, som faktiskt gör att man kan förstå ett företag på ett helt annat sätt än genom att bara analysera resultat- och balansräkning. Inte minst banker och andra kreditinstitut fokuserar mycket på kassaflöden. Tidigare kallades kassaflödesanalys för övrigt för ”finansieringsanalys”.

Vilka behöver upprätta en kassaflödesanalys? Det är inte alla företag/koncerner som har krav på sig att upprätta en kassaflödesanalys. Större företag/koncerner, enligt Årsredovisningslagens definition (80Mkr omsättning m.m.) i ÅRL 1:3, är skyldiga att bifoga en kassaflödesanalys i sin års- och/eller koncernredovisning medan mindre företag får lov att göra det frivilligt.

K2 eller K3. Spelar det någon roll? Definitionen av större företag hänger ju även ihop med val av redovisningsregelverk där större företag har som krav att tillämpa K3 medan mindre företag får tillämpa K2, som är ett förenklingsregelverk, eller frivilligt tillämpa K3. Mindre företag som frivilligt tillämpar K3 behöver ej upprätta kassaflödesanalys, men får göra det frivilligt. Jag går inte in mer specifikt på skillnader mellan K2 och K3, eller för- och nackdelar med de olika regelverken, i detta inlägg. Det finns mycket material på nätet om detta redan, och eventuellt kan det återkomma här på bloggen längre fram i tiden, men inte nu utan här blir det fullt fokus på kassaflödesanalysen. Grunden för kassaflödesanalysen läggs alltså i Årsredovisningslagen medan den förtydligas i redovisningsregelverken K2 (kapitel 21) och K3 (kapitel 7). Se vidare Bokföringsnämndens Allmänna råd. Här finns även exempel på uppställningar. Jag kommer vidare främst att utgå från K3-regelverket där det är absolut vanligast med kassaflödesanalyser.

Kassaflödesanalysen kan upprättas utifrån två olika metoder; indirekt metod och direkt metod. Indirekt metod är absolut vanligast och har du läst börsbolagens årsredovisningar är det med största sannolikhet den indirekta metoden du sett. Indirekt metod är också den enda metod som är tillåten enligt K2. Kortfattat utgår indirekt metod från rörelseresultatet medan den direkta metoden utgår direkt från in- och utbetalningarna. I detta inlägg kommer jag utgå helt från den indirekta metoden.

Kassaflödena delas upp i och redovisas på 3 olika nivåer i kassaflödesanalysen: den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Lite kortfattat särskiljer de sig såhär:

  • Den löpande verksamheten visar hur bra företaget/koncernen är på att skapa kassaflöde från sin/sina huvudsakliga verksamhet/er. I mindre företag är det inte ovanligt att detta utgörs av rörelseresultatet med återläggning av avskrivningar (som ju inte är ett kassaflöde i sig) som sedan justeras med årets förändringar av rörelsekapitalet. I större företag brukar det vara aktuellt med flera justeringar av poster som inte är kassaflödespåverkande.
  • Under investeringsverksamheten redovisas t.ex. kassaflöden hänförliga till inköp eller försäljning av tillgångar, aktier eller annat som inte normalt ses som löpande verksamhet.
  • Under finansieringsverksamheten framgår kassaflöden som kommer ur t.ex. förändring av lån, nyemission, erhållna aktieägartillskott etc.

På vilken nivå ska kassaflödet redovisas? Tekniken för att fördela kassaflödena till rätt nivå är relativt teknisk och större företag använder normalt sig av ett affärssystem som är programmerat för att fånga upp dessa transaktioner och isolera dem i kassaflödesanalysen. Det är inte alltid helt solklart vilka kassaflöden som hör till vilka nivåer och det får vi ofta frågor om i vår roll som rådgivare. Det finns t.ex. problematik när man ska redovisa factoring, koncernflöden, finansiell leasing, lån och krediter m.m. men ofta finns det stöd att få i regelverken.

Hur vet man om det blivit rätt då? Summan av kassaflödena ska sedan bli ”Årets kassaflöde” som i sin tur ska vara förändringen av företagets/koncernens likvida medel från det föregående räkenskapsåret (OBS! I vissa fall kan det bli nödvändigt med avvikelse från detta och då ska det redovisas i en not). Man kan således säga, något förenklat, att kassaflödesanalysen är en rejäl notupplysning till likvida medel i balansräkningen.

Bruttoredovisning är huvudregel i alla kassaflöden. Man får alltså inte kvitta olika kassaflöden mot varandra (nettoredovisning). Det finns vissa undantag som t.ex. klientmedel, förändring av checkräkningskredit samt särskilt stor omsättning av vissa finansiella tillgångar som ska nettoredovisas. Nettoredovisning ska också göras om omläggning av ett lån görs hos samma kreditgivare utan att det leder till någon transaktion på företagets likvidkonto och samma princip gäller om man t.ex. förvärvar en materiell anläggningstillgång genom ett avbetalningskontrakt eller vid finansiell leasing (K3 7.17).

Avslut! Detta är alltså lite tankar kring vad det innebär att upprätta en kassaflödesanalys. Det finns som sagt en mängd potentiella utmaningar här, beroende på typ av företag/koncern/verksamhet, men ofta går det att få ihop en relativt bra kassaflödesanalys med ganska enkla medel och det ger viktig information om i princip alla företag. Om ni vill ha stöttning alternativt få hjälp med en förenklad kassaflödesanalys för er verksamhet så hör av er så hjälper jag gärna till!

Köpa lagerbolag eller starta nytt?

I dagens digitaliserade verklighet är det ofta oerhört smidigt, snabbt och enkelt att registrera ett aktiebolag, men man får nog ändå räkna med att registreringen kan ta upp till en vecka även om det mesta flyter på utan större dröjsmål.

Om man istället köper ett s.k. lagerbolag så är det redan registrerat och klart samt ligger i leverantörens ”lager” för försäljning. När köpet genomförs så sker namnbyte, styrelseförändringar etc. i samband med köpet, men bolaget finns alltså redan till skillnad från eget registreringsförfarande.

Detta kan vara en stor fördel om man t.ex. behöver ha ett organisationsnummer redo samma dag (!), vilket vissa leverantörer erbjuder utifrån vissa villkor som behöver vara uppfyllda. Då kan bolaget användas i t.ex. en omstrukturering direkt vid behov.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Är kontor hemma avdragsgillt?

Det är inte ovanligt att ett aktiebolag har nytta eller behov av att bedriva sin verksamhet helt eller delvis hemifrån ägarens, företagsledarnas eller de anställdas bostad. Dagens digitala vardag gör att företag och företagande kan bedrivas från andra platser än ett fast kontor. Det är, i varje fall när man är revisor, inte heller ovanligt att frågor dyker upp avseende vilken hyresersättning som kan vara aktuell samt om man kan göra skattemässigt avdrag för dessa.

Glöm inte grundförutsättningarna! Avseende kontor i hemmet finns det lite olika skolor med att ta hyra från bolaget för upplåtelse av plats i hemmet. Det kan bli dyrt att inte ha koll på vilka förutsättningar som måste uppfyllas. Om inte arbetsrummet är helt avskilt från bostadsdelen ställs det t.ex. krav på att utrymmet inte ska gå att använda för boendeändamål. Ett exempel är att det inte ska vara väldigt enkelt att göra om arbetsrummet till gästrum. Om man uppfyller kriterierna avseende behov och avgränsning så ska man kunna få ersättning från sitt företag för detta. Det gäller såväl för anställda som för ägare.

Hur mycket hyra är möjligt att få från företaget då? Grundprincipen är att det ska vara en marknadsmässig ersättning för det som hyrs ut och att avtal ska finnas (finns standardavtal på nätet). I annat fall kan man få problem med Skatteverket vid en granskning, där de sannolikt i så fall klassar en del av eller hela utbetalningen som lön med källskatt, arbetsgivaravgifter och eventuellt skattetillägg som följd. Vad som är marknadsmässigt beror på objektet som hyrs ut samt vilken ort man befinner sig på m.m.

Glöm inte deklarera detta! Bolaget ska lämna en särskild kontrolluppgift (ruta 39, blankett KU10) för utbetald hyra och företaget får avdrag för kostnaden. På den privata sidan blir det en hyresinkomst som deklareras i den privata inkomstdeklarationen med 30% kapitalskatt på hyresersättningen minskat med avdrag för s.k. faktiska merkostnader. Dessa är t.ex. el, vatten, uppvärmning, bredband, sophämtning etc. och uppgår till den del av dessa kostnader som faktiskt uppstått av att du bedrivit verksamheten hemifrån. Det är viktigt att förstå den skillnaden mot de faktiska totala kostnaderna. Observera också att skattefriheten om 40 000 kronor som gäller för uthyrning av privatbostad i övrigt inte gäller här.

Exempel: Med förutsättningarna ovan uppfyllda kan man, som exempel, vid en marknadsmässig hyresnivå på 2 000 kronor per månad ta ut 24 000 kronor från företaget varje år. Detta ger en avdragsgill kostnad vid företagets inkomstbeskattning på 24 000 kronor. Privat tas dessa upp på kontrolluppgift minskat med faktiska merkostnader. Om vi beräknar de faktiska merkostnaderna till t.ex. 3 000 kronor så beskattas 21 000 (24 000 – 3 000) kronor med 30% kapitalskatt = 6 300 kronor, vilket ger ca 26% skatt på hela uttaget.

Det är ju väldigt prisvärt jämfört med t.ex. löne- eller utdelningsbeskattning, men samtidigt är det ju också rättvist särskilt i det fall man inte har något annat kontor än hemmet. Skatteverket är förstås också medvetna om att detta är en ”skattebillig” metod att få ut pengar från t.ex. sitt eget bolag så jag vill uppmana er till att verkligen hålla koll på grundförutsättningarna och marknadsmässigheten i ersättningar. Det är mycket vanligt att Skatteverket ställer frågor om denna typ av hyresersättningar, och då särskilt när det är större belopp.

Mer information om detta finns naturligtvis på Skatteverkets hemsida (Länk).

 

Bomben i nya 3:12-reglerna!

Igår presenterades utredningens förslag till nya 3:12-regler (se länk här – OBS! 521 sidor…). Som väntat blev det en rejäl smäll för fåmansföretagare då man förstås har för avsikt att dra in skattemedel på detta sätt. Det ska dock tilläggas att detta är ett förslag som kan komma att ändras. En anledning till justering skulle kunna vara att man nu gör krångliga regler ännu krångligare.

Målsättningen med utredningen var, utöver att dra in skatteintäkter, bl.a. att jämna ut beskattningen mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster, vilket man menar det har blivit för stort gap mellan. Förslagen i utredningen beräknas dra in 4,8 miljarder kronor till staten.

Eftersom detta är just ett förslag kommer jag inte gräva allt för djupt i utredningen, ta fram exempel etc. utan presentera de stora förändringarna.

Bomben = 20% -> 25%

Bomben i det hela är förstås att skattesatsen på 20% höjs till 25% på utdelning från eller vinst vid försäljning av fåmansföretag från 1 januari 2018. Detta gäller även avseende sparade utdelningsutrymmen som tjänats in före regeländringarna, som i övrigt ej påverkas vilket man hade befarat. Genom denna förändring så likriktar man beskattning med de från onoterade ej kvalificerade andelar.

Man gör även förändringar i hur man tjänar in gränsbelopp för både huvudregeln (löneunderlagsregeln) och alternativregeln (schablonregeln):

Huvudregeln (löneunderlagsregeln)

  • Oförändrat kapitalbaserat utrymme.
  • Lönebaserat utrymme tjänas in individuellt utifrån en trappa vilket i princip gör det svårt för enmansföretag att tjäna på huvudregeln. Följande löner får man tillgodoräkna sig utifrån sin ägda andel:
    • 10% upp till 8 inkomstbasbelopp (IBB).
    • 25% mellan 8 IBB och 60 IBB.
    • 50% på över 60 IBB.
  • Individualisering avseende kvalifikationslön. Tidigare krävdes högre än 9,6 IBB ELLER 6 IBB + 5% av bolagets löner. Ändras nu till högre än 15 IBB ELLER 8 IBB + 5% av eget löneunderlag beräknat utifrån ovanstående.
  • Förtydligat närståendebegrepp som försvårar skatteplanering m.h.a. närstående.
  • Slopat tak för löneunderlaget (nu 50 ggr egen/närståendes lön).
  • Koncernförtydligandet från senaste förändringen slopas. Medför i praktiken att s.k. ”dubbel koncerntillhörighet” blir möjlig igen. Detta tror jag man kan justera slutligt.

Förenklingsregeln (schablonregeln)

  • Sänkt schablonbelopp från 2,75 IBB till 1,75 IBB, dvs. från ca 160kkr till ca 100kkr per år.
  • Kompletteras med att om förenklingsregeln används i något bolag får inte huvudregeln användas i något annat. Fortsatt endast för användning i ETT företag.

Något positivt då?

Det finns även lite positiva förändringar här. Det största är att 4%-spärren försvinner, vilket gör att även ägande med mindre procentandel kan använda dessa regler. Det är till stor nytta för bolag med spritt ägande av t.ex. konsulter ( *host* bl.a. revisorer på de stora revisionsbyråerna *host* 🙂 ). En annan positiv utkomst av detta är att generationsskiften förenklas genom att vissa transaktioner, särskilt med närstående, inte smittar avseende kvalifikation.

Vad händer med 5:25-bolagen (trädabolag etc)?

Vad jag kunnat läsa påverkas inte de s.k. ”5:25”-reglerna (trädabolag m.m.) i övrigt så regler avseende passivitet, samma och likartad verksamhet m.m. kvarstår som tidigare.

Vad gör vi nu?

Mitt råd i detta är att ta en sittning med er rådgivare och se över hur ert företag påverkas av detta så att ni kan fatta bra beslut. Genom att ikraftträdandet först är satt 2018 så finns det tid att fatta ett bra beslut. Spontant är min inställning att de utdelningar ni tänkt lämna till 20% beskattning de närmaste åren bör ni försöka ta ut 2017 förutsatt att ni har sparat utdelningsutrymme och bolaget inte lever på gränsen likviditetsmässigt. Det står ju er fritt att låna in de 80% som blir över efter skatt till bolaget igen, så det är bara de 20% som ”försvinner”. Sen kan ni lyfta ut pengarna skattefritt så fort likviditeten tillåter.

Glöm nu inte heller att påverka din K10 2017 genom att ta ut rätt lön 2016. Här finner ni beloppsgränser som gäller för 2016 års löneuttag.

I övrigt uppmanar jag till sunt förnuft. Utdelningar ni ej behöver ha ut kan ni låta stå i bolaget och undvika skatteavbränningen. Det går ofta utmärkt att få avkastning på dessa i verksamheten, och om man har en långsiktig syn på sitt företagande så vet man att reglerna förmodligen kommer att ändras flera gånger till innan det är dags att ta utdelning eller sälja bolaget. Vem vet? Kanske skattesatsen är 15% när det blir dags för er att avveckla?

 

bomb

 

 

Bolagsverket inför digitala årsredovisningar

Regeringen beslutade nyligen att Bolagsverket får i uppdrag att leda arbetet med att införa digital hantering av årsredovisningar.

Detta är ju självklart på tiden och det är lite förvånansvärt hur lång tid det tagit när Skatteverket legat så långt fram med sina digitala tjänster. Skatteverket är för övrigt en av parterna som kommer att delta i utvecklingen så det bådar gott.

En första delrapport ska lämnas till Näringsdepartementet den 30 oktober 2016 och uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2018.

Jag tror arbetet kommer stöta på många utmaningar med bl.a. juridik, teknik, kodifiering m.m., men jag är övertygad om att det kommer att leda till ökad kvalitet och nytta för intressenterna samt förenkling för företagare som redan köpt dyra redovisnings- och bokslutsprogramvaror.

Ser fram emot att följa, och rapportera om, detta arbete när jag nås av mer information.

digitalisering

Maximal utdelning eller spara gränsbelopp 2016?

Sitter ni med bokslutet och överväger hur mycket utdelning företaget ska lämna 2016? Observera att det finns lite extra att tänka på i år!

Det pågår sedan 2014 en omfattande utredning av 3:12-reglerna. Regeringen har tidigare meddelat att utredningen förlängs och arbetar nu utifrån att resultatet av utredningen ska presenteras i september 2016. 3:12-reglerna är ju för övrigt reglerna som styr hur mycket av kapitalvinst/utdelning från fåmansföretag som ska beskattas i kapital respektive tjänst (lön). Lite förenklat brukar man jämföra 20% skatt (kapital) och 52-57% skatt (tjänst/lön) varpå skillnaden förstås är betydande!

Jag brukar årligen upplysa om hur man genom eget löneuttag kan maximera sin K10-blankett med lågbeskattat gränsbelopp. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”3:12-reglerna försämras!” så kommer dock reglerna med största sannolikhet innebära sämre möjligheter till uttag av lågbeskattad (20%) utdelning för fåmansföretagare.

Det finns dock en stor osäkerhet kring vilka förändringar som kommer att göras och därmed också en ryktesspridning som gör att flera nog kommer att fatta dåliga beslut avseende detta. Jag har hört flera företagare som sagt att de fått råd av bl.a. några av de 4 stora revisionsbyråerna (Big 4) att maximera sin utdelning och, så gott det går, tömma sina lågbeskattade gränsbelopp 2016. Detta tycker jag är lite anmärkningsvärt då ett sådant råd kanske kan gynna någon, men absolut inte alla.

Mitt råd till er avseende detta är att låta sunt förnuft råda. Har du eller ni som ägare ett stort behov för pengarna privat och inte kan riskera att skattesatsen stiger (eller gränsbeloppen sjunker) på kort sikt, så dela ut pengarna. Finns det däremot inget sådant behov så bör man istället överväga att låta pengarna stå kvar i bolaget. Det finns ju normalt inget krav på att småföretag behöver dela ut pengarna, och vem vet; skattesatsen kanske är ännu lägre i framtiden? Då kan det vara en fördel att låta dem vara. Den stora nackdelen med att skatta fram, ibland väldigt stora, gränsbelopp är att åtminstone 20% ska betalas in till Skatteverket. Dessa 20% går ju då inte längre att få avkastning på i företaget, vilket kan vara dålig ekonomi. 

Så var på er vakt och fatta inga förhastade beslut. I värsta fall skapar denna onödiga ryktesspridning och hets så dåliga beslut att företagen blir lidande. Tänk över er egen och företagets situation och ta vid behov hjälp av er rådgivare för att simulera några olika scenarion för att se hur känsliga ni är för en försämring av nuvarande 3:12-regelverk.

money-938769_960_720

Jag är med i boken #BliDigitaltSmart!

För några månader sedan blev jag intervjuad av Tina Sayed Nestius (@tinsaynes) avseende mitt bloggande och min aktivitet i sociala medier. Tina har skrivit en bok om hur man som företag och företagare kan #BliDigitaltSmart och uppenbarligen tyckte hon att jag hade något att bidra med där, vilket är hedrande och roligt!

Häromdagen fick jag resultatet i min hand:

#BliDigitaltSmart

#BliDigitaltSmart

Boken är förstås högaktuell och den är läsvärd för de företagare, eller ansvariga hos företag, som vill lära sig lite mer om hur man kan använda Internet, sociala medier och digitala kanaler för att nå ytterligare framgång. Flera tips och berättelser från verkligheten gör att boken går att använda närmast som en checklista.

Nedan följer ett utdrag ur boken där jag och bloggen är med:

FullSizeRender

 

Utöver det så deltar jag även i avsnittet om Twitter. På tal om Twitter så kommer snart en tävling i #revisorshumor att publiceras, för att fira det obegripliga att mitt konto (@RevisorLavin) nu har över 3000 följare, så börja vässa dina ordvits-talanger!

Hur digitalt smart är ditt företag?

Sätta av tjänstepension i aktiebolag

Hur mycket kan ett aktiebolag sätta av i tjänstepension och få skattemässigt avdrag för? Jag hjälper er med hur ni ska tänka för att få maximal nytta för företaget och dess personal för pensionsavsättning och pensionskostnader.

Jag har tidigare skrivit lite om detta i mitt inlägg om ”Lägre skatt i bokslutet”, men jag tänkte fördjupa mig lite i detta inlägg. Nyckeln i diskussionen om avsättning är alltså beskattningen. Ett företag kan givetvis sätta av precis hur mycket man vill i tjänstepension till en anställd eller företagets ledare och ägare, men om man ej får avdrag för det när bolagsskatten ska beräknas så kan det bli onödigt dyrt. Den anställde påverkas inte av detta, mer än att denne för en större tjänstepension, men bolaget gör alltså.

Deklarations- och avdragsregler för arbetsgivares pensionskostnader behandlas i Inkomstskattelagen (IL) 28 kapitel. Reglerna är relativt komplexa så vid gränsfall brukar vi anlita försäkringsexperter i vårt nätverk, men något förenklat så får avdrag göras för tjänstepension i enlighet med huvudregeln eller kompletteringsregeln:

Huvudregeln
Arbetsgivaren får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp (445 000 kr år 2015). Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. Det utgör det mesta av ersättningarna från arbetsgivare inklusive skattepliktiga förmåner medan ersättningar för rena utlägg och andra skattefria ersättningar inte ingår.

Kompletteringsregeln
Kompletteringsregeln kallas ibland ”köpa ikapp”-regeln och ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av tidigare otillräckligt tryggade pensionsutfästelser. Lite förenklat innebär det att om den anställde planerar att gå i pension tidigare än normalt eller om man satt av för lite pension under delar av sitt arbetsliv så har man rätt att komplettera sin pension. T.ex. kan en företagare under de första stapplande åren ha låtit bli att sätta av till maximal pension och då får man en möjlighet att komplettera det senare när det går lite bättre för bolaget.

För att få göra en avsättning enligt kompletteringsregeln så krävs en formell utredning (lämpligen från något försäkringsbolag som tillhandahåller detta) för att styrka avdraget i deklarationen. Yrkande bör ske ”öppet” (dvs. upplysning i bolagets inkomstdeklarationen) för att slippa skattetillägg vid eventuell felberäkning.

Om man ska göra avsättningen efter räkenskapsårets utgång så gäller lite speciella regler, så då är det viktigt att det hanteras korrekt för att avdraget inte ska riskera underkännande.

För alla tjänstepensionspremier gäller som vanligt att särskild löneskatt om 24,26% utgår.

Undrar du över hur ert bolag ska hantera detta i redovisningen, deklarationen eller på annat sätt? Hör bara av er till mig så kommer jag eller någon av mina kontakter att hjälpa er.

pension

OBS! Se upp för Bolagsupplysningen!

Jag vill vidarebefordra en varning! Sajten Driva Eget upplyser om att man ska se upp med utskick från Bolagsupplysningen. Via länken till Driva Egets sida ser du mer detaljer om hur de falska dokumenten är utformade.

Dessa aktörer avser att binda upp företag på dyra och onödiga abonnemang genom att skrämmas. Det är inte särskilt ovanligt att dessa bedrägerier äger rum under sommaren när ordinarie personal är på semester, så det är viktigt att man har rutiner för att hantera dessa oärliga personer.

Nedan finner du ett exempel på hur deras blanketter kan se ut:

 

bolagsupplysningen