Är kontor hemma avdragsgillt?

Det är inte ovanligt att ett aktiebolag har nytta eller behov av att bedriva sin verksamhet helt eller delvis hemifrån ägarens, företagsledarnas eller de anställdas bostad. Dagens digitala vardag gör att företag och företagande kan bedrivas från andra platser än ett fast kontor. Det är, i varje fall när man är revisor, inte heller ovanligt att frågor dyker upp avseende vilken hyresersättning som kan vara aktuell samt om man kan göra skattemässigt avdrag för dessa.

Glöm inte grundförutsättningarna! Avseende kontor i hemmet finns det lite olika skolor med att ta hyra från bolaget för upplåtelse av plats i hemmet. Det kan bli dyrt att inte ha koll på vilka förutsättningar som måste uppfyllas. Om inte arbetsrummet är helt avskilt från bostadsdelen ställs det t.ex. krav på att utrymmet inte ska gå att använda för boendeändamål. Ett exempel är att det inte ska vara väldigt enkelt att göra om arbetsrummet till gästrum. Om man uppfyller kriterierna avseende behov och avgränsning så ska man kunna få ersättning från sitt företag för detta. Det gäller såväl för anställda som för ägare.

Hur mycket hyra är möjligt att få från företaget då? Grundprincipen är att det ska vara en marknadsmässig ersättning för det som hyrs ut och att avtal ska finnas (finns standardavtal på nätet). I annat fall kan man få problem med Skatteverket vid en granskning, där de sannolikt i så fall klassar en del av eller hela utbetalningen som lön med källskatt, arbetsgivaravgifter och eventuellt skattetillägg som följd. Vad som är marknadsmässigt beror på objektet som hyrs ut samt vilken ort man befinner sig på m.m.

Glöm inte deklarera detta! Bolaget ska lämna en särskild kontrolluppgift (ruta 39, blankett KU10) för utbetald hyra och företaget får avdrag för kostnaden. På den privata sidan blir det en hyresinkomst som deklareras i den privata inkomstdeklarationen med 30% kapitalskatt på hyresersättningen minskat med avdrag för s.k. faktiska merkostnader. Dessa är t.ex. el, vatten, uppvärmning, bredband, sophämtning etc. och uppgår till den del av dessa kostnader som faktiskt uppstått av att du bedrivit verksamheten hemifrån. Det är viktigt att förstå den skillnaden mot de faktiska totala kostnaderna. Observera också att skattefriheten om 40 000 kronor som gäller för uthyrning av privatbostad i övrigt inte gäller här.

Exempel: Med förutsättningarna ovan uppfyllda kan man, som exempel, vid en marknadsmässig hyresnivå på 2 000 kronor per månad ta ut 24 000 kronor från företaget varje år. Detta ger en avdragsgill kostnad vid företagets inkomstbeskattning på 24 000 kronor. Privat tas dessa upp på kontrolluppgift minskat med faktiska merkostnader. Om vi beräknar de faktiska merkostnaderna till t.ex. 3 000 kronor så beskattas 21 000 (24 000 – 3 000) kronor med 30% kapitalskatt = 6 300 kronor, vilket ger ca 26% skatt på hela uttaget.

Det är ju väldigt prisvärt jämfört med t.ex. löne- eller utdelningsbeskattning, men samtidigt är det ju också rättvist särskilt i det fall man inte har något annat kontor än hemmet. Skatteverket är förstås också medvetna om att detta är en ”skattebillig” metod att få ut pengar från t.ex. sitt eget bolag så jag vill uppmana er till att verkligen hålla koll på grundförutsättningarna och marknadsmässigheten i ersättningar. Det är mycket vanligt att Skatteverket ställer frågor om denna typ av hyresersättningar, och då särskilt när det är större belopp.

Mer information om detta finns naturligtvis på Skatteverkets hemsida (Länk).

 

Bomben i nya 3:12-reglerna!

Igår presenterades utredningens förslag till nya 3:12-regler (se länk här – OBS! 521 sidor…). Som väntat blev det en rejäl smäll för fåmansföretagare då man förstås har för avsikt att dra in skattemedel på detta sätt. Det ska dock tilläggas att detta är ett förslag som kan komma att ändras. En anledning till justering skulle kunna vara att man nu gör krångliga regler ännu krångligare.

Målsättningen med utredningen var, utöver att dra in skatteintäkter, bl.a. att jämna ut beskattningen mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster, vilket man menar det har blivit för stort gap mellan. Förslagen i utredningen beräknas dra in 4,8 miljarder kronor till staten.

Eftersom detta är just ett förslag kommer jag inte gräva allt för djupt i utredningen, ta fram exempel etc. utan presentera de stora förändringarna.

Bomben = 20% -> 25%

Bomben i det hela är förstås att skattesatsen på 20% höjs till 25% på utdelning från eller vinst vid försäljning av fåmansföretag från 1 januari 2018. Detta gäller även avseende sparade utdelningsutrymmen som tjänats in före regeländringarna, som i övrigt ej påverkas vilket man hade befarat. Genom denna förändring så likriktar man beskattning med de från onoterade ej kvalificerade andelar.

Man gör även förändringar i hur man tjänar in gränsbelopp för både huvudregeln (löneunderlagsregeln) och alternativregeln (schablonregeln):

Huvudregeln (löneunderlagsregeln)

  • Oförändrat kapitalbaserat utrymme.
  • Lönebaserat utrymme tjänas in individuellt utifrån en trappa vilket i princip gör det svårt för enmansföretag att tjäna på huvudregeln. Följande löner får man tillgodoräkna sig utifrån sin ägda andel:
    • 10% upp till 8 inkomstbasbelopp (IBB).
    • 25% mellan 8 IBB och 60 IBB.
    • 50% på över 60 IBB.
  • Individualisering avseende kvalifikationslön. Tidigare krävdes högre än 9,6 IBB ELLER 6 IBB + 5% av bolagets löner. Ändras nu till högre än 15 IBB ELLER 8 IBB + 5% av eget löneunderlag beräknat utifrån ovanstående.
  • Förtydligat närståendebegrepp som försvårar skatteplanering m.h.a. närstående.
  • Slopat tak för löneunderlaget (nu 50 ggr egen/närståendes lön).
  • Koncernförtydligandet från senaste förändringen slopas. Medför i praktiken att s.k. ”dubbel koncerntillhörighet” blir möjlig igen. Detta tror jag man kan justera slutligt.

Förenklingsregeln (schablonregeln)

  • Sänkt schablonbelopp från 2,75 IBB till 1,75 IBB, dvs. från ca 160kkr till ca 100kkr per år.
  • Kompletteras med att om förenklingsregeln används i något bolag får inte huvudregeln användas i något annat. Fortsatt endast för användning i ETT företag.

Något positivt då?

Det finns även lite positiva förändringar här. Det största är att 4%-spärren försvinner, vilket gör att även ägande med mindre procentandel kan använda dessa regler. Det är till stor nytta för bolag med spritt ägande av t.ex. konsulter ( *host* bl.a. revisorer på de stora revisionsbyråerna *host* 🙂 ). En annan positiv utkomst av detta är att generationsskiften förenklas genom att vissa transaktioner, särskilt med närstående, inte smittar avseende kvalifikation.

Vad händer med 5:25-bolagen (trädabolag etc)?

Vad jag kunnat läsa påverkas inte de s.k. ”5:25”-reglerna (trädabolag m.m.) i övrigt så regler avseende passivitet, samma och likartad verksamhet m.m. kvarstår som tidigare.

Vad gör vi nu?

Mitt råd i detta är att ta en sittning med er rådgivare och se över hur ert företag påverkas av detta så att ni kan fatta bra beslut. Genom att ikraftträdandet först är satt 2018 så finns det tid att fatta ett bra beslut. Spontant är min inställning att de utdelningar ni tänkt lämna till 20% beskattning de närmaste åren bör ni försöka ta ut 2017 förutsatt att ni har sparat utdelningsutrymme och bolaget inte lever på gränsen likviditetsmässigt. Det står ju er fritt att låna in de 80% som blir över efter skatt till bolaget igen, så det är bara de 20% som ”försvinner”. Sen kan ni lyfta ut pengarna skattefritt så fort likviditeten tillåter.

Glöm nu inte heller att påverka din K10 2017 genom att ta ut rätt lön 2016. Här finner ni beloppsgränser som gäller för 2016 års löneuttag.

I övrigt uppmanar jag till sunt förnuft. Utdelningar ni ej behöver ha ut kan ni låta stå i bolaget och undvika skatteavbränningen. Det går ofta utmärkt att få avkastning på dessa i verksamheten, och om man har en långsiktig syn på sitt företagande så vet man att reglerna förmodligen kommer att ändras flera gånger till innan det är dags att ta utdelning eller sälja bolaget. Vem vet? Kanske skattesatsen är 15% när det blir dags för er att avveckla?

 

bomb

 

 

Bolagsverket inför digitala årsredovisningar

Regeringen beslutade nyligen att Bolagsverket får i uppdrag att leda arbetet med att införa digital hantering av årsredovisningar.

Detta är ju självklart på tiden och det är lite förvånansvärt hur lång tid det tagit när Skatteverket legat så långt fram med sina digitala tjänster. Skatteverket är för övrigt en av parterna som kommer att delta i utvecklingen så det bådar gott.

En första delrapport ska lämnas till Näringsdepartementet den 30 oktober 2016 och uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2018.

Jag tror arbetet kommer stöta på många utmaningar med bl.a. juridik, teknik, kodifiering m.m., men jag är övertygad om att det kommer att leda till ökad kvalitet och nytta för intressenterna samt förenkling för företagare som redan köpt dyra redovisnings- och bokslutsprogramvaror.

Ser fram emot att följa, och rapportera om, detta arbete när jag nås av mer information.

digitalisering

Maximal utdelning eller spara gränsbelopp 2016?

Sitter ni med bokslutet och överväger hur mycket utdelning företaget ska lämna 2016? Observera att det finns lite extra att tänka på i år!

Det pågår sedan 2014 en omfattande utredning av 3:12-reglerna. Regeringen har tidigare meddelat att utredningen förlängs och arbetar nu utifrån att resultatet av utredningen ska presenteras i september 2016. 3:12-reglerna är ju för övrigt reglerna som styr hur mycket av kapitalvinst/utdelning från fåmansföretag som ska beskattas i kapital respektive tjänst (lön). Lite förenklat brukar man jämföra 20% skatt (kapital) och 52-57% skatt (tjänst/lön) varpå skillnaden förstås är betydande!

Jag brukar årligen upplysa om hur man genom eget löneuttag kan maximera sin K10-blankett med lågbeskattat gränsbelopp. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”3:12-reglerna försämras!” så kommer dock reglerna med största sannolikhet innebära sämre möjligheter till uttag av lågbeskattad (20%) utdelning för fåmansföretagare.

Det finns dock en stor osäkerhet kring vilka förändringar som kommer att göras och därmed också en ryktesspridning som gör att flera nog kommer att fatta dåliga beslut avseende detta. Jag har hört flera företagare som sagt att de fått råd av bl.a. några av de 4 stora revisionsbyråerna (Big 4) att maximera sin utdelning och, så gott det går, tömma sina lågbeskattade gränsbelopp 2016. Detta tycker jag är lite anmärkningsvärt då ett sådant råd kanske kan gynna någon, men absolut inte alla.

Mitt råd till er avseende detta är att låta sunt förnuft råda. Har du eller ni som ägare ett stort behov för pengarna privat och inte kan riskera att skattesatsen stiger (eller gränsbeloppen sjunker) på kort sikt, så dela ut pengarna. Finns det däremot inget sådant behov så bör man istället överväga att låta pengarna stå kvar i bolaget. Det finns ju normalt inget krav på att småföretag behöver dela ut pengarna, och vem vet; skattesatsen kanske är ännu lägre i framtiden? Då kan det vara en fördel att låta dem vara. Den stora nackdelen med att skatta fram, ibland väldigt stora, gränsbelopp är att åtminstone 20% ska betalas in till Skatteverket. Dessa 20% går ju då inte längre att få avkastning på i företaget, vilket kan vara dålig ekonomi. 

Så var på er vakt och fatta inga förhastade beslut. I värsta fall skapar denna onödiga ryktesspridning och hets så dåliga beslut att företagen blir lidande. Tänk över er egen och företagets situation och ta vid behov hjälp av er rådgivare för att simulera några olika scenarion för att se hur känsliga ni är för en försämring av nuvarande 3:12-regelverk.

money-938769_960_720

Jag är med i boken #BliDigitaltSmart!

För några månader sedan blev jag intervjuad av Tina Sayed Nestius (@tinsaynes) avseende mitt bloggande och min aktivitet i sociala medier. Tina har skrivit en bok om hur man som företag och företagare kan #BliDigitaltSmart och uppenbarligen tyckte hon att jag hade något att bidra med där, vilket är hedrande och roligt!

Häromdagen fick jag resultatet i min hand:

#BliDigitaltSmart

#BliDigitaltSmart

Boken är förstås högaktuell och den är läsvärd för de företagare, eller ansvariga hos företag, som vill lära sig lite mer om hur man kan använda Internet, sociala medier och digitala kanaler för att nå ytterligare framgång. Flera tips och berättelser från verkligheten gör att boken går att använda närmast som en checklista.

Nedan följer ett utdrag ur boken där jag och bloggen är med:

FullSizeRender

 

Utöver det så deltar jag även i avsnittet om Twitter. På tal om Twitter så kommer snart en tävling i #revisorshumor att publiceras, för att fira det obegripliga att mitt konto (@RevisorLavin) nu har över 3000 följare, så börja vässa dina ordvits-talanger!

Hur digitalt smart är ditt företag?

Sätta av tjänstepension i aktiebolag

Hur mycket kan ett aktiebolag sätta av i tjänstepension och få skattemässigt avdrag för? Jag hjälper er med hur ni ska tänka för att få maximal nytta för företaget och dess personal för pensionsavsättning och pensionskostnader.

Jag har tidigare skrivit lite om detta i mitt inlägg om ”Lägre skatt i bokslutet”, men jag tänkte fördjupa mig lite i detta inlägg. Nyckeln i diskussionen om avsättning är alltså beskattningen. Ett företag kan givetvis sätta av precis hur mycket man vill i tjänstepension till en anställd eller företagets ledare och ägare, men om man ej får avdrag för det när bolagsskatten ska beräknas så kan det bli onödigt dyrt. Den anställde påverkas inte av detta, mer än att denne för en större tjänstepension, men bolaget gör alltså.

Deklarations- och avdragsregler för arbetsgivares pensionskostnader behandlas i Inkomstskattelagen (IL) 28 kapitel. Reglerna är relativt komplexa så vid gränsfall brukar vi anlita försäkringsexperter i vårt nätverk, men något förenklat så får avdrag göras för tjänstepension i enlighet med huvudregeln eller kompletteringsregeln:

Huvudregeln
Arbetsgivaren får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp (445 000 kr år 2015). Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. Det utgör det mesta av ersättningarna från arbetsgivare inklusive skattepliktiga förmåner medan ersättningar för rena utlägg och andra skattefria ersättningar inte ingår.

Kompletteringsregeln
Kompletteringsregeln kallas ibland ”köpa ikapp”-regeln och ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av tidigare otillräckligt tryggade pensionsutfästelser. Lite förenklat innebär det att om den anställde planerar att gå i pension tidigare än normalt eller om man satt av för lite pension under delar av sitt arbetsliv så har man rätt att komplettera sin pension. T.ex. kan en företagare under de första stapplande åren ha låtit bli att sätta av till maximal pension och då får man en möjlighet att komplettera det senare när det går lite bättre för bolaget.

För att få göra en avsättning enligt kompletteringsregeln så krävs en formell utredning (lämpligen från något försäkringsbolag som tillhandahåller detta) för att styrka avdraget i deklarationen. Yrkande bör ske ”öppet” (dvs. upplysning i bolagets inkomstdeklarationen) för att slippa skattetillägg vid eventuell felberäkning.

Om man ska göra avsättningen efter räkenskapsårets utgång så gäller lite speciella regler, så då är det viktigt att det hanteras korrekt för att avdraget inte ska riskera underkännande.

För alla tjänstepensionspremier gäller som vanligt att särskild löneskatt om 24,26% utgår.

Undrar du över hur ert bolag ska hantera detta i redovisningen, deklarationen eller på annat sätt? Hör bara av er till mig så kommer jag eller någon av mina kontakter att hjälpa er.

pension

OBS! Se upp för Bolagsupplysningen!

Jag vill vidarebefordra en varning! Sajten Driva Eget upplyser om att man ska se upp med utskick från Bolagsupplysningen. Via länken till Driva Egets sida ser du mer detaljer om hur de falska dokumenten är utformade.

Dessa aktörer avser att binda upp företag på dyra och onödiga abonnemang genom att skrämmas. Det är inte särskilt ovanligt att dessa bedrägerier äger rum under sommaren när ordinarie personal är på semester, så det är viktigt att man har rutiner för att hantera dessa oärliga personer.

Nedan finner du ett exempel på hur deras blanketter kan se ut:

 

bolagsupplysningen

Att marknadsföra sig som revisor/konsult

Hur kan man marknadsföra sig som revisor/konsult? Jag vill dela med mig av lite tips som jag har haft nytta av. Många av tipsen gäller ju inte specifikt revisorsrollen utan även för konsulter generellt.

De som känner mig och följer mig vet att jag är förtjust i nätverk och marknadsföring. Denna blogg är ju ett led i detta, och det ska jag komma till längre ned. Jag har tidigare skrivit om nätverkande i inlägget ”3 enkla steg att bli en proffsnätverkare!” och varför det är så viktigt för egentligen alla verksamheter. Det inlägget summerar egentligen det viktigaste i mina tankar om marknadsföring, men jag tänkte bli lite mer utförlig här och komma med några konkreta tips.

Avgränsning nätverk/byrå/revisor

Först och främst vill jag avgränsa mig något. Som medlem av en revisionsbyrå och ett revisionsnätverk finns ju förstås byråns och nätverkets marknadsföring som huvuddel av den breda marknadsföringen där varumärke och förtroende byggs och förstärks. Jag tänkte dock inte gå in på detta här, utan istället inrikta inlägget på hur jag marknadsför mig själv. Revisorsyrket och konsultrollen är ändå värv som, i förhållande till många andra branscher, är väldigt personanknutet. Avseende revisorer beror bl.a. på att man ofta väljer en person som företagets revisor.

Marknadsföring under högsäsong

Marknadsföring är förstås något som ska ske hela tiden och på olika fronter, där man finner framgång, men för revisorer är det lite speciellt. Branschen är nämligen relativt högbelastad under perioden januari-juni då detta är den vanligaste tiden för kundföretagen att göra bokslut och deklarationer. Resterande delen av året passar därför bättre för aktiva marknadsföringsaktiviteter.

För att råda bot på detta marknadsföringsglapp under högsäsongen så är det viktigt att ha såväl aktiv som passiv marknadsföring. Passiv marknadsföring gör arbetet åt dig när du prioriterar annat än marknadsföring. Nedan kommer jag gå in på vilka aktiva respektive passiva marknadsföringsinsatser jag ägnar mig åt.

Mina främsta marknadsföringskällor

Här följer några konkreta tips kring hur jag arbetar med marknadsföring av mig själv:

Nöjda kunder – Den absolut bästa marknadsföringen är nöjda kunder. Framförallt är det genom att praktisera tipsen i ovanstående blogginlägg på våra befintliga kunder där jag genom att lyssna, se behov och dela med mig kan få mitt nätverk och växa och mina affärer att gå bättre genom att skapa mervärde för kunderna. Det skapar både fler debiterbara timmar och en mer nöjd kund.

Nöjda kunder är vår absolut vanligaste källa till merförsäljning. Om det inte är så att de själva anlitar oss för extra arbete så rekommenderar de oss till andra företagare. Detta är ett exempel på när aktiv och passiv marknadsföring samverkar och det är också därför detta är vår viktigaste och mest prioriterade kanal.

Lediga resurser – Med tanke på ovan nämnda högsäsong i branschen är det extra viktigt att ha utrymme att ta in kunder under högsäsongen. Det är tyvärr så att en del branschkollegor tar på sig alldeles för mycket arbete under denna period och då inte kan ge kunden den service som de önskar och förtjänar. Genom att hela tiden ha en balans mellan debiterbara timmar och möjlighet att ta in intressanta extrauppdrag så skapas många möjligheter. Detta är svårare om man inte har ett team omkring sig för avlastning, men i ett nätverk är det enorm konkurrensfördel.

Nätverksträffar/events – Jag deltar under ett år på uppskattat 30-40 nätverksträffar och/eller events där det finns möjlighet att träffa nya människor och potentiella kunder. Detta är utmärkta tillfällen att skapa en första kontakt. För att göra det mesta av dessa träffar är det viktigt att hitta rätt personer och att vårda dem rätt, dvs. lyssna, se behov och återkoppla.

Det första man kan göra om man finner någon särskilt intressant att samarbeta med är att ta personens kontaktuppgifter och boka in en lunch eller motsvarande för att konkretisera hur ni kan hjälpa varandra. Det är förstås mycket möjligt att ni just där och då inte ser potential i ett samarbete, men med tiden kommer det dyka upp möjligheter att använda dessa kontakter. I detta läge är ett verktyg som LinkedIn alldeles utmärkt för att ”spara” och följa kontakten, vilket jag kommer utveckla nedan.

Detta leder oss även in på de marknadsföringsaktiviteter som är mer passiva än aktiva:

Bloggen och sökmotoroptimering – Denna blogg är det senaste och mest framgångsrika i min passiva marknadsföring. Med Internets framfart har s.k. ”Content marketing” eller Innehållsmarknadsföring blivit viktigare och viktigare för att sticka ut. Genom att inrikta mig på en särskild nisch och dela med mig av information som min målgrupp söker efter så får jag besökare som har högre sannolikhet att bli kunder än med en bred marknadsföringsinsats. I skrivande stund har jag 1-2 förfrågningar varje vecka varav flera har blivit kunder eller samarbetspartners.

De allra flesta av oss använder dagligen sökmotorer som t.ex. Google för att finna information. Att sökmotoroptimera innebär att man utformar innehåll så att det hamnar så högt upp som möjligt i de olika sökmotorerna. Det är av den anledningen som denna blogg heter ”Revisor Helsingborg” med domännamnet http://www.revisorhelsingborg.se. Min avsikt med det är att få möjligheten att visa upp mig för alla som söker efter revisorer i Helsingborg. Dock söker man sällan revisor enbart på nätet utan det är mycket mer vanligt att någon av ovanstående marknadsföringsaktiviteter skapar det förtroende som krävs för att man ska bli vald som revisor. Med bloggen får jag dock möjligheten att synas på ytterligare ett ställe utan att behöva vara där rent fysiskt.

Sociala medier – Jag har redan nämnt att jag arbetar aktivt med LinkedIn. Detta är en kraftfull tjänst som kan vara allt från ett online-CV till en självuppdaterande adressbok och en direkt väg in till en bra kund. Ett tips är att söka upp personer som ligger nära dig i nätverket så blir det enklare att få en ingång genom t.ex. en gemensam bekant. Det är även ett bra verktyg för att följa upp vilka av dina kontakter som byter tjänst m.m. LinkedIn har genererat flera goda affärsförbindelser för min del.

Jag är också en flitig användare av Twitter där jag delar med mig av t.ex. nya blogginlägg här och hos andra samt av annan information som jag tycker är intressant. Twitter är ett mycket intressant medium där man kan få direktkontakt med affärsfolk, beslutsfattare och journalister. Detta har också skapat flera affärer och möjligheter för mig som aldrig hade dykt upp annars. Utöver det försöker jag fortfarande få #revisorshumor att trenda 🙂

Förutom LinkedIn och Twitter, som är lite mer affärsmässiga sociala nätverk, så använder jag också Facebook och Instagram någorlunda frekvent. I de senare delar jag dock mer sällan med mig av affärsrelaterad information. Det händer dock ibland att ett revisors-blogginlägg slinker in mellan barnbilderna. Det skadar ju inte att även dina lite närmare vänner vet vad du gör ifall de hör något intressant i sina respektive nätverk.

Övriga Internet-tjänster – Jag försöker även att synas i diverse andra online-kanaler där jag bedömer att det finns hyfsad sannolikhet för mig att bli funnen. Några exempel är Hitta, Eniro och senast en ny intressant tjänst som heter http://ekonomijuridik.se/. Den sistnämnda har jag inte mycket erfarenhet av ännu men jag har, genom Twitter, fått kontakt med personen som utvecklat tjänsten och tror definitivt att den är lovande som s.k. passiv marknadsföringskanal.

Avslutning

Hoppas att detta gett dig lite tankar och idéer kring din marknadsföring. Jag är ju absolut ingen expert och fortfarande relativt oerfaren i affärslivet, men detta är några av de verktyg jag funnit användbara.

Hur gör du för att sticka ut? Dela gärna med dig av dina tips!

nätverk

Fastighetsfrågor

Som revisor är man ofta inblandad i frågor rörande fastigheter. Det kan vara vid köp av en fastighet eller vid försäljning av en befintlig. Ofta är detta frågor som rör redovisning, beskattning och förvaltning.

Jag tänkte dela med mig lite av vilka typer av frågor vi ställs inför i samband med detta. Frågorna aktualiseras inte sällan vid transaktioner med fastigheter, men även i andra sammanhang konsulterar kunderna oss kring deras fastigheter.

Värde av fastighet

Över tid har fastigheter ofta varit en god investering för företag och ett bra komplement till en ordinarie verksamhet. Man brukar få en ganska stabil avkastning på en bra reglerad marknad och till det brukar man kunna vänta sig en värdestegring.

När en fastighet i ett bolag ska avyttras eller t.ex. uppskrivning av den ska göras i bokföringen brukar man anlita en värderingsman för att bedöma fastighetens aktuella värde, eller marknadsvärdet. Marknadsvärdet ska sedan ställas mot dels det skattemässiga värdet, men även det bokföringsmässiga värdet. Det är viktigt att hålla isär dessa tre olika värden då de kan ge väldigt olika utfall vid olika typer av beräkningar, och inget av dessa värden ska heller blandas ihop med taxeringsvärdet. Det brukar inte vara några problem att hålla isär marknadsvärdet och de övriga två, men däremot har vi ofta stött på fall där kunden varit osäker på skillnaden mellan det bokföringsmässiga och det skattemässiga värdet på fastigheten. Detta kan leda till oönskade effekter i beskattningen och/eller i redovisningen.

Det kan uppstå bokföringsmässiga och skattemässiga skillnader i värderingen av fastigheter då olika regler gäller för hur dessa får värderas. Avskrivningar är ett typfall där det i bokföringen kan vara lämpligt att skriva av en fastighet på 25 år (4%) medan det skattemässigt är fastställt att fastigheten ska skrivas av på 50 år (2%). Skattemässiga avskrivningar på fastigheter sker utifrån fastighetens typkod vilken framgår av fastighetstaxeringen. Här finns en bra länk till Skatteverkets regler avseende värdeminskningsavdrag på näringsfastigheter. Även reglerna kring förbättringsutgifter, reparationer och andra arbeten kan leda till skillnader mellan redovisning och beskattning, så där uppmanar jag till försiktighet.

Köp av fastighet

Några saker att tänka på kring köp av fastigheter:

Lagfart – Vid köp av fastighet ska lagfart tecknas inom tre månader.

Stämpelskatt – Stämpelskatt utgörs av 1,5% av fastighetens värde om en fysisk person köper den, 4,25% (höjt från 3% 2011) gäller för juridisk person. Fastighetens värde avser då taxeringsvärdet (året före det år då lagfart beviljas) eller värdet enligt intyg. Är köpeskillingen högre än båda dessa värden anses fastighetens värde vara detsamma som köpeskillingen.

Lagfart och stämpelskatt aktiveras i redovisningen med fastigheten.

Pantbrev – Kostnad för pantbrev (2%) kostnadsförs normalt, men kan även aktiveras om det kan anses vara värdehöjande eller en tillgång för en framtida köpare. Generellt tillämpar vinstdrivande bolag direktavskrivning och förlustdrivande bolag aktivering, av skatteskäl, men om det är i större omfattning (flera fastigheter) gäller det att vara konsekvent.

Markvärde i redovisningen fastställs vid inköp utifrån andel mark enligt taxeringsvärde multiplicerat med total köpeskilling (inklusive lagfart).

Försäljning av fastighet och fastighetspaketering

Vid försäljning av fastigheter brukar frågan om vilket resultat som genereras vara central, men även i vilken form försäljningen ska ske brukar vi konsultera kring.

Beräkningen av resultatet vid försäljningen utgår som ovan utifrån det skattemässiga och det bokföringsmässiga värdet. I de fall man tillämpat skattemässiga avskrivningar i bokföringen är det ofta inga problem att beräkna resultatet och skatteeffekten, men i annat fall är det viktigt att se upp.

Inte sällan paketerar man fastigheten inför en försäljning och säljer aktierna i bolaget istället för fastigheten. Vi är ofta behjälpliga i sådan paketering avseende vilka värden som ska användas, vilken formalia och vilka avtal som krävs o.s.v. Fördelen med paketering är att försäljning av dotterbolagsandelar, s.k. ”näringsbetingade andelar”, är helt skattefria.

Vinster vid försäljning av fastigheter beskattas utifrån den skattemässiga vinsten (köpeskilling minskat med skattemässigt värde) medan förluster är avdragsgilla inom den s.k. ”fastighetsfållan”. Här är det också viktigt att vara med på beskattningskonsekvensen. Redovisningsmässigt är det centralt att inte orsaka bolaget en förlust som hotar det egna kapitalet i bolaget så att bolaget hamnar i kontrollbalansskyldighet.

Övriga frågor

Andra frågor där revisorer brukar bli konsulterade är bl.a. kring moms, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Det finns en ständigt pågående politisk diskussion om fastigheter och vissa justeringar sker nästan årligen i fastighetsbeskattning så det gäller att vara påläst. Jag har tidigare skrivit om skatteplanering, och vidhåller fortsatt att man självklart ska betala skatt men inte p.g.a. att man inte är insatt i reglerna utan utifrån gällande regelverk.

Om ni har några funderingar kring er fastighet och om ni t.ex. kan tjäna på att paketera den så ta kontakt med mig. Det gäller förstås även om ni har några frågor kring bokföring eller deklaration avseende er fastighet.

Detta är inlägg 99 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fastighet

Kan företag ge gåvor?

Kan företag lämna en gåva hur som helst? Ja – och nej. Jag ska förklara lite hur du ska tänka.

Jag skrev för övrigt lite om gåvor i mitt inlägg om Crowdfunding, men där inriktade jag främst inlägget mot olika typer av crowdfunding (gräsrotsfinansiering) samt hur mottagandet redovisas och deklareras hos mottagaren. Det kan ju även vara intressant att se det ur givarperspektivet.

För fysiska personer gäller andra regler än för företag, och de tänkte jag inte gå in på här, mer än att gåvotransaktioner huvudsakligen är skattefria (sällan avdragsgilla).

När man pratar om att juridiska personer (företag) ska lämna gåvor så gäller det civilrättsliga begreppet värdeöverföring som beskrivs i Aktiebolagslagen (ABL).

Såhär står det i ABL 17 kap 5 §:
”Bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål…”

Det är alltså fritt fram att lämna gåvor civilrättsligt om dessa kriterier uppfylls.

Hur stora gåvor kan företag då ge? Det beror ju självklart på storleken på företaget när man ska ta hänsyn till ovanstående, men jag tolkar det som att det kan vara rätt betydande belopp ändå (åtminstone för mottagaren). Här kan det vara läge att även beakta de regler kring mutbrott och bestickning som finns i Brottsbalken.

OBS! Det är som vanligt viktigt att vara observant på att det som gäller civilrättsligt inte alltid gäller skatterättsligt.

Skatterättsligt gäller som huvudregel att gåvor ej är avdragsgilla (och därmed ej heller skattepliktiga hos mottagaren). För att gåvan ska vara avdragsgill (och då skattepliktig hos mottagaren) krävs en s.k. ”motprestation” från mottagaren. Då rör det istället sig om sponsring. Det är då till nytta för ens egen verksamhet genom t.ex. reklam, biljetter eller dylikt. Se mer om dessa regler hos Skatteverket, där det bl.a. framgår:

”Vid bedömningen av avdragsrätt för sponsring är gränsdragningen mot gåva av avgörande betydelse. Det föreligger inte någon gåva i de fall då den sponsrade utfört motprestationer och värdet av dessa svarat mot det lämnade sponsringsbidraget. Sponsring helt utan motprestation anses som gåva och är då inte en avdragsgill kostnad…” 

Hoppas detta klargjort både den civilrättsliga och skatterättsliga hanteringen av gåvor från företag. Har du några funderingar kring ert företags gåva så ta gärna kontakt med mig så ska jag hjälpa er resonera!

Detta är inlägg 96 av 100 i min #blogg100-medverkan.

gåva