Yttrande från revisor för omställningsstöd

Ett företag med godkänd F-skatt vars nettoomsättning minskat i väsentlig utsträckning under coronapandemin kan ha rätt till stöd för en andel av sina fasta kostnader under ett antal olika perioder under 2020 och 2021. Detta är ett välkommet stöd för många företagare som kämpar för sin överlevnad i pandemin. I flera fall löper ansökningsfristen ut nu den 30 april 2021. Har ni sett över era möjligheter att ansöka om stöd? Gör det i god tid då det kräver en hel del arbete och eventuellt ett yttrande från en revisor.

Ansök genom Skatteverkets e-tjänst

Vilka gränsvärden, definitioner och mer information samt möjlighet till ansökan finns här hos Skatteverket, som är den myndighet som hanterar dessa stöd. Skatteverket har gjort en bra sammanställning för hur man ska gå till väga för att upprätta sin ansökan. Det finns en del gränsdragningsproblem och utmaningar i vissa punkter, men i stort går det att använda Skatteverkets e-tjänst som en checklista. Om ni har frågor kring dessa kan ni vända er till mig, så kan jag se om jag kan hjälpa till.

Att tänka på angående yttrande från revisor i vissa fall

Om företaget ansöker om stöd överstigande 100 000 kronor så ska uppgifter i ansökan granskas av ett registrerat revisionsbolag eller en godkänd alternativt auktoriserad revisor (vad är skillnaden?). Det finns inget krav att det är företagets valda revisor som utfärdar yttrandet, och i många fall saknar företag som ansöker vald revisor (behöver jag revisor?).

Jag och mina kollegor har nu utfört ett antal granskningar av detta och vi kan konstatera att det är relativt långtgående krav som Skatteverket och vår branschorganisation, FAR, kommit överens om ska ha utförts för att vi ska kunna lämna vår s.k. ”Rapport över faktiska iakttagelser”. En granskning på den lägre intygandenivån tar enligt min bedömning ca 8-15h, beroende på storlek på verksamheten och kvaliteten på material som företaget upprättat (se mer nedan). Detta, i kombination kostnad för upprättande av uppgifter till ansökan, leder tyvärr till att den ersättning för administrativa kostnader om 10 000 kronor som lämnas sällan täcker den faktiska kostnaden för ansökan. Det tycker jag personligen är lite olyckligt då det drabbar företag som redan är lidande, men nu är den nivån fastställd och vi som revisorer måste förhålla oss till de lagar och förordningar som finns kring omställningsstödet för att inte riskera vår behörighet.

Förbered er inför ansökningsprocessen

Inför ansökningsprocessen är det viktigt att gå genom Skatteverkets information så att det inte visar sig att man ändå inte har rätt till stöd. Det kan annars leda till att man gjort en massa arbete med ansökan i onödan. Så kan vara fallet ifall man t.ex.:

  • inte beaktat att stödperioden och referensperioden ska vara upprättade som om det vore ett ordinarie årsbokslut, dvs. i förekommande fall innehålla fullständiga avstämningar av varulager, pågående arbete och dylika periodiseringar,
  • att man redan erhållit andra stöd för sina fasta kostnader,
  • att man beslutat om en värdeöverföring, t.ex. utdelning under den förbjudna perioden,
  • att man är på obestånd eller varit skyldig att upprätta kontrollbalansräkning,
  • att man har skulder hos Kronofogdemyndigheten,
  • att bolaget inte har tillräcklig historik,
  • att man har ett täckningsbidrag som överstiger stödet, eller
  • att koncerninterna transaktioner inte beaktats korrekt m.m.

Revisorns granskning enligt särskild överenskommelse

När man gjort förarbetet och ser att man är berättigad stöd så ska man alltså undersöka om det finns krav på revisorsyttrande som intyg på att ansökan är korrekt. Så är, som sagt, fallet om stödet beräknas till mer än 100 000 kronor. Om stödet överstiger 600 000 kronor respektive 8 000 000 kronor så krävs en mer utförlig granskning av revisorn.

Vid starten av vår granskning delger vi företagsledningen uppdragsavtalet samt en lista på de underlag vi normalt vill ha in till vår granskning. Listan kan anpassas lite beroende på t.ex. hur väl vi känner till verksamheten sedan tidigare, om t.ex. redan är valda revisorer i företaget, vad det är för typ av verksamhet m.m. Listan kan se ut ungefär som följer:

  • Kopia på ansökan.
  • SIE4-filer för 2019, 2020 och 2021.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Stödperioden.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Referensperioden.
  • Nettoomsättningssiffror för en period som visar på en nedåtgående trend.
  • 10 största kundfakturorna i Stödperioden.
  • 10 största kundfakturorna i Referensperioden.
  • 10 största kundfakturorna i månaden efter Stödperioden.
  • Specificerad sammanställning på de fasta kostnaderna man söker stöd för (viktigt att stämma av definitionen hos Skatteverket avseende vilka fasta kostnader som täcks, här ingår t.ex. även avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar).
  • 10 största enskilda posterna i sammanställningen av fasta kostnader.
  • 10 största posterna bland ”Övriga intäkter”, dvs. intäkter som ej ingår i nettoomsättningen (där bl.a. övriga stöd, försäkringsersättningar m.m. framgår).
  • Beräkning av täckningsbidrag (också enligt Skatteverkets definition, här avgår bl.a. vissa lönekostnader).
  • 10 största posterna som ligger till grund de direkta kostnaderna i beräkningen av täckningsbidraget.
  • Periodsammanställning från Skatteverket avseende löner för Stödperioden (till täckningsbidragsberäkningen).

Ju bättre, och mer korrekt, listan med underlag är sammanställd ju fortare går det för revisorn att utföra granskningen så att kostnaden kan hållas så låg som möjligt för företaget. Efter avstämning kan förhoppningsvis revisorns yttrande ”Rapport över faktiska iakttagelser” avges utan några anmärkningar och ansökan kan skickas in.

Utöver omställningsstöd finns andra stöd där revisorsyttrande kan komma att krävas. Det gäller t.ex. för förstärkt omställningsstöd, stöd för korttidsarbete (permitteringsstöd) m.m. Om ni har några frågor kring detta så hör av er till oss, så kan vi hjälpa till!

Revision vid finansiering av EU-projekt

EU finansierar diverse projekt och organisationer med medel.

Vid vissa projekt krävs intyg och/eller revisionsberättelse från en kvalificerad (godkänd eller auktoriserad – skillnad? Läs här.) revisor.

Vi har erfarenhet från flera olika projekt och hjälper gärna er med rätt handling för ert projekt. Hör bara av dig till mig så ser jag till att ni får rätt hjälp för er finansiering.

Detta är inlägg 86 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Revisorsintyg Advokatsamfundet

Arbetar du som advokat så krävs sedan 2004 professionell vidareutbildning samt ett särskilt revisorsintyg som intygar att utbildningen uppfyller Advokatsamfundets krav.

Advokatsamfundets styrelse har fastställt bl.a. att 18 timmar årlig vidareutbildning krävs. Läs mer på deras hemsida om detta.

En revisor ska bl.a. intyga att kraven på vidareutbildningen uppfyllts samt att bokföringen avseende klientmedel m.m. uppfyller de krav som Advokatsamfundet ställer på sina advokater.

Vi utfärdar denna typ av intyg och om du behöver min hjälp så tveka inte att höra av dig.

Detta är inlägg 55 av 100 i min #blogg100-medverkan.

advokat

Apportemission

Kan man bilda ett bolag utan att sätta in pengar som aktiekapital? Kanske en bil… ? Ja, det kan man faktiskt.

Jag har skrivit flera inlägg om bildande av aktiebolag och som Bolagsverket beskriver på denna länk så är det fullt möjligt att betala aktiekapitalet med egendom istället för pengar.

Apportemission, som bildning av aktiebolag med egendom som aktiekapital heter med ett annat ord, är ett av några tillfällen som kräver ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor – oavsett om bolaget bildas med en vald revisor eller ej. Styrelsen ska redogöra bl.a. för värdet av egendomen samt hur den tillförda egendomen kommer att vara till nytta för företaget, och det är det jag intygar genom att bl.a. inhämta värderingsintyg eller annat som kan styrka styrelsens redogörelse.

Det låter väl utmärkt? Njäe. Jag brukar faktiskt avråda kunder från att bilda bolag på detta sätt, trots att det annars vore ett ypperligt tillfälle för mig att tjäna ett par tusenlappar på ett relativt enkelt intyg. Anledningen till avrådandet är att bolaget ofta behöver pengarna för att sätta igång verksamheten. Om man inte har pengarna själv är det bättre att låna dem av banken då räntekostnaden (särskilt idag!) sannolikt är lägre än mitt arvode för intyget. Genom detta får bolaget 50.000 fräscha kronor att röra sig med, vilket ofta ändå är i minsta laget när man drar igång sin verksamhet. Behöver man sedan den tänkta apportegendomen i bolaget kan man sälja in den när bolaget är bildat.

I vissa fall kan man kanske tänka sig att apportemission skulle kunna vara aktuellt ändå. Jag tar gärna en diskussion med dig om detta, så tveka inte att kontakta mig via denna länk (eller längst ned på sidan) om du har frågor.

Detta är inlägg 12 av 100 i min #blogg100-medverkan.

apportegendom