Vad innebär löpande granskning och förvaltningsrevision?

Nu under hösten genomför vi revisorer ofta löpande granskning och förvaltningsrevision hos våra kunder. Vad innebär detta för det granskade företaget och blir det dyrare nu? Nej då, jag ska reda ut begreppen lite.

Till att börja med så har ca. 2/3 av Sveriges aktiebolag kalenderår som räkenskapsår, dvs. räkenskapsåret slutar den 31 december. Långt ifrån alla dessa har vald revisor som ska tillfoga sin revisionsberättelse till årsredovisningen, men i brist på annan statistik så är det i vart fall en fingervisning om att majoriteten av alla aktiebolag med vald revisor gör bokslut per den 31 december.

Då flera av dessa bolag förstås önskar bli klara med sitt bokslut så fort som möjligt efter årsskiftet så riskerar det för oss revisorer att uppstå en mängd med arbete som ska utföras kort efter årsskiftet. För att överbrygga detta så använder vi höstsäsongen, som av samma anledning som ovan normalt är lugnare för oss, till att fördela ut arbete – som ändå behöver utföras inom vårt revisionsuppdrag – till hela räkenskapsåret. Därmed leder detta normalt inte till en ökad kostnad för det granskade företaget utan i princip enbart till en högre servicenivå.

Löpande granskning, först och främst, omfattar egentligen alla granskningsinsatser som sker någon gång under året då inte den ordinarie bokslutsrevisionen är inplanerad. Bokslutsrevisionen fokuserar framförallt på bokslutet och årsredovisningen medan löpande granskning, eller löpande revision, fokuserar på rutiner hos företaget, resultatanalyser, kontoanalyser m.m. Oerhört slarvigt förenklat kan man säga att bokslutsrevisionen fokuserar på balansräkningen och den löpande revisionen fokuserar på resultaträkningen. Detta är förstås inte riktigt sant då resultat- och balansräkning förstås hänger ihop. Till detta kommer, inom vårt granskningsuppdrag, även förvaltningsrevision som går utmärkt att utföra vid den löpande revisionen.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg på bloggen om förvaltningsrevision, men jag tänkte lägga ut texten lite mer i detta inlägg för de som är intresserade av att veta mer om hur dessa moment kan gå till. Självklart anpassas de beroende på vilket företag som granskas, men jag tänkte gå genom grunderna och några exempel för de som är intresserade av att veta mer.

Förvaltningsrevision, grundar sig i det lagkrav (Aktiebolagslagen, ABL) som finns för styrelsen och eventuell verkställande direktör att svara för förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår bokföringen, som flera normalt naturligt förknippar revisorn med, som en del men även övriga delar av bolagets styrning och kontroller. Enligt ABL 9:3 ska bolagets valda revisor granska även denna del och enligt ABL 9:33 ska revisorn i sin revisionsberättelse uttala sig om huruvida styrelsen och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet eller ej.

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamöterna eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamöterna eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Det är förstås inte nödvändigtvis så att årsstämman (ägarna) är tvingade att lyssna på revisorns uttalande, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

Så hur granskar man detta då? Då förvaltningsrevision inte är en naturlig del av vår goda revisionssed, ISA (läs mer om den här), då det är en relativt särsvensk företeelse så har vår branschorganisation FAR gett ut en rekommendation (RevR 209) kring hur förvaltningsrevisionen bör gå till. Denna är relativt omfattande och svår att återge såhär, men vanligt förekommande granskningsåtgärder i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner (t.ex. fakturering, inköp, löner, bonus, tillstånd m.m.) samt test av dessa rutiner med hjälp av berörd personal.
  • Granskning av styrelseprotokoll, väsentliga beslut, eventuella tvister etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av väsentliga avtal kontra räkenskaper, bolagsordning, ägardirektiv, attestrutiner m.m.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av aktiebok.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Ovanstående lista är förstås inte heltäckande, och flera moment utförs inte alltid, utan får anpassas beroende på vilket företag som granskas. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att även vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

För er som orkat såhär långt hoppas jag att detta gett en bättre inblick i hur vi arbetar med löpande granskning och förvaltningsrevision. Om ni har funderingar så är det självklart bara att maila mig eller lägga en kommentar i kommentarsfältet.

Bloggen önskar God Jul – Topplista 2016!

Nu är det snart jul. Tack för ännu ett rekordår på bloggen! Antalet besökare växer i en rasande takt, och jag är fortsatt förvånad över hur många som hittar hit. Här hittar ni bland annat årets topplista över populära inlägg.

Häftig utveckling och många nyheter 2016

Det har varit ett händelserikt 2016 på många sätt. Jag har haft ett hektiskt och roligt år med många nya kunder till såväl mig som vår byrå Baker Tilly Helsingborg. Det är verkligen en ynnest att få träffa så många duktiga och driftiga entreprenörer samt ha fina kollegor som kan stötta i alla avseenden. Jag kan mycket väl ha världens bästa jobb!

På ekonomi-, redovisnings- och skattefronten har det också varit mycket nytt med bland annat 3:12-utredningen, Kattrumpe-stoppet samt nya och omarbetade versioner av Årsredovisningslagen, K3 och K2 (där bland annat pågående arbeten på löpande räkning enligt alternativregeln stoppades över en natt).

Att jag fått flera nya kunder samt kunnat rådge mina och byråns befintliga kunder med ovanstående förändringar har lett till att jag haft lite mindre tid för bloggen. Dock har det ändå hunnits med ett antal inlägg och antalet unika besökare per månad är nu över 5.000!

Topplista lästa inlägg 2016

Jag tänkte att årets topplista kan vara på sin plats. De mest lästa inläggen 2016 är följande (*fanfar*):

  1. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10
  2. Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?
  3. Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?
  4. Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag
  5. Starta Holding-bolag!

Några gamla godingar, och några nyheter. Det blir spännande att se vad 2017 har att erbjuda. Utfallet av 3:12-utredningens förslag är definitivt något jag kommer att rapportera om och likaså fastighetsutredningen och incitamentsutredningen om personaloptioner.

Jag ser också fram emot att höra mer från er under det kommande året och jag kommer att fortsätta dela med mig av viktiga nyheter och fördjupningar inom bland annat revisions-, redovisnings- och skatteområdet här. Troligtvis kan jag också utlova ett väldigt personligt inlägg hämtat från Twitter… Ni som vet, vet. *cliffhanger*

Hoppas att även du som läsare haft ett fantastiskt 2016. I annat fall är det bara att ta nya tag, för nu är det snart 2017. God Jul och Gott Nytt År!

10 år som revisor!

Nu är det dags att fira! LinkedIn påminde mig häromdagen om följande:

10-ar

Det är ju inte riktigt sant då jag 2010/2011 kom med i Baker Tilly då min dåvarande arbetsgivare delades upp i två olika bolag. Men det är trots allt samma gäng som 2006 anställde mig efter att jag studerat färdigt, så jag räknar det som 10 år ändå 🙂

Vad kan man då säga om mitt arbete? Jag har ju beskrivit en del av vad jag arbetar med under sidan Tjänster här på bloggen, så där finns lite mer detaljer. Men i grova drag handlar det om ett arbete där man får träffa oerhört många kompetenta och trevliga företagare och få vara en del av deras verksamhet medan de utvecklas. Just utveckling är ett nyckelord i denna bransch där man stöter på nya utmanande frågor från olika branscher och företag varenda dag vilket gör att yrket aldrig blir tråkigt. Med så många duktiga kollegor inom Baker Tilly och bland resten av mina branschkollegor så har vi enorm gemensam kompetens och en stor möjlighet att hjälpa våra kunder att bli ännu bättre.

Hoppas på många fortsatta år i branschen. Tack till alla kunder, kontakter, kollegor, läsare m.m. som gör min vardag så rolig och givande!

Antal bristfälliga bokslut ökar utan revisor!

UC har skrivit en högintressant artikel om deras utredning avseende bl.a. valda revisorer i bolag och bokslut som skickats till Bolagsverket.

De sammanfattar läget med att konjunkturen och det låga ränteläget generellt har skapat bättre förutsättningar i och lägre kreditrisk för bolagen. Man höjer dock ett varningens finger då man kunnat påvisa att antalet bokslut med uppenbara brister som skickats till Bolagsverket har ökat markant (mer än 380%!) sen revisionsplikten för mindre företag (bl.a. omsättning 3Mkr) avskaffades. Se UC’s tabell nedan:

UC_Kreditguide_2015_3

 

Detta är förstås anmärkningsvärt och något som stärker bilden av att revisionen bidrar till en ökad kvalitet i företagens årsredovisningar som ligger till grund för kreditgivares (banker, leasingbolag, kommuner, företag m.fl.) beslut. Som jag skrivit tidigare så gäller detta alltså bara uppenbara fel och inte t.ex. för högt värderade kundfordringar eller rena bedrägerier.

Det är därför förståeligt att företag som väljer bort revisorn får sämre kreditrating.

Statistiken ligger även i linje med mitt kontroversiella inlägg om att ”Avskaffa revisionsplikten” och låta marknaden/kreditgivare sätta villkoren för vilka bolag som behöver revision och ej. Har man inget behov av krediter, så kan ju Skatteverket själva sköta granskningen av det rent skattemässiga för de minsta bolagen då de har bra kontrollinstrument för det.

UC skriver vidare att: ”UC kommer noga att fortsätta följa utvecklingen för bolagen som saknar revisor…”

Har du blivit lurad av någon årsredovisning idag?

Avslut #blogg100!

…och ETTHUNDRA!

Så har jag äntligen nått inlägg 100! Jag har med detta inlägg gått i mål i #blogg100-utmaningen och därmed skrivit ett inlägg varje dag i 100 dagar. 

Det har varit en intressant resa. Som ni förstått är revisionsbranschen en bransch med stora säsongsvariationer. Vi har ofta lite mindre att göra på hösten och ofta väldigt mycket att göra på våren. De första åren var detta tufft att lära sig, men med tio år i branschen så har man vant sig. Dock tänkte jag inte längre än näsan räckte (vilket ändå är ganska långt när det gäller mig… :)) när jag gick in i denna utmaning. Just där och då hade jag lite mindre att göra så det verkade som en bra idé att ta sig an utmaningen, men det slog mig inte att det skulle innebära ca. 50-60 inlägg i värsta högsäsongen.

På grund av detta har inte alla inlägg hållit högsta kvalitet, men jag har ändå försökt att hålla uppe kvaliteten genom att skriva och förbereda inlägg på helger, tidiga morgnar samt sena kvällar. Detta har förstås inkräktat lite grann på familjetiden under en högsäsong där man ändå jobbar mycket, så ett EXTRA stort tack till min familj som stått ut med att jag bloggat lite extra denna period!

Utfall och mest populära inläggen

Bloggandet har gett resultat. Jag har ungefär fördubblat den dagliga trafiken på hemsidan och likaså att personer som kontaktat mig ”IRL” (in real life) ungefär har fördubblats. Det är häftigt att se vilken kraft en liten obskyr blogg på en av internets baksidor ändå kan generera så mycket intresse och faktiskt även kontakter och affärer.

De 10 mest populära #blogg100-inläggen under denna period (från 4 mars) har varit:

1. Börspsykologi – DÅ vänder börsen nedåt!

2. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10

3. FLASH: Sensationellt samgående!

4. Vad är en SIE-fil?

5. Jag i tidningen – igen!

6. Är Spotify avdragsgillt i företag?

7. Skillnad på revisor och redovisningskonsult

8. En (börs-)bubblas anatomi

9. Lätt att tjäna pengar på börsen!

10. Ny revisionsstandard för små företag (SASE)!

Det återstår ju att se om detta kommer bli den slutliga ställningen. Vissa inlägg har ju legat uppe kortare än andra och det är min erfarenhet att helt plötsligt kan enskilda inlägg segla väldigt högt upp i listorna för att sedan helt plötsligt dippa igen. Google har mycket kraft kring vilka bloggar som får besök och ej.

Uppdatering Tjänster

Målet från början var ju att skriva lite utifrån min vardag och de tjänster jag erbjuder. Jag har försökt hålla mig till det, men med några avstick utifrån aktualiteter och ibland rent trams. Hoppas dock att ni som läst funnit något intressant!

För att återkoppla till vilka tjänster jag erbjuder har jag länkat alla tjänster samt uppdaterat sidan med Tjänster utifrån mina inlägg.

Prenumerera

Jag vill rikta ett stort tack till alla som följt mig och jag kommer nu att återgå till ”normal” uppdateringsfrekvens på bloggen igen, vilket innebär 2-3 inlägg per månad. För att inte missa några inlägg så glöm inte att Prenumerera. Då får du ett mail varje gång jag uppdaterar sidan.

Återigen tack till alla läsare och er som tagit tid att kommentera mina inlägg!

Detta är inlägg 100 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Blogg100

Blogg100

Revision vid finansiering av EU-projekt

EU finansierar diverse projekt och organisationer med medel.

Vid vissa projekt krävs intyg och/eller revisionsberättelse från en kvalificerad (godkänd eller auktoriserad – skillnad? Läs här.) revisor.

Vi har erfarenhet från flera olika projekt och hjälper gärna er med rätt handling för ert projekt. Hör bara av dig till mig så ser jag till att ni får rätt hjälp för er finansiering.

Detta är inlägg 86 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Ny revisionsstandard för små företag (SASE)!

Det blåser friska vindar och en ny revisionsstandard är på väg att födas! Jag har fått möjligheten att vara en del av detta (se bildtext nedan) och tänkte berätta lite om vad som är på gång.

God revisionssed idag

Som jag skrivit om tidigare styrs god revisionssed av ett regelverk som branschen kommit överens om som heter ISA (International Standards On Auditing). Som framgår i inlägget är ISA också väldigt omfattande och sedan det infördes skarpt 1 januari 2011 har debatten om dess utformning pågått.

Kort bakgrund

För att nämna lite bakgrund om ISA så är det alltså en internationell revisionsstandard som används i många länder i världen för revision av såväl stora som små företag. ISA implementerades egentligen redan genom RS (Revisionsstandard i Sverige) som var en svensk översättning, och tillämpning, av ISA-regelverket. Från 2011 bestämdes dock att regelverket helt skulle harmoniera med ISA och en direktöversättning gjordes, vilken enligt undertecknad är oerhört formaliserad och svårläst.

ISA allt för omfattande

För mig som är relativt ny i branschen (snart 10 år), och som fick detta redan delvis genom högskolestudierna, så har ISA blivit vardag. Men jag har träffat på många revisorer som varit längre än mig i branschen som menar att ISA tar glädjen ur revisionen då mindre och mindre förtroende ges till revisorn och mer och mer arbete utförs genom att istället fylla i checklistor och uppfylla skall-krav (491 stycken!) som egentligen inte är relevanta för uppdraget. Det säger ju sig självt att ett regelverk som är tänkt att hantera revisionen i bolag som H&M, Volvo och Ericsson stöter på problem när det ska tillämpas på Lilla Aktiebolaget i Sverige AB med två anställda. 

600 sidor blir till 20 sidor

Som botemedel till detta kommer nu SASE (Standard for Audit of Small Entities)! Den goda revisionssed som tolkas i ISA och som där avhandlas på ca 600 (!) sidor har i första utkastet av SASE blivit 20 (!) sidor. Trots detta ska en revisionsberättelse, för huvuddelen av små företag, kunna avges med samma säkerhet som tidigare – och med en ökad tillit till revisorns professionella bedömning.

Fortsatt arbete

Nordiska Revisorsförbundet (NRF) och FAR arbetar just nu intensivt med att få genom denna revisionsstandard. Man har en mycket ambitiös och målinriktad tidplan och hoppas kunna få genom SASE redan 2016/2017. Dan Brännström skriver lite mer på sin blogg om arbetet med denna standard och arbetet med att få den accepterad hos olika instanser i Norden (och även i Världen). Inom kort är tanken att standarden ska gå ut på remissrunda till olika intressenter och min förhoppning är att de ser detta lika positivt som branschen.

SASE är bra för Världen!

Detta är inte bara bra för revisorerna och branschen. Jag vill påstå att det framförallt är bra för kunderna som inte längre kommer behöva betala för överdriven formalia utan istället kan få det mervärde de förtjänar av inspirerade och professionella revisorer som kan deras verksamhet.

Revisionerna kommer att bli mer företagsanpassade och ännu bättre vilket kommer att ge ytterligare smörjmedel för företagandet vilket gör denna revisionsstandard bra för hela Sverige (och Norden – och sen kanske Världen?). Nåja, kanske lite överdrivet, men som ni förstår är detta ett gigantiskt kliv i rätt riktning som jag och många med mig är mycket positiva till!

Jag kommer att dela med mig mer av detta arbete så fort jag nås av nyheter.

Detta är inlägg 80 av 100 i min #blogg100-medverkan.

SASE

(Den 22 april träffades en svensk fokusgrupp för att diskutera SASE i syfte att lyfta fram och bearbeta möjligheter och utmaningar med SASE. Här syns några av ”Twitter-revisorerna”, med Twitter-länkar, Bengt Skough (arbetar med revisionsfrågor för mindre företag hos FAR), Dan Brännström (generalsekreterare i FAR), Lars Ekman (Infälld, revisor på PwC i Umeå), Kim Lavin (jag…) och Erik Emilsson (VD på Revideco))

Vad är det för skillnad på revision och redovisning?

Är det någon skillnad på revision och redovisning? Ja, absolut! Låt mig förklara:

  • Revision utförs av en revisor.
  • Redovisning utförs av en redovisare/redovisningskonsult.

Så enkelt kan det vara! Vill du veta mer ingående vilka skillnader som kan finnas så är mitt inlägg ”Skillnad på revisor och redovisningskonsult” betydligt mycket mer fylligt än detta 🙂

Detta är inlägg 56 av 100 i min #blogg100-medverkan.

revisor

Halvtid i #blogg100

Phew! Då var jag framme vid inlägg nummer 50 i min #blogg100-medverkan.

Det har varit rätt intensivt måste jag erkänna. Med facit i hand var det kanske inte jättebegåvat att göra detta i samband med högsäsong i revisionsbranschen. Dock skriver jag huvuddelen av inläggen på helgen, men då jag ibland även arbetar på helgen under dessa månader så kan det bli lite stressande över den tid med familjen som man mister. Det är dock rätt skönt att bara kunna ”trycka på knappen” i veckorna och sen ibland komplettera med olika intressanta nyheter som dyker upp.

Nåväl, när 50 inlägg kvarstår så är det dessa 3 som presterat bäst av de 50 första inläggen:

1. Börspsykologi – DÅ vänder börsen nedåt! (Svar: Första veckan i oktober 2015)

2. FLASH: Sensationellt samgående! (Mitt aprilskämt :))

3. Jag i tidningen – igen! (Kändis!)

Hoppas att ni tycker att det kommer något intressant ur detta och att ni inte tvekar på att ställa frågor när det är något om detta eller annat ni funderar på. Välkommen till starten av andra halvlek i #blogg100 imorgon och tack för ert tålamod!

Detta är inlägg 50 av 100 i min #blogg100-medverkan.

halvtid

Vad är lagstadgad revision?

Som jag skrivit om tidigare i inlägget Skillnad på revisor och redovisningskonsult så blandas ofta revision och redovisning ihop. Jag ska försöka klargöra revisionen ytterligare här då det är den vanligaste tjänsten jag erbjuder.

Varför lagstadgad revision?

Revisionen är lagstadgad i syfte att fungera som smörjmedel i samhället genom att säkra att den information som företag lämnar är i allt väsentligt korrekt. Reglerna om revision finns i bl.a. Aktiebolagslagen där aktiebolag av en viss storlek har krav på sig att ha en vald revisor. Revisionen innebär bl.a. granskning av företagets redovisning i syfte att avge någon form av intyg, ofta en revisionsberättelse, som företag kan använda sig av vid t.ex. förhandling med kunder, leverantörer, banker och som fungerar som en kvalitetsstämpel gentemot Skatteverket m.fl.

I mitt inlägg Vad är revision? dras bl.a. följande slutsats om revisionen:

”Revisionens roll är alltså att bidra till ett förtroende för alla ekonomiska transaktioner i samhället och där kommer även du som privatperson samt eventuellt ditt företag in i bilden. Genom att kvalitetssäkra samhällets ekonomiska information kan alla inblandade förlita sig på information som finns tillgänglig utan att behöva sätta in egna kostsamma kontrollfunktioner som drabbar dig som slutkund eller aktör.”

I inlägget Revisor eller inte? så beskriver jag de olika rollerna jag som revisor har i företag. Vi tillhandahåller alltså fler tjänster än just den lagstadgade revisionen, men dessa återkommer jag till längre fram.

Hur utförs den lagstadgade revisionen?

Den lagstadgade revisionen ska utföras enligt god revisionssed, vilket ofta är synonymt med den internationella standarden ISA (International Standards on Auditing) som jag skrivit mer om i mitt inlägg Vad är god revisionssed?.

Kortfattat handlar det om att följa företagets beslut och redovisning under räkenskapsåret och utföra granskning av bokslut, beslut och aktiviteter vid räkenskapsårets slut. Målet är att upptäcka eventuella risker och/eller väsentliga fel i redovisningen för att säkerställa att företaget och ledningen följer aktuella lagar och regler (förvaltningsrevision).

Företaget tar vid räkenskapsårets slut fram bokslut och årsredovisning där all viktig information om företaget och företagets räkenskapsår samlas. Jag som revisor sammanställer allt material som behövs för granskning och stämmer sen av alla väsentliga posters riktighet mot underlag (revisionsbevis). Vissa underlag är t.ex. bankkontoutdrag, kund- och leverantörsreskontra, fakturor, skattekonto m.m. (substansgranskning). Vissa poster styrks genom intervjuer med personal och ledning för att säkra att bolaget har en intern kontroll som gör att de själva upptäcker fel som skulle kunna orsaka problem i redovisning eller drift (rutingranskning).

Revisionsberättelsen

När samtliga frågetecken rätats ut kan en revisionsberättelse enligt standard (ren revisionsberättelse) lämnas. Ofta upptäcks fel som rättas och därmed kan revisionsberättelsen fortfarande vara ren. I några fall upptäcks fel som antingen inte rättas eller inte går att rätta i efterhand och då lämnas en avvikande revisionsberättelse (oren revisionsberättelse).

I andra fall än lagstadgad revision kan andra intyg utfärdas än revisionsberättelsen, men de kommer jag till i ett kommande inlägg.

Hoppas detta klargjort den lagstadgade revisionen ytterligare. Ställ gärna frågor om detta väckt din nyfikenhet!

Detta är inlägg 3 av 100 i min #blogg100-medverkan.

LoveAudit