Avskaffa revisionsplikten!

Du läste rätt. Avskaffa revisionsplikten! Kontroversiell inställning från en revisor, va? Låt mig förklara.

Det har länge pågått en debatt om vilken nivå revisionsplikten ska ligga på. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”Behöver jag revisor?” så har nivån de sista åren, väldigt förenklat, inneburit att bolag med lägre omsättning än 3Mkr inte behöver ha en vald revisor. Debatten blossade upp igen i samband med valrörelsen där Centerpartiet flaggade för ytterligare ”förenkling” för småföretagare vilket bl.a. skulle höja gränsen för revisionsplikt till en omsättning på 80Mkr (!). Gränsen på 80Mkr är dock inte särskilt kontroversiell m.h.t. att det är rådande EU-praxis för revisionsplikt.

Tyvärr var det många revisorskollegor i branschen som gick i taket avseende detta, men jag menar att detta måste angripas på ett helt annat sätt. Låt mig utveckla.

Det är alldeles klart att bolag som saknar revisor ofta inkommer med sämre årsredovisningar till Bolagsverket än de bolag som har en vald revisor. Som revisor sticker detta i ögonen då vi inte bara förlorar möjligheten att sälja våra tjänster utan även får se ett samhälle som mer och mer förlitar sig på felaktig information vilket med stor sannolikhet leder till ökad risk för konkurser, försämrad transparens och minskade skatteintäkter. Detta måste förstås utredas ordentligt först, men jag kan inte se att slutsatserna skulle vara andra. Det är väl då förståeligt att revisorerna går i taket när ännu fler, och förhållandevis stora, aktiebolag ska gå denna väg? Kanske, men låt oss ta det ett steg längre.

Vad har då hänt med dessa bristfälliga årsredovisningar som skickats till Bolagsverket? Några av dem har ratats och fått inkomma med rättelser och kompletteringar, men en stor mängd går faktiskt bara genom systemet och registreras. Må vara p.g.a. okunniga handläggare, semestertider eller annat. Men! Låt oss slå fast att Bolagsverket faktiskt inte är någon kontrollerande myndighet utan de säkerställer bara att årsredovisningarna inte saknar lagstadgad information. De stämmer sannerligen inte av att bolagets kundfordringar, leverantörsskulder, intäkter eller annan väsentlig information är korrekt och kan styrkas med underlag från verkligheten. De kan, med andra ord, registrera välförpackad skit utan någon som helst tvekan och utan att de gjort något fel.

Vad händer sen då? Jo. Kreditvärderingsinstituten snappar upp denna data från Bolagsverket och behandlar den i sina system. Det finns flera exempel på kreditvärderingsinstitut, men de vanligaste är UC (Upplysningscentralen), Soliditet, Bisnode m.fl. Kreditvärderingsinstituten sätter sedan kreditrating på företaget utifrån sina avancerade algoritmer, varav många använder räkenskapsinformationen från bolagets, av Bolagsverkets registrerade och kanske helt felaktiga, årsredovisning. Bl.a. använder företag, banker, Skatteverket m.fl. sedan denna information/förpackade skit för att fatta beslut som påverkar det enskilda företaget och i förlängningen samhället.

Mitt förslag är att kreditvärderingsinstituten, politikerna, banktjänstemän, företag, revisorernas branschorganisation FAR m.fl. ska verka för att bolag som har en vald revisor och revisionsberättelsens utformning ska få bättre kreditbetyg. Alla dessa aktörer, och säkert fler, har incitament för att information som är tillgänglig för alla ska vara korrekt. Det skulle t.o.m. kunna vara så långtgående att bolag som ej har valda revisorer inte får något betyg alls. Jag menar, kanske något partiskt, att detta är den enda utvägen då informationen från dessa bolag ändå inte är tillförlitlig. 

På detta vis får kreditvärderingsinstituten agera indikator för om företag är kreditvärdiga eller inte. Vi behöver då inte längre debattera kring revisionspliktens vara eller icke vara då detta blir självreglerande. Bara företag som har behov av revision och kreditrating kommer att ha vald revisor och de andra kommer inte spela någon roll eftersom de inte har några intressenter med intresse i bolaget. Revisorn blir då inte heller en bov i dramat, och en kostnad som man kan ”förenkla” hur som helst, utan en värdesatt och efterfrågad konsult hos bolagen.

Så vad tycker ni? Upp till debatt! Jag har inte alla svar, men detta tycker jag är genialt (helt subjektivt förstås).

Sänk räntan på ditt banklån

Såhär i semestertider passar jag på att endast uppdatera som hastigast då jag läste en bra artikel om hur du kan sänka räntan på banklånet i ditt bolag. Du hittar artikeln här:

CFOWorld – 10 tips för att sänka bolagets ränta

Bland annat detta med hur man planerar soliditeten i sitt bokslut, särskilt om man har flera bolag i en koncern, har jag arbetat mycket med och det finns ofta mycket att göra inför ett bokslutsdatum för att sätta sig själv i en mer gynnsam förhandlingssituation gentemot banken när årsredovisningen är klar. Tänk därför på att diskutera detta med din revisor eller din redovisningskonsult 4-8 veckor före ert bokslutsdatum. 

Jag har tidigare bloggat om hur du kan ta itu med dåliga betalare, även då inspirerad av CFOWorld som ibland är mycket träffsäkra kring hur man konkret kan arbeta med att förbättra företagets resultat och ställning. All heder till dem för detta. Det finns mycket pengar att spara för bolaget!

Åter till sol, bad och glassar. Ha en fortsatt härlig sommar och glöm inte att det är gratis att ställa frågor i kommentarsfältet!

glass