Leasing av personbil i aktiebolag kan vara bra affär!

Många företagare undrar över fördelar och nackdelar med leasing av personbilar i aktiebolag. Jag tänkte redogöra för några av dem som vi brukar hamna i när vi diskuterar detta med våra kunder.

Kort om skattepliktiga förmåner

Först kort lite om reglerna kring leasingbilar och förmåner. Förmåner är ersättningar som en anställd kan få för utfört arbete som är i annan form än pengar (lön). Det ska röra sig om privata levnadskostnader för den anställde. Huvudregeln är att förmåner är skattepliktiga på motsvarande sätt som lön, men det finns även vissa skattefria förmåner som friskvård, arbetsredskap m.m.

Kort om leasingbilar

Flera företagare erbjuder sina anställda leasingbilar som en del av den ersättning/lön den anställde erbjuds. Denna är i huvudsak skattepliktig och hjälp med beräkning finns på Skatteverkets hemsida. I dessa avseenden är förmånsreglerna gjorda för att neutralisera effekten av att den anställde ska spara/tjäna några större belopp på detta. Det kan dock finnas andra fördelar med detta, särskilt om den anställde använder bilen mycket i tjänsten eller om bilen är förknippad med kostnader som kan tas i bolaget istället för privat.

Störst fördelar som ägare

Framförallt finns det möjlighet till fördelar om man är företagets ägare. Som ägare till företaget har man andra möjligheter än som anställd fatta beslut om vilka ersättningsnivåer som är aktuella, finansiering etc. Om man nu som ägare till bolaget bestämt sig för att ha bil genom ett företag; ska man leasa eller kanske köpa bilen? Jag brukar, beroende på företagets förutsättningar, föreslå en kombination.

Leasa först

Med dagens ränteläge finns fördelar med att först leasa bilen genom bolaget – om bolaget har god likviditet. Leasing för att halva momsen då är avdragsgill. Den största fördelen får du ofta genom att leasa bilen genom banken och inte genom t.ex. en bilhandlares finansieringsbolag, då detta generellt ger en lägre ränta – särskilt om du har en bra bankkontakt. För att få till den bästa räntan så ska du få till en så stor del ”första förhöjd leasing” som möjligt till vilken bolagets likviditet används. När denna är erlagd så återstår dels det belopp som ska amorteras av under avtalstiden (ofta 3 år) samt en del restvärde. Restvärdesdelen ska du försöka få till så låg som möjligt då det innebär att du kan dra en större del moms (inget momsavdrag på restvärdet).

Köp loss sen

När du sen haft bilen i de tre åren, som den normalt leasas, så finns ytterligare en fördel med att bolaget leasat bilen; bolaget kan köpa loss bilen till restvärdet och sen få den värderad hos en auktoriserad värderingsman för det aktuella märket (OBS! Tänk på att det ska vara ett marknadsvärde och inte ett inbytesvärde – och gärna av två oberoende värderingsmän!). Därefter kan du själv köpa ut bilen privat till värderingssumman, vilket normalt brukar vara ett förmånligt pris. Alternativet kan annars vara att använda bilen som inlösen på en ny bil när de tre åren passerat.

Detta är några sätt att göra en bra bilaffär med företaget som part. Detta är förstås generaliserat och de bästa råden kan man först ge när man vet hur företagets, ägarens och den anställdes situation värderats närmare. Förhoppningsvis gav det dig lite stöd på vägen. Fråga gärna om detta väckt några funderingar, om du behöver hjälp med bokföring eller annat kring detta.

Detta är inlägg 78 av 100 i min #blogg100-medverkan.

leasingbil

En (börs-)bubblas anatomi

Just nu är det mycket debatt kring huruvida vi befinner oss i en bubbla avseende börs, fastigheter etc.

Jag har ju tidigare skrivit lite om detta i inläggen om börspsykologi och investeringsklockan. Men är det nu vi står på toppen?

Många hävdar att så inte är fallet eftersom det inte finns några alternativa placeringar (främst p.g.a. det låga ränteläget) att få avkastningar ifrån. Därför kommer flödet in i denna typ av tillgångar att fortsätta. Självklart finns det en gräns för detta och det kommer att bli smärtsamt att summera vad som gick fel när det vänt. När det vänder brukar det gå väldigt fort och 10-20% av värden kan raderas ut på ett par dagar.

För några år sedan såg jag nedanstående bild avseende en bubblas anatomi hos Cornucopia som jag vill dela med mig av:

börsbubbla

Detta kan då jämföras med Stockholmsbörsen för perioden 2009->Idag:

OMXS30-2009-2015

Inte helt olikt va? Vad tror du? Är vi på toppen nu? Vad ser du för alternativ till börsen? Vad kommer att utlösa nästa nedåttrend? Perfekta helgfunderingar för den aktieintresserade 🙂

Jag önskar er alla en trevlig helg!

Detta är inlägg 45 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Vad menas med ränta på ränta?

Har du också hört talas om att ränta på ränta kan vara mycket effektivt över många års tid? Jag ska förklara med ett exempel. Men först lite bakgrund.

Bakgrund

För några år sedan publicerade jag ett inlägg på en annan blogg avseende just ränta på ränta. Detta blir ett urklipp ur det inlägget, men trots det låga ränteläget idag så är teorin fortfarande lika relevant.

Albert Einstein sa en gång i tiden: “The most powerful force in the universe is compound interest”. Compound interest är de engelskspråkigas sätt att säga det vi kallar “ränta på ränta” i Sverige.

Ränta på ränta förklaras enklast med en tabell, vilket du kommer att se nedan, men först ska jag dra de enkla förutsättningarna för mitt exempel.

Förutsättningar

1. Det är måndagen den 1/1 år 1, vilket just i ditt land inte är en helgdag. Du är 20 år gammal och har just vunnit 1 miljon kronor på Lotto. Jo, det är sant. Du är 20 år igen! Du tänker självklart köpa 2 stycken riktiga vrålåk om 600.000 kronor vardera och låna resterande belopp (200.000 kronor) från din generösa bank, eftersom du alltid velat vara med i TV-programmet Lyxfällan. Programledarna verkar ju så trevliga! Men en besvärlig ekonom övertalar dig att istället placera pengarna på räntebärande konto. Det utslagsgivande argumentet är förstås att tidernas mest geniale man (ödmjuke undertecknad då förstås…) skrivit om det på sin blogg.

2. Den besvärliga ekonomen tvingar dessutom dig att hålla pengarna på bankkontot i 50 år, men lovar i gengäld att pensionen är säkrad utan att du behöver sätta in några extra pengar på kontot eller öppna ditt orange’a kuvert under resten av din livstid.

3. Din generösa bank erbjuder dig en årlig ränta om 5% på ditt saldo vid årets ingång under förutsättning att du låter pengarna stå orörda på kontot fram till om 50 år. Bankens tanke är självklart att genom detta kunna få egna, och större, inkomster genom ett hyfsat okänt fenomen vid namn “fractional reserve banking” vilket ni gärna får Googla på och läsa på mer om.

4. I landet där du bor betalar man inte någon skatt på ränteinkomster och inflation förekommer heller ej. Kan tyckas konstigt, men det gör det mycket enklare att göra en tabell då.

Dessa enkla, men uttömmande, förutsättningar ger dig ränteinkomster enligt följande tabell.

Ränta på ränta i tabell

rpr

Slutsats

Inte så dåligt va? Din miljon har blivit (avrundat) 11,5 miljoner kronor på 50 år. Din gode ekonomvän, som du för övrigt känner en evig tacksamhet till och omnämner på din framtida gravsten, förklarar siffrorna för dig. De 11,5 miljonerna består av:

Insats: 1 miljon kronor.

Ränta: 1 miljon kronor x 5% x 50 år = 2,5 miljoner kronor.

Ränta på ränta: Resterande, dvs. 11,5 miljoner kronor totalt enligt tabellen – 1 miljon kronor insats – 2,5 miljoner kronor ränta = 8 miljoner kronor.

Detta är inlägg 25 av 100 i min #blogg100-medverkan.

exponential-growth

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Att sätta av vinster till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på skatten och kunna använda pengarna till annat. Hur mycket ska man då sätta av?

Jag skrev ett inlägg om hur man kan sänka sin skatt i bokslutet för några månader sedan, som blev populärt. Periodiseringsfonden är en s.k. obeskattad reserv och ofta en av de sista transaktionerna man gör i bokslutet för att påverka årets beskattning.

Först och främst är det intressant att veta hur mycket man FÅR sätta av. Aktiebolag får sätta av 25% av sin skattemässiga vinst. Den skattemässiga vinsten är vinsten före skatt justerat för eventuella poster som inte är skattepliktiga alternativt ej avdragsgilla. Avsättningar får man göra under maximalt 6 beskattningsår, sen måste de återföras till beskattning. Detta ger ju utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år.

Man ska känna till att det inte är gratis att ”låna pengar av staten”, vilket ju en avsättning till en periodiseringsfond faktiskt innebär för den skatt man skjuter på. Räntan man betalar sker i form av att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och idag därför mycket låg ur ett historiskt perspektiv. Den uppgår till 1,5% av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. 

När man nu känner till hur mycket man får lov att sätta av samt vilken beräknad räntekostnad det kommer att medföra så kan man börja överväga kring nyttan för bolaget med att frigöra denna likviditet. Kan man få avkastning på pengarna som är större än den beräknade räntan (här 1,5%) så är det ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen. 

Glöm dock inte att periodiseringsfonderna en dag ska återföras! Det ligger ju faktiskt en rätt stor skatteskuldsdel i dessa, och de ska betalas det året de återförs.

Pengar

Bokföra och deklarera Crowdfunding

Jag har den senaste tiden fått några frågor om hur s.k. Crowdfunding (svensk översättning Gräsrotsfinansiering) ska hanteras i bokföring och deklaration.

Jag läste även nyligen utmärkte Robert Sevenius (@robertsevenius på Twitter) artikel ”Gräsrotsfinansiering – En värdepappersrättslig utmaning i vardande” och tänkte att det tål att skrivas några rader om fenomenet Crowdfunding, som ju funnits ett bra tag redan.

I Sevenius artikel ovan följer detta exempel på olika typer av Crowdfunding-transaktioner:

Crowdfunding

För dem som läser hela artikeln så är det alldeles uppenbart att de olika typerna av transaktioner som Crowdfunding inbegriper kommer att leda till legala problem framöver och på sikt kommer vi att få en rättspraxis kring området som blir klarare och klarare. Denna osäkerhet och nya praxis kommer säkerligen också att spilla över på hur dessa transaktioner ska behandlas i redovisning och beskattning, varför det är extra viktigt att även nedanstående information tas med en nypa salt. Mitt bästa råd är därför att vid större crowdfunding redovisa öppet i inkomst- och skattedeklaration kring hur dessa transaktioner hanterats avseende moms och inkomstskatt. På det viset slipper man skattetillägg om det längre fram skulle visa sig vara fel sätt att hantera det på.

Min nuvarande ståndpunkt kring hantering av bokföring / moms / inkomstskatt av dessa transaktioner är som följer:

TypBokföringMomsInkomstskatt
DonationGåvointäkt/Tillskott*1Nej/NejJa/Nej*1
SponsringMarknadsföringsintäktJaJa
BelöningFörsäljningsintäktJaJa
FörköpFörsäljningsintäktJaJa
LånSkuld/RäntekostnadNej/NejNej/Avdrag
AktieEget kapitalNejNej

*1 = Vid avstämning med en skattekonsult har jag fått en öppning på att detta eventuellt skulle kunna klassas som ett ”tillskott från annan än aktieägare” och därmed bokas direkt i eget kapital utan att beskattas med bolagsskatt. Om man väljer att hantera det som ett sådant tillskott måste man definitivt upplysa om det i inkomstdeklarationen för räkenskapsåret. Det finns en ruta med ”Övriga upplysningar” där man enkelt kan skriva in detta.

Som sagt är detta min personliga ståndpunkt för tillfället. Varken lagstiftaren eller Skatteverket kommer att ge mycket för denna i din argumentation mot dem, så iaktta försiktighet. Särskilt vid större belopp!

Har du fler frågor om redovisning och beskattning av crowdfunding är du välkommen att höra av dig då jag gärna tar en diskussion om detta.

Sänk räntan på ditt banklån

Såhär i semestertider passar jag på att endast uppdatera som hastigast då jag läste en bra artikel om hur du kan sänka räntan på banklånet i ditt bolag. Du hittar artikeln här:

CFOWorld – 10 tips för att sänka bolagets ränta

Bland annat detta med hur man planerar soliditeten i sitt bokslut, särskilt om man har flera bolag i en koncern, har jag arbetat mycket med och det finns ofta mycket att göra inför ett bokslutsdatum för att sätta sig själv i en mer gynnsam förhandlingssituation gentemot banken när årsredovisningen är klar. Tänk därför på att diskutera detta med din revisor eller din redovisningskonsult 4-8 veckor före ert bokslutsdatum. 

Jag har tidigare bloggat om hur du kan ta itu med dåliga betalare, även då inspirerad av CFOWorld som ibland är mycket träffsäkra kring hur man konkret kan arbeta med att förbättra företagets resultat och ställning. All heder till dem för detta. Det finns mycket pengar att spara för bolaget!

Åter till sol, bad och glassar. Ha en fortsatt härlig sommar och glöm inte att det är gratis att ställa frågor i kommentarsfältet!

glass