Fusion av aktiebolag

Om du vill slå ihop ett eller flera aktiebolag (även andra bolagsformer) så är fusion ofta den vanligaste vägen. Reglerna om fusion av aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL) 23 kapitel.

Fusion behöver inte vara det naturliga alternativet. Ibland kan en inkråmsaffär vara det bästa valet. Men när man har som mål att överföra alla tillgångar, skulder och förpliktelser till det ena bolaget som t.ex. efter ett förvärv av en verksamhet så är fusion smidigt då man inte därefter behöver likvidera det överlåtande bolaget. Det upplöses då i samband med fusionen.

Hur går det då till? Styrelserna för de inblandade bolagen upprättar en fusionsplan där det framgår vad som kommer att hända. Fusionsplanen ska alltid granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor oavsett om bolagen har vald revisor eller ej. Det är ofta där jag kommer in i bilden då jag ska avge ett revisorsyttrande avseende fusionsplanen. Därefter ska styrelserna informera alla kända borgenärer, t.ex. bank, leverantörer etc som har fordringar på bolagen och intyga detta på en särskild handling. Beroende på förutsättningarna kan ytterligare formalia behövas.

När detta är gjort ska handlingarna skickas till Bolagsverket som då kallar på bolagens okända borgenärer vilket tar 2-3 månader. Det är också Bolagsverket som slutligen beslutar om och registrerar fusionen och här kan du få information om fusion av helägt dotterbolag, som är den vanligaste och enklaste formen av fusion.

Hur lång tid tar en fusion? Allt som allt brukar en fusion ta 4-6 månader beroende på ledtider. Processen behöver inte bli så kostsam om allt är i sin ordning.

Det finns även andra former av fusion än fusion av helägt dotterbolag, men de kommer jag avhandla längre fram.

Det finns en del utmaningar vid fusioner. Det gäller t.ex. i bolagens redovisning (beräkning av fusionsdifferens), koncernredovisning och hur fusionen ska hanteras skattemässigt. Där har vi erfarenhet från flera olika typer av fusioner och hjälper gärna till.

Detta är inlägg 87 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fusion

Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?

Det finns flera tillfällen då det kan vara intressant att känna till värdet på ett aktiebolag. Kanske är du intresserad av att sälja ditt bolag eller köpa ett annat? Kanske har du fått möjlighet att investera i ett bolag. Men hur räknar man ut värdet egentligen?

Tyvärr är svaret väldigt typiskt det svar du ofta får från en ekonom: Det beror på…

Allt handlar ju om var köpare och säljare möts, och eftersom vi alla är olika och ser olika värden i olika förvärv så går det inte att fastställa det exakta värdet på ett bolag. Men jag ska i varje fall beskriva några olika metoder som vanligtvis används för att räkna fram detta värde (rangordnat efter enkelhet där 1 är enklast och 5 är mest korrekt):

  1. Substansvärdemetod – Vid en substansvärdering tar du endast hänsyn till hur bolaget ser ut en viss dag utifrån dess balansräkning. Värdet är detsamma som det justerade egna kapitalet (eget kapital + eget kapital-andel av obeskattade reserver) plus eventuella fastställda övervärden i tillgångar minskat med uppskjuten skatt. Denna metod är ofta enbart tillämplig vid verksamheter som inte är särskilt aktiva, t.ex. fastighetsbolag etc. eller bolag som ej är vinstdrivande. Det är dock en bra, och mycket lättberäknad, grund att ha inför kommande metoder.
  2. Avkastningsvärdemetod – Avkastningsvärdering baserar sig på ett antal årsvinster, och är också en vanligt förekommande och relativt enkel metod. Man brukar använda sig av 3-5 årsvinster före skatt beroende på prognossäkerhet/konjunktur/etc, avseende bolagets resultat justerat för ”engångseffekter” som ej återkommande poster (ägartransaktioner, pensioner etc). Metoden är särskilt tillämpbar på väl inarbetade bolag med jämna resultat mellan åren.
  3. Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (enkel) – Här kombinerar man metoderna i punkterna 1 och 2 och beräknar 3-5 årsvinster efter skatt + justerat eget kapital och övervärden. Metoden är smidig för att få en snabb blick om värdet på ett bolag med någorlunda substans och pågående verksamhet.
  4. Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (svår) – I jämförelse med den enkla kombinationsmetoden så använder man här ett årligt genomsnitt av substansvärdemetoden och avkastningsvärdemetoden enligt ovanstående beräkningar. Ofta är det svåra att veta vilket snitt som ska användas, men t.ex. kan en 50/50-modell användas för att ge en bra bild av bolagets värde då resultat t.ex. fluktuerar mycket de senaste åren.
  5. Kassaflödesvärdering – Detta är den modell som ger det mest exakta värdet på bolaget utifrån beräknade framtida kassaflöden. Beräkningarna, som är komplicerade, baseras bl.a. på ägarnas avkastningskrav. Denna modell används av bankerna, som ofta är finansieringspartner i sådana här transaktioner, för att få en bild av vilka framtida amorteringsmöjligheter deras potentiella kund kommer att ha.

Detta är några av de vanligare metoderna, och de jag brukar använda mig av. Det finns självklart en uppsjö av andra metoder och många branschspecifika sådana där man t.ex. kan använda sig av nyckeltal som är viktiga för branschen.

Vilken metod som bör användas beror alltså mycket på hur verksamheten ser ut i bolaget som värderas och vilken bransch de verkar i. Jag föredrar att använda mig av metoderna 3 och 4, men vid skarpt läge så måste självklart en kassaflödesvärdering enligt metod 5 göras.

Behöver du hjälp med att värdera ditt företag så kontakta mig.

Detta är inlägg 27 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Bolagsvärdering

Vad menas med ränta på ränta?

Har du också hört talas om att ränta på ränta kan vara mycket effektivt över många års tid? Jag ska förklara med ett exempel. Men först lite bakgrund.

Bakgrund

För några år sedan publicerade jag ett inlägg på en annan blogg avseende just ränta på ränta. Detta blir ett urklipp ur det inlägget, men trots det låga ränteläget idag så är teorin fortfarande lika relevant.

Albert Einstein sa en gång i tiden: “The most powerful force in the universe is compound interest”. Compound interest är de engelskspråkigas sätt att säga det vi kallar “ränta på ränta” i Sverige.

Ränta på ränta förklaras enklast med en tabell, vilket du kommer att se nedan, men först ska jag dra de enkla förutsättningarna för mitt exempel.

Förutsättningar

1. Det är måndagen den 1/1 år 1, vilket just i ditt land inte är en helgdag. Du är 20 år gammal och har just vunnit 1 miljon kronor på Lotto. Jo, det är sant. Du är 20 år igen! Du tänker självklart köpa 2 stycken riktiga vrålåk om 600.000 kronor vardera och låna resterande belopp (200.000 kronor) från din generösa bank, eftersom du alltid velat vara med i TV-programmet Lyxfällan. Programledarna verkar ju så trevliga! Men en besvärlig ekonom övertalar dig att istället placera pengarna på räntebärande konto. Det utslagsgivande argumentet är förstås att tidernas mest geniale man (ödmjuke undertecknad då förstås…) skrivit om det på sin blogg.

2. Den besvärliga ekonomen tvingar dessutom dig att hålla pengarna på bankkontot i 50 år, men lovar i gengäld att pensionen är säkrad utan att du behöver sätta in några extra pengar på kontot eller öppna ditt orange’a kuvert under resten av din livstid.

3. Din generösa bank erbjuder dig en årlig ränta om 5% på ditt saldo vid årets ingång under förutsättning att du låter pengarna stå orörda på kontot fram till om 50 år. Bankens tanke är självklart att genom detta kunna få egna, och större, inkomster genom ett hyfsat okänt fenomen vid namn “fractional reserve banking” vilket ni gärna får Googla på och läsa på mer om.

4. I landet där du bor betalar man inte någon skatt på ränteinkomster och inflation förekommer heller ej. Kan tyckas konstigt, men det gör det mycket enklare att göra en tabell då.

Dessa enkla, men uttömmande, förutsättningar ger dig ränteinkomster enligt följande tabell.

Ränta på ränta i tabell

rpr

Slutsats

Inte så dåligt va? Din miljon har blivit (avrundat) 11,5 miljoner kronor på 50 år. Din gode ekonomvän, som du för övrigt känner en evig tacksamhet till och omnämner på din framtida gravsten, förklarar siffrorna för dig. De 11,5 miljonerna består av:

Insats: 1 miljon kronor.

Ränta: 1 miljon kronor x 5% x 50 år = 2,5 miljoner kronor.

Ränta på ränta: Resterande, dvs. 11,5 miljoner kronor totalt enligt tabellen – 1 miljon kronor insats – 2,5 miljoner kronor ränta = 8 miljoner kronor.

Detta är inlägg 25 av 100 i min #blogg100-medverkan.

exponential-growth

Förbättra likviditeten!

Det finns några enkla sätt för dig som företagare att förbättra likviditeten. Jag tänkte komma med några exempel.

Jag skrev lite om detta för snart två år sedan i mitt inlägg ”Trött på dåliga betalare?” och tänkte konkretisera och komplettera detta med några exempel på hur du kan förbättra företagets likviditet:

  1. Kredittider – Genom att sätta ett tidigare förfallodatum på dina fakturor (t.ex. 15 istället för 30 dagar) förbättrar du omedelbart din likviditet. På motsvarande sätt kan du möjligen förhandla med dina leverantörer så att du får längre tid på dig att betala deras fakturor. Allt för många bolag hamnar i en sits där de agerar bank genom att ha alldeles för lång kredittid på sina egna fakturor i kombination med att de pressas av sina leverantörer.
  2. Likviditetsbudget – Genom att upprätta en likviditetsbudget håller du koll på t.ex. amorteringar, moms, skatter m.m. som annars kan sätta käppar i hjulet för din likviditetsplanering. Vi har hjälpt många kunder med detta.
  3. Utvärdera dina kunder – Det finns mängder av kreditvärderingsinstitut samt offentlig information om företag på Internet. En del information kan man få utan att betala, och annan information kostar lite grann men detta kan du snabbt tjäna in. Om det är något som känns osäkert kring kunden fråga gärna mig då jag gör flera analyser på detta varje vecka. Vad betyder t.ex. vissa poster i bolagets årsredovisning? Vad innebär det att bolaget inte har revisor? Finns revisor som har skrivit ”orent” i revisionsberättelsen? Finns betalningsanmärkningar? Allt detta kan jag se och hjälpa dig med i er bedömning av kunden.
  4. Gör en handlingsplan – Det är lätt att blanda in känslor och tyckande när det är dags att agera mot en sen betalare. Undvik det genom att göra en handlingsplan på exakt när du ska skicka påminnelse, skicka till inkasso alternativt lämna till Kronofogden. Genom att göra det så har du lagt grunden för att alltid agera konsekvent och rättvist gentemot dina kunder. Varför ska en misskötsam kund få fördelar gentemot dina skötsamma kunder?
  5. Begär förskott/garantier – Beroende på hur du riskklassificerar din motpart så begär olika typer av säkerheter för att du ska erhålla din betalning såväl i tid som överhuvudtaget.
  6. Tydlig avbetalningsplan – Om du inte begärt förskott eller säkerhet och du och din kund kommer överens om en betalningsplan – var tydlig! Vilka tidpunkter gäller och vilka konsekvenser medför det om ytterligare förseningar uppkommer?
  7. Rätt person på rätt plats – Låt inte de kundansvariga sköta kontakten avseende sena betalningar, utan avsätt annan resurs för detta. Lämpligen sköter bolagets ekonomiansvarige dessa kontakter så att bolagets verksamhetsrelation med motparten inte försämras p.g.a. bristande betalningsrutiner hos kunden. Det kan ju vara så att bolagen i sig är rätt för varandra, men att bara betalningarna av en eller annan anledning fallerar.
  8. Inkasso-partner – För att sänka kostnaden för att själva hantera förfallna fordringar samt öka sannolikheten för betalning ska du ha en bra partner för dessa ärenden. Detta är ofta win-win för dig och din partner.
  9. Bind ej all överskottslikviditet – I välmående bolag kan det vid vissa perioder uppstå en överlikviditet. Självklart ska du söka maximal avkastning för denna, men var försiktig med att binda upp för mycket. Ta en diskussion med din bank för att få hjälp med detta.

Detta var några konkreta tips i hur du kan förbättra likviditeten i ert bolag. Det finns alldeles säkert många fler tips beroende på vilken verksamhet och ställning ert bolag har. Kontakta gärna mig för rådgivning kring detta.

Detta är inlägg 22 av 100 i min #blogg100-medverkan.

kassaflöde

Vad är lagstadgad revision?

Som jag skrivit om tidigare i inlägget Skillnad på revisor och redovisningskonsult så blandas ofta revision och redovisning ihop. Jag ska försöka klargöra revisionen ytterligare här då det är den vanligaste tjänsten jag erbjuder.

Varför lagstadgad revision?

Revisionen är lagstadgad i syfte att fungera som smörjmedel i samhället genom att säkra att den information som företag lämnar är i allt väsentligt korrekt. Reglerna om revision finns i bl.a. Aktiebolagslagen där aktiebolag av en viss storlek har krav på sig att ha en vald revisor. Revisionen innebär bl.a. granskning av företagets redovisning i syfte att avge någon form av intyg, ofta en revisionsberättelse, som företag kan använda sig av vid t.ex. förhandling med kunder, leverantörer, banker och som fungerar som en kvalitetsstämpel gentemot Skatteverket m.fl.

I mitt inlägg Vad är revision? dras bl.a. följande slutsats om revisionen:

”Revisionens roll är alltså att bidra till ett förtroende för alla ekonomiska transaktioner i samhället och där kommer även du som privatperson samt eventuellt ditt företag in i bilden. Genom att kvalitetssäkra samhällets ekonomiska information kan alla inblandade förlita sig på information som finns tillgänglig utan att behöva sätta in egna kostsamma kontrollfunktioner som drabbar dig som slutkund eller aktör.”

I inlägget Revisor eller inte? så beskriver jag de olika rollerna jag som revisor har i företag. Vi tillhandahåller alltså fler tjänster än just den lagstadgade revisionen, men dessa återkommer jag till längre fram.

Hur utförs den lagstadgade revisionen?

Den lagstadgade revisionen ska utföras enligt god revisionssed, vilket ofta är synonymt med den internationella standarden ISA (International Standards on Auditing) som jag skrivit mer om i mitt inlägg Vad är god revisionssed?.

Kortfattat handlar det om att följa företagets beslut och redovisning under räkenskapsåret och utföra granskning av bokslut, beslut och aktiviteter vid räkenskapsårets slut. Målet är att upptäcka eventuella risker och/eller väsentliga fel i redovisningen för att säkerställa att företaget och ledningen följer aktuella lagar och regler (förvaltningsrevision).

Företaget tar vid räkenskapsårets slut fram bokslut och årsredovisning där all viktig information om företaget och företagets räkenskapsår samlas. Jag som revisor sammanställer allt material som behövs för granskning och stämmer sen av alla väsentliga posters riktighet mot underlag (revisionsbevis). Vissa underlag är t.ex. bankkontoutdrag, kund- och leverantörsreskontra, fakturor, skattekonto m.m. (substansgranskning). Vissa poster styrks genom intervjuer med personal och ledning för att säkra att bolaget har en intern kontroll som gör att de själva upptäcker fel som skulle kunna orsaka problem i redovisning eller drift (rutingranskning).

Revisionsberättelsen

När samtliga frågetecken rätats ut kan en revisionsberättelse enligt standard (ren revisionsberättelse) lämnas. Ofta upptäcks fel som rättas och därmed kan revisionsberättelsen fortfarande vara ren. I några fall upptäcks fel som antingen inte rättas eller inte går att rätta i efterhand och då lämnas en avvikande revisionsberättelse (oren revisionsberättelse).

I andra fall än lagstadgad revision kan andra intyg utfärdas än revisionsberättelsen, men de kommer jag till i ett kommande inlägg.

Hoppas detta klargjort den lagstadgade revisionen ytterligare. Ställ gärna frågor om detta väckt din nyfikenhet!

Detta är inlägg 3 av 100 i min #blogg100-medverkan.

LoveAudit

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Pensionsspara till barn

Jag vill dela med mig av ett snabbt tips för de föräldrar som har planer på att pensionsspara till sitt/sina barn:

Öppna inte ett sparkonto, fondkonto eller annat i barnets namn utan i era egna namn.

Risken finns självklart att barnet inte är redo att förvalta pengarna då de fyller 18 år och har egen rätt till sitt eget konto. Det är en känslig åldersperiod och du vet inte hur barnets vanor, bekantskapskrets etc. ser ut när 18-årsdagen väl inträder. Detta kan späda på redan befintliga spänningar och leda till oönskade konsekvenser mellan dig och barnet. Det är bättre att lämna över sparandet till barnen när du känner att de är redo att förvalta pengarna. Förhoppningsvis är det på 18-årsdagen, men om det inte är det så har du åtminstone en valfrihet som förälder.

I övrigt gäller de mer generella rekommendationerna kring sparande:

  • Sparande på lång sikt bör vara i värdepapper med lite högre, men inte extrem, risk (börsaktier).
  • Sprid riskerna (flera olika aktier/branscher).
  • Var försiktiga med fondförvaltningsavgifter som blir stora belopp på många års sikt. Dessa belopp kan du istället få årlig avkastning på vilket ger en dubbelt positiv effekt.
  • Var, på samma sätt, försiktig med att göra många transaktioner köp/sälj i aktiedepån då det kan bli dyra courtagekostnader som du istället kan få avkastning på i många år. Själv försöker jag låta bli att sälja något överhuvudtaget, om det inte känns absolut nödvändigt, för att undvika onödiga courtage.
  • Försök även att hitta ett skattebilligt alternativ såsom investeringssparkonto eller kapitalförsäkring, så att du slipper betala hög skatt på en förhoppningsvis god avkastning om 15-20 år.
  • Ta hjälp av banken, men var försiktig med deras råd då de framförallt är anställda av banken. Läs mitt inlägg ”Utnyttja din bank!

Lycka till med ert sparande!

Sänk räntan på ditt banklån

Såhär i semestertider passar jag på att endast uppdatera som hastigast då jag läste en bra artikel om hur du kan sänka räntan på banklånet i ditt bolag. Du hittar artikeln här:

CFOWorld – 10 tips för att sänka bolagets ränta

Bland annat detta med hur man planerar soliditeten i sitt bokslut, särskilt om man har flera bolag i en koncern, har jag arbetat mycket med och det finns ofta mycket att göra inför ett bokslutsdatum för att sätta sig själv i en mer gynnsam förhandlingssituation gentemot banken när årsredovisningen är klar. Tänk därför på att diskutera detta med din revisor eller din redovisningskonsult 4-8 veckor före ert bokslutsdatum. 

Jag har tidigare bloggat om hur du kan ta itu med dåliga betalare, även då inspirerad av CFOWorld som ibland är mycket träffsäkra kring hur man konkret kan arbeta med att förbättra företagets resultat och ställning. All heder till dem för detta. Det finns mycket pengar att spara för bolaget!

Åter till sol, bad och glassar. Ha en fortsatt härlig sommar och glöm inte att det är gratis att ställa frågor i kommentarsfältet!

glass