Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Fråga: Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Svar: Det kan finnas avtal som styr hur mycket utdelning som får lämnas, men i grunden är gränsen det senast fastställda fria egna kapitalet. Detta utläses i försiktighetsreglerna i Aktiebolagslagen 17:3 där det bl.a. framgår att inte heller verksamhetens och bolagets framtid får äventyras av utdelningen.

Detta innebär t.ex. att ett nystartat bolag som ännu inte fastställt sin årsredovisning på årsstämma inte kan besluta om utdelning. Det innebär vidare att ett bolag som gjort ett väldigt bra resultat under innevarande år, men som saknar fastställt fritt eget kapital från tidigare år, också måste vänta till man fastställt det nya resultatet vid kommande årsstämma.

Det finns också vissa formaliakrav kring utdelningen som behöver uppfyllas och inte minst beskattningen hos mottagaren, särskilt gällande fåmansföretag, är viktig att kontrollera med din rådgivare.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vad är ett engagemangsbesked?

Fråga: Vår revisor har bett om ett engagemangsbesked. Vad är det och vad används det till?

Svar: Engagemangsbeskedet är ett dokument som går att beställa hos banken som utvisar det aktuella bolagets samtliga engagemang hos banken per ett visst datum. Det görs vanligen i samband med bokslutsdagen.

Utöver saldon på de bankkonton som bolaget har i banken framgår även information om eventuella krediter, garantier, panter, borgen, särskilda villkor (covenanter) eller dylikt som bolaget avtalat om med banken.

Revisorn efterfrågar detta för att kunna stämma av sammanställningen av engagemangen mot bolagets räkenskaper och årsredovisning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Kassaflödesanalys i K2 och K3 – vad gäller?

Vad är en kassaflödesanalys? Kassaflödesanalysen är en del av ett företags årsredovisning och/eller en koncerns koncernredovisning. Den består av en uppställning som visar in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Den fokuserar alltså mer på likvida flöden än på intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret, vilket ju är fokus i resultaträkningen. Genom att fokusera på likviditeten så är kassaflödesanalysen en viktig komplettering till informationen i resultat- och balansräkningen, som faktiskt gör att man kan förstå ett företag på ett helt annat sätt än genom att bara analysera resultat- och balansräkning. Inte minst banker och andra kreditinstitut fokuserar mycket på kassaflöden. Tidigare kallades kassaflödesanalys för övrigt för ”finansieringsanalys”.

Vilka behöver upprätta en kassaflödesanalys? Det är inte alla företag/koncerner som har krav på sig att upprätta en kassaflödesanalys. Större företag/koncerner, enligt Årsredovisningslagens definition (80Mkr omsättning m.m.) i ÅRL 1:3, är skyldiga att bifoga en kassaflödesanalys i sin års- och/eller koncernredovisning medan mindre företag får lov att göra det frivilligt.

K2 eller K3. Spelar det någon roll? Definitionen av större företag hänger ju även ihop med val av redovisningsregelverk där större företag har som krav att tillämpa K3 medan mindre företag får tillämpa K2, som är ett förenklingsregelverk, eller frivilligt tillämpa K3. Mindre företag som frivilligt tillämpar K3 behöver ej upprätta kassaflödesanalys, men får göra det frivilligt. Jag går inte in mer specifikt på skillnader mellan K2 och K3, eller för- och nackdelar med de olika regelverken, i detta inlägg. Det finns mycket material på nätet om detta redan, och eventuellt kan det återkomma här på bloggen längre fram i tiden, men inte nu utan här blir det fullt fokus på kassaflödesanalysen. Grunden för kassaflödesanalysen läggs alltså i Årsredovisningslagen medan den förtydligas i redovisningsregelverken K2 (kapitel 21) och K3 (kapitel 7). Se vidare Bokföringsnämndens Allmänna råd. Här finns även exempel på uppställningar. Jag kommer vidare främst att utgå från K3-regelverket där det är absolut vanligast med kassaflödesanalyser.

Kassaflödesanalysen kan upprättas utifrån två olika metoder; indirekt metod och direkt metod. Indirekt metod är absolut vanligast och har du läst börsbolagens årsredovisningar är det med största sannolikhet den indirekta metoden du sett. Indirekt metod är också den enda metod som är tillåten enligt K2. Kortfattat utgår indirekt metod från rörelseresultatet medan den direkta metoden utgår direkt från in- och utbetalningarna. I detta inlägg kommer jag utgå helt från den indirekta metoden.

Kassaflödena delas upp i och redovisas på 3 olika nivåer i kassaflödesanalysen: den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Lite kortfattat särskiljer de sig såhär:

  • Den löpande verksamheten visar hur bra företaget/koncernen är på att skapa kassaflöde från sin/sina huvudsakliga verksamhet/er. I mindre företag är det inte ovanligt att detta utgörs av rörelseresultatet med återläggning av avskrivningar (som ju inte är ett kassaflöde i sig) som sedan justeras med årets förändringar av rörelsekapitalet. I större företag brukar det vara aktuellt med flera justeringar av poster som inte är kassaflödespåverkande.
  • Under investeringsverksamheten redovisas t.ex. kassaflöden hänförliga till inköp eller försäljning av tillgångar, aktier eller annat som inte normalt ses som löpande verksamhet.
  • Under finansieringsverksamheten framgår kassaflöden som kommer ur t.ex. förändring av lån, nyemission, erhållna aktieägartillskott etc.

På vilken nivå ska kassaflödet redovisas? Tekniken för att fördela kassaflödena till rätt nivå är relativt teknisk och större företag använder normalt sig av ett affärssystem som är programmerat för att fånga upp dessa transaktioner och isolera dem i kassaflödesanalysen. Det är inte alltid helt solklart vilka kassaflöden som hör till vilka nivåer och det får vi ofta frågor om i vår roll som rådgivare. Det finns t.ex. problematik när man ska redovisa factoring, koncernflöden, finansiell leasing, lån och krediter m.m. men ofta finns det stöd att få i regelverken.

Hur vet man om det blivit rätt då? Summan av kassaflödena ska sedan bli ”Årets kassaflöde” som i sin tur ska vara förändringen av företagets/koncernens likvida medel från det föregående räkenskapsåret (OBS! I vissa fall kan det bli nödvändigt med avvikelse från detta och då ska det redovisas i en not). Man kan således säga, något förenklat, att kassaflödesanalysen är en rejäl notupplysning till likvida medel i balansräkningen.

Bruttoredovisning är huvudregel i alla kassaflöden. Man får alltså inte kvitta olika kassaflöden mot varandra (nettoredovisning). Det finns vissa undantag som t.ex. klientmedel, förändring av checkräkningskredit samt särskilt stor omsättning av vissa finansiella tillgångar som ska nettoredovisas. Nettoredovisning ska också göras om omläggning av ett lån görs hos samma kreditgivare utan att det leder till någon transaktion på företagets likvidkonto och samma princip gäller om man t.ex. förvärvar en materiell anläggningstillgång genom ett avbetalningskontrakt eller vid finansiell leasing (K3 7.17).

Avslut! Detta är alltså lite tankar kring vad det innebär att upprätta en kassaflödesanalys. Det finns som sagt en mängd potentiella utmaningar här, beroende på typ av företag/koncern/verksamhet, men ofta går det att få ihop en relativt bra kassaflödesanalys med ganska enkla medel och det ger viktig information om i princip alla företag. Om ni vill ha stöttning alternativt få hjälp med en förenklad kassaflödesanalys för er verksamhet så hör av er så hjälper jag gärna till!

Vad är det för skillnad på ägarintresse, intresseföretag och koncernföretag?

Har du vid bokslutsarbetet funderat över vad det är för skillnad på de olika posterna i årsredovisningen som rör de finansiella anläggningstillgångarna / andelar i företag där man har ägarintresse, intresseföretag och koncernföretag?

Detta regleras i Årsredovisningslagens 1 kapitel 4-5 §§. Klassificeringen görs utifrån avsikten med innehavet samt vilket ägande och kontroll ägarföretaget har.

Vid innehav om mindre än 20% av rösterna så redovisas andelarna normalt ej separat.

Om innehavet, oavsett storlek, bedöms vara varaktigt och gynna ägarföretagets verksamhet så ska det istället klassificeras som Ägarintressen i övriga företag. Innehav överstigande 20% av rösterna är normalt åtminstone ett ägarintresse.

Om Ägarintresse enligt ovan föreligger och ägarföretaget dessutom har ett s.k. ”betydande inflytande” över driften och styrningen i företaget så ska det klassificeras som Andelar i intresseföretag.

Om innehavet är större än 50% av rösterna, och det inte finns något annat som inskränker ägarföretagets s.k. ”bestämmande inflytande”, så ska innehavet klassificeras som Andelar i koncernföretag.

Utöver klassificering och upplysningskrav i årsredovisningen så styr detta även hur dessa innehav ska hanteras i företagets eventuella koncernredovisning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Ny revisor i Jonsters Charity

Varje revisionsuppdrag är hedrande. Men så ibland dyker det upp ett uppdrag som känns lite extra i hjärtat och som jag vill dela med mig av här på bloggen.

Igår blev jag vald som revisor för den välkända organisationen Jonsters Charity:

Jonsters Charity är en organisation vars syfte är att samla in pengar för utdelning till välgörande ändamål. Arbetet sker på ideell basis och man prioriterar utdelningar till organisationer som arbetar för barns bästa eller projekt som har direkt koppling till barn och ungdomar med utgångspunkt i Nordvästra Skåne.

Jonsters Charitys juridiska form är en insamlingsstiftelse. Insamlingsstiftelser har krav på sig att föra bokföring, upprätta årsredovisning och ha minst en vald revisor som bl.a. granskar bokföring, årsredovisning och att stiftelsens tillgångar använts i enlighet med stiftelsens ändamål.

I Sverige finns det idag ca. 2800 auktoriserade revisorer och genom en rad slumpartade händelser blev Jonsters Charity rekommenderade att ta kontakt med just mig (Tack Jonas Bengtsson! ❤), vilket nu lett till detta ärofyllda uppdrag. I skrivande stund är jag vald revisor i ca. 50 uppdrag varav huvuddelen är små och medelstora aktiebolag. Jag har genom Baker Tilly arbetat med ett antal revisioner av just insamlingsstiftelser.

Ett revisionsuppdrag innebär alltid ett ansvar, men i just insamlingsstiftelser är det extra viktigt för såväl revisor som styrelse att kunna visa att de medel som doneras till stiftelsen går till rätt ändamål. Jag känner mig hedrad att få bidra till att bibehålla detta starka förtroende ihop med Jonsters Charitys nya duktiga styrelse. Tack Jone, O’lla och Nour för förtroendet!

Bolagsverket inför digitala årsredovisningar

Regeringen beslutade nyligen att Bolagsverket får i uppdrag att leda arbetet med att införa digital hantering av årsredovisningar.

Detta är ju självklart på tiden och det är lite förvånansvärt hur lång tid det tagit när Skatteverket legat så långt fram med sina digitala tjänster. Skatteverket är för övrigt en av parterna som kommer att delta i utvecklingen så det bådar gott.

En första delrapport ska lämnas till Näringsdepartementet den 30 oktober 2016 och uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2018.

Jag tror arbetet kommer stöta på många utmaningar med bl.a. juridik, teknik, kodifiering m.m., men jag är övertygad om att det kommer att leda till ökad kvalitet och nytta för intressenterna samt förenkling för företagare som redan köpt dyra redovisnings- och bokslutsprogramvaror.

Ser fram emot att följa, och rapportera om, detta arbete när jag nås av mer information.

digitalisering

Antal bristfälliga bokslut ökar utan revisor!

UC har skrivit en högintressant artikel om deras utredning avseende bl.a. valda revisorer i bolag och bokslut som skickats till Bolagsverket.

De sammanfattar läget med att konjunkturen och det låga ränteläget generellt har skapat bättre förutsättningar i och lägre kreditrisk för bolagen. Man höjer dock ett varningens finger då man kunnat påvisa att antalet bokslut med uppenbara brister som skickats till Bolagsverket har ökat markant (mer än 380%!) sen revisionsplikten för mindre företag (bl.a. omsättning 3Mkr) avskaffades. Se UC’s tabell nedan:

UC_Kreditguide_2015_3

 

Detta är förstås anmärkningsvärt och något som stärker bilden av att revisionen bidrar till en ökad kvalitet i företagens årsredovisningar som ligger till grund för kreditgivares (banker, leasingbolag, kommuner, företag m.fl.) beslut. Som jag skrivit tidigare så gäller detta alltså bara uppenbara fel och inte t.ex. för högt värderade kundfordringar eller rena bedrägerier.

Det är därför förståeligt att företag som väljer bort revisorn får sämre kreditrating.

Statistiken ligger även i linje med mitt kontroversiella inlägg om att ”Avskaffa revisionsplikten” och låta marknaden/kreditgivare sätta villkoren för vilka bolag som behöver revision och ej. Har man inget behov av krediter, så kan ju Skatteverket själva sköta granskningen av det rent skattemässiga för de minsta bolagen då de har bra kontrollinstrument för det.

UC skriver vidare att: ”UC kommer noga att fortsätta följa utvecklingen för bolagen som saknar revisor…”

Har du blivit lurad av någon årsredovisning idag?

Bolagsverket hjälper dig!

Bolagsverket är en statlig myndighet som ansvarar för att registrera företag och ta emot årsredovisningar från dessa. De hjälper även till med många andra tjänster kring detta.

Som revisor arbetar man mycket med Bolagsverket, som finns i Sundsvall och har ca 500 anställda. Vi hjälper företagare att registrera företag, administrera företag och söka information om andra företag. Bolagsverket ansvarar även för att registrera uppgift om företagens revisor.

Mycket kontakt med Bolagsverket idag sker per post och telefon, men på senare år har Bolagsverket genom utmärkta tjänsten, och samarbetet med Skatteverket och Tillväxtverket, verksamt.se förenklat för många företagare i enklare ärenden kring deras företagande.

Min personliga uppfattning om Bolagsverket är att de är tillmötesgående och vill väl, men att deras digitala tjänster ligger rätt långt efter t.ex. Skatteverkets. Detta utreds dock med jämna mellanrum och förhoppningsvis kan vi snart leva i en framtid där även Bolagsverket hanterar mer och mer ärenden digitalt och t.ex. årsredovisningar registreras helt digitalt. Detta kommer skapa en bättre service, förenklad och mer effektiv hantering, större sökbarhet m.m. vilket är i takt med tiden.

Berätta gärna om din erfarenhet av Bolagsverket!

Detta är inlägg 76 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bolagsverket

Vad betyder revisionsberättelsen?

Revisionsberättelsen är slutmålet för en ISA-revision enligt god revisionssed. Det är en kvittens på att ett företag och en årsredovisning, i allt väsentligt, går att lita på.

I revisionsberättelsen uttalar revisorn sig om årsredovisningen, balans- och resultatrapporten samt huruvida styrelsen och verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret eller inte. Dessa uttalanden ger ägarna en vägledning (inte bindande) kring hur de ska fatta sina beslut på årsstämman.

Bolagsverket granskar inte innehållet i årsredovisningen

Finns ingen revisionsberättelse, som kan vara fallet för mindre och nystartade företag, så kan det som står i årsredovisningen vara sant, men det finns ingen som intygar det. Bolagsverket, som ju bara registrerar detta, granskar inte mer än själva uppställningsformen – inte innehållet. Det finns alltså möjlighet för de med smutsigt mjöl i påsen att blåsa upp omsättning, vinster och andra viktiga tal utan att någon säger emot dem. De kan sedan, utifrån dessa påhittade siffror, få positiv rating hos flera kreditvärderingsinstitut vilket kan leda till att någon kreditgivare, investerare eller annat kan fatta helt felaktiga beslut. Detta har redan hänt och kommer att hända igen.

Läs först och främst påteckningen i årsredovisningen

För några år sedan ändrades utseendet på revisionsberättelsen ganska drastiskt. Beroende på vilken mall man använde så kunde detta för många innebära bl.a. att en ”ren revisionsberättelse” (enligt standardutformning) blev på två sidor istället för en som tidigare. De flesta slutade i samband med detta också kursivera text som var ”oren”, vilket gav en kritik om att revisionsberättelsen blev väldigt svårläst.

I samband med detta kampanjade branschen lite grann och försökte beskriva hur revisionsberättelsen skulle läsas, men konsensus landade rätt snabbt i att intressenterna skulle läsa revisorspåteckningen i årsredovisningen (sista sidan, vid underskrifterna) istället för att läsa revisionsberättelsen. Det ska nämligen framgå i påteckningen om revisionsberättelsen avviker från standardutformningen (är oren). Om den sen är oren så kan man ta itu med revisionsberättelsen, förslagsvis med hjälp av en revisor som hjälper till att förstå vad som inte står rätt till.

Ny revisionsberättelse igen?

Nu när intressenterna och branschen börjat vänja sig vid denna revisionsberättelsen så kommer det en ny (först och främst för börsnoterade företag). Den ska alltså bli mer ännu mer fyllig, företagsspecifik samt lyfta fram de särskilda utmaningarna (KAM – Key Audit Matters) med revisionen i det reviderade bolaget.

Själva grundtanken tycker jag är bra, särskilt för noterade bolag, men praktiskt tror jag att denna revisionsberättelse kommer bli något av en mardröm. Jag tror att rädslan att skada bolaget kommer att göra branschen väldigt försiktig i denna rapportering, och då kommer kanske värdet inte vara detsamma som i teorin. Detta är lite synd tycker jag då det återigen skapar en otrygghet hos intressenterna.

Vad tycker du som intressent? Less is more? Eller more is more?

Detta är inlägg 73 av 100 i min #blogg100-medverkan.

revisionsberättelse

Vilken företagsform är bäst?

Går du/ni i valet att starta ditt egna bolag? Vilken företagsform ska man välja och varför?

Ett klassiskt ekonomsvar är ju: ”Det beror på…”, men det går delvis att schablonisera. För det första utesluter jag i detta inlägg alla typer av föreningar, då det ofta är mer naturligt när det är en förening man ska ha (=många medlemmar).

Detta inlägg går ju att göra fantastiskt långt och fylligt, men jag tänkte för ovanlighetens skull koka ner det till en oerhörd förenkling. Följande förenklade bild gäller kring start av:

Enskild firma

  • Du kommer inte ha behov av externa ägare/externt insatskapital. Endast en ägare tillåts i enskild firma.
  • Du har en verksamhet som kommer att omsätta kring en halv miljon kronor (och har ingen lön från annan tjänst). Skattemässigt är då en enskild firma OK, men när du går över detta så måste du ombilda till aktiebolag för att inte skatta bort allt för mycket i statlig inkomstskatt.
  • Din verksamhet är relativt riskfri. Eftersom den enskilda firman inte formellt är en juridisk person så står du själv betalningsansvaret vid en större tvist eller dylikt.
  • Du har inget behov/önskemål om insyn i företaget. Ditt bokslut offentliggörs ej och är därför något enklare och mindre tidskrävande att ta fram. Tyvärr brukar den extra tidsåtgången inkomstdeklarationen kräver äta upp den förstnämnda tidsvinsten.
  • Du ser fördelar med att ha företagande och privat ekonomi i samma sfär. I en enskild firma kan man använda pengarna i företaget för egen räkning på ett annat sätt än t.ex. i ett aktiebolag där låneförbudet gäller strikt.

Handelsbolag/kommanditbolag

  • Ni är minst två ägare.
  • Ni förväntar er inte ett överskott om mer än ca. en halv miljon vardera. Beskattningen sker hos bolagsmännen, och kan annars bli hög med den statliga inkomstskatten. Även här går det dock utmärkt att ombilda till aktiebolag om man märker att det tar fart.
  • Ni vill ha möjlighet att enkelt ansluta fler ägare alternativt ta bort ägare utan att behöva krångla med aktier och aktiekapital.

Aktiebolag

  • Du bedriver en verksamhet med något mått av risk och kan ha nytta av att undgå det personliga betalningsansvaret vid tvist, konkurs eller dylikt.
  • Du har 50.000kr att sätta in som aktiekapital (läs mer här om bolagsbildning) och vet även att detta inte är en ”kostnad” utan pengar som bolaget kan använda direkt.
  • Du är mån om att din verksamhet framstår som professionell och möjliggör insyn genom bolagets årsredovisning vilket ofta behövs vid t.ex. extern finansiering, försäljning eller liknande.

Som ni kanske märker ovan och i mina tidigare inlägg så är jag väldigt pro-aktiebolag om man vill ha någon större verksamhet i sitt bolag. Det finns då väldigt stora fördelar med aktiebolag såväl skattemässigt som kosmetiskt (årsredovisning som visitkort m.m.).

Bolagsverket och Skatteverket har lite mer detaljerad information på området, men detta är mina högst schabloniserade och förenklade tumregler om hur ni kan tänka.

Detta är inlägg 59 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Företagsform