Tidningsartikel med mig om crowdfunding

Ett av de mer populära inläggen på denna blogg är det jag skrev om att bokföra och deklarera crowdfunding för ungefär ett och ett halvt år sedan. Det har haft väldigt många besökare och flera av dem har ställt frågor till mig om hur de ska hantera crowdfunding i sina företag.

Den senaste frågan kom dock från en journalist som skrev en artikel om Skatteverkets ställningstagande avseende hur crowdfunding ska betraktas ur ett momsperspektiv för vår branschtidning Resultat. Hon undrade om jag ville vara med och komma med mina synpunkter på ställningstagandet. Sagt och gjort och så här blev det (klicka för större):

Crowdfunding

 

 

Kan företag ge gåvor?

Kan företag lämna en gåva hur som helst? Ja – och nej. Jag ska förklara lite hur du ska tänka.

Jag skrev för övrigt lite om gåvor i mitt inlägg om Crowdfunding, men där inriktade jag främst inlägget mot olika typer av crowdfunding (gräsrotsfinansiering) samt hur mottagandet redovisas och deklareras hos mottagaren. Det kan ju även vara intressant att se det ur givarperspektivet.

För fysiska personer gäller andra regler än för företag, och de tänkte jag inte gå in på här, mer än att gåvotransaktioner huvudsakligen är skattefria (sällan avdragsgilla).

När man pratar om att juridiska personer (företag) ska lämna gåvor så gäller det civilrättsliga begreppet värdeöverföring som beskrivs i Aktiebolagslagen (ABL).

Såhär står det i ABL 17 kap 5 §:
”Bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål…”

Det är alltså fritt fram att lämna gåvor civilrättsligt om dessa kriterier uppfylls.

Hur stora gåvor kan företag då ge? Det beror ju självklart på storleken på företaget när man ska ta hänsyn till ovanstående, men jag tolkar det som att det kan vara rätt betydande belopp ändå (åtminstone för mottagaren). Här kan det vara läge att även beakta de regler kring mutbrott och bestickning som finns i Brottsbalken.

OBS! Det är som vanligt viktigt att vara observant på att det som gäller civilrättsligt inte alltid gäller skatterättsligt.

Skatterättsligt gäller som huvudregel att gåvor ej är avdragsgilla (och därmed ej heller skattepliktiga hos mottagaren). För att gåvan ska vara avdragsgill (och då skattepliktig hos mottagaren) krävs en s.k. ”motprestation” från mottagaren. Då rör det istället sig om sponsring. Det är då till nytta för ens egen verksamhet genom t.ex. reklam, biljetter eller dylikt. Se mer om dessa regler hos Skatteverket, där det bl.a. framgår:

”Vid bedömningen av avdragsrätt för sponsring är gränsdragningen mot gåva av avgörande betydelse. Det föreligger inte någon gåva i de fall då den sponsrade utfört motprestationer och värdet av dessa svarat mot det lämnade sponsringsbidraget. Sponsring helt utan motprestation anses som gåva och är då inte en avdragsgill kostnad…” 

Hoppas detta klargjort både den civilrättsliga och skatterättsliga hanteringen av gåvor från företag. Har du några funderingar kring ert företags gåva så ta gärna kontakt med mig så ska jag hjälpa er resonera!

Detta är inlägg 96 av 100 i min #blogg100-medverkan.

gåva

Revisor till projekt för Arvsfonden

Allmänna arvsfonden (Arvsfonden), som bl.a. får sina medel från avlidna utan ärvande, finansierar nyskapande och utvecklande projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

För att säkerställa att projekt som finansieras med medel ur Arvsfonden hanteras korrekt så ska granskning av dessa ske av en kvalificerad (godkänd eller auktoriserad) revisor.

Vi utfärdar denna typ av granskning och om du behöver min hjälp så tveka inte att höra av dig till mig.

Detta är inlägg 79 av 100 i min #blogg100-medverkan.

arvsfonden

Hur ska jag finansiera företaget?

Du har en kanonidé och vill dra igång en verksamhet eller kanske redan ett fint företag som skulle växa ännu mer med en expansion. Detta kräver förstås finansiering i någon form.

Jag läste en utmärkt artikel hos Visma i morse: ”Finansiering: Så får du banken att älska din idé” som jag vill dela med mig av.

Jag har även skrivit lite om likviditet och finansiering tidigare i mitt inlägg: ”Förbättra likviditeten!”.

Detta är inlägg 77 av 100 i min #blogg100-medverkan.

finansiering

Företagsförvärv

Vad ska man tänka på vid företagsförvärv?

Pris

En viktig sak är förstås prislappen, vilket jag skrivit om tidigare i mitt inlägg ”Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?”.

Aktier eller inkråm?

En annan sak är i vilken form man köper företaget, dvs. om man ska köpa aktierna i företaget eller om man ska köpa ”inkråmet”, dvs. enbart tillgångarna och verksamheten. Här beror det lite på hur välskött företaget har varit. Ser man någon risk i att det kan finnas dolda fel, skelett i garderoben, hundar begravna osv. så kan det vara en fördel att bara förvärva inkråmet. I annat fall kan det vara smidigt att förvärva aktierna.

Tidpunkt

Finns det fördelar med att göra förvärvet före eller efter ett årsskifte? Absolut, inte minst skattemässigt så är tidpunkten viktig att tänka på.

Hinder

Finns det några hinder för förvärvet? Har t.ex. säljaren pantsatt sina aktier utan att ha koll på det? Är säljaren inte ensam ägare och omfattas av förbud att sälja vidare aktierna?

Risk

Hur säkerställer du att du betalar rätt pris? Ett tips är att dela upp köpeskillingen i en fast och en rörlig del. Den rörliga delen, som kan vara resultatbaserad, ger dig en ”krockkudde” ifall det skulle visa sig att förvärvet inte går som du tänkt dig. Detta går att göra så att det är ett incitament för både säljaren och köparen och därför ofta relativt lätt att förhandla sig till.

Garantier

Vad behöver du kräva av säljarna för att garantera att ditt övertagande blir bra? Är bolaget och räkenskaperna i ordning? Finns det några nyckelpersoner du vill ha med dig i förvärvet? Är några avtal särskilt viktiga för dig? Detta är viktigt att reglera i avtalet.

Juridisk och ekonomisk hjälp

Har du någon som kan hjälpa dig med juridiken, finansieringen och ekonomin i förvärvet? I varje affär av lite större karaktär så rekommenderar jag (självklart) att ta hjälp med att skriva avtal, ta fram överlåtelsehandlingar samt beräkna värde m.m. Det finns flera rådgivande advokater, banker och revisorer som kan hjälpa dig att undvika de värsta snedstegen. Det är tillräckligt utmanande ändå att ta över en verksamhet, så detta stöd kommer du att behöva.

Detta är inlägg 64 av 100 i min #blogg100-medverkan.

företagsförvärv

Vad menas med ränta på ränta?

Har du också hört talas om att ränta på ränta kan vara mycket effektivt över många års tid? Jag ska förklara med ett exempel. Men först lite bakgrund.

Bakgrund

För några år sedan publicerade jag ett inlägg på en annan blogg avseende just ränta på ränta. Detta blir ett urklipp ur det inlägget, men trots det låga ränteläget idag så är teorin fortfarande lika relevant.

Albert Einstein sa en gång i tiden: “The most powerful force in the universe is compound interest”. Compound interest är de engelskspråkigas sätt att säga det vi kallar “ränta på ränta” i Sverige.

Ränta på ränta förklaras enklast med en tabell, vilket du kommer att se nedan, men först ska jag dra de enkla förutsättningarna för mitt exempel.

Förutsättningar

1. Det är måndagen den 1/1 år 1, vilket just i ditt land inte är en helgdag. Du är 20 år gammal och har just vunnit 1 miljon kronor på Lotto. Jo, det är sant. Du är 20 år igen! Du tänker självklart köpa 2 stycken riktiga vrålåk om 600.000 kronor vardera och låna resterande belopp (200.000 kronor) från din generösa bank, eftersom du alltid velat vara med i TV-programmet Lyxfällan. Programledarna verkar ju så trevliga! Men en besvärlig ekonom övertalar dig att istället placera pengarna på räntebärande konto. Det utslagsgivande argumentet är förstås att tidernas mest geniale man (ödmjuke undertecknad då förstås…) skrivit om det på sin blogg.

2. Den besvärliga ekonomen tvingar dessutom dig att hålla pengarna på bankkontot i 50 år, men lovar i gengäld att pensionen är säkrad utan att du behöver sätta in några extra pengar på kontot eller öppna ditt orange’a kuvert under resten av din livstid.

3. Din generösa bank erbjuder dig en årlig ränta om 5% på ditt saldo vid årets ingång under förutsättning att du låter pengarna stå orörda på kontot fram till om 50 år. Bankens tanke är självklart att genom detta kunna få egna, och större, inkomster genom ett hyfsat okänt fenomen vid namn “fractional reserve banking” vilket ni gärna får Googla på och läsa på mer om.

4. I landet där du bor betalar man inte någon skatt på ränteinkomster och inflation förekommer heller ej. Kan tyckas konstigt, men det gör det mycket enklare att göra en tabell då.

Dessa enkla, men uttömmande, förutsättningar ger dig ränteinkomster enligt följande tabell.

Ränta på ränta i tabell

rpr

Slutsats

Inte så dåligt va? Din miljon har blivit (avrundat) 11,5 miljoner kronor på 50 år. Din gode ekonomvän, som du för övrigt känner en evig tacksamhet till och omnämner på din framtida gravsten, förklarar siffrorna för dig. De 11,5 miljonerna består av:

Insats: 1 miljon kronor.

Ränta: 1 miljon kronor x 5% x 50 år = 2,5 miljoner kronor.

Ränta på ränta: Resterande, dvs. 11,5 miljoner kronor totalt enligt tabellen – 1 miljon kronor insats – 2,5 miljoner kronor ränta = 8 miljoner kronor.

Detta är inlägg 25 av 100 i min #blogg100-medverkan.

exponential-growth

Bokföra och deklarera Crowdfunding

Jag har den senaste tiden fått några frågor om hur s.k. Crowdfunding (svensk översättning Gräsrotsfinansiering) ska hanteras i bokföring och deklaration.

Jag läste även nyligen utmärkte Robert Sevenius (@robertsevenius på Twitter) artikel ”Gräsrotsfinansiering – En värdepappersrättslig utmaning i vardande” och tänkte att det tål att skrivas några rader om fenomenet Crowdfunding, som ju funnits ett bra tag redan.

I Sevenius artikel ovan följer detta exempel på olika typer av Crowdfunding-transaktioner:

Crowdfunding

För dem som läser hela artikeln så är det alldeles uppenbart att de olika typerna av transaktioner som Crowdfunding inbegriper kommer att leda till legala problem framöver och på sikt kommer vi att få en rättspraxis kring området som blir klarare och klarare. Denna osäkerhet och nya praxis kommer säkerligen också att spilla över på hur dessa transaktioner ska behandlas i redovisning och beskattning, varför det är extra viktigt att även nedanstående information tas med en nypa salt. Mitt bästa råd är därför att vid större crowdfunding redovisa öppet i inkomst- och skattedeklaration kring hur dessa transaktioner hanterats avseende moms och inkomstskatt. På det viset slipper man skattetillägg om det längre fram skulle visa sig vara fel sätt att hantera det på.

Min nuvarande ståndpunkt kring hantering av bokföring / moms / inkomstskatt av dessa transaktioner är som följer:

TypBokföringMomsInkomstskatt
DonationGåvointäkt/Tillskott*1Nej/NejJa/Nej*1
SponsringMarknadsföringsintäktJaJa
BelöningFörsäljningsintäktJaJa
FörköpFörsäljningsintäktJaJa
LånSkuld/RäntekostnadNej/NejNej/Avdrag
AktieEget kapitalNejNej

*1 = Vid avstämning med en skattekonsult har jag fått en öppning på att detta eventuellt skulle kunna klassas som ett ”tillskott från annan än aktieägare” och därmed bokas direkt i eget kapital utan att beskattas med bolagsskatt. Om man väljer att hantera det som ett sådant tillskott måste man definitivt upplysa om det i inkomstdeklarationen för räkenskapsåret. Det finns en ruta med ”Övriga upplysningar” där man enkelt kan skriva in detta.

Som sagt är detta min personliga ståndpunkt för tillfället. Varken lagstiftaren eller Skatteverket kommer att ge mycket för denna i din argumentation mot dem, så iaktta försiktighet. Särskilt vid större belopp!

Har du fler frågor om redovisning och beskattning av crowdfunding är du välkommen att höra av dig då jag gärna tar en diskussion om detta.

Sänk räntan på ditt banklån

Såhär i semestertider passar jag på att endast uppdatera som hastigast då jag läste en bra artikel om hur du kan sänka räntan på banklånet i ditt bolag. Du hittar artikeln här:

CFOWorld – 10 tips för att sänka bolagets ränta

Bland annat detta med hur man planerar soliditeten i sitt bokslut, särskilt om man har flera bolag i en koncern, har jag arbetat mycket med och det finns ofta mycket att göra inför ett bokslutsdatum för att sätta sig själv i en mer gynnsam förhandlingssituation gentemot banken när årsredovisningen är klar. Tänk därför på att diskutera detta med din revisor eller din redovisningskonsult 4-8 veckor före ert bokslutsdatum. 

Jag har tidigare bloggat om hur du kan ta itu med dåliga betalare, även då inspirerad av CFOWorld som ibland är mycket träffsäkra kring hur man konkret kan arbeta med att förbättra företagets resultat och ställning. All heder till dem för detta. Det finns mycket pengar att spara för bolaget!

Åter till sol, bad och glassar. Ha en fortsatt härlig sommar och glöm inte att det är gratis att ställa frågor i kommentarsfältet!

glass