Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag

Har du ett fåmansföretag och är klar med ditt företagande och vill få möjlighet att få ut dina pengar till en lägre skattesats? Då kanske ett s.k. ”trädabolag” är något för dig.

Att vara klar med sitt företagande kan vara ett slarvigt begrepp, men det kan röra sig om t.ex. pension, dålig lönsamhet, exit vid försäljning etc. När man kommit till denna punkt brukar det vara intressant att planera hur man ska få ut de återstående pengarna. Det behöver dock inte vara så att man nödvändigtvis behöver plocka ut pengarna vilket jag ska komma till längre ned.

Det finns några olika sätt att avsluta en verksamhet vilket jag skrivit lite om i inläggen ”Generationsskifte” och ”Likvidation av aktiebolag”. Har du varit aktiv i verksamheten så beskattas du med stor sannolikhet på din K10-blankett för kvalificerade andelar (som jag skrivit mycket om tidigare) med 20% upp till gränsbeloppet och som tjänsteinkomst (30-57%) för resten. Om du inte har ett högt gränsbelopp kan skattesituationen alltså bli mycket ogynnsam här. Dags för lite skatteplanering! 🙂

Har du däremot inte varit aktiv i verksamheten (okvalificerade andelar), så finns möjlighet att plocka ut all utdelning, eller vinst vid försäljning, till 25% skatt, vilket deklareras på blankett K12. Definitionerna av huruvida andelarna är kvalificerade eller okvalificerade är mycket komplicerade och hittas i Inkomstskattelagens 57 kapitel. Väldigt förenklat brukar man säga att om man varit helt passiv under de 5 (därav benämningen 5:25 – 5 år 25%) senaste hela beskattningsåren så har man okvalificerade andelar oavsett om de varit kvalificerade innan eller ej, men de kan alltså vara okvalificerade tidigare än så. Det går inte heller att vara passiv i ett bolag medan man är aktiv i ett annat företag, där man äger andelar, som bedriver ”samma eller likartad verksamhet”. Vi rekommenderar alltid våra kunder att ta hjälp av en skattekonsult i den mån det finns minsta osäkerhet kring dessa regler.

Det ska nämnas att dessa regler (3:12-reglerna) är under lupp för tillfället och inom kort sannolikt förändras. Det kan vara vettigt då de skapat ett relativt osäkert rättsläge.

Men, måste ni verkligen plocka ut pengarna? Varför skatta i onödan? Man ska alltid överväga om man verkligen ska plocka ut pengarna eller om man istället ska låta dem stå och få avkastning i aktiebolaget. Om man plockar ut dem och skattar av 25% eller mer så är ju skatten som du betalar en stor del som du istället skulle kunna få årlig avkastning på. Ett aktiebolag är faktiskt ett perfekt pensionssparande vari man kan utföra rätt mycket fria handlingar. Överväg därför alltid noga om det verkligen är en fördel att skatta av pengarna bara för att du ska få in dem på ditt privata bankkonto.

Detta är en av många skattefrågor vi är vana att få från våra kunder. Undrar du över er situation? Ta en kontakt så hjälps vi åt att se vad som finns för möjligheter!

Detta är inlägg 84 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Okvalificerad

K10 – kvalificerade andelar i fåmansföretag

Det har blivit dags att lämna in din privata inkomstdeklaration och Skatteverket förväntar sig att du lämnar blankett K10 eftersom du äger andelar i ett fåmansföretag. Vad gör du? Tar kontakt med en revisor (eller redovisningskonsult) förstås!

K10-blanketten är förmodligen en av de vanligaste konsultinsatserna revisorn anlitas för av sina revisionskunder. Detta för att uppgiften är så tätt besläktad med andelsägarens företag.

Definitionen på fåmansföretag

Definitionen på ett fåmansföretag är, förenklat, ett aktiebolag där 4 personer (eller färre) kontrollerar mer än 50% av rösterna i bolaget. Läs mer om definitionen hos Skatteverket, vid intresse.

Kvalificerade andelar?

Kvalificerad eller okvalificerad andel då? Ja, det är inte alltid helt givet att företagaren ska lämna blankett K10 (kvalificerade andelar). Om ägaren, väldigt förenklat, inte är aktiv i bolaget, eller ”verksam i företaget i betydande omfattning” (vilket i princip innebär att personens arbetsinsatser ska ha varit av stor betydelse för resultatet) under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren, så ska istället blankett K12 lämnas.

20 eller 25% skatt?

Skillnaden på K10 och K12 är, också förenklat, att utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 20% på K10 (upp till gränsbeloppet) medan utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 25% (utan gräns) på K12.

Löneunderlag på K10

Vid beräkningen av ovannämnda gränsbeloppet på blankett K10 brukar man, förenklat, tillgodogöras en schablon med tillägg för löneunderlaget för bolaget/koncernen om man kvalificerat sig. Jag har skrivit mer om detta i det populära inlägget ”Ta ut rätt lön från ditt AB 2015”.

Behöver du hjälp med din K10 så ta kontakt med mig. Ibland kräver det en utredning att räkna ut gränsbeloppet och dessa har vi gjort hundratals, och kan hjälpa dig med hur du ska tänka.

Detta är inlägg 75 av 100 i min #blogg100-medverkan.

aktier

Skatt på anteciperad utdelning?

Anteciperad utdelning är en utdelning från ett dotterföretag (för vilket man har bestämmande inflytande = mer än 50% av rösterna) som under vissa förutsättningar kan bokas upp före det att den äger rum.

Vad är då en anteciperad utdelning? Anteciperad kan lite slarvigt översättas till ”förväntad” utdelning, och det är det som krävs; att den går att förvänta. Kraven för detta är att ett dotterföretag som man kontrollerar till mer än 50% avser att dela ut pengar till sitt moderföretag. Dotterföretagets bokslut ska vara färdigt och det ska finnas utdelningsbara medel i bolaget. Tekniken med detta är att eftersom man har majoriteten av rösterna i bolaget så kan man förvissa sig om att utdelningen kommer att beslutas om på dotterföretagets stämma.

Ska bolaget betala skatt på denna intäkt i sin skatteberäkning / inkomstdeklaration? Nej, självklart inte. Denna utdelning har ju redan beskattats i dotterföretaget och genom att dra bort den i sin skatteberäkning som ”ej skattepliktig intäkt” säkerställer bolaget att man inte dubbelbeskattas.

Detta är inlägg 70 av 100 i min #blogg100-medverkan.

anteciperadutdelning

Att tänka på vid efterutdelning!

Ett tyvärr ganska vanligt förekommande problem med småföretagare (inte du som läser detta förstås… :)) är att man kan anse sig ha rätt att lyfta en utdelning från sitt aktiebolag under pågående räkenskapsår, dvs. ej på ordinarie årsstämma, genom s.k. efterutdelning (eller extrautdelning).

Man har arbetat hårt som ägare och behöver en summa pengar privat. Bolaget har pengar på sitt konto och man har även koll på att det egna kapitalet inte är hotat. Då är det väl bara att betala ut pengarna? Nej.

Det finns regler kring vinstutdelning i Aktiebolagslagens (ABL) 18 kap. Ordningen är att styrelsen lämnar ett förslag om utdelning som bolagsstämman (ägarna) beslutar om. Ofta görs detta i samband med att man fastställer årsredovisningen på ordinarie bolagsstämma (årsstämman), men när det handlar om efterutdelning så finns det särskilda regler. Det ska även vid efterutdelning hållas en bolagsstämma (extra bolagsstämma). I ABL framgår enligt §5 och §6 att styrelsen bl.a. måste lämna en redogörelse avseende utdelningen samt att bolagets revisor (om bolaget har någon vald revisor) ska uttala sig om denna redogörelse. Om bolaget inte har någon vald revisor krävs inget särskilt yttrande från en revisor. Detta, och övrigt, ska registreras hos Bolagsverket.

Om dessa regler inte följs så har styrelsen inte följt ABL och är man då bolagets valda revisor har man behövt anmärka på detta i bolagets revisionsberättelse. Nu verkar det dock bli ändring på detta, åtminstone till viss del! Revisorsnämnden släppte för någon månad sedan ett uttalande kring detta. Man skriver bl.a. såhär:

”Av aktiebolagslagens förarbeten framgår dock att en allmän aktiebolagsrättslig princip är att regler, som uteslutande är uppställda till aktieägarnas skydd, kan frångås om samtliga aktieägare samtycker till det.”

Syftet med lagen är alltså att skydda aktieägarna, vilket ju är bra i de allra flesta fall. Men om aktieägarna är överens, vilket man ofta är om man t.ex. är ensam ägare, så ska avsaknad av denna redogörelse alltså inte utgöra brott mot ABL och inte heller föranleda anmärkning i revisionsberättelsen.

Detta är positivt då ägarens/ägarnas mening oftast inte varit att skada bolaget eller att bryta mot lagen. Detta har varit en av några enkla fällor aktieägare i aktiebolag kan gå i, aktieboken som jag skrev om sist är en annan, så var försiktig och ta hjälp om du är osäker!

Detta är inlägg 65 av 100 i min #blogg100-medverkan.

efterutdelning

Skatteberäkning vid bokslut

Har du gjort färdigt ditt bokslut så att det endast kvarstår att boka årets skatt? Jag ska visa hur man kan göra bolagets skatteberäkning.

I mitt inlägg kommer jag att utgå från hur skatteberäkningen görs i ett aktiebolag, men ungefär samma princip gäller för t.ex. handelsbolag.

Jag har ju tidigare beskrivit lite grann hur ett lands beskattning av företag och medborgare ser ut i inläggen: ”Varför skatt?”, ”Inkomstdeklaration privat INK1” och ”Inkomstdeklaration företag INK2”. Skatteberäkningen för företag kan beskrivas som en länk mellan det civilrättsliga (god redovisningssed) och det skatterättsliga. Skatteverket förlitar sig i mångt om mycket på företagens redovisning som grund för beskattningen, men på vissa områden (frikopplade områden) så behöver man göra justeringar, skattemässiga justeringar, för att det bokföringsmässiga resultatet ska bli ett skattemässigt resultat.

Man utgår alltså från det bokföringsmässiga resultatet. Därefter gör man de skattemässiga justeringar som krävs för att nå det skattemässiga resultatet som sen är det som beskattas med 22% bolagsskatt. Det är också det skattemässiga resultatet som används vid t.ex. avsättning till periodiseringsfond. 

Några av de vanligaste skattemässiga justeringarna är: 

Ej avdragsgilla kostnader – T.ex. representation över schablongränsen, föreningsavgifter, viss sponsring, förseningsavgifter, vissa nedskrivningar och kostnadsräntor på bolagets skattekonto.

Ej skattepliktiga intäkter – T.ex. intäkter från kapitalförsäkring, utdelning från dotterbolag (har ju redan beskattats i dotterbolaget), försäljning av näringsbetingade andelar i dotterföretag (läs mer om detta i mitt inlägg om Holding-bolag) och intäktsräntor på bolagets skattekonto.

Schablonränta periodiseringsfond – För några år sedan räntebelades periodiseringsfonder så att man vid varje beskattning tar upp en schablonintäkt baserad på de ingående periodiseringsfonderna multiplicerat med en skattesats som är baserad på statslåneräntan. Räntan är för övrigt förhållandevis billig om man jämför med att låna motsvarande belopp av t.ex. banken.

Avskrivningar på byggnad – Ibland väljer man att skriva av en byggnad på t.ex. 100 år i bokföringen, medan Skatteverket har bestämt 50 års avskrivningstakt baserat på fastighetens typkod. Då ska man återföra den bokföringsmässiga avskrivningen i skatteberäkningen och istället ta upp den skattemässiga avskrivningen.

Underskott från föregående år – Ett skattemässigt underskott från året före beskattningsåret får lov att användas mot vinster för att jämna ut beskattningen. Tyvärr är detta enkelt att missa då det inte heller längre förtrycks av Skatteverket på deklarationsblanketterna och det medför att man betalar för hög skatt.

Det finns förstås en mängd andra poster som används för att beräkna det skattemässiga resultatet. Detta är bara de vanligast förekommande. Jag har även skrivit lite mer om vilka bokslutsposter man kan använda för att sänka skatten i inlägget ”Lägre skatt i bokslutet”.

Behöver du hjälp med er skatteberäkning så tveka inte höra av dig.

Detta är inlägg 61 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Tax time

Vad är utomståenderegeln?

Vad är egentligen utomståenderegeln inom beskattning? Begreppet har med 3:12-reglerna att göra, och kräver viss utredning för att få rätt på. För dig som företagare kan det få rejäla skattekonsekvenser att inte ha koll på dessa regler!

I grund och botten handlar det om hur utdelning från och vinst vid försäljning av andelar i fåmansföretag ska beskattas. Som huvudregel beskattas vanligen dessa två inkomstkällor med en kombination av tjänstebeskattning (30-57%) och kapitalbeskattning (20-30%). I de fall man inte har sparade gränsbelopp så beskattas man alltså som vid löneuttag. Läs mer här om hur du ökar ditt sparade gränsbelopp.

Vid tillämpning av utomståenderegeln menar lagstiftaren att allt istället ska beskattas med 25%, vilket förstås kan vara väldigt lönsamt! 

Reglerna för denna tillämpning finns bland fåmansföretagarreglerna i Inkomstskattelagens 57 kap. 5 § och är egentligen ganska enkla och kortfattade. De lämnar dock en del öppet för tolkning. Kortfattat lyder definitionen att om någon utomstående (ej närstående) äger 30% eller mer av företagets andelar och ej är verksam i betydande omfattning (passiv) så är ALLA aktier att anse som okvalificerade (25% skatt). Förhållandet ska dessutom ha förelegat under innevarande plus fem beskattningsår, vilket det nyligen tvistats om.

Grundtanken med denna lagstiftning är att om det finns en så betydande utomstående som får del av företagets utdelningar, vinster m.m. så menar man att det inte finns anledning att beskatta övriga delägare med tjänstebeskattning.

Det är som ni förstår ganska lätt att hamna fel i dessa regler, så jag råder er att ta hjälp av en skattekonsult vid tillämpning i er företagsstruktur.

Detta är inlägg 48 av 100 i min #blogg100-medverkan.

utomstående

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10

(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2016: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10)

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare (2013 och 2014) så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt (!).

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre. Dessa regler bör alltså vara av intresse för alla med ett fåmansaktiebolag (FÅAB) oavsett om det finns intresse av att ta ut pengar just nu eller ej. Särskilt eftersom det nu tillsatts en utredning för att försämra dessa regler (se mitt inlägg ”3:12-reglerna försämras”)!

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2015 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2016. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2016 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2015 på ca 558 000 kr (9,6 inkomstbasbelopp, 557 760 kr), eller 46 500 kr per månad, är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2015 kommer att vara 348 600 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2016, genom löneuttag 2015, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 159 775 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2015, är för övrigt 156 475 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 320 000 kr är schablonbeloppet det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 320 000 kr och 348 600 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig. Skulle lönerna ligga på precis 348 600 kr måste även 5% adderas vilket ackumulerat blir 366 948 kr (348 600 / 0,95), eller ca 30 600 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2015. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 367 000 kr x 50% = 183 500 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2016. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med 22% bolagsskatt, dvs. 37,6% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, 443 300 kr, istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är förstås förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet här. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

Detta är inlägg 41 av 100 i min #blogg100-medverkan.

pengar

Varför heter det 3:12 (3:12-regler m.m.)

De ständigt omdebatterade 3:12-reglernas namn kan vara ett mysterium för många.

Reglerna behandlar vilka möjligheter det finns för företagare att ta kapitalbeskattad utdelning, och när utdelningen ska beskattas som inkomst av tjänst. Men. Vad betyder egentligen 3:12?

Jo. Begreppet 3:12 kommer från när dessa regler fanns i Lagen om statlig inkomstskatt (SIL) 3 § 12 mom. Idag finns motsvarande regler i Inkomstskattelagens kapitel 56-57. Som jag skrivit om tidigare kommer reglerna inom kort att försämras och det kommer jag självklart att uppdatera om här på bloggen när det sker förändringar.

Detta är inlägg 39 av 100 i min #blogg100-medverkan.

312

 

3:12-reglerna försämras!

Regeringen meddelade i fredags att 3:12-översynen som pågår utökas avseende omfattning samt tid för redovisning. 

Regeringen har presenterat ett tilläggsdirektiv där de bl.a. skriver:

”Det är angeläget att 3:12-reglerna inte öppnar upp för sådan inkomstomvandling som reglerna är avsedda att förhindra.”

samt:

”… har sammantaget medfört att reglerna blivit mer förmånliga för verksamma delägare i fåmansföretag samtidigt som möjligheterna till inkomstomvandling har ökat. ”

Båda uttalandena tyder på att 3:12-reglerna, som de ser ut idag, kommer att försämras för dagens småföretagare.

Tanken var att redovisning av översynen skulle presenteras den 1 mars 2015, men tiden förlängs nu till 1 september 2016. Sannolikt innebär det tidigast ikraftträdandedatum den 1 januari 2017 då det rör den privata beskattningen, men som vi vet med 3:12-reglerna kan detta ju medföra att även hela år 2016 påverkas då löneunderlagsreglerna ju tar sikte på lönerna året före beskattningsåret.

312