aktiebolag

Ombilda enskild firma till aktiebolag

Posted on by

Har verksamheten i din enskilda firma tagit fart? Skattar du bort för stor del av ditt överskott? Det är enkelt att ombilda din EF till ett AB.

Jag skrev i mitt inlägg Att bilda aktiebolag om att jag flera gånger varit med och ombildat framgångsrika enskilda firmor till aktiebolag. Det är en relativt smidig, och ofta synnerligen lönsam, process om man bara tänker genom den från början. I annat fall finns tyvärr en del väldigt kostsamma fällor som man kan gå i.

Hur mycket sparar man?

Jag brukar ha som tumregel att vid ett årligt överskott på mer än en halv miljon kronor så är det skattemässigt lönsamt att ombilda sin enskilda firma till aktiebolag. Exempel: Vid ett överskott på 1,5 miljoner kronor skattar man t.ex. ca 54% av inkomsten i en enskild firma jämfört med ca 40% i ett aktiebolag för att få ut pengarna i handen. Detta är ca 210.000 kronor! Vid större överskott blir det ännu större skillnad p.g.a. progressiv beskattning. Det finns ytterligare skattemässiga fördelar med AB, men detta är tillräckligt för att jag ska fatta mig kort kring det.

Kan detta vara något för dig? Jag ska kort redogöra för några för- och nackdelar med aktiebolag och sen redogöra lite för själva ombildningsprocessen:

Fördelar med AB

  1. Begränsat personligt ansvar – i ett aktiebolag är det ofta den juridiska personen, dvs. företaget, som står risken vid en eventuell konkurs.
  2. Professionalitetsfaktor – det finns många fall där årsredovisningen fungerar som ett visitkort som kan öppna för affärer du kanske inte hade fått med enskild firma.
  3. 3:12-beskattning vid utdelning/försäljning – skattemässigt är aktiebolaget en oslagbar bolagsform vid större verksamhet. Se bl.a. kalkyl ovan, men det finns även andra stora fördelar.
  4. Förenklad inkomstdeklaration – aktiebolagets inkomstdeklaration är väldigt lik årsredovisningen, så genom att göra den ena så är ofta den andra i princip helt klar.

Nackdelar med AB

  1. Ökad formalia med årsredovisning och årsstämma – det ska visserligen fram en årsredovisning och hållas en årsstämma i ett aktiebolag, men det gör du ofta på samma tid som du sparar in på inkomstdeklarationen enligt ovan.
  2. Insyn – genom att aktiebolags årsredovisningar är offentliga så ges en ökad insyn i din verksamhet.
  3. Låneförbud enligt Aktiebolagslagen – I en enskild firma är din egen och bolagets plånbok/bankkonto ofta de samma. För aktiebolaget krävs att dessa hålls isär. Det är nämligen förbjudet, och ett lagbrott (!), att låna pengar från sitt aktiebolag.
  4. ”Kostnad” för aktiekapital – Ett aktiekapital bildas oftast med pengar (se mer här om Apportbildning – att använda egendom istället för pengar). De minst 50.000 kronorna i aktiekapital kan upplevas som en ”kostnad”, men man ska inte glömma bort att det blir en tillgång som företaget kan använda. Ofta behövs dessa pengar för att man ska dra igång verksamheten.

Ombildningsprocessen

Först och främst ska man förbereda processen så att det inte finns några hinder med att ombilda verksamheten. Kanske har du ett avtal med en kund i din enskilda som du inte får lov att överlåta till ditt aktiebolag? Kanske finns omfattande obeskattade reserver (periodiseringsfonder eller expansionsfonder) som du inte har ”råd” att överlåta? Kanske är det något annat som hindrar dig.

När den teoretiska grunden för ombildningen är lagd så sker den genom att den enskilda firmans verksamhet och tillgångar överlåts till aktiebolaget i dessa steg:

1. Starta/köp ett aktiebolag. Namnändra bolaget hos Bolagsverket. (Lagerbolag eller bilda eget, beroende på tidshorisont – se mer i mitt inlägg Starta aktiebolag)
2. Skicka en skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket.
3. Öppna bankkonto och skaffa bankgiro i aktiebolagets namn.
4. Berätta för dina leverantörer, kunder och samarbetspartners att du har bytt bolagsform. Skriv om eventuella avtal.
5. Skaffa ett styrelsebeslut på överlåtelsen.
6. Skriv ett överlåtelseavtal baserat på ett periodbokslut där den enskilda firmans tillgångar identifierats.
7. Bokför överlåtelsen (försäljningen) både i den enskilda firman och i aktiebolaget
8. Se upp med låneförbudet!
9. Gör ett sista bokslut och deklaration i firman.
10. Avregistrera den enskilda firman hos Skatte- och Bolagsverket.

Ta hjälp!

Svårare än så är det inte! Mitt tips är, visserligen något subjektivt, att ta professionell hjälp i något eller några av stegen ovan. Det finns som sagt risk för att man trampar fel och det kan bli kostsamt för dig privat.

Har du några frågor om eller synpunkter på detta så hör gärna av dig i kommentarsfält eller via Kontakt-sidan.

Detta är inlägg 13 av 100 i min #blogg100-medverkan.

ombildning

Apportemission

Posted on by

Kan man bilda ett bolag utan att sätta in pengar som aktiekapital? Kanske en bil… ? Ja, det kan man faktiskt.

Jag har skrivit flera inlägg om bildande av aktiebolag och som Bolagsverket beskriver på denna länk så är det fullt möjligt att betala aktiekapitalet med egendom istället för pengar.

Apportemission, som bildning av aktiebolag med egendom som aktiekapital heter med ett annat ord, är ett av några tillfällen som kräver ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor – oavsett om bolaget bildas med en vald revisor eller ej. Styrelsen ska redogöra bl.a. för värdet av egendomen samt hur den tillförda egendomen kommer att vara till nytta för företaget, och det är det jag intygar genom att bl.a. inhämta värderingsintyg eller annat som kan styrka styrelsens redogörelse.

Det låter väl utmärkt? Njäe. Jag brukar faktiskt avråda kunder från att bilda bolag på detta sätt, trots att det annars vore ett ypperligt tillfälle för mig att tjäna ett par tusenlappar på ett relativt enkelt intyg. Anledningen till avrådandet är att bolaget ofta behöver pengarna för att sätta igång verksamheten. Om man inte har pengarna själv är det bättre att låna dem av banken då räntekostnaden (särskilt idag!) sannolikt är lägre än mitt arvode för intyget. Genom detta får bolaget 50.000 fräscha kronor att röra sig med, vilket ofta ändå är i minsta laget när man drar igång sin verksamhet. Behöver man sedan den tänkta apportegendomen i bolaget kan man sälja in den när bolaget är bildat.

I vissa fall kan man kanske tänka sig att apportemission skulle kunna vara aktuellt ändå. Jag tar gärna en diskussion med dig om detta, så tveka inte att kontakta mig via denna länk (eller längst ned på sidan) om du har frågor.

Detta är inlägg 12 av 100 i min #blogg100-medverkan.

apportegendom

Starta aktiebolag

Posted on by

Det är mycket vanligt att vi på revisionsbyrån hjälper till att starta våra kunders aktiebolag. Det är viktigt att göra rätt från början, särskilt när det gäller bolagsbildning.

Ibland är det kundens första bolag och ibland är det ytterligare ett i raden av bolag. Oavsett så är en nystart värd att fira! Det är mycket att tänka på, men med vår erfarenhet så undviker man de flesta fallgroparna och kan komma igång med sin verksamhet så snabbt och smidigt som möjligt samt få alla möjliga fördelar med aktiebolagsformen.

Jag har tidigare behandlat detta i mitt inlägg Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB) så jag hänvisar egentligen mest till detta inlägg då proceduren inte ändrats särskilt mycket. Det jag nämner i inlägget om registrering före årsskiftet (bra skattemässigt!) och Holding-bolag (bra riskbegränsare) är särskilt intressant för den som avser bilda bolaget själv via utmärkta tjänsten Verksamt.se.

Kontakta gärna mig när det är dags så ska jag hjälpa dig med hur du kan tänka.

Detta är inlägg 5 av 100 i min #blogg100-medverkan.

champagne

Nya fräscha organisationsnummer

Posted on by

Bolagsverkets utmärkta nyhetsbrev informerar här om att organisationsnummer som börjar på ”556” nu är slut och att hädanefter kommer nyregistrerade bolag få ett organisationsnummer som börjar på ”559”.

Detta har påskyndats av att nyföretagandet ökade under 2014 trots att konjunkturen fortfarande bara ligger strax över det historiska genomsnittet, se senaste indikatorerna här hos Konjunkturinstitutet. Rimligen borde väl det låga ränteläget, den konkurrenskraftiga valutan samt minskande energipriser kunna ge ytterligare skjuts åt konjunkturen även om det finns några mörka moln på himlen avseende bl.a. Ryssland, eurozonen och den inhemska bostadsmarknaden.

ILove559

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Posted on by

Att sätta av vinster till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på skatten och kunna använda pengarna till annat. Hur mycket ska man då sätta av?

Jag skrev ett inlägg om hur man kan sänka sin skatt i bokslutet för några månader sedan, som blev populärt. Periodiseringsfonden är en s.k. obeskattad reserv och ofta en av de sista transaktionerna man gör i bokslutet för att påverka årets beskattning.

Först och främst är det intressant att veta hur mycket man FÅR sätta av. Aktiebolag får sätta av 25% av sin skattemässiga vinst. Den skattemässiga vinsten är vinsten före skatt justerat för eventuella poster som inte är skattepliktiga alternativt ej avdragsgilla. Avsättningar får man göra under maximalt 6 beskattningsår, sen måste de återföras till beskattning. Detta ger ju utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år.

Man ska känna till att det inte är gratis att ”låna pengar av staten”, vilket ju en avsättning till en periodiseringsfond faktiskt innebär för den skatt man skjuter på. Räntan man betalar sker i form av att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och idag därför mycket låg ur ett historiskt perspektiv. Den uppgår till 1,5% av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. 

När man nu känner till hur mycket man får lov att sätta av samt vilken beräknad räntekostnad det kommer att medföra så kan man börja överväga kring nyttan för bolaget med att frigöra denna likviditet. Kan man få avkastning på pengarna som är större än den beräknade räntan (här 1,5%) så är det ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen. 

Glöm dock inte att periodiseringsfonderna en dag ska återföras! Det ligger ju faktiskt en rätt stor skatteskuldsdel i dessa, och de ska betalas det året de återförs.

Pengar

Revisorns tystnadsplikt

Posted on by

En av de viktigaste skyldigheterna för mig som revisor är tystnadsplikten. Tystnadsplikten är nödvändig för att mina kunder ska känna att de kan avslöja privata angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från mig.

Revisorns tystnadsplikt

Jag har berört revisorns tystnadsplikt tidigare när jag skrev om god revisionssed där jag beskrev god revisorssed som lagstadgar tystnadsplikten i Revisorslagens 26 §:

”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.”

Vid min revision av Aktiebolag (som utgör huvuddelen av mina kunder) förtydligas tystnadsplikten i Aktiebolagslagens 9 kapitel 41 §:

”Revisorn får inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.”

Men huvuddelen av de ställningstagande som rör tystnadsplikten förtydligas i de yrkesetiska regler som revisorer har att förhålla sig till i FAR’s ”EtikR 1 Yrkesetiska regler”. Där framgår också viktiga detaljer såsom att tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Detta är väl inget konstigt? Jo, ibland. Mot revisorns tystnadsplikt står nämligen revisorns upplysningsskyldighet eller upplysningsplikt. De yrkesetiska reglerna ovan ger vägledning i en del olika fall där konflikt mellan dessa två ytterligheter kan uppstå. Den mest självklara situationen som kan uppstå är när bolaget gjort sig skyldig till något som jag som revisor måste anmärka på i min revisionsberättelse. Det kan vara t.ex. något som är fel i ett bokslut, att betalning av skatter och avgifter inte skötts på rätt sätt eller att årsredovisningen inte upprättats i tid. Det kan också vara så att någon annan statlig myndighet, t.ex. Skatteverket, fattat ett beslut som kräver att jag ska lämna ut informationen. Det som genomsyrar dessa krav på upplysningsskyldighet är att jag alltid ska verka för att inte mer information än nödvändigt lämnas när det kan leda till onödig skada för kunden.

Skulle revisorn göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikten så kan denne göras skadeståndsskyldig och det är självklart att revisorn sitter inne med information som på flera olika tänkbara sätt kan medföra skada för kunden. Jag som revisor vill självklart att jag ska få all information jag önskar när jag utför ett uppdrag åt en kund och då är förtroendet för mig avgörande. Nyckeln till detta förtroende är tystnadsplikten som jag och andra revisorer värderar oerhört högt.

Revisionsbyrå Skåne

Posted on by

Letar du revisionsbyrå i Skåne? Finns du i Malmö, Helsingborg, Lund, Trelleborg, Ängelholm, Landskrona, Höganäs, Ängelholm, Löddeköpinge eller i närheten så har jag och mina duktiga kollegor på Baker Tilly kontor nära er. Via länken hittar du till respektive kontor och ser vad vi kan hjälpa er med.

Baker Tilly

På kontoret i Helsingborg där jag arbetar är vi cirka 25 personer som erbjuder tjänster inom revision, redovisning och rådgivning. Utöver den rena revisionen kan vi alltså bistå redovisningstjänster som t.ex. löpande bokföring, månadsbokslut, årsbokslut, årsredovisning, deklaration och skatt, avstämningar m.m. I vår roll som konsult hjälper vi bl.a. till med rådgivning kring:

  • starta och driva företag
  • kalkylering
  • redovisningsrådgivning
  • budget och prognoser
  • likviditetsplanering
  • due diligence
  • genomgång av ekonomiska rutiner och processer
  • IT-revision
  • ekonomi- och redovisningshandböcker
  • lagerbolag
  • omstrukturering av företag samt generationsskifte

Letar du efter en revisor så läs först mitt inlägg om hur man väljer revisor och ta sen kontakt med mig så hjälper jag er. Har du några frågor eller funderingar så tveka inte att ta kontakt med mig via kontaktuppgifterna till vänster på denna sida alternativt via mitt digitala visitkort, www.KimLavin.se.

Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!

Posted on by

Jag har tidigare skrivit om olika för- och nackdelar med att ha en vald revisor i sitt aktiebolag. Jag har även lyft fram vilka bolag som inte behöver ha revisor och för vilka det fortfarande är lagkrav. De mest kopplade inläggen där ni hittar denna information (som i huvudsak fortsatt gäller) är:

* Behöver jag revisor?

* Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

* Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

* Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

I flera av de här inläggen har jag varit tydlig med fördelarna att ha en vald revisor och i vissa av inläggen har jag även lyft fram några nackdelar. Allra mest tydlig har jag varit med att ni förstås måste vara källkritiska (en skål salt) då jag ju faktiskt är revisor. Förhoppningsvis kan jag ändå hjälpa er med era funderingar.

I detta inlägg tänkte jag gå mer in i detalj kring min syn på vilka kriterier som är viktigast när man ska välja revisor för sitt bolag. Valet tar sikte på revisorn som, av bolagsstämman vald revisor (ett av bolagsorganen), samt som enbart anlitad konsult. Självklart är det absolut viktigast vid valet av det förstnämnda då det valet ofta syftar till ett längre samarbete. Detta inlägg fördjupar sig inte i formalian kring ett eventuellt inval av en revisor, utan lyfter bara fram vilka kriterier som jag tycker är viktigast för att komma fram till vilken revisor som är rätt för er.

Följande punkter tycker jag är viktiga när ni ska välja er revisor:

  • Grundförutsättning 1 – Kontrollera att revisorn faktiskt ÄR revisor och har den utbildningsnivå och kompetens som krävs för att vara Auktoriserad. Det är ett vanligt missförstånd att man anlitar fel konsult då denne utgett sig för att vara revisor trots att de kanske helt saknar utbildning och kunskap. Som ni läst hos mig tidigare är dock ”revisor” inte en skyddad titel, utan det är den först när man blir ”Auktoriserad revisor”. Auktorisationen är krävande och sker av statliga Revisorsnämnden genom bl.a. en skriftlig revisorsexamen. Kontrollera revisorn via Revisorsnämndens hemsida här.
  • Grundförutsättning 2 – Kontrollera sedan revisorn hos FAR (branschorganisation för revisor) här. Att revisorn är medlem i FAR innebär att denne har tillgång till ett stort nätverk revisorer, juridiskt stöd, kunskapsdatabaser, ansvarsförsäkring, utbildningar m.m. som varje professionell revisor måste ha för att vara riktigt bra och kontinuerligt uppdaterad.
  • Rekommendation – Kan ni få en personlig rekommendation på en revisor väger det självklart tungt. Tänk dock på att er verksamhet är unik och att det som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis fungerar för er. Läs genom övriga punkter och ställ kontrollfrågor till den rekommenderade revisorn.
  • Branschkunskap – Det är en stor fördel om revisorn redan kan er bransch. Revisorn kommer då att kunna vara ett stöd i er verksamhet på ett helt annat sätt än någon som måste lägga mycket kostsam tid på att först sätta sig in i vad ni faktiskt gör. Detta kommer att ge er mycket mer nytta till verksamheten och självklart till en lägre kostnad då revisorn inte behöver uppfinna hjulet vid revisionen.
  • Sidokunskaper / Nätverk – Utöver att uppfylla grundförutsättningarna och känna till er bransch så är det viktigt att ni säkerställer att revisorn kan hjälpa er, utifrån era behov, med mer än bara lagstadgad revision. Viktiga kringliggande områden för rådgivning är bl.a. redovisning, skatterätt, bolagsrätt etc. Om inte revisorn kan detta själv så måste denne ha ett lättillgängligt nätverk som kan hjälpa till med detta. Ni kanske inte tror att ni kommer att behöva det just nu, men det är bara en tidsfråga, och då är det praktiskt att denna kompetens finns hos revisorn. En bra revisor delar med sig av sitt nätverk. Detta kommer även att skapa affärer för er på sikt!
  • Personkemi – För att kunna bygga upp ett förtroende för er revisor måste det vara enkelt att kommunicera med denne. Detta skapar ett samarbete som ni båda gagnas av, och som har chans att bli långsiktigt. Ofta kan det underlätta om man väljer en revisor som är ungefär i samma ålder som en själv. Det är oftast lättare att kommunicera med någon som har ungefär samma bakgrund och verklighet som en själv. Det ska aldrig vara några problem för er att ställa frågor till revisorn och vice versa. Revisorn måste kommunicera på ett sätt som ni förstår. Om denne inte är tydlig nog ska ni kunna ställa frågor utan att känna er obekväma. Revisorn ska vara kunnig utan att vara en besserwisser.
  • Tillgänglighet / Service – En förutsättning för att ni ska kunna bygga upp en bra och öppen kommunikation är att det ska vara lätt att få tag på revisorn. Är det upptaget när ni ringer ska ni lika gärna kunna ta kontakt på mail eller genom sociala medier. Ni ska känna er säkra på att er revisor alltid återkommer till er så fort som denne har möjlighet. Ni ska känna er omhändertagna av revisorn och inte alltid vara de som tar kontakt. En bra revisor har kontakt med sina kunder minst ett par gånger per år och inte bara när det är dags för bokslutsrevisionen. Det kan vara för att dela med sig av nyvunnen kunskap, för att följa upp det ni diskuterade vid bokslutsrevisionen eller bara för att höra att allt är bra med er.
  • Prisvärd – Ovan har jag målat upp bilden av en bra revisor. En bra revisor kostar pengar, men har alltid målet att tillföra mer till er verksamhet än vad han eller hon tar betalt. Se mer i mitt inlägg om mervärde. Ofta vill företagaren veta exakt hur mycket det kommer att kosta, men mitt råd är att istället vända på det och fråga revisorn hur mycket denne kan tillföra. Sen finns det tyvärr revisorer, ofta vid de största byråerna, som tar extremt bra betalt för sina tjänster, så det är ändå alltid viktigt att få revisorns bästa uppskattning av vad revisionen kommer att kosta. Lagstadgad revision får, utifrån kvalitetssäkringssynpunkt, inte offereras till ett fast pris generellt utan arbetet sker huvudsakligen på löpande räkning. Timpriset beror på lite olika faktorer, t.ex. erfarenhet, kunskap, ort etc., men ligger någonstans mellan 1000kr och 2500kr exkl. moms per timme för en Auktoriserad revisor (ca 500-1000kr för en mindre erfaren revisorsassistent som kan hjälpa till med många uppgifter för att hålla nere kostnaden). Tidsåtgången för uppdraget beror helt på hur er verksamhet ser ut, men detta kan revisorn ofta ta fram en bedömning på utifrån ett möte med er och genom en enkel översyn av era räkenskaper.

Hoppas att detta underlättar just ert val av revisor. Om ni har följdfrågor eller om jag har varit otydlig så är det som vanligt bara att höra av er till mig via länkarna här till vänster, eller via kommentarsfältet. Jag vill gärna ha feedback på hur det har gått för er, om ni använt er av denna information. På det viset vet jag om jag behöver komplettera med något som ni upplever som särskilt viktigt.

Lycka till med ert val!

Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

Posted on by

Årsskiftet närmar sig och det innebär alltid spännande utmaningar och möjligheter för entreprenörer.

Utöver planering av din skattesituation  i ett befintligt företag, som jag skrivit om tidigare, kan det vara läge att bilda ett nytt företag. Kanske har du kommit på en kanonidé som du vill bolagisera? Eller har du kanske redan en befintlig bolagsstruktur, men vill utöka verksamheten eller sprida riskerna i denna? Möjligen har du idag en enskild firma som ökat i omfattning så att det är mer lönsamt att bedriva verksamheten i ett aktiebolag? Detta är bara några exempel och dessa tänkte jag beröra nedan. Jag tänkte inte beröra framtagande av affärsplaner, marknadsplaner, budgets etc. vilka självklart bör vara klara när man kommit såhär långt.

Kort om olika företagsformer

Det finns flera olika typer av bolag man kan registrera (Googla det), men jag tänkte inte fördjupa mig i det denna gång utan istället fokusera på hur man bäst för för att registrera ett Aktiebolag. Kortfattat så är aktiebolaget oftast en oslagbar bolagsform när man kommer upp i en viss omfattning (tumregel 1Mkr i omsättning) då man utöver riskbegränsningen vid en eventuell konkurs samt högre seriositetsfaktor även får ett mer skatteeffektivt företagande. Aktiebolaget är också en bra bolagsform då det är relativt enkelt att släppa in flera delägare.

Bolagsbildning

Beroende på vilket läge man befinner sig i, främst beroende på tidshorisonten för registreringen (inom parentes), så kan bolagsbildning ske på olika sätt:

1. Nybildning via manuell hantering (långsamt)

(För en del av nedanstående information har både Bolagsverket och Skatteverket elektroniska tjänster, vilka inte beskrivs i detalj, men principen är densamma.)

Det första som ska tas fram är en stiftelseurkund där det framgår vilka som bildar bolaget. Notera att stiftelseurkunden även styr den skattemässiga starten för ditt privata ägande av andelarna. Detta kan vara bra att känna till då det, rätt hanterat, ger ytterligare ett taxeringsår att ta upp gränsbelopp för som man längre fram kan nyttja för att ta ut utdelning till låg skatt. För att detta ska fungera måste dock bolaget vara helt registrerat en viss tid efter datering av stiftelseurkunden. Stiftelseurkunden innehåller bland annat stiftarnas personnummer, namn och adress samt information om vilka som ska vara med i bolagets styrelse. Om du ska bilda bolaget själv, och vara ensam styrelseledamot, så behöver du ange en suppleant.

Nästa steg är att ta fram en bolagsordning där det bl.a. behöver framgå antal aktier, aktiekapital, verksamhetsbeskrivning, räkenskapsår, revisor, säte och namn på firman m.m. Vid en nybildning är det alltid valfritt med revisor, som jag skrivit om tidigare, men självklart rekommenderar jag att åtminstone ha kontakt med en revisor eller en bra Auktoriserad redovisningskonsult för att få hjälp med dessa och andra ärenden såsom bokslut, årsredovisning, deklarationer m.m. På det viset slipper du att gå i enkla, men kostsamma, fällor på områden som revisorn hanterar hela tiden. Som jag också nämnt tidigare är jag självklart jävig i detta uttalande, så ta fram er skål med salt medan ni läser det 🙂

Mallar för både stiftelseurkunder och bolagsordningar finns att få tag på genom Internet, bl.a. genom Bolagsverkets guide för bolagsbildning.

När detta är klart ska aktiekapitalet (oftast 50.000kr) betalas in till ett tillfälligt konto och ett bankintyg för detta erhållas av banken, som sen används för registreringen. Ta kontakt med en bra bankperson för att utföra detta så hjälper de dig med allt som behövs. Läs mer om min genomgång om vilken stor nytta du kan ha av banken i ett tidigare inlägg. Har du inte någon bra bankkontakt så fråga din revisor eller redovisningskonsult som ofta arbetar nära banken.

Alla dessa handlingar samt registreringshandlingar som du finner på Bolagsverkets hemsida skickas sedan till Bolagsverket för hantering. Här anges även t.ex. särskild firmateckning, VD-post, adresser och dylikt.

Observera att bolaget även är skyldigt att inneha en aktiebok, men den behöver ej skickas in vid registreringen. I aktieboken ska det framgå bl.a. hur många aktier som getts ut i bolaget och vem som innehar dessa. Återigen finns det mallar att tillgå på Internet även för detta.

Om Bolagsverket sen inte har några frågor kring registreringen, vilket de ofta har avseende bland annat firmanamnet, så erhålls ett registreringsbevis för bolaget.

Registreringsbeviset innehåller sedan uppgifter om bland annat organisationsnummer som ska användas för att bekräfta bankregistreringen så att bankkontot med aktiekapitalet knyts till bolaget. Registreringsbeviset används också vid skatteregistreringen som är nästa steg. För att få bedriva verksamhet som företag, utan att behöva tänka på att hålla inne källskatt och betala arbetsgivaravgifter för inköpta tjänster, så måste bolaget nämligen även ansöka om F-skatt. I detta skede görs även ofta moms- och arbetsgivarregistrering hos Skatteverket om bolaget ska bedriva momspliktig verksamhet och/eller ha anställda. När detta är klart erhålls ett registreringsbevis även från Skatteverket och bolaget är nu helt redo att sätta igång sin verksamhet.

Jag har tidigare varit inne på att det även går att skydda varumärke och exempelvis domännamn med hjälp av Bolagsverkets tjänster. Det kan vara det perfekta tillfället att göra det i anslutning till bolagsbildningen.

 2. Nybildning via verksamt.se (snabbare)

Som jag nämnde ovan finns många av ovanstående tjänster som s.k. E-tjänster hos Bolagsverket och Skatteverket. Dessa verk har ihop med Tillväxtverket också startat en utmärkt tjänst för hjälp vid att starta bolag. Detta gör registreringsprocessen betydligt mer strömlinjeformad och digital samt snabbar upp en del ärenden. Tjänsten heter Verksamt.se och kan varmt rekommenderas. Med stöd av ovanstående information, samt med information från hemsidan, så bör registreringsprocessen vara relativt enkel även för någon som inte arbetar med detta.

 3. Köp av lagerbolag (snabbast)

Det finns även möjlighet att köpa färdigbildade bolag, s.k. ”lagerbolag”, där huvuddelen av ovanstående steg redan är klara och bolaget redan är registrerat. Därefter görs bara justering för att passa dina behov, vilket är betydligt snabbare än att gå genom hela bolagsbildningsprocessen ovan. Med denna metod så går det att få ett organisationsnummer SAMMA DAG! Lagerbolag går att köpa genom din revisor eller redovisningskonsult alternativt via olika leverantörer på Internet.

Skattemässigt är det viktigt att tänka på att ägandet av aktierna för ett lagerbolag måste vara avtalat före årsskiftet för att få möjlighet att utnyttja ytterligare ett taxeringsårs gränsbelopp för framtida skattebillig utdelning. Därför är det extra intressant för fysiska personer att teckna dessa lagerbolag före årsskiften. Observera att du som fysisk person enbart får tillgodoräkna dig gränsbelopp enligt alternativregeln (schablonbeloppet om ca. 150kkr, som jag nämnt tidigare) för ETT aktiebolag. Denna ändring i skattelagstiftningen kom förrförra året när det upptäcktes att några personer lagt verksamhet i flera olika bolag och nyttjat det generösa schablonbeloppet i alla dessa på en gång. Har du redan en befintlig bolagsstruktur så har du alltså förmodligen ingen väsentlig nytta av att köpet sker före årsskiftet, såvida du t.ex. inte planerar ett s.k. ”Holding-bolag” i din bolagsstruktur, som omnämns nedan.

Riskbegränsning i en befintlig bolagsstruktur och/eller Holding-bolag

Ett exempel på riskbegränsning i en befintlig bolagsstruktur är att lägga olika och åtskilda delar av verksamheten i olika bolag. T.ex. kan verksamhetens fastighet läggas i ett eget bolag och därmed skiljas från verksamheten. På det viset är fastigheten skyddad om verksamheten skulle drabbas negativt av någon anledning som kanske t.o.m. leder till konkurs.

Ett annat exempel är att äga sitt/sina verksamhetsbolag via ett s.k. ”Holding-bolag”. Det är mycket vanligt att företagare äger ett Holding-bolag som i sin tur äger flera dotterbolag vari olika verksamheter bedrivs. De största fördelarna med ett Holding-bolag är att:

– man begränsar risken i verksamhetsbolagen genom att man kan ”flytta upp” och samla medlena i Holding-bolaget. Skulle ett av verksamhetsbolagen gå i konkurs begränsas skadan till det enskilda bolaget och Holding-bolagets medel samt övriga verksamheter i ”koncernen” skyddas.

– man kan sälja verksamhetsbolagen skattefritt som s.k. näringsbetingade andelar.

– man får en tydligare överblick av ”koncernen” då man kan ta fram koncernsiffror (dock ej krav, utan frivilligt, i s.k. mindre koncerner).

Ombilda enskild firma

Har din enskilda firma kommit igång så bra att du börjar överväga om det är dags att ombilda den till ett aktiebolag? Detta är i många fall både riskminimerande och lönsamt. Det är inte heller särskilt svårt. Det finns mycket att läsa om detta på nätet så jag lämnar den övningen till er själva. Behöver ni min hjälp så har jag gjort det flera gånger, och då är det bara att höra av er. Som jag nämnde ovan brukar en tumregel vara att när omsättningen närmar sig ca. 1Mkr så är det verkligen dags att överväga en övergång till aktiebolagsformen. Varför då inte köpa ett lagerbolag före årsskiftet enligt ovan, dit verksamheten sen överförs?

Gott slut

Låter något av detta intressant för dig? Eller skapar detta några frågor kring ditt nuvarande eller framtida företagande? Tveka inte att höra av dig för en diskussion om vad som kunde passa just dig. Detta är som sagt ärenden vi arbetar med hela tiden, så vi kan besvara alla tänkbara frågor som kan dyka upp kring bolagsbildningar utifrån såväl civilrättsliga som skatterättsliga aspekter.

Gott slut på år 2013 och gott nytt år 2014 som jag tror blir ytterligare ett mycket intressant år för företagande!

Behöver jag revisor?

Posted on by

Jag vill återkoppla till inlägget jag skrev för någon månad sedan om att välja bort revisorn:

Välj bort revisorn, få sänkt kreditbetyg

Det är inte alla som känner till reglerna kring detta trots att det var några år sen de infördes. Före ändringen gällde att alla aktiebolag var tvungna att ha en revisor, som uttalade sig formellt om bolagets årsredovisning (revisionsberättelse) oavsett bolagets storlek.

Den 1 november år 2010 inträdde så en förändring i bl.a. Aktiebolagslagens 9 kapitel om revision som medförde avskaffad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Detta ledde till att de kunde välja bort revisorn, om de så önskade, med ett enkelt beslut på en bolagsstämma där bolagsordningen ändrades samt en ändringsanmälan till Bolagsverket. Dessa bolag fick givetvis också ha kvar revisorn, men då frivilligt.

Privata aktiebolag som inte uppfyllde mer än ett av följande villkor fick möjlighet att välja bort revisorn:

1. medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3,
2. bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor,
3. bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.

För de bolag som hamnar på gränsen gäller att det måste vara SAMMA villkor av de ovanstående som uppfylls under två efterföljande räkenskapsår.

Dessa regler gäller även för kommanditbolag/handelsbolag som ägs av aktiebolag.

Detta låter kanske inte mycket, men det är ca 70% av alla registrerade aktiebolag i Sverige som omfattas av detta samt ALLA nya bolag då de inte uppfyller kraven ovan m.h.t. två passerade räkenskapsår! (Inte ens Volvo skulle uppfylla dessa krav om de sålde sin verksamhet till ett nybildat bolag vartannat år…)

Vad har nu detta lett till med några år i backspegeln? Jag har hört siffror från att 20-40% av de aktuella företagen valt bort revisorn samt att 65-75% av nystartade företag startas utan revisor. I många fall kan det vara fullt logiskt att göra detta, framförallt i nystartade företag som i ett tidigt skede strävar efter att hålla nere sina kostnader. Vill man bara ha ett bollplank kan ju revisorn anlitas utan att denne ska uttala sig formellt om bolagets årsredovisning i en revisionsberättelse.

Bolagsverket konstaterar likt jag skrivit om tidigare: Sämre årsredovisning utan revisor.

UC:s marknadschef Roland Sigbladh säger i en kommentar:
”Konsekvenserna av att avstå från revisor, i form av långsiktig kreditvärdighet och överlevnadsförmåga, framgår troligen inte fullt ut ännu. Däremot indikerar siffrorna tydligt en högre kreditvärdighet för de företag som använder revisor. Vi ser en trend i statistiken över sambandet mellan högre kreditrisk och valet att inte använda sig av revisor eller auktoriserad redovisningskonsult. Det är dock viktigt att poängtera att statistiken förmodligen kommer att förändras framöver.”

Som revisor tycker jag det är självklart att man ska ta diskussionen med de bolag eller potentiella kunder som berörs då det för några bolag verkligen inte behövs någon revisor. Det viktigaste för mig är att jag ska kunna tillföra något till bolagets verksamhet för en rimlig kostnad. Med hänsyn till att bara vår grunddokumentation för varje uppdrag är ca 3-5 timmars arbete så går det inte att försvara kostnaden för ett mindre bolag i de fall där jag inte kan tillföra något extra.

Hur ser det ut i framtiden då? Jo, inom EU har vi fortfarande bland de lägsta gränsvärdena för revisionsplikt. FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skrev så sent som igår på sin blogg att för varje dag som går så närmar vi oss höjda gränsvärden och menar att det kan finnas politiska poäng att tjäna i ett kommande riksdagsval. Det råder inga tvivel om att vi kommer att EU-anpassa våra gränsvärden, och det snart. I förarbetena till det förslaget som blev lag enligt ovan fanns riktvärden om ca 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Då talades om att ca 97% av samtliga aktiebolag i Sverige skulle omfattas…

Jag vill avsluta med att jag, förmodligen överraskande p.g.a. mitt yrkesval, deltar i förespråkandet om höjda gränsvärden. För det är när vi efterfrågas frivilligt som vi kan göra verklig nytta och utveckla våra kunder som mest!