bokslut

Hur avvecklar jag bäst mitt AB?

Posted on by

Om du har ett AB som du inte driver längre så medför det ändå lite kostnader under ett år och kräver bokslut m.m. Om inte du, eller någon närstående, har nytta av bolaget så kan du antingen sälja, likvidera, fusionera eller snabbavveckla det. Snabbavveckling är det jag upplever som smidigast. Det är en kombinerad försäljning/fusion där köparen, vanligen en s.k. bolagspartner, fusionerar in det i sin befintliga koncern. Om man däremot är väl insatt i likvidationsprocessen, och inte har någon brådska med avvecklingen, så kan likvidation vara det bästa alternativet då det kan bli lite billigare. En sak som kan vara intressant att titta på innan avvecklingen är om det finns något skattemässigt underskott i bolaget. Det kan ha ett värde för en köpare som då kan betala lite bättre för bolaget.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vad innebär löpande granskning och förvaltningsrevision?

Posted on by

Nu under hösten genomför vi revisorer ofta löpande granskning och förvaltningsrevision hos våra kunder. Vad innebär detta för det granskade företaget och blir det dyrare nu? Nej då, jag ska reda ut begreppen lite.

Till att börja med så har ca. 2/3 av Sveriges aktiebolag kalenderår som räkenskapsår, dvs. räkenskapsåret slutar den 31 december. Långt ifrån alla dessa har vald revisor som ska tillfoga sin revisionsberättelse till årsredovisningen, men i brist på annan statistik så är det i vart fall en fingervisning om att majoriteten av alla aktiebolag med vald revisor gör bokslut per den 31 december.

Då flera av dessa bolag förstås önskar bli klara med sitt bokslut så fort som möjligt efter årsskiftet så riskerar det för oss revisorer att uppstå en mängd med arbete som ska utföras kort efter årsskiftet. För att överbrygga detta så använder vi höstsäsongen, som av samma anledning som ovan normalt är lugnare för oss, till att fördela ut arbete – som ändå behöver utföras inom vårt revisionsuppdrag – till hela räkenskapsåret. Därmed leder detta normalt inte till en ökad kostnad för det granskade företaget utan i princip enbart till en högre servicenivå.

Löpande granskning, först och främst, omfattar egentligen alla granskningsinsatser som sker någon gång under året då inte den ordinarie bokslutsrevisionen är inplanerad. Bokslutsrevisionen fokuserar framförallt på bokslutet och årsredovisningen medan löpande granskning, eller löpande revision, fokuserar på rutiner hos företaget, resultatanalyser, kontoanalyser m.m. Oerhört slarvigt förenklat kan man säga att bokslutsrevisionen fokuserar på balansräkningen och den löpande revisionen fokuserar på resultaträkningen. Detta är förstås inte riktigt sant då resultat- och balansräkning förstås hänger ihop. Till detta kommer, inom vårt granskningsuppdrag, även förvaltningsrevision som går utmärkt att utföra vid den löpande revisionen.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg på bloggen om förvaltningsrevision, men jag tänkte lägga ut texten lite mer i detta inlägg för de som är intresserade av att veta mer om hur dessa moment kan gå till. Självklart anpassas de beroende på vilket företag som granskas, men jag tänkte gå genom grunderna och några exempel för de som är intresserade av att veta mer.

Förvaltningsrevision, grundar sig i det lagkrav (Aktiebolagslagen, ABL) som finns för styrelsen och eventuell verkställande direktör att svara för förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår bokföringen, som flera normalt naturligt förknippar revisorn med, som en del men även övriga delar av bolagets styrning och kontroller. Enligt ABL 9:3 ska bolagets valda revisor granska även denna del och enligt ABL 9:33 ska revisorn i sin revisionsberättelse uttala sig om huruvida styrelsen och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet eller ej.

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamöterna eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamöterna eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Det är förstås inte nödvändigtvis så att årsstämman (ägarna) är tvingade att lyssna på revisorns uttalande, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

Så hur granskar man detta då? Då förvaltningsrevision inte är en naturlig del av vår goda revisionssed, ISA (läs mer om den här), då det är en relativt särsvensk företeelse så har vår branschorganisation FAR gett ut en rekommendation (RevR 209) kring hur förvaltningsrevisionen bör gå till. Denna är relativt omfattande och svår att återge såhär, men vanligt förekommande granskningsåtgärder i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner (t.ex. fakturering, inköp, löner, bonus, tillstånd m.m.) samt test av dessa rutiner med hjälp av berörd personal.
  • Granskning av styrelseprotokoll, väsentliga beslut, eventuella tvister etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av väsentliga avtal kontra räkenskaper, bolagsordning, ägardirektiv, attestrutiner m.m.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av aktiebok.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Ovanstående lista är förstås inte heltäckande, och flera moment utförs inte alltid, utan får anpassas beroende på vilket företag som granskas. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att även vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

För er som orkat såhär långt hoppas jag att detta gett en bättre inblick i hur vi arbetar med löpande granskning och förvaltningsrevision. Om ni har funderingar så är det självklart bara att maila mig eller lägga en kommentar i kommentarsfältet.

Vad är det för skillnad på ägarintresse, intresseföretag och koncernföretag?

Posted on by

Har du vid bokslutsarbetet funderat över vad det är för skillnad på de olika posterna i årsredovisningen som rör de finansiella anläggningstillgångarna / andelar i företag där man har ägarintresse, intresseföretag och koncernföretag?

Detta regleras i Årsredovisningslagens 1 kapitel 4-5 §§. Klassificeringen görs utifrån avsikten med innehavet samt vilket ägande och kontroll ägarföretaget har.

Vid innehav om mindre än 20% av rösterna så redovisas andelarna normalt ej separat.

Om innehavet, oavsett storlek, bedöms vara varaktigt och gynna ägarföretagets verksamhet så ska det istället klassificeras som Ägarintressen i övriga företag. Innehav överstigande 20% av rösterna är normalt åtminstone ett ägarintresse.

Om Ägarintresse enligt ovan föreligger och ägarföretaget dessutom har ett s.k. ”betydande inflytande” över driften och styrningen i företaget så ska det klassificeras som Andelar i intresseföretag.

Om innehavet är större än 50% av rösterna, och det inte finns något annat som inskränker ägarföretagets s.k. ”bestämmande inflytande”, så ska innehavet klassificeras som Andelar i koncernföretag.

Utöver klassificering och upplysningskrav i årsredovisningen så styr detta även hur dessa innehav ska hanteras i företagets eventuella koncernredovisning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Maximal utdelning eller spara gränsbelopp 2016?

Posted on by

Sitter ni med bokslutet och överväger hur mycket utdelning företaget ska lämna 2016? Observera att det finns lite extra att tänka på i år!

Det pågår sedan 2014 en omfattande utredning av 3:12-reglerna. Regeringen har tidigare meddelat att utredningen förlängs och arbetar nu utifrån att resultatet av utredningen ska presenteras i september 2016. 3:12-reglerna är ju för övrigt reglerna som styr hur mycket av kapitalvinst/utdelning från fåmansföretag som ska beskattas i kapital respektive tjänst (lön). Lite förenklat brukar man jämföra 20% skatt (kapital) och 52-57% skatt (tjänst/lön) varpå skillnaden förstås är betydande!

Jag brukar årligen upplysa om hur man genom eget löneuttag kan maximera sin K10-blankett med lågbeskattat gränsbelopp. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”3:12-reglerna försämras!” så kommer dock reglerna med största sannolikhet innebära sämre möjligheter till uttag av lågbeskattad (20%) utdelning för fåmansföretagare.

Det finns dock en stor osäkerhet kring vilka förändringar som kommer att göras och därmed också en ryktesspridning som gör att flera nog kommer att fatta dåliga beslut avseende detta. Jag har hört flera företagare som sagt att de fått råd av bl.a. några av de 4 stora revisionsbyråerna (Big 4) att maximera sin utdelning och, så gott det går, tömma sina lågbeskattade gränsbelopp 2016. Detta tycker jag är lite anmärkningsvärt då ett sådant råd kanske kan gynna någon, men absolut inte alla.

Mitt råd till er avseende detta är att låta sunt förnuft råda. Har du eller ni som ägare ett stort behov för pengarna privat och inte kan riskera att skattesatsen stiger (eller gränsbeloppen sjunker) på kort sikt, så dela ut pengarna. Finns det däremot inget sådant behov så bör man istället överväga att låta pengarna stå kvar i bolaget. Det finns ju normalt inget krav på att småföretag behöver dela ut pengarna, och vem vet; skattesatsen kanske är ännu lägre i framtiden? Då kan det vara en fördel att låta dem vara. Den stora nackdelen med att skatta fram, ibland väldigt stora, gränsbelopp är att åtminstone 20% ska betalas in till Skatteverket. Dessa 20% går ju då inte längre att få avkastning på i företaget, vilket kan vara dålig ekonomi. 

Så var på er vakt och fatta inga förhastade beslut. I värsta fall skapar denna onödiga ryktesspridning och hets så dåliga beslut att företagen blir lidande. Tänk över er egen och företagets situation och ta vid behov hjälp av er rådgivare för att simulera några olika scenarion för att se hur känsliga ni är för en försämring av nuvarande 3:12-regelverk.

money-938769_960_720

Antal bristfälliga bokslut ökar utan revisor!

Posted on by

UC har skrivit en högintressant artikel om deras utredning avseende bl.a. valda revisorer i bolag och bokslut som skickats till Bolagsverket.

De sammanfattar läget med att konjunkturen och det låga ränteläget generellt har skapat bättre förutsättningar i och lägre kreditrisk för bolagen. Man höjer dock ett varningens finger då man kunnat påvisa att antalet bokslut med uppenbara brister som skickats till Bolagsverket har ökat markant (mer än 380%!) sen revisionsplikten för mindre företag (bl.a. omsättning 3Mkr) avskaffades. Se UC’s tabell nedan:

UC_Kreditguide_2015_3

 

Detta är förstås anmärkningsvärt och något som stärker bilden av att revisionen bidrar till en ökad kvalitet i företagens årsredovisningar som ligger till grund för kreditgivares (banker, leasingbolag, kommuner, företag m.fl.) beslut. Som jag skrivit tidigare så gäller detta alltså bara uppenbara fel och inte t.ex. för högt värderade kundfordringar eller rena bedrägerier.

Det är därför förståeligt att företag som väljer bort revisorn får sämre kreditrating.

Statistiken ligger även i linje med mitt kontroversiella inlägg om att ”Avskaffa revisionsplikten” och låta marknaden/kreditgivare sätta villkoren för vilka bolag som behöver revision och ej. Har man inget behov av krediter, så kan ju Skatteverket själva sköta granskningen av det rent skattemässiga för de minsta bolagen då de har bra kontrollinstrument för det.

UC skriver vidare att: ”UC kommer noga att fortsätta följa utvecklingen för bolagen som saknar revisor…”

Har du blivit lurad av någon årsredovisning idag?

Sätta av tjänstepension i aktiebolag

Posted on by

Hur mycket kan ett aktiebolag sätta av i tjänstepension och få skattemässigt avdrag för? Jag hjälper er med hur ni ska tänka för att få maximal nytta för företaget och dess personal för pensionsavsättning och pensionskostnader.

Jag har tidigare skrivit lite om detta i mitt inlägg om ”Lägre skatt i bokslutet”, men jag tänkte fördjupa mig lite i detta inlägg. Nyckeln i diskussionen om avsättning är alltså beskattningen. Ett företag kan givetvis sätta av precis hur mycket man vill i tjänstepension till en anställd eller företagets ledare och ägare, men om man ej får avdrag för det när bolagsskatten ska beräknas så kan det bli onödigt dyrt. Den anställde påverkas inte av detta, mer än att denne för en större tjänstepension, men bolaget gör alltså.

Deklarations- och avdragsregler för arbetsgivares pensionskostnader behandlas i Inkomstskattelagen (IL) 28 kapitel. Reglerna är relativt komplexa så vid gränsfall brukar vi anlita försäkringsexperter i vårt nätverk, men något förenklat så får avdrag göras för tjänstepension i enlighet med huvudregeln eller kompletteringsregeln:

Huvudregeln
Arbetsgivaren får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp (445 000 kr år 2015). Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. Det utgör det mesta av ersättningarna från arbetsgivare inklusive skattepliktiga förmåner medan ersättningar för rena utlägg och andra skattefria ersättningar inte ingår.

Kompletteringsregeln
Kompletteringsregeln kallas ibland ”köpa ikapp”-regeln och ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av tidigare otillräckligt tryggade pensionsutfästelser. Lite förenklat innebär det att om den anställde planerar att gå i pension tidigare än normalt eller om man satt av för lite pension under delar av sitt arbetsliv så har man rätt att komplettera sin pension. T.ex. kan en företagare under de första stapplande åren ha låtit bli att sätta av till maximal pension och då får man en möjlighet att komplettera det senare när det går lite bättre för bolaget.

För att få göra en avsättning enligt kompletteringsregeln så krävs en formell utredning (lämpligen från något försäkringsbolag som tillhandahåller detta) för att styrka avdraget i deklarationen. Yrkande bör ske ”öppet” (dvs. upplysning i bolagets inkomstdeklarationen) för att slippa skattetillägg vid eventuell felberäkning.

Om man ska göra avsättningen efter räkenskapsårets utgång så gäller lite speciella regler, så då är det viktigt att det hanteras korrekt för att avdraget inte ska riskera underkännande.

För alla tjänstepensionspremier gäller som vanligt att särskild löneskatt om 24,26% utgår.

Undrar du över hur ert bolag ska hantera detta i redovisningen, deklarationen eller på annat sätt? Hör bara av er till mig så kommer jag eller någon av mina kontakter att hjälpa er.

pension

Att marknadsföra sig som revisor/konsult

Posted on by

Hur kan man marknadsföra sig som revisor/konsult? Jag vill dela med mig av lite tips som jag har haft nytta av. Många av tipsen gäller ju inte specifikt revisorsrollen utan även för konsulter generellt.

De som känner mig och följer mig vet att jag är förtjust i nätverk och marknadsföring. Denna blogg är ju ett led i detta, och det ska jag komma till längre ned. Jag har tidigare skrivit om nätverkande i inlägget ”3 enkla steg att bli en proffsnätverkare!” och varför det är så viktigt för egentligen alla verksamheter. Det inlägget summerar egentligen det viktigaste i mina tankar om marknadsföring, men jag tänkte bli lite mer utförlig här och komma med några konkreta tips.

Avgränsning nätverk/byrå/revisor

Först och främst vill jag avgränsa mig något. Som medlem av en revisionsbyrå och ett revisionsnätverk finns ju förstås byråns och nätverkets marknadsföring som huvuddel av den breda marknadsföringen där varumärke och förtroende byggs och förstärks. Jag tänkte dock inte gå in på detta här, utan istället inrikta inlägget på hur jag marknadsför mig själv. Revisorsyrket och konsultrollen är ändå värv som, i förhållande till många andra branscher, är väldigt personanknutet. Avseende revisorer beror bl.a. på att man ofta väljer en person som företagets revisor.

Marknadsföring under högsäsong

Marknadsföring är förstås något som ska ske hela tiden och på olika fronter, där man finner framgång, men för revisorer är det lite speciellt. Branschen är nämligen relativt högbelastad under perioden januari-juni då detta är den vanligaste tiden för kundföretagen att göra bokslut och deklarationer. Resterande delen av året passar därför bättre för aktiva marknadsföringsaktiviteter.

För att råda bot på detta marknadsföringsglapp under högsäsongen så är det viktigt att ha såväl aktiv som passiv marknadsföring. Passiv marknadsföring gör arbetet åt dig när du prioriterar annat än marknadsföring. Nedan kommer jag gå in på vilka aktiva respektive passiva marknadsföringsinsatser jag ägnar mig åt.

Mina främsta marknadsföringskällor

Här följer några konkreta tips kring hur jag arbetar med marknadsföring av mig själv:

Nöjda kunder – Den absolut bästa marknadsföringen är nöjda kunder. Framförallt är det genom att praktisera tipsen i ovanstående blogginlägg på våra befintliga kunder där jag genom att lyssna, se behov och dela med mig kan få mitt nätverk och växa och mina affärer att gå bättre genom att skapa mervärde för kunderna. Det skapar både fler debiterbara timmar och en mer nöjd kund.

Nöjda kunder är vår absolut vanligaste källa till merförsäljning. Om det inte är så att de själva anlitar oss för extra arbete så rekommenderar de oss till andra företagare. Detta är ett exempel på när aktiv och passiv marknadsföring samverkar och det är också därför detta är vår viktigaste och mest prioriterade kanal.

Lediga resurser – Med tanke på ovan nämnda högsäsong i branschen är det extra viktigt att ha utrymme att ta in kunder under högsäsongen. Det är tyvärr så att en del branschkollegor tar på sig alldeles för mycket arbete under denna period och då inte kan ge kunden den service som de önskar och förtjänar. Genom att hela tiden ha en balans mellan debiterbara timmar och möjlighet att ta in intressanta extrauppdrag så skapas många möjligheter. Detta är svårare om man inte har ett team omkring sig för avlastning, men i ett nätverk är det enorm konkurrensfördel.

Nätverksträffar/events – Jag deltar under ett år på uppskattat 30-40 nätverksträffar och/eller events där det finns möjlighet att träffa nya människor och potentiella kunder. Detta är utmärkta tillfällen att skapa en första kontakt. För att göra det mesta av dessa träffar är det viktigt att hitta rätt personer och att vårda dem rätt, dvs. lyssna, se behov och återkoppla.

Det första man kan göra om man finner någon särskilt intressant att samarbeta med är att ta personens kontaktuppgifter och boka in en lunch eller motsvarande för att konkretisera hur ni kan hjälpa varandra. Det är förstås mycket möjligt att ni just där och då inte ser potential i ett samarbete, men med tiden kommer det dyka upp möjligheter att använda dessa kontakter. I detta läge är ett verktyg som LinkedIn alldeles utmärkt för att ”spara” och följa kontakten, vilket jag kommer utveckla nedan.

Detta leder oss även in på de marknadsföringsaktiviteter som är mer passiva än aktiva:

Bloggen och sökmotoroptimering – Denna blogg är det senaste och mest framgångsrika i min passiva marknadsföring. Med Internets framfart har s.k. ”Content marketing” eller Innehållsmarknadsföring blivit viktigare och viktigare för att sticka ut. Genom att inrikta mig på en särskild nisch och dela med mig av information som min målgrupp söker efter så får jag besökare som har högre sannolikhet att bli kunder än med en bred marknadsföringsinsats. I skrivande stund har jag 1-2 förfrågningar varje vecka varav flera har blivit kunder eller samarbetspartners.

De allra flesta av oss använder dagligen sökmotorer som t.ex. Google för att finna information. Att sökmotoroptimera innebär att man utformar innehåll så att det hamnar så högt upp som möjligt i de olika sökmotorerna. Det är av den anledningen som denna blogg heter ”Revisor Helsingborg” med domännamnet http://www.revisorhelsingborg.se. Min avsikt med det är att få möjligheten att visa upp mig för alla som söker efter revisorer i Helsingborg. Dock söker man sällan revisor enbart på nätet utan det är mycket mer vanligt att någon av ovanstående marknadsföringsaktiviteter skapar det förtroende som krävs för att man ska bli vald som revisor. Med bloggen får jag dock möjligheten att synas på ytterligare ett ställe utan att behöva vara där rent fysiskt.

Sociala medier – Jag har redan nämnt att jag arbetar aktivt med LinkedIn. Detta är en kraftfull tjänst som kan vara allt från ett online-CV till en självuppdaterande adressbok och en direkt väg in till en bra kund. Ett tips är att söka upp personer som ligger nära dig i nätverket så blir det enklare att få en ingång genom t.ex. en gemensam bekant. Det är även ett bra verktyg för att följa upp vilka av dina kontakter som byter tjänst m.m. LinkedIn har genererat flera goda affärsförbindelser för min del.

Jag är också en flitig användare av Twitter där jag delar med mig av t.ex. nya blogginlägg här och hos andra samt av annan information som jag tycker är intressant. Twitter är ett mycket intressant medium där man kan få direktkontakt med affärsfolk, beslutsfattare och journalister. Detta har också skapat flera affärer och möjligheter för mig som aldrig hade dykt upp annars. Utöver det försöker jag fortfarande få #revisorshumor att trenda 🙂

Förutom LinkedIn och Twitter, som är lite mer affärsmässiga sociala nätverk, så använder jag också Facebook och Instagram någorlunda frekvent. I de senare delar jag dock mer sällan med mig av affärsrelaterad information. Det händer dock ibland att ett revisors-blogginlägg slinker in mellan barnbilderna. Det skadar ju inte att även dina lite närmare vänner vet vad du gör ifall de hör något intressant i sina respektive nätverk.

Övriga Internet-tjänster – Jag försöker även att synas i diverse andra online-kanaler där jag bedömer att det finns hyfsad sannolikhet för mig att bli funnen. Några exempel är Hitta, Eniro och senast en ny intressant tjänst som heter http://ekonomijuridik.se/. Den sistnämnda har jag inte mycket erfarenhet av ännu men jag har, genom Twitter, fått kontakt med personen som utvecklat tjänsten och tror definitivt att den är lovande som s.k. passiv marknadsföringskanal.

Avslutning

Hoppas att detta gett dig lite tankar och idéer kring din marknadsföring. Jag är ju absolut ingen expert och fortfarande relativt oerfaren i affärslivet, men detta är några av de verktyg jag funnit användbara.

Hur gör du för att sticka ut? Dela gärna med dig av dina tips!

nätverk

Ekonomi- och redovisningshandböcker

Posted on by

Ett sätt att minimera risk på sin ekonomiavdelning eller redovisningsavdelning är att skriva ned alla viktiga rutiner och processer i ett dokument, t.ex. en ekonomihandbok eller redovisningshandbok.

Är du ansvarig för en ekonomi- eller redovisningsavdelning som CFO, ekonomichef, redovisningschef, styrelseledamot eller VD? Jag rekommenderar alla företag som inte har en oerhört enkel redovisning, eller anlitar en redovisningsbyrå, att ta tag i detta.

Vi har varit delaktiga i denna process vid ett flertal tillfällen för att säkerställa att företagsledningen får med alla viktiga rutiner och processer kring redovisning, bokföring, bokslut, inkomstdeklaration, skattedeklaration etc.

I en sådan handbok kan man tydliggöra t.ex. företagets kontoplan, resultatenheter, datum för avstämningar m.m. Detta gör att ekonomiavdelningen upplever en större trygghet i sitt arbete vid t.ex. personalomsättning, frånvaro etc. Det kan också ge dig i styrelsen eller företagsledningen en trygghet i ditt arbete då du vet att det är lätt att ta in, och lära upp, ny personal på både assistent- och chefsnivå till ekonomiavdelningen.

Arbetet med en manual för ekonomiavdelningen brukar flyta på bra så fort man kommit igång med den. Behöver ni en knuff över tröskeln? Vill du ha vår hjälp med detta så hör bara av dig till mig så ser jag till att ni kommer igång med arbetet.

Detta är inlägg 93 av 100 i min #blogg100-medverkan.

redovisningshandbok

Skatt på anteciperad utdelning?

Posted on by

Anteciperad utdelning är en utdelning från ett dotterföretag (för vilket man har bestämmande inflytande = mer än 50% av rösterna) som under vissa förutsättningar kan bokas upp före det att den äger rum.

Vad är då en anteciperad utdelning? Anteciperad kan lite slarvigt översättas till ”förväntad” utdelning, och det är det som krävs; att den går att förvänta. Kraven för detta är att ett dotterföretag som man kontrollerar till mer än 50% avser att dela ut pengar till sitt moderföretag. Dotterföretagets bokslut ska vara färdigt och det ska finnas utdelningsbara medel i bolaget. Tekniken med detta är att eftersom man har majoriteten av rösterna i bolaget så kan man förvissa sig om att utdelningen kommer att beslutas om på dotterföretagets stämma.

Ska bolaget betala skatt på denna intäkt i sin skatteberäkning / inkomstdeklaration? Nej, självklart inte. Denna utdelning har ju redan beskattats i dotterföretaget och genom att dra bort den i sin skatteberäkning som ”ej skattepliktig intäkt” säkerställer bolaget att man inte dubbelbeskattas.

Detta är inlägg 70 av 100 i min #blogg100-medverkan.

anteciperadutdelning

Skatteberäkning vid bokslut

Posted on by

Har du gjort färdigt ditt bokslut så att det endast kvarstår att boka årets skatt? Jag ska visa hur man kan göra bolagets skatteberäkning.

I mitt inlägg kommer jag att utgå från hur skatteberäkningen görs i ett aktiebolag, men ungefär samma princip gäller för t.ex. handelsbolag.

Jag har ju tidigare beskrivit lite grann hur ett lands beskattning av företag och medborgare ser ut i inläggen: ”Varför skatt?”, ”Inkomstdeklaration privat INK1” och ”Inkomstdeklaration företag INK2”. Skatteberäkningen för företag kan beskrivas som en länk mellan det civilrättsliga (god redovisningssed) och det skatterättsliga. Skatteverket förlitar sig i mångt om mycket på företagens redovisning som grund för beskattningen, men på vissa områden (frikopplade områden) så behöver man göra justeringar, skattemässiga justeringar, för att det bokföringsmässiga resultatet ska bli ett skattemässigt resultat.

Man utgår alltså från det bokföringsmässiga resultatet. Därefter gör man de skattemässiga justeringar som krävs för att nå det skattemässiga resultatet som sen är det som beskattas med 22% bolagsskatt. Det är också det skattemässiga resultatet som används vid t.ex. avsättning till periodiseringsfond. 

Några av de vanligaste skattemässiga justeringarna är: 

Ej avdragsgilla kostnader – T.ex. representation över schablongränsen, föreningsavgifter, viss sponsring, förseningsavgifter, vissa nedskrivningar och kostnadsräntor på bolagets skattekonto.

Ej skattepliktiga intäkter – T.ex. intäkter från kapitalförsäkring, utdelning från dotterbolag (har ju redan beskattats i dotterbolaget), försäljning av näringsbetingade andelar i dotterföretag (läs mer om detta i mitt inlägg om Holding-bolag) och intäktsräntor på bolagets skattekonto.

Schablonränta periodiseringsfond – För några år sedan räntebelades periodiseringsfonder så att man vid varje beskattning tar upp en schablonintäkt baserad på de ingående periodiseringsfonderna multiplicerat med en skattesats som är baserad på statslåneräntan. Räntan är för övrigt förhållandevis billig om man jämför med att låna motsvarande belopp av t.ex. banken.

Avskrivningar på byggnad – Ibland väljer man att skriva av en byggnad på t.ex. 100 år i bokföringen, medan Skatteverket har bestämt 50 års avskrivningstakt baserat på fastighetens typkod. Då ska man återföra den bokföringsmässiga avskrivningen i skatteberäkningen och istället ta upp den skattemässiga avskrivningen.

Underskott från föregående år – Ett skattemässigt underskott från året före beskattningsåret får lov att användas mot vinster för att jämna ut beskattningen. Tyvärr är detta enkelt att missa då det inte heller längre förtrycks av Skatteverket på deklarationsblanketterna och det medför att man betalar för hög skatt.

Det finns förstås en mängd andra poster som används för att beräkna det skattemässiga resultatet. Detta är bara de vanligast förekommande. Jag har även skrivit lite mer om vilka bokslutsposter man kan använda för att sänka skatten i inlägget ”Lägre skatt i bokslutet”.

Behöver du hjälp med er skatteberäkning så tveka inte höra av dig.

Detta är inlägg 61 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Tax time