Att marknadsföra sig som revisor/konsult

Hur kan man marknadsföra sig som revisor/konsult? Jag vill dela med mig av lite tips som jag har haft nytta av. Många av tipsen gäller ju inte specifikt revisorsrollen utan även för konsulter generellt.

De som känner mig och följer mig vet att jag är förtjust i nätverk och marknadsföring. Denna blogg är ju ett led i detta, och det ska jag komma till längre ned. Jag har tidigare skrivit om nätverkande i inlägget ”3 enkla steg att bli en proffsnätverkare!” och varför det är så viktigt för egentligen alla verksamheter. Det inlägget summerar egentligen det viktigaste i mina tankar om marknadsföring, men jag tänkte bli lite mer utförlig här och komma med några konkreta tips.

Avgränsning nätverk/byrå/revisor

Först och främst vill jag avgränsa mig något. Som medlem av en revisionsbyrå och ett revisionsnätverk finns ju förstås byråns och nätverkets marknadsföring som huvuddel av den breda marknadsföringen där varumärke och förtroende byggs och förstärks. Jag tänkte dock inte gå in på detta här, utan istället inrikta inlägget på hur jag marknadsför mig själv. Revisorsyrket och konsultrollen är ändå värv som, i förhållande till många andra branscher, är väldigt personanknutet. Avseende revisorer beror bl.a. på att man ofta väljer en person som företagets revisor.

Marknadsföring under högsäsong

Marknadsföring är förstås något som ska ske hela tiden och på olika fronter, där man finner framgång, men för revisorer är det lite speciellt. Branschen är nämligen relativt högbelastad under perioden januari-juni då detta är den vanligaste tiden för kundföretagen att göra bokslut och deklarationer. Resterande delen av året passar därför bättre för aktiva marknadsföringsaktiviteter.

För att råda bot på detta marknadsföringsglapp under högsäsongen så är det viktigt att ha såväl aktiv som passiv marknadsföring. Passiv marknadsföring gör arbetet åt dig när du prioriterar annat än marknadsföring. Nedan kommer jag gå in på vilka aktiva respektive passiva marknadsföringsinsatser jag ägnar mig åt.

Mina främsta marknadsföringskällor

Här följer några konkreta tips kring hur jag arbetar med marknadsföring av mig själv:

Nöjda kunder – Den absolut bästa marknadsföringen är nöjda kunder. Framförallt är det genom att praktisera tipsen i ovanstående blogginlägg på våra befintliga kunder där jag genom att lyssna, se behov och dela med mig kan få mitt nätverk och växa och mina affärer att gå bättre genom att skapa mervärde för kunderna. Det skapar både fler debiterbara timmar och en mer nöjd kund.

Nöjda kunder är vår absolut vanligaste källa till merförsäljning. Om det inte är så att de själva anlitar oss för extra arbete så rekommenderar de oss till andra företagare. Detta är ett exempel på när aktiv och passiv marknadsföring samverkar och det är också därför detta är vår viktigaste och mest prioriterade kanal.

Lediga resurser – Med tanke på ovan nämnda högsäsong i branschen är det extra viktigt att ha utrymme att ta in kunder under högsäsongen. Det är tyvärr så att en del branschkollegor tar på sig alldeles för mycket arbete under denna period och då inte kan ge kunden den service som de önskar och förtjänar. Genom att hela tiden ha en balans mellan debiterbara timmar och möjlighet att ta in intressanta extrauppdrag så skapas många möjligheter. Detta är svårare om man inte har ett team omkring sig för avlastning, men i ett nätverk är det enorm konkurrensfördel.

Nätverksträffar/events – Jag deltar under ett år på uppskattat 30-40 nätverksträffar och/eller events där det finns möjlighet att träffa nya människor och potentiella kunder. Detta är utmärkta tillfällen att skapa en första kontakt. För att göra det mesta av dessa träffar är det viktigt att hitta rätt personer och att vårda dem rätt, dvs. lyssna, se behov och återkoppla.

Det första man kan göra om man finner någon särskilt intressant att samarbeta med är att ta personens kontaktuppgifter och boka in en lunch eller motsvarande för att konkretisera hur ni kan hjälpa varandra. Det är förstås mycket möjligt att ni just där och då inte ser potential i ett samarbete, men med tiden kommer det dyka upp möjligheter att använda dessa kontakter. I detta läge är ett verktyg som LinkedIn alldeles utmärkt för att ”spara” och följa kontakten, vilket jag kommer utveckla nedan.

Detta leder oss även in på de marknadsföringsaktiviteter som är mer passiva än aktiva:

Bloggen och sökmotoroptimering – Denna blogg är det senaste och mest framgångsrika i min passiva marknadsföring. Med Internets framfart har s.k. ”Content marketing” eller Innehållsmarknadsföring blivit viktigare och viktigare för att sticka ut. Genom att inrikta mig på en särskild nisch och dela med mig av information som min målgrupp söker efter så får jag besökare som har högre sannolikhet att bli kunder än med en bred marknadsföringsinsats. I skrivande stund har jag 1-2 förfrågningar varje vecka varav flera har blivit kunder eller samarbetspartners.

De allra flesta av oss använder dagligen sökmotorer som t.ex. Google för att finna information. Att sökmotoroptimera innebär att man utformar innehåll så att det hamnar så högt upp som möjligt i de olika sökmotorerna. Det är av den anledningen som denna blogg heter ”Revisor Helsingborg” med domännamnet http://www.revisorhelsingborg.se. Min avsikt med det är att få möjligheten att visa upp mig för alla som söker efter revisorer i Helsingborg. Dock söker man sällan revisor enbart på nätet utan det är mycket mer vanligt att någon av ovanstående marknadsföringsaktiviteter skapar det förtroende som krävs för att man ska bli vald som revisor. Med bloggen får jag dock möjligheten att synas på ytterligare ett ställe utan att behöva vara där rent fysiskt.

Sociala medier – Jag har redan nämnt att jag arbetar aktivt med LinkedIn. Detta är en kraftfull tjänst som kan vara allt från ett online-CV till en självuppdaterande adressbok och en direkt väg in till en bra kund. Ett tips är att söka upp personer som ligger nära dig i nätverket så blir det enklare att få en ingång genom t.ex. en gemensam bekant. Det är även ett bra verktyg för att följa upp vilka av dina kontakter som byter tjänst m.m. LinkedIn har genererat flera goda affärsförbindelser för min del.

Jag är också en flitig användare av Twitter där jag delar med mig av t.ex. nya blogginlägg här och hos andra samt av annan information som jag tycker är intressant. Twitter är ett mycket intressant medium där man kan få direktkontakt med affärsfolk, beslutsfattare och journalister. Detta har också skapat flera affärer och möjligheter för mig som aldrig hade dykt upp annars. Utöver det försöker jag fortfarande få #revisorshumor att trenda 🙂

Förutom LinkedIn och Twitter, som är lite mer affärsmässiga sociala nätverk, så använder jag också Facebook och Instagram någorlunda frekvent. I de senare delar jag dock mer sällan med mig av affärsrelaterad information. Det händer dock ibland att ett revisors-blogginlägg slinker in mellan barnbilderna. Det skadar ju inte att även dina lite närmare vänner vet vad du gör ifall de hör något intressant i sina respektive nätverk.

Övriga Internet-tjänster – Jag försöker även att synas i diverse andra online-kanaler där jag bedömer att det finns hyfsad sannolikhet för mig att bli funnen. Några exempel är Hitta, Eniro och senast en ny intressant tjänst som heter http://ekonomijuridik.se/. Den sistnämnda har jag inte mycket erfarenhet av ännu men jag har, genom Twitter, fått kontakt med personen som utvecklat tjänsten och tror definitivt att den är lovande som s.k. passiv marknadsföringskanal.

Avslutning

Hoppas att detta gett dig lite tankar och idéer kring din marknadsföring. Jag är ju absolut ingen expert och fortfarande relativt oerfaren i affärslivet, men detta är några av de verktyg jag funnit användbara.

Hur gör du för att sticka ut? Dela gärna med dig av dina tips!

nätverk

Fastighetsfrågor

Som revisor är man ofta inblandad i frågor rörande fastigheter. Det kan vara vid köp av en fastighet eller vid försäljning av en befintlig. Ofta är detta frågor som rör redovisning, beskattning och förvaltning.

Jag tänkte dela med mig lite av vilka typer av frågor vi ställs inför i samband med detta. Frågorna aktualiseras inte sällan vid transaktioner med fastigheter, men även i andra sammanhang konsulterar kunderna oss kring deras fastigheter.

Värde av fastighet

Över tid har fastigheter ofta varit en god investering för företag och ett bra komplement till en ordinarie verksamhet. Man brukar få en ganska stabil avkastning på en bra reglerad marknad och till det brukar man kunna vänta sig en värdestegring.

När en fastighet i ett bolag ska avyttras eller t.ex. uppskrivning av den ska göras i bokföringen brukar man anlita en värderingsman för att bedöma fastighetens aktuella värde, eller marknadsvärdet. Marknadsvärdet ska sedan ställas mot dels det skattemässiga värdet, men även det bokföringsmässiga värdet. Det är viktigt att hålla isär dessa tre olika värden då de kan ge väldigt olika utfall vid olika typer av beräkningar, och inget av dessa värden ska heller blandas ihop med taxeringsvärdet. Det brukar inte vara några problem att hålla isär marknadsvärdet och de övriga två, men däremot har vi ofta stött på fall där kunden varit osäker på skillnaden mellan det bokföringsmässiga och det skattemässiga värdet på fastigheten. Detta kan leda till oönskade effekter i beskattningen och/eller i redovisningen.

Det kan uppstå bokföringsmässiga och skattemässiga skillnader i värderingen av fastigheter då olika regler gäller för hur dessa får värderas. Avskrivningar är ett typfall där det i bokföringen kan vara lämpligt att skriva av en fastighet på 25 år (4%) medan det skattemässigt är fastställt att fastigheten ska skrivas av på 50 år (2%). Skattemässiga avskrivningar på fastigheter sker utifrån fastighetens typkod vilken framgår av fastighetstaxeringen. Här finns en bra länk till Skatteverkets regler avseende värdeminskningsavdrag på näringsfastigheter. Även reglerna kring förbättringsutgifter, reparationer och andra arbeten kan leda till skillnader mellan redovisning och beskattning, så där uppmanar jag till försiktighet.

Köp av fastighet

Några saker att tänka på kring köp av fastigheter:

Lagfart – Vid köp av fastighet ska lagfart tecknas inom tre månader.

Stämpelskatt – Stämpelskatt utgörs av 1,5% av fastighetens värde om en fysisk person köper den, 4,25% (höjt från 3% 2011) gäller för juridisk person. Fastighetens värde avser då taxeringsvärdet (året före det år då lagfart beviljas) eller värdet enligt intyg. Är köpeskillingen högre än båda dessa värden anses fastighetens värde vara detsamma som köpeskillingen.

Lagfart och stämpelskatt aktiveras i redovisningen med fastigheten.

Pantbrev – Kostnad för pantbrev (2%) kostnadsförs normalt, men kan även aktiveras om det kan anses vara värdehöjande eller en tillgång för en framtida köpare. Generellt tillämpar vinstdrivande bolag direktavskrivning och förlustdrivande bolag aktivering, av skatteskäl, men om det är i större omfattning (flera fastigheter) gäller det att vara konsekvent.

Markvärde i redovisningen fastställs vid inköp utifrån andel mark enligt taxeringsvärde multiplicerat med total köpeskilling (inklusive lagfart).

Försäljning av fastighet och fastighetspaketering

Vid försäljning av fastigheter brukar frågan om vilket resultat som genereras vara central, men även i vilken form försäljningen ska ske brukar vi konsultera kring.

Beräkningen av resultatet vid försäljningen utgår som ovan utifrån det skattemässiga och det bokföringsmässiga värdet. I de fall man tillämpat skattemässiga avskrivningar i bokföringen är det ofta inga problem att beräkna resultatet och skatteeffekten, men i annat fall är det viktigt att se upp.

Inte sällan paketerar man fastigheten inför en försäljning och säljer aktierna i bolaget istället för fastigheten. Vi är ofta behjälpliga i sådan paketering avseende vilka värden som ska användas, vilken formalia och vilka avtal som krävs o.s.v. Fördelen med paketering är att försäljning av dotterbolagsandelar, s.k. ”näringsbetingade andelar”, är helt skattefria.

Vinster vid försäljning av fastigheter beskattas utifrån den skattemässiga vinsten (köpeskilling minskat med skattemässigt värde) medan förluster är avdragsgilla inom den s.k. ”fastighetsfållan”. Här är det också viktigt att vara med på beskattningskonsekvensen. Redovisningsmässigt är det centralt att inte orsaka bolaget en förlust som hotar det egna kapitalet i bolaget så att bolaget hamnar i kontrollbalansskyldighet.

Övriga frågor

Andra frågor där revisorer brukar bli konsulterade är bl.a. kring moms, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Det finns en ständigt pågående politisk diskussion om fastigheter och vissa justeringar sker nästan årligen i fastighetsbeskattning så det gäller att vara påläst. Jag har tidigare skrivit om skatteplanering, och vidhåller fortsatt att man självklart ska betala skatt men inte p.g.a. att man inte är insatt i reglerna utan utifrån gällande regelverk.

Om ni har några funderingar kring er fastighet och om ni t.ex. kan tjäna på att paketera den så ta kontakt med mig. Det gäller förstås även om ni har några frågor kring bokföring eller deklaration avseende er fastighet.

Detta är inlägg 99 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fastighet

Kan företag ge gåvor?

Kan företag lämna en gåva hur som helst? Ja – och nej. Jag ska förklara lite hur du ska tänka.

Jag skrev för övrigt lite om gåvor i mitt inlägg om Crowdfunding, men där inriktade jag främst inlägget mot olika typer av crowdfunding (gräsrotsfinansiering) samt hur mottagandet redovisas och deklareras hos mottagaren. Det kan ju även vara intressant att se det ur givarperspektivet.

För fysiska personer gäller andra regler än för företag, och de tänkte jag inte gå in på här, mer än att gåvotransaktioner huvudsakligen är skattefria (sällan avdragsgilla).

När man pratar om att juridiska personer (företag) ska lämna gåvor så gäller det civilrättsliga begreppet värdeöverföring som beskrivs i Aktiebolagslagen (ABL).

Såhär står det i ABL 17 kap 5 §:
”Bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål…”

Det är alltså fritt fram att lämna gåvor civilrättsligt om dessa kriterier uppfylls.

Hur stora gåvor kan företag då ge? Det beror ju självklart på storleken på företaget när man ska ta hänsyn till ovanstående, men jag tolkar det som att det kan vara rätt betydande belopp ändå (åtminstone för mottagaren). Här kan det vara läge att även beakta de regler kring mutbrott och bestickning som finns i Brottsbalken.

OBS! Det är som vanligt viktigt att vara observant på att det som gäller civilrättsligt inte alltid gäller skatterättsligt.

Skatterättsligt gäller som huvudregel att gåvor ej är avdragsgilla (och därmed ej heller skattepliktiga hos mottagaren). För att gåvan ska vara avdragsgill (och då skattepliktig hos mottagaren) krävs en s.k. ”motprestation” från mottagaren. Då rör det istället sig om sponsring. Det är då till nytta för ens egen verksamhet genom t.ex. reklam, biljetter eller dylikt. Se mer om dessa regler hos Skatteverket, där det bl.a. framgår:

”Vid bedömningen av avdragsrätt för sponsring är gränsdragningen mot gåva av avgörande betydelse. Det föreligger inte någon gåva i de fall då den sponsrade utfört motprestationer och värdet av dessa svarat mot det lämnade sponsringsbidraget. Sponsring helt utan motprestation anses som gåva och är då inte en avdragsgill kostnad…” 

Hoppas detta klargjort både den civilrättsliga och skatterättsliga hanteringen av gåvor från företag. Har du några funderingar kring ert företags gåva så ta gärna kontakt med mig så ska jag hjälpa er resonera!

Detta är inlägg 96 av 100 i min #blogg100-medverkan.

gåva

Due diligence

Ska ni köpa eller sälja bolag? Behöver ni hjälp med en s.k. due diligence? Vi kan hjälpa er!

Vad är en due diligence? När man ska köpa ett företag, och transaktionen inte är intern eller väldigt liten, så är det vanligt att man gör en granskning av köpeobjektet innan man skriver under avtal etc. En sådan granskning kallas på utrikiska för due diligence och är relativt vanligt språkbruk bland konsulter, revisorer etc. som arbetar med detta.

Vi arbetar utifrån ett dokument, som anpassas utifrån situationen, för att säkerställa att alla delar av bolaget, verksamheten och dess ingående delar är kartlagda så att avtalet (och priset) ska bli så korrekt som möjligt så att både köparen och säljaren undviker onödiga diskussioner i efterhand.

Även som säljare kan det vara intressant att få gjort en due diligence före sin försäljning för att det inte ska dyka upp något när köparen går genom ens verksamhet. Det är alltid bättre att förekomma än att bli förekommen.

Vill du ha vår hjälp med detta så tveka inte att höra av dig så berättar vi mer om hur vi går tillväga.

Jag har för övrigt skrivit mer om Företagsförvärv här, och angränsande till det har jag även skrivit om Bolagsvärdering här.

Detta är inlägg 92 av 100 i min #blogg100-medverkan.

duediligence

Vad är en leverantörsreskontra?

En leverantörsreskontra är ett sidoordnat register över företagets leverantörer.

Jag skrev lite om sidoordnade register och sidoordnad bokföring i mitt inlägg om kundreskontra och om anläggningsregister.

I företagets leverantörsreskontra kan man spara mer uppgifter än som går i den ordinarie bokföringen där man ofta är begränsad till bokföringsdatum, belopp och verifikationstext. När man arbetar med sin leverantörsreskontra är det mer intressant att få fram uppgifter som fakturadatum, förfallodatum, betalningar, historik, kategorier etc.

Det finns flera olika programvaror för att hantera detta med mer eller mindre bra kopplingar direkt till företagets redovisningssystem. Det underlättar att ha ett integrerat system så att man slipper det extra momentet som det annars innebär att mata in uppgifter från den sidoordnade reskontran till redovisningssystemet.

Detta är inlägg 85 av 100 i min #blogg100-medverkan.

leverantörsreskontra

Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag

Har du ett fåmansföretag och är klar med ditt företagande och vill få möjlighet att få ut dina pengar till en lägre skattesats? Då kanske ett s.k. ”trädabolag” är något för dig.

Att vara klar med sitt företagande kan vara ett slarvigt begrepp, men det kan röra sig om t.ex. pension, dålig lönsamhet, exit vid försäljning etc. När man kommit till denna punkt brukar det vara intressant att planera hur man ska få ut de återstående pengarna. Det behöver dock inte vara så att man nödvändigtvis behöver plocka ut pengarna vilket jag ska komma till längre ned.

Det finns några olika sätt att avsluta en verksamhet vilket jag skrivit lite om i inläggen ”Generationsskifte” och ”Likvidation av aktiebolag”. Har du varit aktiv i verksamheten så beskattas du med stor sannolikhet på din K10-blankett för kvalificerade andelar (som jag skrivit mycket om tidigare) med 20% upp till gränsbeloppet och som tjänsteinkomst (30-57%) för resten. Om du inte har ett högt gränsbelopp kan skattesituationen alltså bli mycket ogynnsam här. Dags för lite skatteplanering! 🙂

Har du däremot inte varit aktiv i verksamheten (okvalificerade andelar), så finns möjlighet att plocka ut all utdelning, eller vinst vid försäljning, till 25% skatt, vilket deklareras på blankett K12. Definitionerna av huruvida andelarna är kvalificerade eller okvalificerade är mycket komplicerade och hittas i Inkomstskattelagens 57 kapitel. Väldigt förenklat brukar man säga att om man varit helt passiv under de 5 (därav benämningen 5:25 – 5 år 25%) senaste hela beskattningsåren så har man okvalificerade andelar oavsett om de varit kvalificerade innan eller ej, men de kan alltså vara okvalificerade tidigare än så. Det går inte heller att vara passiv i ett bolag medan man är aktiv i ett annat företag, där man äger andelar, som bedriver ”samma eller likartad verksamhet”. Vi rekommenderar alltid våra kunder att ta hjälp av en skattekonsult i den mån det finns minsta osäkerhet kring dessa regler.

Det ska nämnas att dessa regler (3:12-reglerna) är under lupp för tillfället och inom kort sannolikt förändras. Det kan vara vettigt då de skapat ett relativt osäkert rättsläge.

Men, måste ni verkligen plocka ut pengarna? Varför skatta i onödan? Man ska alltid överväga om man verkligen ska plocka ut pengarna eller om man istället ska låta dem stå och få avkastning i aktiebolaget. Om man plockar ut dem och skattar av 25% eller mer så är ju skatten som du betalar en stor del som du istället skulle kunna få årlig avkastning på. Ett aktiebolag är faktiskt ett perfekt pensionssparande vari man kan utföra rätt mycket fria handlingar. Överväg därför alltid noga om det verkligen är en fördel att skatta av pengarna bara för att du ska få in dem på ditt privata bankkonto.

Detta är en av många skattefrågor vi är vana att få från våra kunder. Undrar du över er situation? Ta en kontakt så hjälps vi åt att se vad som finns för möjligheter!

Detta är inlägg 84 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Okvalificerad

Skatteplanering för företag

Det är inte ovanligt att revisorer, ofta i samarbete med skattekonsulter, arbetar med skatteplanering för företag.

Skatteplanering. Smaka på ordet. Visst finns det en negativ klang där? Jag tycker att ”skatterådgivning” är ett bättre ord, men det är ju som med andra trender att rätt vad det är så är det ordet ”skatterådgivning” som har negativ klang.

Såhär definierar Wikipedia ordet:

”Skatteplanering är att aktivt planera för att betala låg skatt. Skatteplanering i sig är vanligen inte olaglig; den syftar till att under gällande lagar betala så lite som möjligt i skatt.”

En mycket bra definition tycker jag och som revisor, där skatteplanering delvis är en inkomstkälla, så är jag ju partisk kring företeelsen. Jag förstår att skatteplanering kan väcka anstöt när den överutnyttjas, men jag anser också att det är mitt jobb att upplysa kunden om vilka möjligheter som finns inom lagens ramar och därefter får kunden fatta beslutet. Fegt? Kanske. Omoraliskt? Möjligen. Praktiskt? Definitivt! Men vart ska man dra gränsen om inte vid lagen?

Oavsett har jag och mina kollegor varit med om tusentals olika skatterådgivningar där företag (t.ex. Lägre skatt i bokslutet) och företagare (t.ex. Ta ut rätt lön-inläggen) getts möjlighet att spara skatt som de annars betalat ”i onödan”. Vad har ditt företag för möjligheter? Hör av dig till mig så ger jag dig en kostnadsfri rådgivning kring vilka möjligheter som finns så får du fatta beslutet 🙂

Detta är inlägg 83 av 100 i min #blogg100-medverkan.

skatteplanering

Vad är en kundreskontra?

En kundreskontra är ett sidoordnat register över företagets kunder.

Jag skrev lite om sidoordnade register och sidoordnad bokföring i mitt inlägg om anläggningsregister.

I företagets kundreskontra kan man spara mer uppgifter än som går i den ordinarie bokföringen där man ofta är begränsad till bokföringsdatum, belopp och verifikationstext. När man arbetar med sin kundreskontra är det mer intressant att få fram uppgifter som fakturadatum, förfallodatum, inbetalningar, kundhistorik, kategorier, kreditvärdighet etc.

Det finns flera olika programvaror för att hantera detta med mer eller mindre bra kopplingar direkt till företagets redovisningssystem. Det underlättar att ha ett integrerat system så att man slipper det extra momentet som det annars innebär att mata in uppgifter från den sidoordnade reskontran till redovisningssystemet.

Detta är inlägg 82 av 100 i min #blogg100-medverkan.

3d bussines white and red humans make a handshake

Hur ska jag finansiera företaget?

Du har en kanonidé och vill dra igång en verksamhet eller kanske redan ett fint företag som skulle växa ännu mer med en expansion. Detta kräver förstås finansiering i någon form.

Jag läste en utmärkt artikel hos Visma i morse: ”Finansiering: Så får du banken att älska din idé” som jag vill dela med mig av.

Jag har även skrivit lite om likviditet och finansiering tidigare i mitt inlägg: ”Förbättra likviditeten!”.

Detta är inlägg 77 av 100 i min #blogg100-medverkan.

finansiering

K10 – kvalificerade andelar i fåmansföretag

Det har blivit dags att lämna in din privata inkomstdeklaration och Skatteverket förväntar sig att du lämnar blankett K10 eftersom du äger andelar i ett fåmansföretag. Vad gör du? Tar kontakt med en revisor (eller redovisningskonsult) förstås!

K10-blanketten är förmodligen en av de vanligaste konsultinsatserna revisorn anlitas för av sina revisionskunder. Detta för att uppgiften är så tätt besläktad med andelsägarens företag.

Definitionen på fåmansföretag

Definitionen på ett fåmansföretag är, förenklat, ett aktiebolag där 4 personer (eller färre) kontrollerar mer än 50% av rösterna i bolaget. Läs mer om definitionen hos Skatteverket, vid intresse.

Kvalificerade andelar?

Kvalificerad eller okvalificerad andel då? Ja, det är inte alltid helt givet att företagaren ska lämna blankett K10 (kvalificerade andelar). Om ägaren, väldigt förenklat, inte är aktiv i bolaget, eller ”verksam i företaget i betydande omfattning” (vilket i princip innebär att personens arbetsinsatser ska ha varit av stor betydelse för resultatet) under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren, så ska istället blankett K12 lämnas.

20 eller 25% skatt?

Skillnaden på K10 och K12 är, också förenklat, att utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 20% på K10 (upp till gränsbeloppet) medan utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 25% (utan gräns) på K12.

Löneunderlag på K10

Vid beräkningen av ovannämnda gränsbeloppet på blankett K10 brukar man, förenklat, tillgodogöras en schablon med tillägg för löneunderlaget för bolaget/koncernen om man kvalificerat sig. Jag har skrivit mer om detta i det populära inlägget ”Ta ut rätt lön från ditt AB 2015”.

Behöver du hjälp med din K10 så ta kontakt med mig. Ibland kräver det en utredning att räkna ut gränsbeloppet och dessa har vi gjort hundratals, och kan hjälpa dig med hur du ska tänka.

Detta är inlägg 75 av 100 i min #blogg100-medverkan.

aktier