Starta Holding-bolag!

Är du intresserad av att starta Holding-bolag som ägarbolag till din koncern eller ditt bolag? Läs mer här om vilka fördelar det kan medföra.

Att lägga en befintlig bolagsstruktur eller ett befintligt bolag under ett ägarbolag (Holding-bolag) är väldigt vanligt. Det är mer regel än undantag då det medför åtminstone två väldigt stora fördelar:

1. Riskbegränsning – Om något skulle inträffa i din verksamhet som gör att verksamheten går omkull i ett svep (skadestånd, garantianspråk, ej försäkrad skada etc) så är det bra att inte ha lagt alla ägg i samma korg. Genom att årligen dela ut vinster till ett ägarbolag så skyddas dessa medel mot händelser som kan inträffa i driftsbolaget. Ett ägarbolags verksamhet är relativt riskfritt och därmed är pengarna tryggade där medan driftsbolaget kan fortsätta att ackumulera vinster. De faktiska pengarna kan ju faktiskt även användas i dotterbolagets verksamhet genom utlåning via avräkningskonto, så det är inte heller någon nackdel.

2. Skattefri vinst vid försäljning – Ett dotterbolag till ett Holding-bolag är i de flesta fall ett näringsbetingat innehav, vilket bl.a. innebär att vinst vid försäljning av ett sådant dotterbolag är skattefritt i Holding-bolaget. Om du hade sålt bolaget genom ditt privata ägande hade en stor del av vinsten riskerat att beskattas till 60-70%! Genom denna lösning betalas ingen skatt alls vid försäljningen och ned mot 20-25% skatt vid uttag från Holding-bolaget.

3. Riskbegränsning vid försäljning – Om du säljer driftsbolaget och något skulle hända som gör att köparen ställer anspråk på dig så är det inte som privatperson, utan i egenskap av juridisk person, vilket är säkrare för dig.

Det finns även andra fördelar med detta, men enbart de ovanstående är anledning nog för att bilda ett Holding-bolag i din bolagssfär om det inte redan finns. Det finns egentligen inga större nackdelar med detta upplägg. Det krävs ju visserligen ytterligare en bolagsbildning och ett aktiekapital om minst 50.000kr, men dessa pengar kan ju som sagt användas i dotterbolaget och är därför ingen kostnad, utan en tillgång.

Det är inget hinder att du redan har en inarbetad verksamhet i din nuvarande bolagsstruktur, det finns stora möjligheter att lägga upp strukturen med ett Holding-bolag ändå. Kontakta mig för mer information.

Detta är inlägg 8 av 100 i min #blogg100-medverkan.

flowchart

Revisorns tystnadsplikt

En av de viktigaste skyldigheterna för mig som revisor är tystnadsplikten. Tystnadsplikten är nödvändig för att mina kunder ska känna att de kan avslöja privata angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från mig.

Revisorns tystnadsplikt

Jag har berört revisorns tystnadsplikt tidigare när jag skrev om god revisionssed där jag beskrev god revisorssed som lagstadgar tystnadsplikten i Revisorslagens 26 §:

”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.”

Vid min revision av Aktiebolag (som utgör huvuddelen av mina kunder) förtydligas tystnadsplikten i Aktiebolagslagens 9 kapitel 41 §:

”Revisorn får inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.”

Men huvuddelen av de ställningstagande som rör tystnadsplikten förtydligas i de yrkesetiska regler som revisorer har att förhålla sig till i FAR’s ”EtikR 1 Yrkesetiska regler”. Där framgår också viktiga detaljer såsom att tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Detta är väl inget konstigt? Jo, ibland. Mot revisorns tystnadsplikt står nämligen revisorns upplysningsskyldighet eller upplysningsplikt. De yrkesetiska reglerna ovan ger vägledning i en del olika fall där konflikt mellan dessa två ytterligheter kan uppstå. Den mest självklara situationen som kan uppstå är när bolaget gjort sig skyldig till något som jag som revisor måste anmärka på i min revisionsberättelse. Det kan vara t.ex. något som är fel i ett bokslut, att betalning av skatter och avgifter inte skötts på rätt sätt eller att årsredovisningen inte upprättats i tid. Det kan också vara så att någon annan statlig myndighet, t.ex. Skatteverket, fattat ett beslut som kräver att jag ska lämna ut informationen. Det som genomsyrar dessa krav på upplysningsskyldighet är att jag alltid ska verka för att inte mer information än nödvändigt lämnas när det kan leda till onödig skada för kunden.

Skulle revisorn göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikten så kan denne göras skadeståndsskyldig och det är självklart att revisorn sitter inne med information som på flera olika tänkbara sätt kan medföra skada för kunden. Jag som revisor vill självklart att jag ska få all information jag önskar när jag utför ett uppdrag åt en kund och då är förtroendet för mig avgörande. Nyckeln till detta förtroende är tystnadsplikten som jag och andra revisorer värderar oerhört högt.