Har revisorn tystnadsplikt?

Vid samarbete med nya kunder får vi ibland frågan om vår tystnadsplikt som revisorer. Har en revisor tystnadsplikt?

Ja! En av de viktigaste skyldigheterna som revisor är just tystnadsplikten. Den är central för att kunderna ska känna att de kan avslöja angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från revisorn.

Tystnadsplikten följer ur Revisorslagen 26 § som inleds: ”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning…”, och detta omfattar även biträde till revisorn som t.ex. en revisorsassistent.

Tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Jag har berört detta ämne tidigare här på bloggen, där jag även resonerat kring konflikter avseende revisors upplysningsplikt. I denna frågeställning stannar jag dock här.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Revisorns tystnadsplikt

En av de viktigaste skyldigheterna för mig som revisor är tystnadsplikten. Tystnadsplikten är nödvändig för att mina kunder ska känna att de kan avslöja privata angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från mig.

Revisorns tystnadsplikt

Jag har berört revisorns tystnadsplikt tidigare när jag skrev om god revisionssed där jag beskrev god revisorssed som lagstadgar tystnadsplikten i Revisorslagens 26 §:

”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.”

Vid min revision av Aktiebolag (som utgör huvuddelen av mina kunder) förtydligas tystnadsplikten i Aktiebolagslagens 9 kapitel 41 §:

”Revisorn får inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.”

Men huvuddelen av de ställningstagande som rör tystnadsplikten förtydligas i de yrkesetiska regler som revisorer har att förhålla sig till i FAR’s ”EtikR 1 Yrkesetiska regler”. Där framgår också viktiga detaljer såsom att tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Detta är väl inget konstigt? Jo, ibland. Mot revisorns tystnadsplikt står nämligen revisorns upplysningsskyldighet eller upplysningsplikt. De yrkesetiska reglerna ovan ger vägledning i en del olika fall där konflikt mellan dessa två ytterligheter kan uppstå. Den mest självklara situationen som kan uppstå är när bolaget gjort sig skyldig till något som jag som revisor måste anmärka på i min revisionsberättelse. Det kan vara t.ex. något som är fel i ett bokslut, att betalning av skatter och avgifter inte skötts på rätt sätt eller att årsredovisningen inte upprättats i tid. Det kan också vara så att någon annan statlig myndighet, t.ex. Skatteverket, fattat ett beslut som kräver att jag ska lämna ut informationen. Det som genomsyrar dessa krav på upplysningsskyldighet är att jag alltid ska verka för att inte mer information än nödvändigt lämnas när det kan leda till onödig skada för kunden.

Skulle revisorn göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikten så kan denne göras skadeståndsskyldig och det är självklart att revisorn sitter inne med information som på flera olika tänkbara sätt kan medföra skada för kunden. Jag som revisor vill självklart att jag ska få all information jag önskar när jag utför ett uppdrag åt en kund och då är förtroendet för mig avgörande. Nyckeln till detta förtroende är tystnadsplikten som jag och andra revisorer värderar oerhört högt.

Vad är revision? Kvalitet på revisor viktigt för DIG!

Vad är revision? Du har säkert en föreställning om vad revision är och kanske har du själv, eller har haft, en revisor som du kommit i kontakt med. Jag vill med detta inlägg redogöra lite kring vad revisorn och revisionen betyder för samhället samt för dig som privatperson och/eller företagare. Jag kommer även lyfta fram hur kvaliteten på oss revisorer säkerställs.

Jag är sedan i juli 2013 Auktoriserad revisor, vilket är en skyddad titel, och under förutsättning att jag sköter mig avseende kvalitetskontroller etc. så behåller jag min titel och kan åta mig uppdrag som kvalificerad revisor i 5 år. Revisorsnämnden (RN) skickar sedan ut ansökningsblanketter ca 4-5 månader före utgången av perioden med vilka jag kan ansöka om fortsatt auktorisation. På dessa blanketter ska framgå bl.a. att jag arbetat yrkesmässigt med kvalificerad revision minst 1.500 timmar de senaste 5 åren (Revisorsnämndens föreskrifter RNFS 2001:3) samt utbildat mig i enlighet med Revisorslagen 4 § och god revisorssed. Enligt (RNFS 2001:2) krävs att jag genomgått verifierbar och relevant utbildning de senaste 5 åren om minst 100 timmar. Enligt EtikR1 Yrkesetiska regler (se länk för hela skriften), som behandlar framförallt oberoende, tystnadsplikt och kompetens hos revisorer, framgår vidare att vidareutbildning bör omfatta minst 120 timmar per treårsperiod.

Varför är detta viktigt för dig, undrar du?

Enligt ovanstående yrkesetiska regler, som jag också nämnde i mitt inlägg ovan om god revisions- och revisorssed, så definieras revisionsbranschens uppgift såhär (urklipp):

”Revisions- och rådgivningsbranschens grundläggande uppgift är att bidra till förtroendet för den ekonomiska information som lämnas av företag, organisationer och myndigheter. Sådant förtroende krävs dels för att företagen ska få det riskkapital som behövs, dels för att transaktioner ska kunna genomföras utan betungande särskilda kontrollåtgärder…”

Revisionens roll är alltså att bidra till ett förtroende för alla ekonomiska transaktioner i samhället och där kommer även du som privatperson samt eventuellt ditt företag in i bilden. Genom att kvalitetssäkra samhällets ekonomiska information kan alla inblandade förlita sig på information som finns tillgänglig utan att behöva sätta in egna kostsamma kontrollfunktioner som drabbar dig som slutkund eller aktör.

För att kvalitetssäkra revisionen finns ett par olika kontrollsystem. Först och främst brukar medelstora och stora revisionsbyråer ha interna kvalitetskontroller som är relativt omfattande. Själv omfattas jag i ett första skede av Baker Tilly Sveriges löpande interna kvalitetskontroll.

Utöver den interna kontrollen så sker extern kvalitetskontroll. I mitt inlägg om vad man ska tänka på när man väljer revisor så påpekade jag att det är viktigt att kontrollera att revisorn är medlem i revisorernas branschorganisation FAR. En av flera anledningar till detta är den kvalitetskontroll som FAR löpande utför av sina medlemmar. Enligt Revisorslagen 27 § ska revisorer minst vart sjätte år vara föremål för en oberoende kvalitetskontroll. FAR skriver själva såhär om kvalitetskontrollen på sin hemsida:

”Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge allmänheten en garanti för att kvalificerade revisorer och revisionsföretag håller en jämn och hög kvalitetsnivå i sitt arbete. En godkänd kontroll är ett kvitto på att du levererar tjänster av hög kvalitet.”

Urvalet görs på ett konsekvent och objektivt sätt så att alla blir kontrollerade vart sjätte år. På FAR’s hemsida beskrivs steg för steg hur det går till. På denna länk (Kvalitetskontroll_ISA_FAR) finner ni även FAR’s checklista vilken används vid kontroll av utvalda revisioner. Vilka moment som ingår i en ISA-revision skrev jag om här och detta är grunden i god revisionssed.

I vissa fall finner kvalitetskontrollanterna så stora brister att det kan bli aktuellt att överlämna ärendet till RN. FAR’s kvalitetskontroller stickprovsgranskas också löpande av RN. Om en revisor vägrar underkasta sig FAR’s kvalitetskontroll eller av andra anledningar kan vara särskilt intressanta att granska så gör även RN systematisk och uppsökande tillsyn (SUT).

Om RN finner brister i dessa uppdrag finns ett antal disciplinåtgärder som kan vidtas. Såhär skriver RN om sin hantering av disciplinärenden:

”Om RN finner att en revisor har åsidosatt sina skyldigheter kan RN meddela honom eller henne en disciplinär åtgärd. RN har då möjlighet att meddela en erinran eller en varning, och i mycket allvarliga fall kan RN upphäva revisorns godkännande eller auktorisation. RN kan bestämma att ett beslut om upphävande av en revisors godkännande eller auktorisation ska gälla omedelbart.”

Detta är de främsta interna och externa kontrollsystem som vi revisorer berörs av i vår vardag och en stor anledning till att samhället idag (allt som oftast) fungerar avseende ekonomiska transaktioner.