Redovisning av tillgångar med funktionellt samband

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Fråga: Vi bedriver skolverksamhet i aktiebolagsform (K2) och ska inreda en datorsal. Inköp av datorer, bildskärmar, möbler m.m. sker från flera olika håll. Hur hanterar vi det i redovisningen?

Svar: I K2 finns det en särskild del kring tillgångshantering vad gäller tillgångar som har ett s.k. ”funktionellt samband”. Vid inköp av t.ex. flera datorer till en datorsal eller möbler till ett konferensrum så ska tillgången redovisas, skrivas av osv. först när samtliga delleveranser är utförda (K2 9.3). I detta uppstår vissa bedömningsfrågor som t.ex. vilka enheter som har ett sådant funktionellt samband, vilken gemensam nyttjandeperiod de har m.m. Detta kan man exempelvis hantera i sitt anläggningsregister där man bör beskriva hur man hanterat dessa tillgångar.

Kassaflödesanalys i K2 och K3 – vad gäller?

Vad är en kassaflödesanalys? Kassaflödesanalysen är en del av ett företags årsredovisning och/eller en koncerns koncernredovisning. Den består av en uppställning som visar in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Den fokuserar alltså mer på likvida flöden än på intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret, vilket ju är fokus i resultaträkningen. Genom att fokusera på likviditeten så är kassaflödesanalysen en viktig komplettering till informationen i resultat- och balansräkningen, som faktiskt gör att man kan förstå ett företag på ett helt annat sätt än genom att bara analysera resultat- och balansräkning. Inte minst banker och andra kreditinstitut fokuserar mycket på kassaflöden. Tidigare kallades kassaflödesanalys för övrigt för ”finansieringsanalys”.

Vilka behöver upprätta en kassaflödesanalys? Det är inte alla företag/koncerner som har krav på sig att upprätta en kassaflödesanalys. Större företag/koncerner, enligt Årsredovisningslagens definition (80Mkr omsättning m.m.) i ÅRL 1:3, är skyldiga att bifoga en kassaflödesanalys i sin års- och/eller koncernredovisning medan mindre företag får lov att göra det frivilligt.

K2 eller K3. Spelar det någon roll? Definitionen av större företag hänger ju även ihop med val av redovisningsregelverk där större företag har som krav att tillämpa K3 medan mindre företag får tillämpa K2, som är ett förenklingsregelverk, eller frivilligt tillämpa K3. Mindre företag som frivilligt tillämpar K3 behöver ej upprätta kassaflödesanalys, men får göra det frivilligt. Jag går inte in mer specifikt på skillnader mellan K2 och K3, eller för- och nackdelar med de olika regelverken, i detta inlägg. Det finns mycket material på nätet om detta redan, och eventuellt kan det återkomma här på bloggen längre fram i tiden, men inte nu utan här blir det fullt fokus på kassaflödesanalysen. Grunden för kassaflödesanalysen läggs alltså i Årsredovisningslagen medan den förtydligas i redovisningsregelverken K2 (kapitel 21) och K3 (kapitel 7). Se vidare Bokföringsnämndens Allmänna råd. Här finns även exempel på uppställningar. Jag kommer vidare främst att utgå från K3-regelverket där det är absolut vanligast med kassaflödesanalyser.

Kassaflödesanalysen kan upprättas utifrån två olika metoder; indirekt metod och direkt metod. Indirekt metod är absolut vanligast och har du läst börsbolagens årsredovisningar är det med största sannolikhet den indirekta metoden du sett. Indirekt metod är också den enda metod som är tillåten enligt K2. Kortfattat utgår indirekt metod från rörelseresultatet medan den direkta metoden utgår direkt från in- och utbetalningarna. I detta inlägg kommer jag utgå helt från den indirekta metoden.

Kassaflödena delas upp i och redovisas på 3 olika nivåer i kassaflödesanalysen: den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Lite kortfattat särskiljer de sig såhär:

  • Den löpande verksamheten visar hur bra företaget/koncernen är på att skapa kassaflöde från sin/sina huvudsakliga verksamhet/er. I mindre företag är det inte ovanligt att detta utgörs av rörelseresultatet med återläggning av avskrivningar (som ju inte är ett kassaflöde i sig) som sedan justeras med årets förändringar av rörelsekapitalet. I större företag brukar det vara aktuellt med flera justeringar av poster som inte är kassaflödespåverkande.
  • Under investeringsverksamheten redovisas t.ex. kassaflöden hänförliga till inköp eller försäljning av tillgångar, aktier eller annat som inte normalt ses som löpande verksamhet.
  • Under finansieringsverksamheten framgår kassaflöden som kommer ur t.ex. förändring av lån, nyemission, erhållna aktieägartillskott etc.

På vilken nivå ska kassaflödet redovisas? Tekniken för att fördela kassaflödena till rätt nivå är relativt teknisk och större företag använder normalt sig av ett affärssystem som är programmerat för att fånga upp dessa transaktioner och isolera dem i kassaflödesanalysen. Det är inte alltid helt solklart vilka kassaflöden som hör till vilka nivåer och det får vi ofta frågor om i vår roll som rådgivare. Det finns t.ex. problematik när man ska redovisa factoring, koncernflöden, finansiell leasing, lån och krediter m.m. men ofta finns det stöd att få i regelverken.

Hur vet man om det blivit rätt då? Summan av kassaflödena ska sedan bli ”Årets kassaflöde” som i sin tur ska vara förändringen av företagets/koncernens likvida medel från det föregående räkenskapsåret (OBS! I vissa fall kan det bli nödvändigt med avvikelse från detta och då ska det redovisas i en not). Man kan således säga, något förenklat, att kassaflödesanalysen är en rejäl notupplysning till likvida medel i balansräkningen.

Bruttoredovisning är huvudregel i alla kassaflöden. Man får alltså inte kvitta olika kassaflöden mot varandra (nettoredovisning). Det finns vissa undantag som t.ex. klientmedel, förändring av checkräkningskredit samt särskilt stor omsättning av vissa finansiella tillgångar som ska nettoredovisas. Nettoredovisning ska också göras om omläggning av ett lån görs hos samma kreditgivare utan att det leder till någon transaktion på företagets likvidkonto och samma princip gäller om man t.ex. förvärvar en materiell anläggningstillgång genom ett avbetalningskontrakt eller vid finansiell leasing (K3 7.17).

Avslut! Detta är alltså lite tankar kring vad det innebär att upprätta en kassaflödesanalys. Det finns som sagt en mängd potentiella utmaningar här, beroende på typ av företag/koncern/verksamhet, men ofta går det att få ihop en relativt bra kassaflödesanalys med ganska enkla medel och det ger viktig information om i princip alla företag. Om ni vill ha stöttning alternativt få hjälp med en förenklad kassaflödesanalys för er verksamhet så hör av er så hjälper jag gärna till!

Bloggen önskar God Jul – Topplista 2016!

Nu är det snart jul. Tack för ännu ett rekordår på bloggen! Antalet besökare växer i en rasande takt, och jag är fortsatt förvånad över hur många som hittar hit. Här hittar ni bland annat årets topplista över populära inlägg.

Häftig utveckling och många nyheter 2016

Det har varit ett händelserikt 2016 på många sätt. Jag har haft ett hektiskt och roligt år med många nya kunder till såväl mig som vår byrå Baker Tilly Helsingborg. Det är verkligen en ynnest att få träffa så många duktiga och driftiga entreprenörer samt ha fina kollegor som kan stötta i alla avseenden. Jag kan mycket väl ha världens bästa jobb!

På ekonomi-, redovisnings- och skattefronten har det också varit mycket nytt med bland annat 3:12-utredningen, Kattrumpe-stoppet samt nya och omarbetade versioner av Årsredovisningslagen, K3 och K2 (där bland annat pågående arbeten på löpande räkning enligt alternativregeln stoppades över en natt).

Att jag fått flera nya kunder samt kunnat rådge mina och byråns befintliga kunder med ovanstående förändringar har lett till att jag haft lite mindre tid för bloggen. Dock har det ändå hunnits med ett antal inlägg och antalet unika besökare per månad är nu över 5.000!

Topplista lästa inlägg 2016

Jag tänkte att årets topplista kan vara på sin plats. De mest lästa inläggen 2016 är följande (*fanfar*):

  1. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10
  2. Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?
  3. Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?
  4. Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag
  5. Starta Holding-bolag!

Några gamla godingar, och några nyheter. Det blir spännande att se vad 2017 har att erbjuda. Utfallet av 3:12-utredningens förslag är definitivt något jag kommer att rapportera om och likaså fastighetsutredningen och incitamentsutredningen om personaloptioner.

Jag ser också fram emot att höra mer från er under det kommande året och jag kommer att fortsätta dela med mig av viktiga nyheter och fördjupningar inom bland annat revisions-, redovisnings- och skatteområdet här. Troligtvis kan jag också utlova ett väldigt personligt inlägg hämtat från Twitter… Ni som vet, vet. *cliffhanger*

Hoppas att även du som läsare haft ett fantastiskt 2016. I annat fall är det bara att ta nya tag, för nu är det snart 2017. God Jul och Gott Nytt År!

Årsredovisning

Det har alltså blivit dags att göra företagets årsredovisning. De rutinerade vet ungefär vad som ska göras, även om det var ett år sedan senast. De mindre rutinerade googlar, och hamnar kanske här 🙂 Välkommen oavsett!

Jag beskrev lite grann om hur man kommer fram till företagets årsredovisning i mitt inlägg ”Hur gör man bokslut?”.

Även årsredovisningen står Bokföringslagen till svars för att kräva av (de flesta) företagare. Dock är det inte i huvudsak där man ska leta när man ska ta fram den, utan det är i Årsredovisningslagen samt i Bokföringsnämndens vägledningar K2 och K3 (beroende på företagskategori).

De allra flesta letar nog inte så noga i dessa skrifter, även om de är oerhört matnyttiga, utan i programvaror från leverantörer såsom Visma, Hogia m.fl. I dessa programvaror får man mycket stöd vid upprättandet och man kan även få stöd genom att titta på andra liknande företags årsredovisningar.

För de flesta företagen gäller att man ska skicka in dem till Bolagsverket för registrering. Som jag skrivit om tidigare så granskar Bolagsverket inte årsredovisningens innehåll mer än att det är balans mellan tillgångar och skulder (knappt det…), så var försiktig om du får en årsredovisning i din hand som inte är underskriven av en revisor (sista sidan samt revisionsberättelse). Jag har även berört detta i inlägget ”Vanliga fel i årsredovisningen”.

Har du några särskilda funderingar kring ert företags årsredovisning så tveka inte att kontakta mig. Jag har granskat hundratals årsredovisningar genom åren och kan hjälpa dig oavsett vart du står någonstans i upprättandet.

Detta är inlägg 58 av 100 i min #blogg100-medverkan.

årsredovisning

Hur gör man bokslut?

Kanske är du ny på detta med bokföring? Kanske behöver du bara lite tips kring hur du ska tänka. Jag har mycket erfarenhet från bokslutsarbete då det ofta är där revisorn kommer in i bilden.

Jag har skrivit lite grann om bokslut tidigare i inläggen ”Lägre skatt i bokslutet” och ”Vad är periodisering?”.

Bokslut gör man när man närmar sig räkenskapsårets slut. Det bestämmer Bokföringslagen. Ett räkenskapsår kan i princip sluta när som helst, men det vanligaste är att räkenskapsår är detsamma som kalenderåret och slutar i december. När man når räkenskapsårets slut så stämmer man av alla konton i balansräkningen som inte varit fullt avstämda sen tidigare. Normalt har man bra koll på bankkonton, kundfordringar och leverantörsskulder. Sannolikt har man även bra koll på övriga konton, men beroende på vilken ambitionsnivå man har med sin bokföring så kan det kvarstå en del poster för avstämning.

När alla konton är avstämda så är det för de flesta bolagen dags att avsluta sitt räkenskapsår med en årsredovisning. För att göra detta tillämpas Årsredovisningslagen samt aktuellt ramverk för God redovisningssed, t.ex. K2 eller K3. I dessa föreskrifter så framgår hur varje balanskonto i balansräkningen ska kategoriseras i årsredovisningen. För alla grupperingar av poster som ska grupperas ihop som t.ex. ”Inventarier, verktyg och installationer”, ”Övriga kortfristiga fordringar” eller ”Skatteskulder” så ska en bokslutsbilaga upprättas som visar hur årsredovisningen är kopplad till balansräkningen. Varken bokslut eller bokslutsbilagor är offentliga uppgifter, men årsredovisningen är. Här kan det bli lite pyssel för att säkerställa att man får med alla konton på en bokslutsbilaga.

När detta är färdigt, skatten är bokad och resultatet är omfört så har du gjort ditt första bokslut! Självklart är det lite mer avancerat än såhär då man ofta stöter på en del problematiska avstämnings- och klassificeringsproblem i samband med bokslutsarbete. Men det är viktigt att ha en tydlig målbild kring det arbete man gör även om man ibland blir försjunken i differenser på det ena eller andra hållet. Det är en särskild tillfredsställelse i att få ihop ett bokslut som nog bara ekonomer förstår sig på…

På den humoristiska (#revisorhumor, ni vet) sidan kan man även avsluta med en länk till inlägget ”Varför jag vill jobba med bokslut?”.

Kämpa på med ert bokslut och fråga gärna mig om ni har funderingar!

Detta är inlägg 57 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bokslutsbilaga

Vad är periodisering?

Periodisering är en vanligt förekommande transaktion i redovisningen. Särskilt vid årsbokslut, men även vid t.ex. andra avstämningar som månadsbokslut m.m.

Grunden för periodisering är de olika typerna av klassificering av inkomster och utgifter. Man ska skilja på inkomst/intäkt/inbetalning och utgift/kostnad/utbetalning. Jag ska inte gå för djupt i detta (det finns mycket Google-bart kring detta). Men grundprincipen är att en inkomst fördelad på perioden för utförande (periodisering) är en intäkt, och på motsvarande sätt är en kostnad en periodiserad utgift. Det finns förenklingsregler för periodiseringar i det ”nya” regelverket K2 som säger att man t.ex. inte behöver periodisera återkommande inkomster och utgifter om de inte avviker väsentligt mellan åren samt att man inte behöver periodisera belopp under 5.000kr.

Jag skrev lite om periodiseringar i mitt inlägg ”Lägre skatt i bokslutet” strax före årsskiftet. Ofta är periodiseringar relativt enkla att beräkna, men det kan även vara lite krångligare som vid t.ex. pågående arbete. Det kan ju t.ex. röra sig om ett projekt som sträcker sig över en lite längre period där man passerar tidpunkten för årsbokslutet. Då kan det bli ganska besvärliga beräkningar av hur stor del av inkomsterna och utgifterna man ska ta upp. I dessa fall hjälper vi ofta våra redovisningskunder med beräkningar och uppställningar för att göra detta på ett rättvisande sätt som överensstämmer med aktuella regelverk.

Detta är inlägg 21 av 100 i min #blogg100-medverkan.

periodisering

Kvalitetsstämpel på bostadsrätt!

Jag läste en artikel häromdagen avseende att Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC) ska kvalitetsstämpla bostadsrätter. De motiverar detta med att de nya redovisningsreglerna för bostadsrättsföreningar försvårat analysen av bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar. Länk till artikeln finner du här.

Reglerna är ju egentligen inte nya, men tillämpningen av dem förändras lite i och med Bokföringsnämndens mer strikta tolkning av avskrivningsregler och övergången till K2. Så kallad progressiv avskrivning är nu inte längre tillåten vilket gör att många nya bostadsrätter som tänkt sig lägre kostnad för avskrivning i början av en fastighets livslängd nu får tänka om. För att möta kostnaden för den ”normala” avskrivningen behöver föreningen antingen höja avgifterna alternativt redovisa underskott. Generellt drar man sig nog för att höja avgifterna. I de flesta bostadsrättsföreningarna är det heller inga problem att redovisa underskott, men potentiella köpare drar ju öronen åt sig. Det finns ju inga regler om kontrollbalansräkning etc. i bostadsrättsföreningar. I vissa bostadsrättsföreningar förbjuder dock stadgarna underskott, dessa är viktiga att ta tag i!

Återstår att se om kvalitetsstämpeln ”SBC Godkänd” uppnår någon status bland bostadsrättsköparna. Lite synd att det ska behövas, men med all uppståndelse i media förstår jag att någon försöker profitera på detta.

Hur har din bostadsrättsförening hanterat övergången till K2?

Detta är artikel 2 av 100 i min medverkan i #blogg100.

hus_m_stampel_600px

Komponentavskrivning K3

Dagen närmar sig för den lite bredare massan av större företag att göra sitt första bokslut enligt K3. Förhoppningsvis har de flesta redan analyserat vilka effekter detta får på ingångsbalansräkningen (i många fall 2013-01-01), men för dig som inte gjort det ännu är det viktigt att komma upp på banan nu så att inte bokslutet för 2014 blir försenat, eller ännu värre, fel.

Den enskilt största förändringen som K3 medför är att (större) anläggningstillgångar, såsom fastigheter, maskiner, lastbilar etc. ska delas upp i komponenter. Komponenterna ska sedan skrivas av en och en utifrån en egen beräknad nyttjandeperiod. Detta ger en mer jämn resultateffekt jämfört med att skriva av fastigheten jämnt som en enhet och löpande kostnadsföra större renoveringsarbeten.

Komponentavskrivning har gjort att många skytt K3 och att de som har mindre (enligt Årsredovisningslagen ”mindre”…) företag övervägt K2 istället för att slippa arbetet som komponentmetoden innebär. Det finns dock hjälp att få, och det behöver inte vara extremt kostsamt eller problematiskt!

FAR har t.ex. släppt en egen rekommendation kring uppdelning av fastigheter i väsentliga komponenter; RedU 13 – Övergång till komponentmetod – fastigheter. Denna kan ge bra ledning till hur uppdelningen kan göras vid övergången. Även SABO och Fastighetsägarna har släppt en bra vägledning som ger mer kött på benen.

Det ska även poängteras att det inte finns något rätt och fel vid uppdelningen. Det vanligaste blir nog att man lägger öppningsbalansen att motsvara ungefär det redovisade värde fastigheten har enligt den tidigare redovisningsrekommendationen, och att man sen får komponenteffekten de följande åren. De flesta kunniga på redovisningsområdet säger att de flesta fastigheterna kommer att delas upp i 6-8 väsentliga komponenter till en början, men att de över tid snarare kommer att bestå av 15-20 komponenter. Detta beror på att kostnader som ej identiiferats specifikt vid vid övergången tydligare identifieras när bolaget kommit in i användandet av komponentmetoden.

Jag har hunnit delta vid ett par övergångar till K3 vid det här laget, och har du frågor så är du välkommen att höra av dig. Jag hjälper gärna till!

Split-Building

Bokföra leasing samt övergång till K2 eller K3

Duktiga Eva Törning som är ordförande i Fars Kvalitetsnämnd för redovisningsverksamhet och ledamot i Fars Policygrupp för redovisning skriver om förändrad hantering kring leasing hos CFOWorld:

Så blir de nya leasingreglerna

Detta är redan tidigare ett snårigt område där man inte riktigt ser skogen för alla träd. Mitt råd är att lyfta blicken och fokusera på det som är viktigt för ert bolag. Ta hjälp tidigt i processen, redan i planeringstadiet, kring er leasing för att säkerställa hur den påverkar räkenskaperna dels idag, men även vid övergång till redovisning enligt K-projekten.

Övergången till K2/K3 (som kommer gälla för de flesta bolagen) sker först tvingande i bokslutet 2014, för de som har kalenderår som räkenskapsår, men i praktiken bör arbetet med övergången ha redan inletts vid bokslutet 2012 som ju blir ingångsvärden för 2013. 2013 kommer ju vara jämförelsetal i 2014 års bokslut och måste därmed också vara omräknade.

Ett generellt råd kring K-projekten är att redovisa enligt K2 då detta är betydligt enklare och uppstyrt än K3, som kräver mer arbete och enskilda bedömningar. Genom detta val kan man sen istället ”uppgradera” till K3 om så är lämpligt längre fram. Det omvända, dvs. ”nedgradering” från K3 till K2 ska i praktiken vara ogörligt. OBS att detta generella råd är just generellt! Det finns en del uppenbara verksamhetsspecifika undantag där man självklart ska välja K3 direkt. Jag kommer beröra detta längre fram. Fråga mig eller er revisor vad som blir bäst just för ert bolag, om ni är tveksamma.

Going up? K2 eller K3?

Eftersom redovisningsregelverket K3, som är den sista pusselbiten i Bokföringsnämndens K-projekt, blev färdigt nyligen, och det från den 1/1 2014 är obligatoriskt att välja regelverk (egentligen tidigare då jämförelsetalen för 2013 måste vara omräknade 2014…), är det många företag som idag funderar över vad som gäller. Det kan tilläggas att alla företag inte får möjlighet att välja utan tvingas in i ett regelverk, men huvudparten av alla Sveriges bolag kommer att ges ett val i och med detta, och det står främst mellan K2 eller K3.

Framöver kommer här troligtvis en lite mer saklig genomgång kring skillnader mellan de olika K-regelverken K1, K2, K3 och K4, men tills vidare nöjer jag mig med en symbolisk bild från en hissresa häromdagen:

K2

Är du redo? Vilken knapp blir det? K2 eller K3?

Jag och mina kollegor i Helsingborg börjar bli relativt insatta i K-regelverken och blir vassare för varje vecka som går, så om det dyker upp frågor så hör av er till mig så ska jag se till att ni får den hjälp ni behöver i ert beslut.