Bloggen önskar God Jul – Topplista 2016!

Nu är det snart jul. Tack för ännu ett rekordår på bloggen! Antalet besökare växer i en rasande takt, och jag är fortsatt förvånad över hur många som hittar hit. Här hittar ni bland annat årets topplista över populära inlägg.

Häftig utveckling och många nyheter 2016

Det har varit ett händelserikt 2016 på många sätt. Jag har haft ett hektiskt och roligt år med många nya kunder till såväl mig som vår byrå Baker Tilly Helsingborg. Det är verkligen en ynnest att få träffa så många duktiga och driftiga entreprenörer samt ha fina kollegor som kan stötta i alla avseenden. Jag kan mycket väl ha världens bästa jobb!

På ekonomi-, redovisnings- och skattefronten har det också varit mycket nytt med bland annat 3:12-utredningen, Kattrumpe-stoppet samt nya och omarbetade versioner av Årsredovisningslagen, K3 och K2 (där bland annat pågående arbeten på löpande räkning enligt alternativregeln stoppades över en natt).

Att jag fått flera nya kunder samt kunnat rådge mina och byråns befintliga kunder med ovanstående förändringar har lett till att jag haft lite mindre tid för bloggen. Dock har det ändå hunnits med ett antal inlägg och antalet unika besökare per månad är nu över 5.000!

Topplista lästa inlägg 2016

Jag tänkte att årets topplista kan vara på sin plats. De mest lästa inläggen 2016 är följande (*fanfar*):

  1. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10
  2. Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?
  3. Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?
  4. Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag
  5. Starta Holding-bolag!

Några gamla godingar, och några nyheter. Det blir spännande att se vad 2017 har att erbjuda. Utfallet av 3:12-utredningens förslag är definitivt något jag kommer att rapportera om och likaså fastighetsutredningen och incitamentsutredningen om personaloptioner.

Jag ser också fram emot att höra mer från er under det kommande året och jag kommer att fortsätta dela med mig av viktiga nyheter och fördjupningar inom bland annat revisions-, redovisnings- och skatteområdet här. Troligtvis kan jag också utlova ett väldigt personligt inlägg hämtat från Twitter… Ni som vet, vet. *cliffhanger*

Hoppas att även du som läsare haft ett fantastiskt 2016. I annat fall är det bara att ta nya tag, för nu är det snart 2017. God Jul och Gott Nytt År!

Antal bristfälliga bokslut ökar utan revisor!

UC har skrivit en högintressant artikel om deras utredning avseende bl.a. valda revisorer i bolag och bokslut som skickats till Bolagsverket.

De sammanfattar läget med att konjunkturen och det låga ränteläget generellt har skapat bättre förutsättningar i och lägre kreditrisk för bolagen. Man höjer dock ett varningens finger då man kunnat påvisa att antalet bokslut med uppenbara brister som skickats till Bolagsverket har ökat markant (mer än 380%!) sen revisionsplikten för mindre företag (bl.a. omsättning 3Mkr) avskaffades. Se UC’s tabell nedan:

UC_Kreditguide_2015_3

 

Detta är förstås anmärkningsvärt och något som stärker bilden av att revisionen bidrar till en ökad kvalitet i företagens årsredovisningar som ligger till grund för kreditgivares (banker, leasingbolag, kommuner, företag m.fl.) beslut. Som jag skrivit tidigare så gäller detta alltså bara uppenbara fel och inte t.ex. för högt värderade kundfordringar eller rena bedrägerier.

Det är därför förståeligt att företag som väljer bort revisorn får sämre kreditrating.

Statistiken ligger även i linje med mitt kontroversiella inlägg om att ”Avskaffa revisionsplikten” och låta marknaden/kreditgivare sätta villkoren för vilka bolag som behöver revision och ej. Har man inget behov av krediter, så kan ju Skatteverket själva sköta granskningen av det rent skattemässiga för de minsta bolagen då de har bra kontrollinstrument för det.

UC skriver vidare att: ”UC kommer noga att fortsätta följa utvecklingen för bolagen som saknar revisor…”

Har du blivit lurad av någon årsredovisning idag?

Fastighetsfrågor

Som revisor är man ofta inblandad i frågor rörande fastigheter. Det kan vara vid köp av en fastighet eller vid försäljning av en befintlig. Ofta är detta frågor som rör redovisning, beskattning och förvaltning.

Jag tänkte dela med mig lite av vilka typer av frågor vi ställs inför i samband med detta. Frågorna aktualiseras inte sällan vid transaktioner med fastigheter, men även i andra sammanhang konsulterar kunderna oss kring deras fastigheter.

Värde av fastighet

Över tid har fastigheter ofta varit en god investering för företag och ett bra komplement till en ordinarie verksamhet. Man brukar få en ganska stabil avkastning på en bra reglerad marknad och till det brukar man kunna vänta sig en värdestegring.

När en fastighet i ett bolag ska avyttras eller t.ex. uppskrivning av den ska göras i bokföringen brukar man anlita en värderingsman för att bedöma fastighetens aktuella värde, eller marknadsvärdet. Marknadsvärdet ska sedan ställas mot dels det skattemässiga värdet, men även det bokföringsmässiga värdet. Det är viktigt att hålla isär dessa tre olika värden då de kan ge väldigt olika utfall vid olika typer av beräkningar, och inget av dessa värden ska heller blandas ihop med taxeringsvärdet. Det brukar inte vara några problem att hålla isär marknadsvärdet och de övriga två, men däremot har vi ofta stött på fall där kunden varit osäker på skillnaden mellan det bokföringsmässiga och det skattemässiga värdet på fastigheten. Detta kan leda till oönskade effekter i beskattningen och/eller i redovisningen.

Det kan uppstå bokföringsmässiga och skattemässiga skillnader i värderingen av fastigheter då olika regler gäller för hur dessa får värderas. Avskrivningar är ett typfall där det i bokföringen kan vara lämpligt att skriva av en fastighet på 25 år (4%) medan det skattemässigt är fastställt att fastigheten ska skrivas av på 50 år (2%). Skattemässiga avskrivningar på fastigheter sker utifrån fastighetens typkod vilken framgår av fastighetstaxeringen. Här finns en bra länk till Skatteverkets regler avseende värdeminskningsavdrag på näringsfastigheter. Även reglerna kring förbättringsutgifter, reparationer och andra arbeten kan leda till skillnader mellan redovisning och beskattning, så där uppmanar jag till försiktighet.

Köp av fastighet

Några saker att tänka på kring köp av fastigheter:

Lagfart – Vid köp av fastighet ska lagfart tecknas inom tre månader.

Stämpelskatt – Stämpelskatt utgörs av 1,5% av fastighetens värde om en fysisk person köper den, 4,25% (höjt från 3% 2011) gäller för juridisk person. Fastighetens värde avser då taxeringsvärdet (året före det år då lagfart beviljas) eller värdet enligt intyg. Är köpeskillingen högre än båda dessa värden anses fastighetens värde vara detsamma som köpeskillingen.

Lagfart och stämpelskatt aktiveras i redovisningen med fastigheten.

Pantbrev – Kostnad för pantbrev (2%) kostnadsförs normalt, men kan även aktiveras om det kan anses vara värdehöjande eller en tillgång för en framtida köpare. Generellt tillämpar vinstdrivande bolag direktavskrivning och förlustdrivande bolag aktivering, av skatteskäl, men om det är i större omfattning (flera fastigheter) gäller det att vara konsekvent.

Markvärde i redovisningen fastställs vid inköp utifrån andel mark enligt taxeringsvärde multiplicerat med total köpeskilling (inklusive lagfart).

Försäljning av fastighet och fastighetspaketering

Vid försäljning av fastigheter brukar frågan om vilket resultat som genereras vara central, men även i vilken form försäljningen ska ske brukar vi konsultera kring.

Beräkningen av resultatet vid försäljningen utgår som ovan utifrån det skattemässiga och det bokföringsmässiga värdet. I de fall man tillämpat skattemässiga avskrivningar i bokföringen är det ofta inga problem att beräkna resultatet och skatteeffekten, men i annat fall är det viktigt att se upp.

Inte sällan paketerar man fastigheten inför en försäljning och säljer aktierna i bolaget istället för fastigheten. Vi är ofta behjälpliga i sådan paketering avseende vilka värden som ska användas, vilken formalia och vilka avtal som krävs o.s.v. Fördelen med paketering är att försäljning av dotterbolagsandelar, s.k. ”näringsbetingade andelar”, är helt skattefria.

Vinster vid försäljning av fastigheter beskattas utifrån den skattemässiga vinsten (köpeskilling minskat med skattemässigt värde) medan förluster är avdragsgilla inom den s.k. ”fastighetsfållan”. Här är det också viktigt att vara med på beskattningskonsekvensen. Redovisningsmässigt är det centralt att inte orsaka bolaget en förlust som hotar det egna kapitalet i bolaget så att bolaget hamnar i kontrollbalansskyldighet.

Övriga frågor

Andra frågor där revisorer brukar bli konsulterade är bl.a. kring moms, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Det finns en ständigt pågående politisk diskussion om fastigheter och vissa justeringar sker nästan årligen i fastighetsbeskattning så det gäller att vara påläst. Jag har tidigare skrivit om skatteplanering, och vidhåller fortsatt att man självklart ska betala skatt men inte p.g.a. att man inte är insatt i reglerna utan utifrån gällande regelverk.

Om ni har några funderingar kring er fastighet och om ni t.ex. kan tjäna på att paketera den så ta kontakt med mig. Det gäller förstås även om ni har några frågor kring bokföring eller deklaration avseende er fastighet.

Detta är inlägg 99 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fastighet

Implementering av affärssystem

Ska ert företag implementera ett nytt affärssystem? Behöver ni rådgivning för att försäkra er om att de viktigaste funktionerna i ekonomisystemet fungerar?

Jag är ju inte bara Auktoriserad revisor, civilekonom och småbarnsfar. Jag är ju även systemvetare (faktiskt!) och lite av en 1337 IT-nörd. Av den anledningen har jag fått en hel del uppdrag som är IT-relaterade och där är ju införandet av ett nytt affärssystem något av de största projekten man kan bli involverad i.

Jag och mina kollegor har varit bollplank åt flera kunder som infört olika affärssystem, och har även kontakt med experter, så att införandet ska bli så smidigt som möjligt. Fungerar allt kring redovisning, lön, lagerredovisning etc? Ska det vara molnbaserat eller inte? Kommer åtkomsten bli tillräcklig? Hänger säkerheten med?

Värt att notera är att införandet nya affärssystem alltid innebär mer arbete (och kostnader) än man först tror så det är viktigt att sätta de mest verksamhetskritiska funktionerna så tidigt och bra man kan. Därefter kan man finslipa systemen, men slipper ändå stopp i verksamheten.

Hör av er till mig om ni vill ha en diskussion om er implementering.

På tal om stopp i verksamheten. Glöm inte heller IT-revision! 🙂 Trevlig helg!

Detta är inlägg 94 av 100 i min #blogg100-medverkan.

affärssystem

Ekonomi- och redovisningshandböcker

Ett sätt att minimera risk på sin ekonomiavdelning eller redovisningsavdelning är att skriva ned alla viktiga rutiner och processer i ett dokument, t.ex. en ekonomihandbok eller redovisningshandbok.

Är du ansvarig för en ekonomi- eller redovisningsavdelning som CFO, ekonomichef, redovisningschef, styrelseledamot eller VD? Jag rekommenderar alla företag som inte har en oerhört enkel redovisning, eller anlitar en redovisningsbyrå, att ta tag i detta.

Vi har varit delaktiga i denna process vid ett flertal tillfällen för att säkerställa att företagsledningen får med alla viktiga rutiner och processer kring redovisning, bokföring, bokslut, inkomstdeklaration, skattedeklaration etc.

I en sådan handbok kan man tydliggöra t.ex. företagets kontoplan, resultatenheter, datum för avstämningar m.m. Detta gör att ekonomiavdelningen upplever en större trygghet i sitt arbete vid t.ex. personalomsättning, frånvaro etc. Det kan också ge dig i styrelsen eller företagsledningen en trygghet i ditt arbete då du vet att det är lätt att ta in, och lära upp, ny personal på både assistent- och chefsnivå till ekonomiavdelningen.

Arbetet med en manual för ekonomiavdelningen brukar flyta på bra så fort man kommit igång med den. Behöver ni en knuff över tröskeln? Vill du ha vår hjälp med detta så hör bara av dig till mig så ser jag till att ni kommer igång med arbetet.

Detta är inlägg 93 av 100 i min #blogg100-medverkan.

redovisningshandbok

Löneredovisning – Löneväxling med bilförmån

Vår redovisningsavdelning hjälper flera kunder med deras löneredovisning så att deras anställda känner sig trygga och välinformerade varje månad. Det är viktigt att lönespecifikationen är tydlig och att lönen utbetalas som den ska och inte minst NÄR den ska.

I samband med löneredovisningen så försöker vi rådgöra med kunderna så att deras löneredovisning blir så effektiv och bra som möjligt.

Ett möjligt planeringsscenario som dykt upp de senaste åren, och som kan göra skattesitsen mer förmånlig för företagare, är s.k. omvänd löneväxling vid bilförmån. Det brukar främst vara aktuellt för företagets ägare då det kan vara svårt att sänka lönen längre fram för en anställd vilket ju inte är några problem med en förmån.

Omvänd löneväxling innebär att personen får höjd lön och betalar in förmånsvärdet istället för att ta upp det som förmån (OBS att det ändå rör sig om en förmånsbil och regler för detta). Detta får ingen effekt skattemässigt vare sig för bolaget eller den anställde. (Man ska dock vara lite försiktig med eventuella pensionsavtal som kan påverkas…)

Finessen med detta är att det s.k. löneunderlaget (Läs mer i mitt K10-inlägg) höjs och likaså kvalifikationslönen.
Skattepliktiga förmåner får ju däremot inte ingå i lönesumman vid beräkningen av löneunderlaget. Förmånerna får inte heller räknas med när det gäller det lönekrav som måste uppfyllas för att kunna utnyttja löneunderlaget, så här får man dubbel vinning.

Det är lite speciellt att redovisa dessa uppgifter, men vinningen kan bli stor, så om ni har några funderingar om detta så står vi gärna till tjänst.

Läs även mitt inlägg om att Leasing av personbil i aktiebolag kan vara bra affär!

Detta är inlägg 90 av 100 i min #blogg100-medverkan.

löneväxling

Koncernrapportering

Vi får ibland uppdrag att bistå med företags koncernrapportering.

Det är särskilt vanligt att företag som ägs av större koncerner har rapporteringskrav på sig där de med olika intervaller, ofta månadsvis, ska rapportera till sitt moderbolag.

Vi har varit behjälpliga med denna typ av rapportering och även att bygga upp rutiner kring hur rapporteringen ska ske. I flera fall har det krävts omräkning av redovisningen för att anpassas till redovisningsregelverket i moderföretaget.

Om ni behöver hjälp med detta har vi erfarenheten, så bara hör av er så hjälper vi er att få rutiner för att göra detta eller bistår med att göra det.

Detta är inlägg 89 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Konkursutredning

När ett företag går i konkurs tillsätts en konkursförvaltare som ska omsätta företagets tillgångar till pengar för att betala de skulder som finns.

Det är inte ovanligt att konkursförvaltaren är en advokat vid en advokatbyrå då dessa brukar ha bäst kompetens att hantera konkurser. Det är inte heller ovanligt att ett företag som gått i konkurs inte har ordning på sin redovisning. I de fallen brukar konkursförvaltaren ta hjälp att reda ut företagets ekonomi och där kommer ofta vi som revisorer och redovisningskonsulter in i bilden.

Vid en konkursutredning kan det visa sig att företagets bokföring behöver slutföras, ändras eller helt göras om för att konkursförvaltaren ska kunna dra slutsatser om ansvar m.m. för företaget. Ibland kan det även räcka med analyser i den befintliga huvudboken för att upptäcka när obestånd, insolvens och/eller insufficiens inträffat.

Detta är inlägg 88 av 100 i min #blogg100-medverkan.

konkurs

Fusion av aktiebolag

Om du vill slå ihop ett eller flera aktiebolag (även andra bolagsformer) så är fusion ofta den vanligaste vägen. Reglerna om fusion av aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL) 23 kapitel.

Fusion behöver inte vara det naturliga alternativet. Ibland kan en inkråmsaffär vara det bästa valet. Men när man har som mål att överföra alla tillgångar, skulder och förpliktelser till det ena bolaget som t.ex. efter ett förvärv av en verksamhet så är fusion smidigt då man inte därefter behöver likvidera det överlåtande bolaget. Det upplöses då i samband med fusionen.

Hur går det då till? Styrelserna för de inblandade bolagen upprättar en fusionsplan där det framgår vad som kommer att hända. Fusionsplanen ska alltid granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor oavsett om bolagen har vald revisor eller ej. Det är ofta där jag kommer in i bilden då jag ska avge ett revisorsyttrande avseende fusionsplanen. Därefter ska styrelserna informera alla kända borgenärer, t.ex. bank, leverantörer etc som har fordringar på bolagen och intyga detta på en särskild handling. Beroende på förutsättningarna kan ytterligare formalia behövas.

När detta är gjort ska handlingarna skickas till Bolagsverket som då kallar på bolagens okända borgenärer vilket tar 2-3 månader. Det är också Bolagsverket som slutligen beslutar om och registrerar fusionen och här kan du få information om fusion av helägt dotterbolag, som är den vanligaste och enklaste formen av fusion.

Hur lång tid tar en fusion? Allt som allt brukar en fusion ta 4-6 månader beroende på ledtider. Processen behöver inte bli så kostsam om allt är i sin ordning.

Det finns även andra former av fusion än fusion av helägt dotterbolag, men de kommer jag avhandla längre fram.

Det finns en del utmaningar vid fusioner. Det gäller t.ex. i bolagens redovisning (beräkning av fusionsdifferens), koncernredovisning och hur fusionen ska hanteras skattemässigt. Där har vi erfarenhet från flera olika typer av fusioner och hjälper gärna till.

Detta är inlägg 87 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fusion

Vad är en leverantörsreskontra?

En leverantörsreskontra är ett sidoordnat register över företagets leverantörer.

Jag skrev lite om sidoordnade register och sidoordnad bokföring i mitt inlägg om kundreskontra och om anläggningsregister.

I företagets leverantörsreskontra kan man spara mer uppgifter än som går i den ordinarie bokföringen där man ofta är begränsad till bokföringsdatum, belopp och verifikationstext. När man arbetar med sin leverantörsreskontra är det mer intressant att få fram uppgifter som fakturadatum, förfallodatum, betalningar, historik, kategorier etc.

Det finns flera olika programvaror för att hantera detta med mer eller mindre bra kopplingar direkt till företagets redovisningssystem. Det underlättar att ha ett integrerat system så att man slipper det extra momentet som det annars innebär att mata in uppgifter från den sidoordnade reskontran till redovisningssystemet.

Detta är inlägg 85 av 100 i min #blogg100-medverkan.

leverantörsreskontra