Bloggen önskar God Jul – Topplista 2016!

Nu är det snart jul. Tack för ännu ett rekordår på bloggen! Antalet besökare växer i en rasande takt, och jag är fortsatt förvånad över hur många som hittar hit. Här hittar ni bland annat årets topplista över populära inlägg.

Häftig utveckling och många nyheter 2016

Det har varit ett händelserikt 2016 på många sätt. Jag har haft ett hektiskt och roligt år med många nya kunder till såväl mig som vår byrå Baker Tilly Helsingborg. Det är verkligen en ynnest att få träffa så många duktiga och driftiga entreprenörer samt ha fina kollegor som kan stötta i alla avseenden. Jag kan mycket väl ha världens bästa jobb!

På ekonomi-, redovisnings- och skattefronten har det också varit mycket nytt med bland annat 3:12-utredningen, Kattrumpe-stoppet samt nya och omarbetade versioner av Årsredovisningslagen, K3 och K2 (där bland annat pågående arbeten på löpande räkning enligt alternativregeln stoppades över en natt).

Att jag fått flera nya kunder samt kunnat rådge mina och byråns befintliga kunder med ovanstående förändringar har lett till att jag haft lite mindre tid för bloggen. Dock har det ändå hunnits med ett antal inlägg och antalet unika besökare per månad är nu över 5.000!

Topplista lästa inlägg 2016

Jag tänkte att årets topplista kan vara på sin plats. De mest lästa inläggen 2016 är följande (*fanfar*):

  1. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10
  2. Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?
  3. Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?
  4. Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag
  5. Starta Holding-bolag!

Några gamla godingar, och några nyheter. Det blir spännande att se vad 2017 har att erbjuda. Utfallet av 3:12-utredningens förslag är definitivt något jag kommer att rapportera om och likaså fastighetsutredningen och incitamentsutredningen om personaloptioner.

Jag ser också fram emot att höra mer från er under det kommande året och jag kommer att fortsätta dela med mig av viktiga nyheter och fördjupningar inom bland annat revisions-, redovisnings- och skatteområdet här. Troligtvis kan jag också utlova ett väldigt personligt inlägg hämtat från Twitter… Ni som vet, vet. *cliffhanger*

Hoppas att även du som läsare haft ett fantastiskt 2016. I annat fall är det bara att ta nya tag, för nu är det snart 2017. God Jul och Gott Nytt År!

Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?

Vad är det för skillnad på ett intresseföretag och ett koncernföretag i årsredovisningen? Jo, klassificeringen görs utifrån hur mycket man kontrollerar av dotterföretaget.

Det regleras i Årsredovisningslagens 1 kapitel 4-5 §§:

Intresseföretag (ÅRL 5§) = 20-50% av rösterna. (Ett så kallat ”betydande inflytande” antas finnas när ett företag eller flera koncernföretag innehar mer än 20 % av rösterna i ett företag men det är inte säkert att ett betydande inflytande föreligger, exempelvis om det finns avtal som begränsar ägarnas inflytande.)

Koncernföretag (ÅRL 4§) = 50,1%-100% av rösterna. (Det vanligaste förhållandet mellan ett moderföretag och ett dotterföretag är att moderföretaget innehar röstmajoritet (>50 % av rösterna) i dotterföretaget men det kan finnas andra skäl till att ett företag har bestämmande inflytande över ett annat företag.)

Vid mindre än 20% av rösterna redovisas andelarna som andelar och värdepapper i andra företag, finansiell anläggningstillgång.

Utöver att detta styr klassificeringen så styr det hur dessa poster ska hanteras i företagets eventuella koncernredovisning, men mer om detta en annan gång!

Detta är inlägg 71 av 100 i min #blogg100-medverkan.

koncernföretag

Skatt på anteciperad utdelning?

Anteciperad utdelning är en utdelning från ett dotterföretag (för vilket man har bestämmande inflytande = mer än 50% av rösterna) som under vissa förutsättningar kan bokas upp före det att den äger rum.

Vad är då en anteciperad utdelning? Anteciperad kan lite slarvigt översättas till ”förväntad” utdelning, och det är det som krävs; att den går att förvänta. Kraven för detta är att ett dotterföretag som man kontrollerar till mer än 50% avser att dela ut pengar till sitt moderföretag. Dotterföretagets bokslut ska vara färdigt och det ska finnas utdelningsbara medel i bolaget. Tekniken med detta är att eftersom man har majoriteten av rösterna i bolaget så kan man förvissa sig om att utdelningen kommer att beslutas om på dotterföretagets stämma.

Ska bolaget betala skatt på denna intäkt i sin skatteberäkning / inkomstdeklaration? Nej, självklart inte. Denna utdelning har ju redan beskattats i dotterföretaget och genom att dra bort den i sin skatteberäkning som ”ej skattepliktig intäkt” säkerställer bolaget att man inte dubbelbeskattas.

Detta är inlägg 70 av 100 i min #blogg100-medverkan.

anteciperadutdelning

Koncernredovisning

Dags för lite skryt! Jag kan koncernredovisning.

Det är idag tyvärr många revisorer och redovisningskonsulter som inte behärskar tekniken för att ta fram en koncernredovisning. Det beror på att gränsen för då koncerner har krav på sig att upprätta koncernredovisning höjdes den 1 november 2010Årsredovisningslagen (ÅRL) ändrades. Kravet gäller nämligen endast ”större koncerner” som efter denna förändring är företag som uppfyller mer än ett av dessa krav två år i följd:

  • 50 medelantal anställda
  • 40 miljoner kronor i balansomslutning
  • 80 miljoner kronor i nettoomsättning

Tidigare gällde istället motsvarande, men med siffrorna 50/25/50 och bara några år före detta gällde gränserna 10 anställda och 24 miljoner i nettoomsättning (!). Som ni förstår är det en väldigt stor del av de dåvarande ”stora” koncernerna som nu är undantagna. Anledningen till höjningen är särskilt att förenkla för företagen och detta är förstås en förenkling då det många gånger kan vara förknippat med problem och kostnader att ta fram en koncernredovisning. Detta har också lett till att de nuvarande ”stora” företagen normalt har egna resurser såsom CFO, ekonomichefer etc. som upprättar dessa varpå revisorer och redovisningskonsulter inte får den äran.

Men, vi kan ju börja från början. Vad är en koncern? Aktiebolagslagen definierar detta i 1 kap. 11 § som att en koncern föreligger om ett moderföretag har minst ett dotterföretag. Dotterföretag definieras vidare som ett företag som ägs av ett annat företag som kontrollerar dotterföretaget med minst hälften av rösterna (ofta andelarna, men inte alltid). Även dotterdotterföretag osv. ingår i samma koncern om de uppfyller röstkravet. Detta kring vad som omfattas av koncernen, underkoncerner m.m. kan bli rätt tekniskt så det går jag inte in på här.

Vilka som sen ska upprätta en koncernredovisning framgår alltså, som nämnt ovan, av ÅRL. Vad är en koncernredovisning? En koncernredovisnings innehåll beskrivs i ÅRL och definieras bl.a. i 7 kap. 6 och 8 §:

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen.

”Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen.”

Det låter ju enkelt! Dock förekommer en hel del regler för att koncernredovisningen ska uppfylla kraven på överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild. Bl.a. är informationen om elimineringar mellan koncernföretag i 13 § och den om eliminering av andelar i dotterföretag i 19 § (förvärvsanalys) centrala. Detta för att s.k. ”koncerninterna” värden inte ska ge en felaktig bild av koncernen. Om ett moderföretag redovisar ett dotterföretags egna kapital i sin koncernbalansräkning får ju moderföretaget inte samtidigt redovisa andelar i samma dotterföretag. Inte heller får t.ex. moderföretaget ta upp den försäljning (omsättning) som skett till ett dotterföretag, utan bara ”extern” omsättning. Dessa poster och transaktioner måste alltså elimineras för att koncernen inte ska redovisa siffror som är ”kaka på kaka”.

Utöver detta ska tilläggas att koncerner är helt civilrättsliga företeelser och inte skatterättsliga. Koncerner beskattas inte, utan det gör bolagen vart och ett för sig. När detta redovisas i koncernredovisningen ger det vissa effekter som att t.ex. obeskattade reserver (periodiseringsfonder, överavskrivningar m.m.) fördelas i en del eget kapital och en del skatteskuld.

För att förtydliga hur bl.a. dessa elimineringar och andra vanliga koncernjusteringar ska göras så släppte dåvarande Redovisningsrådet (nedlagt 2007) en rekommendation som heter RR 1:00. Denna rekommendation har varit central i hur man arbetat med koncernredovisningar de senaste 15 åren. Framöver kommer dock K3 (Bokföringsnämndens Allmänna Råd 2012:1 – BFNAR 2012:1) kapitel 9 vara huvudregelverk för större delen av de koncerner som inte tillämpar K4, eller IFRS, i sin redovisning. Vissa (en del större) förändringar kommer ur detta, men de går jag inte in på i detalj här.

Vilka typer av problem kan man stöta på? Jag har varit behjälplig på konsultbasis vid framtagande av många koncernredovisningar. De har varit så enkla som ett litet moderföretag utan egentlig verksamhet som äger ett stort dotterföretag till 100%, men även betydligt knivigare med stegvisa förvärv, minoritetsintresse, intresseföretag, internvinster, underkoncerner, utländska dotterföretag, ändrade skattesatser etc. etc. För var och en av de koncernredovisningar jag har hjälpt till att ta fram så har jag stött på åtminstone ett problem som jag inte stött på tidigare, trots att jag tillämpat samma lagar och regelverk.

Att ha varit med att ta fram koncernredovisningar är nödvändigt för att jag som revisor ska få en förståelse kring dessa problem och därmed enklare kunna revidera koncernräkenskaper. Det har gett mig fantastiska verktyg för att kontrollera koncernredovisningars riktighet och förtydliga koncernmässigt värde för respektive dotterföretag. Tyvärr förekommer många koncernredovisningar med uppenbara fel som dolts i omräkningsdifferenser, goodwill, valutakursjusteringar, ändrade bolagsskattesatser m.m. Kreativiteten kan vara imponerande för de som inte har verktygen för att kunna säga emot den som tagit fram siffrorna.

Personligen tycker jag att en koncernredovisning är ett måste, även om koncernen inte är en ”stor” koncern, då mer än ett av bolagen bedriver någon form av verksamhet (alltså inte vid rent Holding- eller fastighetsbolag). Koncernsiffror är en förutsättning för att styrelse och intressenter (ägare, banker m.fl.) ska kunna bedöma hela koncernens förmåga, styra samt sätta in lönsamhets-, effektiviseringsåtgärder m.m. 

Behöver ni min hjälp? Jag kan hjälpa er med att ta fram er koncernredovisning – oavsett om ni uppfyller storlekskraven eller ej. Jag kan även hjälpa till med att syna er befintliga koncernredovisning för att se om det finns uppenbara felaktigheter i den eller ge er tips kring ert eget upprättande. Hör av er till mig så tittar vi på hur ni enklast får koll på era koncernräkenskaper.

Konsolidering

Konsolidering