Vad är ett engagemangsbesked?

Fråga: Vår revisor har bett om ett engagemangsbesked. Vad är det och vad används det till?

Svar: Engagemangsbeskedet är ett dokument som går att beställa hos banken som utvisar det aktuella bolagets samtliga engagemang hos banken per ett visst datum. Det görs vanligen i samband med bokslutsdagen.

Utöver saldon på de bankkonton som bolaget har i banken framgår även information om eventuella krediter, garantier, panter, borgen, särskilda villkor (covenanter) eller dylikt som bolaget avtalat om med banken.

Revisorn efterfrågar detta för att kunna stämma av sammanställningen av engagemangen mot bolagets räkenskaper och årsredovisning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Har revisorn tystnadsplikt?

Vid samarbete med nya kunder får vi ibland frågan om vår tystnadsplikt som revisorer. Har en revisor tystnadsplikt?

Ja! En av de viktigaste skyldigheterna som revisor är just tystnadsplikten. Den är central för att kunderna ska känna att de kan avslöja angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från revisorn.

Tystnadsplikten följer ur Revisorslagen 26 § som inleds: ”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning…”, och detta omfattar även biträde till revisorn som t.ex. en revisorsassistent.

Tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Jag har berört detta ämne tidigare här på bloggen, där jag även resonerat kring konflikter avseende revisors upplysningsplikt. I denna frågeställning stannar jag dock här.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Redovisning av tillgångar med funktionellt samband

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Fråga: Vi bedriver skolverksamhet i aktiebolagsform (K2) och ska inreda en datorsal. Inköp av datorer, bildskärmar, möbler m.m. sker från flera olika håll. Hur hanterar vi det i redovisningen?

Svar: I K2 finns det en särskild del kring tillgångshantering vad gäller tillgångar som har ett s.k. ”funktionellt samband”. Vid inköp av t.ex. flera datorer till en datorsal eller möbler till ett konferensrum så ska tillgången redovisas, skrivas av osv. först när samtliga delleveranser är utförda (K2 9.3). I detta uppstår vissa bedömningsfrågor som t.ex. vilka enheter som har ett sådant funktionellt samband, vilken gemensam nyttjandeperiod de har m.m. Detta kan man exempelvis hantera i sitt anläggningsregister där man bör beskriva hur man hanterat dessa tillgångar.

Revisorn vill kontrollinventera vårt varulager. Varför och vad innebär det?

Bolag som har varulager är, enligt Bokföringslagen och Lag om inventering av varulager för inkomstbeskattningen, normalt skyldiga att inventera sitt varulager och uppdatera bokföringen enligt god redovisningssed.

Om bolaget har en vald revisor så ska varulagret enligt god revisionssed normalt kontrollinventeras. Detta gäller inte samtliga varulager utan enbart väsentliga sådana. Förenklat så är ett varulagervärde överstigande 10% av balansomslutningen en väsentlig balanspost. Enligt revisionsstandarderna ISA 500 & ISA 501 ska revisorn då delta vid, eller i anslutning till, bolagets inventering för att kunna säkra varulagrets existens samt kontrollera rutinerna. Kontrollinventering görs alltså för att inhämta revisionsbevis som ska ligga till grund för utformningen av revisionsberättelsen.

Revisorn träffar bolagets lageransvariga och gör kontroller att det finns överensstämmelse mellan lagerlistan och varulagret. Kontroller sker bl.a. delvis genom intervju med personalen, ibland fotografering och delvis genom kontrollräkning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vår leverantör saknar F-skatt! Vad gör vi?

Först och främst så är det bra att ni har rutiner för att upptäcka detta. Om ni inte har rutiner för det på plats redan, särskilt avseende större tjänsteleverantörer, så är det min absoluta rekommendation att införa det. Det skulle nämligen även kunna påverka ert företag negativt!

När ert företag anlitar ett aktiebolag utan F-skatt så är ni nämligen bland annat skyldiga att hålla inne 30% av underlaget (tjänsternas värde ex moms) då leverantören inte kan anses betrodda att redovisa sin skatt själv. Observera att detta alltså normalt bara gäller vid köp av tjänster och inte varor. Skattebeloppet ska deklareras i er skattedeklaration för skatt (AGI). Som mottagare anges leverantörens namn och organisationsnummer. Beloppet betalas in av er med övriga källskatter och tillgodoförs sedan leverantörens skattetillgodohavande via er. Resterande belopp (70%) betalas ut av er till leverantören. I vissa fall kan det även vara aktuellt för er att redovisa leverantörens arbetsgivaravgifter, så ta alltid hjälp för att inte riskera att missa något.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vad är det för skillnad på ägarintresse, intresseföretag och koncernföretag?

Har du vid bokslutsarbetet funderat över vad det är för skillnad på de olika posterna i årsredovisningen som rör de finansiella anläggningstillgångarna / andelar i företag där man har ägarintresse, intresseföretag och koncernföretag?

Detta regleras i Årsredovisningslagens 1 kapitel 4-5 §§. Klassificeringen görs utifrån avsikten med innehavet samt vilket ägande och kontroll ägarföretaget har.

Vid innehav om mindre än 20% av rösterna så redovisas andelarna normalt ej separat.

Om innehavet, oavsett storlek, bedöms vara varaktigt och gynna ägarföretagets verksamhet så ska det istället klassificeras som Ägarintressen i övriga företag. Innehav överstigande 20% av rösterna är normalt åtminstone ett ägarintresse.

Om Ägarintresse enligt ovan föreligger och ägarföretaget dessutom har ett s.k. ”betydande inflytande” över driften och styrningen i företaget så ska det klassificeras som Andelar i intresseföretag.

Om innehavet är större än 50% av rösterna, och det inte finns något annat som inskränker ägarföretagets s.k. ”bestämmande inflytande”, så ska innehavet klassificeras som Andelar i koncernföretag.

Utöver klassificering och upplysningskrav i årsredovisningen så styr detta även hur dessa innehav ska hanteras i företagets eventuella koncernredovisning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Köpa lagerbolag eller starta nytt?

I dagens digitaliserade verklighet är det ofta oerhört smidigt, snabbt och enkelt att registrera ett aktiebolag, men man får nog ändå räkna med att registreringen kan ta upp till en vecka även om det mesta flyter på utan större dröjsmål.

Om man istället köper ett s.k. lagerbolag så är det redan registrerat och klart samt ligger i leverantörens ”lager” för försäljning. När köpet genomförs så sker namnbyte, styrelseförändringar etc. i samband med köpet, men bolaget finns alltså redan till skillnad från eget registreringsförfarande.

Detta kan vara en stor fördel om man t.ex. behöver ha ett organisationsnummer redo samma dag (!), vilket vissa leverantörer erbjuder utifrån vissa villkor som behöver vara uppfyllda. Då kan bolaget användas i t.ex. en omstrukturering direkt vid behov.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Att sätta av vinst till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på bolagsskatten och kunna använda de pengarna till annat. Ett aktiebolag får sätta av upp till 25 procent av sin skattemässiga vinst, det vill säga bolagsskatt betalas inte på denna del utan likviditeten frigörs genom att man ”lånar pengar av staten”.

Det finns en kostnad förknippad med detta genom att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och uppgår 2020 till minimiräntan 0,5 procent av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. Om man har behov av pengarna vid till exempel tillväxt, investeringar alternativt om man kan få avkastning på pengarna som är högre än räntan, är det sannolikt ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen.

Avsättningar får man göra under maximalt sex beskattningsår, sedan måste de återföras till beskattning. Detta kan ge utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år och man måste vara medveten om att tvingande återföring kommer att ske efter dessa sex år.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Expert i vår branschtidning!

Sedan ett år tillbaka har jag figurerat i den månatliga upplagan av revisions- och redovisningsbranschens branschtidning Resultat (#tidningenresultat). Tidningen ges ut såväl fysiskt som digitalt av vår branschorganisation FAR.

En del frågor inkommer direkt till tidningen och en del frågor, som dyker upp ofta bland våra kunder, sammanfattar jag och besvarar som ”expert” i tidningen.

Ett roligt och smickrande uppdrag där jag får utmana mig själv lite samt får kontakt med många intressanta personer runt om i landet.

Jag har inte tidigare redovisat frågorna och mina svar här på bloggen, men framöver kommer det dyka upp sådana inlägg även här för att utöka läsarkretsen av mina alster ytterligare.

Har du någon fråga som du funderar lite extra på? Återkom till mig så kanske du blir publicerad i tidningen 🙂

Tidningsartikel med mig om crowdfunding

Ett av de mer populära inläggen på denna blogg är det jag skrev om att bokföra och deklarera crowdfunding för ungefär ett och ett halvt år sedan. Det har haft väldigt många besökare och flera av dem har ställt frågor till mig om hur de ska hantera crowdfunding i sina företag.

Den senaste frågan kom dock från en journalist som skrev en artikel om Skatteverkets ställningstagande avseende hur crowdfunding ska betraktas ur ett momsperspektiv för vår branschtidning Resultat. Hon undrade om jag ville vara med och komma med mina synpunkter på ställningstagandet. Sagt och gjort och så här blev det (klicka för större):

Crowdfunding