Vad är en SIE-fil?

Har din revisor frågat dig efter en SIE-fil? Vad är det för något egentligen? Jo, det ska jag förklara.

En SIE-fil är en datorfil av SIE-format. SIE-formatet är en standard som tagits fram av svenska SIE-Gruppen som är en intresseförening av framförallt svenska programvarutillverkare (ekonomiprogram). Syftet med SIE-formatet är att det ska vara lätt att flytta ekonomisk information mellan olika datorprogram, t.ex. vid byte av ekonomisystem, användare av olika ekonomiprogram eller när en redovisningskonsult eller en revisor vill ha information.

De flesta anständiga svenska ekonomiprogrammen på marknaden (se lista hos SIE-Gruppen här) erbjuder en SIE-exportfunktion. Filen som exporteras är textbaserad och innehåller lite olika information beroende på vilken typ av SIE som exporteras. De vanligaste typerna av SIE som framgår av SIE-Gruppens hemsida är:

  • Typ 1 Årssaldon. Innehåller årets ingående och utgående saldon för samtliga konton i kontoplanen
  • Typ 2 Periodsaldon. Innehåller all information från typ 1 samt månadsvisa saldoförändringar för samtliga konton.
  • Typ 3 Objektsaldon. Identisk med typ 2, men saldon finns även på objektnivå, t ex kostnadsställen och projekt.
  • Typ 4 Transaktioner. Identisk med typ 3, men innehåller även samtliga verifikationer för räkenskapsåret. Detta filformat kan användas för export av årets grundboksnoteringar till ett program för transaktionsanalys
  • Typ 4i Transaktioner. Innehåller endast verifikationer. Filformatet används när ett försystem, t ex ett löneprogram eller ett faktureringsprogram ska generera bokföringsorder för inläsning i bokföringssystemet.

Själv arbetar jag vanligtvis med SIE Typ 4 (SIE4) då den ger mig möjligheten att med olika revisionsprogramvaror göra analyser av företagets redovisning på ett snabbt och effektivt sätt. Det sparar mycket tid för mig och mycket pengar för kunden.

En anekdot om SIE-filer och att spara pengar

SIE är alltså en svensk standard och därför inte något som erbjuds som standard när man köper utländska ekonomisystem. För några år sedan träffade jag en kund som implementerat ett utländskt affärssystem som var som klippt och skuret för deras verksamhet och där allt de behövde fanns. Trodde de! När revisionsbyrån sedan önskade en SIE-fil så fanns inte den möjligheten i det systemet. Det gick dock att lösa enligt konsulterna som implementerat programmet – för ca 300.000 svenska kronor!

I detta fallet får man göra avvägningen mellan vilken årlig extrakostnad det skapar i revisionsarvode kontra anskaffningsvärdet för SIE-modulen. Man får även ta hänsyn till att man i framtiden troligtvis kommer att byta ekonomisystem igen och då kan det vara svårt att få över informationen, utan väldigt stora konsultkostnader. Tyvärr är detta något många företag inte tänker på när man tar in offerter på ekonomisystem eftersom det sällan är vanliga händelser i den löpande verksamheten. Ett annat exempel på när SIE-standarden åsidosatts är många av de olika ”gratis” molntjänster som erbjuds på nätet. Så var försiktiga när ni väljer nytt ekonomisystem! SIE-standarden kan spara er mycket pengar.

Detta är inlägg 18 av 100 i min #blogg100-medverkan.

sie

Skillnad mellan bokföring och redovisning?

Undrar du vad det är för skillnad mellan bokföring och redovisning? Låt mig reda ut det.

I Mello-tider som dessa kan det vara lite som att fråga vad det är för skillnad på en tonartshöjning och en schlager. Bokföring är en del av redovisningen, men inte tvärtom. Dvs. bokföringen är ett moment i redovisningen.

Bokföring

Begreppet är jämförbart med löpande bokföring. Löpande bokföring innebär att registrera affärshändelser enligt Bokföringslagen, kronologiskt och systematiskt, för att löpande ge en korrekt bild av bolagets resultat och ställning. Om företaget t.ex. säljer en tjänst så bokförs en kundfaktura, en intäkt och sannolikt en del moms. Jag kommer att återkomma längre fram med ett inlägg som behandlar bokföring närmare.

Redovisning

I begreppet redovisning ingår flera moment som har till syfte att beskriva (redovisa) ett företags verksamhet. För att göra detta krävs bl.a. bokföring som ett moment. Andra moment som tillkommer är t.ex. projektredovisning, kund- och leverantörsreskontra, kassaregister, skatteredovisning, bokslut, årsredovisning m.m.

Skönt att ha detta utrett, va? 🙂

Detta är inlägg 4 av 100 i min #blogg100-medverkan.

redovisning

Kvalitetsstämpel på bostadsrätt!

Jag läste en artikel häromdagen avseende att Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC) ska kvalitetsstämpla bostadsrätter. De motiverar detta med att de nya redovisningsreglerna för bostadsrättsföreningar försvårat analysen av bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar. Länk till artikeln finner du här.

Reglerna är ju egentligen inte nya, men tillämpningen av dem förändras lite i och med Bokföringsnämndens mer strikta tolkning av avskrivningsregler och övergången till K2. Så kallad progressiv avskrivning är nu inte längre tillåten vilket gör att många nya bostadsrätter som tänkt sig lägre kostnad för avskrivning i början av en fastighets livslängd nu får tänka om. För att möta kostnaden för den ”normala” avskrivningen behöver föreningen antingen höja avgifterna alternativt redovisa underskott. Generellt drar man sig nog för att höja avgifterna. I de flesta bostadsrättsföreningarna är det heller inga problem att redovisa underskott, men potentiella köpare drar ju öronen åt sig. Det finns ju inga regler om kontrollbalansräkning etc. i bostadsrättsföreningar. I vissa bostadsrättsföreningar förbjuder dock stadgarna underskott, dessa är viktiga att ta tag i!

Återstår att se om kvalitetsstämpeln ”SBC Godkänd” uppnår någon status bland bostadsrättsköparna. Lite synd att det ska behövas, men med all uppståndelse i media förstår jag att någon försöker profitera på detta.

Hur har din bostadsrättsförening hanterat övergången till K2?

Detta är artikel 2 av 100 i min medverkan i #blogg100.

hus_m_stampel_600px

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Att sätta av vinster till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på skatten och kunna använda pengarna till annat. Hur mycket ska man då sätta av?

Jag skrev ett inlägg om hur man kan sänka sin skatt i bokslutet för några månader sedan, som blev populärt. Periodiseringsfonden är en s.k. obeskattad reserv och ofta en av de sista transaktionerna man gör i bokslutet för att påverka årets beskattning.

Först och främst är det intressant att veta hur mycket man FÅR sätta av. Aktiebolag får sätta av 25% av sin skattemässiga vinst. Den skattemässiga vinsten är vinsten före skatt justerat för eventuella poster som inte är skattepliktiga alternativt ej avdragsgilla. Avsättningar får man göra under maximalt 6 beskattningsår, sen måste de återföras till beskattning. Detta ger ju utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år.

Man ska känna till att det inte är gratis att ”låna pengar av staten”, vilket ju en avsättning till en periodiseringsfond faktiskt innebär för den skatt man skjuter på. Räntan man betalar sker i form av att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och idag därför mycket låg ur ett historiskt perspektiv. Den uppgår till 1,5% av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. 

När man nu känner till hur mycket man får lov att sätta av samt vilken beräknad räntekostnad det kommer att medföra så kan man börja överväga kring nyttan för bolaget med att frigöra denna likviditet. Kan man få avkastning på pengarna som är större än den beräknade räntan (här 1,5%) så är det ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen. 

Glöm dock inte att periodiseringsfonderna en dag ska återföras! Det ligger ju faktiskt en rätt stor skatteskuldsdel i dessa, och de ska betalas det året de återförs.

Pengar

Kontrollavgift eller böter avdragsgilla?

Frågor om vilka kostnader som är avdragsgilla i inkomstdeklarationen för företag dyker upp titt som tätt. Skatteverket har en liten guide på sin hemsida, som är bra.

Senast det begav sig rörde det kontrollavgift från Skatteverket. Kontrollavgifter kan utgå vid fel kring t.ex. kassaregister (ej inslagen försäljning, ej lämnat kvitto m.m.) eller personalliggare (ej rätt ifylld, finns ej m.m.).

Kontrollavgiften avser en kostnad för s.k. ”böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter” enligt Inkomstskattelagen och är därmed inte avdragsgill. På Skatteverkets sida som jag länkade till ovan framgår även som exempel att parkeringsböter, företagsböter, övertidsavgifter, lagringsavgifter samt förseningsavgifter och skattetillägg ej heller är avdragsgilla.

Avdrag

Vanliga fel i årsredovisningen

Vilka är de vanligaste felen i en årsredovisning? Hur undviker ni att göra dem?

Utöver eventuella fel som inte hittas i de belopp som anges i årsredovisningen, så finns det några vanliga formfel som Bolagsverket vill varna för i denna artikel:

  • Årsredovisningen som ni skickar till Bolagsverket ska vara en bestyrkt kopia av originalet. Med bestyrkt kopia menar vi att det på kopian ska finnas ett intyg/bestyrkande från minst en person att kopian överensstämmer med originalet. Intyget ska vara undertecknat i original.
  • Ett original av årsredovisningen ska alltid finnas hos företaget.
  • Organisationsnumret ska helst stå på varje sida.
  • Det registrerade företagsnamnet ska skrivas ut i sin helhet, åtminstone på årsredovisningens första sida och i förvaltningsberättelsen. Det är alltså inte tillräckligt med en förkortning eller en populärversion.
  • Räkenskapsåret ska skrivas ut tydligt, exempelvis 2014-01-01–2014-12-31.
  • Det ska tydligt framgå vilken enhet som används för olika belopp, exempelvis kr (kronor), tkr (tusentals kronor), mnkr (miljoner kronor) och mdkr (miljarder kronor).
  • Eftersom handlingarna skannas bör det inte finnas färger och tonade fält i den kopia som ni skickar till Bolagsverket. Innehållet kan då bli oläsligt.

Som sagt i mitt tidigare inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!” så granskar Bolagsverket inte på något sätt de siffror som de registrerar utöver att det är balans i balansräkningen, rätt uppställningsform osv. För att få siffrorna säkrade (i all väsentlighet) krävs en vald revisor. Har ni någon som ni vet kommer vara intresserad av er årsredovisning såsom kunder, leverantörer, banken, Skatteverket eller andra så rekommenderas alltid att ha en vald revisor då det annars kan drabba ert företag negativt. Mer om vad du behöver tänka på för att välja rätt revisor till ditt företag hittar ni i mitt inlägg: ”Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!”.

Årsredovisning

Bokföra och deklarera Crowdfunding

Jag har den senaste tiden fått några frågor om hur s.k. Crowdfunding (svensk översättning Gräsrotsfinansiering) ska hanteras i bokföring och deklaration.

Jag läste även nyligen utmärkte Robert Sevenius (@robertsevenius på Twitter) artikel ”Gräsrotsfinansiering – En värdepappersrättslig utmaning i vardande” och tänkte att det tål att skrivas några rader om fenomenet Crowdfunding, som ju funnits ett bra tag redan.

I Sevenius artikel ovan följer detta exempel på olika typer av Crowdfunding-transaktioner:

Crowdfunding

För dem som läser hela artikeln så är det alldeles uppenbart att de olika typerna av transaktioner som Crowdfunding inbegriper kommer att leda till legala problem framöver och på sikt kommer vi att få en rättspraxis kring området som blir klarare och klarare. Denna osäkerhet och nya praxis kommer säkerligen också att spilla över på hur dessa transaktioner ska behandlas i redovisning och beskattning, varför det är extra viktigt att även nedanstående information tas med en nypa salt. Mitt bästa råd är därför att vid större crowdfunding redovisa öppet i inkomst- och skattedeklaration kring hur dessa transaktioner hanterats avseende moms och inkomstskatt. På det viset slipper man skattetillägg om det längre fram skulle visa sig vara fel sätt att hantera det på.

Min nuvarande ståndpunkt kring hantering av bokföring / moms / inkomstskatt av dessa transaktioner är som följer:

Typ Bokföring Moms Inkomstskatt
Donation Gåvointäkt/Tillskott*1 Nej/Nej Ja/Nej*1
Sponsring Marknadsföringsintäkt Ja Ja
Belöning Försäljningsintäkt Ja Ja
Förköp Försäljningsintäkt Ja Ja
Lån Skuld/Räntekostnad Nej/Nej Nej/Avdrag
Aktie Eget kapital Nej Nej

*1 = Vid avstämning med en skattekonsult har jag fått en öppning på att detta eventuellt skulle kunna klassas som ett ”tillskott från annan än aktieägare” och därmed bokas direkt i eget kapital utan att beskattas med bolagsskatt. Om man väljer att hantera det som ett sådant tillskott måste man definitivt upplysa om det i inkomstdeklarationen för räkenskapsåret. Det finns en ruta med ”Övriga upplysningar” där man enkelt kan skriva in detta.

Som sagt är detta min personliga ståndpunkt för tillfället. Varken lagstiftaren eller Skatteverket kommer att ge mycket för denna i din argumentation mot dem, så iaktta försiktighet. Särskilt vid större belopp!

Har du fler frågor om redovisning och beskattning av crowdfunding är du välkommen att höra av dig då jag gärna tar en diskussion om detta.

Lägre skatt i bokslutet

En av de vanligare frågorna man får som revisor (och redovisningskonsult) är hur man gör för att betala så lite skatt som möjligt utan att bryta mot lagar och regler. Detta är några tips jag brukar nämna för att uppnå lägre skatt:

Före bokslutsdagen

En viktig sak att tänka på är att vissa skatteeffektiva transaktioner endast är möjliga att göra före bokslutsdagen. Det beror på att det är då man kan genomföra kontanta transaktioner som blir bokförda på ”rätt sida” av bokslutsdagen. Detta kompletteras sen med en del justeringar som går lika bra att göra efter bokslutsdagen, men de behandlas i nästa avdelning.

Här några förslag på transaktioner att göra före bokslutsdagen / under räkenskapsåret:

  • Investeringar – Behöver bolaget göra en investering? Varför inte göra den före bokslutsdagen? Bokföringsmässigt ger det visserligen ingen större effekt då det endast är avskrivningen på investeringen som kostnadsförs, men det kommer att ge ett stort utrymme för överavskrivningar (se mer nedan).
  • Reparationer – Har bolaget en fastighet? I vissa fall kan även omfattande reparationer vara avdragsgilla samma år. Viktigt dock att se till att kraven för avdrag uppfylls.
  • Lön – Har bolagets ägare tagit ut tillräckligt med lön? Annars kan det vara god tid att justera det i och med sista löneutbetalningen för räkenskapsåret. Även arbetsgivaravgifterna blir kostnadsförda i samband med detta. Mitt tips brukar generellt vara att ta ut så mycket i lön så att du hamnar kring gränsen för statlig inkomstskatt, dvs. ca 420kkr 2014. På det viset maximerar man de sociala förmånerna (ålderspension, sjuk-/föräldragrundande inkomster m.m.) för framtiden utan att skatta av allt för mycket.
  • Pension – Har tillräcklig pension för de anställda och ägarna betalats ut? Skattemässigt får man enligt huvudregeln göra avdrag för pensionskostnader motsvarande 35% av inkomsten. Det finns även en kompletteringsregel som innebär att man kan ”köpa ikapp” pension som man missat att ta ut tidigare. Det är dock viktigt att det görs på ett lagenligt sätt!

Efter bokslutsdagen

Har du redan hunnit gå över bokslutsdagen? Oroa dig inte. Här är några skatteeffektiva transaktioner som du kan använda efter bokslutsdagen:

  • Reserveringar – Har tillräckliga reserveringar gjorts för t.ex. upplupna löner, semesterlöner, driftskostnader, konsulttjänster (t.ex. IT-, advokat-, redovisnings- och revisionsarvode), lagerinkurans, kundförluster, garantier m.m.? I vissa fall kan man även få sätta av för lön (tantiem) som betalas ut i efterhand, men det är viktigt att det görs på ett korrekt sätt.
  • Obeskattade reserver / Periodiseringsfond – 25% av det skattemässiga resultatet kan sättas av till periodiseringsfond som skjuter fram beskattningen av denna del av resultatet. Detta sker visserligen mot en räntekostnad, men den är betydligt mycket lägre än t.ex. ränta på de mest förmånliga banklånen.
  • Obeskattade reserver / Överavskrivningar – Om du gjort stora investeringar de senaste åren går det att skriva av mer skattemässigt än bokföringsmässigt, vilket sänker årets skatt – helt räntefritt!
  • Koncernbidrag – Om ditt bolag äger ett annat bolag alternativt har ett moderbolag som redovisar skattemässigt underskott så kan koncernbidrag användas för att jämna ut beskattningen.

Detta är några av de vanligaste sätten att sänka skatten för bolaget före samt efter bokslutsdagen. Det finns självklart även fler och möjligheterna beror främst på vilken typ av verksamhet bolaget bedriver.

Har du funderingar kring någon av dessa punkter eller hur detta görs bäst för ditt bolag så tveka inte att höra av dig. Har du fler tips? Fyll på i kommentarsfältet!

Lägre skatt

Vad är bokföring?

Hur går bokföring egentligen till och vad bör man tänka på?

Bokföringsnämnden har släppt en utmärkt och lättläst skrift som heter ”Att föra bok” som är tillgänglig för alla. Rekommenderas för dig som är nybörjare eller dig som vill repetera det du redan kan.

2749923_1200_675