Förenklingar för aktiebolag

Den 6 februari i år lämnade regeringen en proposition till Riksdagen som ämnar förenkla Aktiebolagslagen (ABL).

Som jag nämnt tidigare har jag fått siffror på att ca. 700 av 750 paragrafer i ABL gäller SAMTLIGA bolag i Sverige, d.v.s. såväl Volvo som Kalles Korvstånd AB. Det finns alltså utrymme att förenkla för åtminstone mindre företag.

I denna proposition är det väl inga utomordentligt vanliga händelser i ett aktiebolag som behandlas, men det är positivt att styrelsens arbetsordning och skriftliga instruktioner föreslås tas bort för privata bolag. Detta är ofta bara en skrivbordsprodukt som inte används, och om den saknas gör den styrelsen till lagbrottslingar.

Bolagsverket har för övrigt en bra sammanfattning av ABL’s avsnitt om vad en styrelse och vad en VD gör.

Hett att vara revisor!

De senaste veckorna har det dykt upp två nyheter som är särskilt värda att belysa lite extra:

1. Skatteverket slåss vidare mot PwC. Skatteverket hävdar att andelar som sålts för 10kr/styck är värda 35.000kr/styck. De förlorade i Förvaltningsrätten, men överklagar nu till Kammarrätten. Förvaltningsrättens dom pekade bl.a. på att Skatteverket ej lyckats visa ett korrekt värde på aktierna. PwC anförde bl.a. att Skatteverkets värderingsmetod inte var applicerbar på dessa aktier då de var behäftade med ovanliga egenskaper som t.ex. att de inte fick säljas till vem som helst. Det blir intressant att följa utvecklingen här. Jag tror att Skatteverket får svårt med sitt överklagande.

2. Johan Dyrefors frias av Revisorsnämnden (RN) i HQ Bank-ärendet. KPMG-revisorn har, enligt RN, inte gjort något fel när han valt att förlita sig på bolagets interna kontroll. Detta sätter ytterligare ljus på ansvarsfördelningen mellan revisor och styrelse när det går illa för företag. Efter Prosolvia-målet i höstas finns det många revisorer som är oroliga över den potentiella ansvarsförskjutningen. Visst ska det vara en trygghet att ha revisor, men samtidigt ska det inte vara en försäkring mot precis allt som kan gå snett i ett aktiebolag. Då skulle våra tjänster vara hutlöst mycket dyrare än de är idag. Läs mer om detta hos Dan Brännström där han bl.a. går in på vad ”Deep Pocket Syndrome” är.

Det har varit mycket fokus på revisorn de senaste åren (Prosolvia, HQ Bank, PwC-aktier, KPMG-ersättningar, 3:12-regler m.m.) och det är något som revisorer måste vänja sig vid. Informationen färdas både snabbare, bredare och mer effektivt idag än förr. Det vi måste göra är att synliggöra oss och den problematik som finns i olika ärenden. Det fungerar inte på lång sikt att gömma sig och hoppas att det ska blåsa över. Vi måste resa oss och ta ansvar för vad vi gör och förklara vart vårt ansvar slutar och styrelsens tar vid (där det är uppenbart). Av samma anledning står jag alltid till förfogande för att diskutera med dig om det är något vi (eller någon annan) har kommunicerat för dåligt kring ekonomi, redovisning, revision eller annat!

Revisorsnämnden ändrar inte revisorsexamen

Revisorsnämnden (RN) har utvärderat det nya provet för revisorsexamen och kommit fram till att den nya utformningen kommer att gälla även för provet som går nu till våren. Det framgår av deras hemsida.

Det nya provet, som skapades när två revisorstitlar (godkänd revisor med revisorsexamen och auktoriserad revisor) blev en i somras, är mer omfattande (150 vs 100 poäng och 12 vs 9 timmar på två dagar) men med en sänkt godkännandegräns (60 vs 75 poäng). Det tidigare genomsnittet av de som klarar provet låg på ca 50% medan det nya provet klarades av hela 61%. Förmodligen var den avvikelsen en av orospunkterna vid utvärderingen, men man har alltså kunnat konstatera att avvikelsen var godtagbar.

Oavsett provets utformning känns det oerhört tillfredsställande att ha det bakom sig!


20140209-085921.jpg

Redovisa moms 26 februari 2014

Jag har nåtts av information av att Skatteverket kan ha gjort fel vid vissa registreringar av företag som redovisar moms på helårsbasis, så kallad ”årsmoms”.

Det har medfört att t.ex. enskilda näringsidkare och företag har fått uppmaningar om att inkomma med sin momsredovisning redan per 26 februari 2014 trots att man egentligen inte skulle redovisat moms förrän 12 maj 2014 (26 juni med byråanstånd).

Det som gäller för momsredovisning på helår och i detalj hittar ni hos Skatteverket via denna länk. Där framgår bl.a. att företag som har handel med EU ska redovisa enligt huvudregeln, dvs. 26 februari. Min teori är att Skatteverket av misstag lagt in för många bolag i denna kategori.

Vad som är värre är att den information jag fått gör gällande att man själv måste inkomma med en rättelse avseende detta på blankett 4639. Detta gör att man får en ny deklaration med korrekt datum. I annat fall förväntas man inkomma med sin redovisning den 26 februari!

Detta är viktigt att följa upp. Ta kontakt med er redovisningsperson, revisor eller mig om ni har frågor!

Hur mycket kostar en revisor / revision?

specialprice

I mitt inlägg avseende vilka kriterier jag bedömer som viktigast när du ska välja revisor för ditt företag blev det en liten diskussion i kommentarsfältet om hur lång tid det tar att utföra en ”normal” revision. Inget konstigt i sig då just ”Prisvärd” var ett av kriterierna som jag nämnde samt att det alltid är skönt att veta exakta kostnader mot budget i ens verksamhet. Hur mycket kostar en revisor / revision då?

Det är ju tyvärr inte så att det går att säga exakt vad en ”normal” revision kostar då revisioner sällan är ”normala”. Revisioner innefattar ju kontroller av såväl verksamhet, räkenskaper som företagsledningar samt en hel del annat. Eftersom dessa skiljer sig åt väsentligt bolag för bolag så är det omöjligt att säga exakt vilken tidsåtgång en revision för ditt företag skulle ha. Vad ska du då ha för nytta av detta inlägg, tänker du? Läs vidare!

Vid en sökning på Google (”vad kostar revisor”) hittade jag ett inlägg från Driva Eget överst, som jag vill utveckla. De kontaktade sju olika revisorer vilket genererade lika många kostnadsförslag vilka varierade från 8.000kr till 20.000kr för samma bolag. Utan att veta hur detaljerade förfrågningarna menar jag att det är omöjligt att bedöma vilket belopp som är rätt. De avslutar inlägget med följande stycke:

”Det viktigaste rådet när man väljer revisor är därmed att man ska höra med flera om vad man det kostar och vad man får för pengarna.”

Jag tycker Driva Eget har fel här. De har en poäng i att det är viktigt att veta vad man får för pengarna (prisvärd), men exakt vad det kostar är irrelevant och ofta omöjligt att svara på. Det finns tyvärr revisorer som utgår från ett alldeles för lågt pris bara för att få jobbet (”low balling” är ett vedertaget begrepp och en medveten teknik). Det brukar tyvärr sluta i antingen:

  • att du som kund får en billig revision utförd, vilken håller låg kvalitet och där ditt bolag framöver löper stor risk att drabbas av något som kan skada verksamheten (krav, tvister, indragen kredit, nekat banklån, skatterevision, skattetillägg, förseningsavgift m.m.). Detta kan vara rätt val för dig, under precis rätt förutsättningar, men det är också förknippat med hög risk.
  • att du får en faktura där det står t.ex. 8.000kr revision och 25.000kr ”övriga konsultationer” med en mer eller mindre tydlig specifikation på vad de övriga konsultationerna innefattar. Detta leder till tappat förtroende, oönskade prisdiskussioner och troligtvis till att du kommer att byta revisor igen. Byte av revisor kan vara negativt både p.g.a. att en s.k. ”förstaårsrevision” alltid är dyrare än en revision där revisorn redan kan ditt företag och dess verksamhet, samt att revisorsbytet är en offentlig uppgift som kanske kan leda till förfrågningar från olika intressenter (Skatteverket, banken, potentiella kunder, leverantörer m.fl.).

Paradoxalt nog kan därför en revisor som utgår från ett högre pris vara rätt val för dig och ditt företag (!), vilket gör enbart pris-kriteriet vanskligt att utgå från. Titta istället igen på mitt inlägg och utgå först från de mer väsentliga kriterierna för ditt val. Använd sedan pris-kriteriet som ett komplement för ditt val. Det viktigaste rådet, från mig, när du väljer revisor är att det är en revisor som är RÄTT för dig och ditt företag!

Jag besvarar gärna dina funderingar kring hur du ska tänka vid ditt val och/eller ger dig en uppskattning på vad ditt företag borde betala för en ”normal” revision. Självklart gäller det även vid val av en annan revisor än mig och självklart är det kostnadsfritt. Skriv en rad i kommentarsfältet nedan eller kontakta mig via länkarna här (till vänster) eller på mitt digitala visitkort på www.KimLavin.se.

Så många revisorer finns det i Sverige idag

Det absolut roligaste med att vara revisor är man får träffa och hjälpa många duktiga företagare som brinner för sin verksamhet och sina idéer! För att få möjligheten till detta gäller det att prestera i konkurrensen. Hur ser det då ut med konkurrensen? Hur många revisorer finns det i Sverige?

Jag hittade nyligen denna statistik i vår branschtidning Balans angående hur många kvalificerade (godkänd eller auktoriserad) revisorer det finns i Sverige per 1/11 2013:

20140122-112043.jpg

Jag är alltså en av de 3900 totalt samt en av de 2592 männen i Sverige som har privilegiet att få lov att kalla mig för kvalificerad revisor. Via en snabb sökning på vår branschorganisations hemsida (som jag ju rekommenderade dig som söker revisor att titta på för att se att du har med en, åtminstone någorlunda, seriös revisor att göra) ser jag att jag är en av ca 80 kvalificerade revisorer i Helsingborg. Antalen är minskande. Den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen är förmodligen en anledning till att det totala revisorsantalet minskat de senaste åren. Kul dock att andelen kvinnor ökat de senaste åren. De utgör enligt samma källa (Balans/Revisorsnämnden) nu 34% av samtliga kvalificerade revisorer i Sverige. En ökning med 10% sedan år 1995!

Hur många företag finns det i Sverige då? En snabb sökning visar att det finns strax över en miljon företag i Sverige varav ungefär 350.000 aktiebolag. En stor andel av dessa är så små att de ej omfattas av revisionsplikt, som jag skrivit om tidigare. Min någorlunda grundade gissning är att ca. 100.000 aktiebolag omfattas av revisionsplikt varav en bråkdel har säte i Helsingborg med omnejd. Det finns ju även flera andra bolagsformer som har vald revisor, men detta är i varje fall en fingervisning.

Hur ska jag då konkurrera? Jag ska självklart tillhöra starka nätverk som FAR och Baker Tilly samt ha kunniga och trevliga kollegor som kan ställa upp när det behövs förstärkning. Sen behöver jag självklart även nischa mig personligen då det är min erfarenhet att företag ofta väljer revisorn för dennes personliga egenskaper. Mitt personliga mål är att uppfylla var och en av punkterna som jag skrev om i inlägget om hur man väljer revisor. Det är högt ställda mål, och de måste arbetas aktivt med! Det är tyvärr min erfarenhet att många revisorer missar att ha dessa ledstjärnor och fokuserar på fel saker. Kanske p.g.a. för stor arbetsbörda. Kanske p.g.a. fartblindhet. Förhoppningsvis inte p.g.a. lättja. Detta leder, oavsett anledning, till tappat förtroende för revisorn och utan kundens förtroende så har man förmodligen inte heller någon kund på sikt.

Välkommen att boka in mig på en lunch, som jag bjuder på, om du vill höra mer om mig, mina nätverk och vad jag kan hjälpa dig med!

Varför jag vill jobba med bokslut

Fick syn på en bild på Twitter ikväll som jag bara måste dela med mig av här då den handlar om bokslut:

20140121-205635.jpg

Enkelt! Självklart ska man jobba med bokslut! Redovisningskonsult eller revisor ska man bli om man bara vill jobba 6 gånger om året och gillar att fika 🙂

Har du trots att det är så lätt några frågor om ditt/ert bokslut så hör av dig! Har du också Twitter, där denna sköna artikel hittades, så heter jag @RevisorLavin där. Annars finns flera andra kontaktmöjligheter här eller genom mitt digitala visitkort på http://www.KimLavin.se.

Redovisning av kapitalförsäkring

Igår släppte FARs policygrupp för redovisning ett nytt uttalande, RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar. Uttalandet innehåller bl.a. ett exempel för att tydliggöra exakt hur redovisningen ska gå till. Det är positivt att pensionsområdet förtydligas avseende redovisning då det ibland är lätt att gå vilse i redovisningen kring olika typer av pensioner.

Tyvärr har jag sett att företag ansett sig ha blivit lurade eller åtminstone inte insett fullt hur deras redovisning påverkas av olika försäkringslösningar som försäkringsförmedlare säljer (ibland aggressivt). Det kan t.ex. få till följd att årets resultat försämras så kraftigt att t.o.m. det egna kapitalet är i fara det året försäkringen tecknas.

Jag lovar att återkomma längre fram med en lite mer utökad genomgång kring vilka olika pensionslösningar som finns samt hur dessa behandlas i ett bolags redovisning.

Funderar du över hur er pensionslösning eller planerade pensionslösning ska redovisas? Hör av er till mig så ska jag hjälpa er.

Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!

Jag har tidigare skrivit om olika för- och nackdelar med att ha en vald revisor i sitt aktiebolag. Jag har även lyft fram vilka bolag som inte behöver ha revisor och för vilka det fortfarande är lagkrav. De mest kopplade inläggen där ni hittar denna information (som i huvudsak fortsatt gäller) är:

* Behöver jag revisor?

* Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

* Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

I flera av de här inläggen har jag varit tydlig med fördelarna att ha en vald revisor och i vissa av inläggen har jag även lyft fram några nackdelar. Allra mest tydlig har jag varit med att ni förstås måste vara källkritiska (en skål salt) då jag ju faktiskt är revisor. Förhoppningsvis kan jag ändå hjälpa er med era funderingar.

I detta inlägg tänkte jag gå mer in i detalj kring min syn på vilka kriterier som är viktigast när man ska välja revisor för sitt bolag. Valet tar sikte på revisorn som, av bolagsstämman vald revisor (ett av bolagsorganen), samt som enbart anlitad konsult. Självklart är det absolut viktigast vid valet av det förstnämnda då det valet ofta syftar till ett längre samarbete. Detta inlägg fördjupar sig inte i formalian kring ett eventuellt inval av en revisor, utan lyfter bara fram vilka kriterier som jag tycker är viktigast för att komma fram till vilken revisor som är rätt för er.

Följande punkter tycker jag är viktiga när ni ska välja er revisor:

  • Grundförutsättning 1 – Kontrollera att revisorn faktiskt ÄR revisor och har den utbildningsnivå och kompetens som krävs för att vara Auktoriserad. Det är ett vanligt missförstånd att man anlitar fel konsult då denne utgett sig för att vara revisor trots att de kanske helt saknar utbildning och kunskap. Som ni läst hos mig tidigare är dock ”revisor” inte en skyddad titel, utan det är den först när man blir ”Auktoriserad revisor”. Auktorisationen är krävande och sker av statliga Revisorsnämnden genom bl.a. en skriftlig revisorsexamen. Kontrollera revisorn via Revisorsnämndens hemsida här.
  • Grundförutsättning 2 – Kontrollera sedan revisorn hos FAR (branschorganisation för revisor) här. Att revisorn är medlem i FAR innebär att denne har tillgång till ett stort nätverk revisorer, juridiskt stöd, kunskapsdatabaser, ansvarsförsäkring, utbildningar m.m. som varje professionell revisor måste ha för att vara riktigt bra och kontinuerligt uppdaterad.
  • Rekommendation – Kan ni få en personlig rekommendation på en revisor väger det självklart tungt. Tänk dock på att er verksamhet är unik och att det som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis fungerar för er. Läs genom övriga punkter och ställ kontrollfrågor till den rekommenderade revisorn.
  • Branschkunskap – Det är en stor fördel om revisorn redan kan er bransch. Revisorn kommer då att kunna vara ett stöd i er verksamhet på ett helt annat sätt än någon som måste lägga mycket kostsam tid på att först sätta sig in i vad ni faktiskt gör. Detta kommer att ge er mycket mer nytta till verksamheten och självklart till en lägre kostnad då revisorn inte behöver uppfinna hjulet vid revisionen.
  • Sidokunskaper / Nätverk – Utöver att uppfylla grundförutsättningarna och känna till er bransch så är det viktigt att ni säkerställer att revisorn kan hjälpa er, utifrån era behov, med mer än bara lagstadgad revision. Viktiga kringliggande områden för rådgivning är bl.a. redovisning, skatterätt, bolagsrätt etc. Om inte revisorn kan detta själv så måste denne ha ett lättillgängligt nätverk som kan hjälpa till med detta. Ni kanske inte tror att ni kommer att behöva det just nu, men det är bara en tidsfråga, och då är det praktiskt att denna kompetens finns hos revisorn. En bra revisor delar med sig av sitt nätverk. Detta kommer även att skapa affärer för er på sikt!
  • Personkemi – För att kunna bygga upp ett förtroende för er revisor måste det vara enkelt att kommunicera med denne. Detta skapar ett samarbete som ni båda gagnas av, och som har chans att bli långsiktigt. Ofta kan det underlätta om man väljer en revisor som är ungefär i samma ålder som en själv. Det är oftast lättare att kommunicera med någon som har ungefär samma bakgrund och verklighet som en själv. Det ska aldrig vara några problem för er att ställa frågor till revisorn och vice versa. Revisorn måste kommunicera på ett sätt som ni förstår. Om denne inte är tydlig nog ska ni kunna ställa frågor utan att känna er obekväma. Revisorn ska vara kunnig utan att vara en besserwisser.
  • Tillgänglighet / Service – En förutsättning för att ni ska kunna bygga upp en bra och öppen kommunikation är att det ska vara lätt att få tag på revisorn. Är det upptaget när ni ringer ska ni lika gärna kunna ta kontakt på mail eller genom sociala medier. Ni ska känna er säkra på att er revisor alltid återkommer till er så fort som denne har möjlighet. Ni ska känna er omhändertagna av revisorn och inte alltid vara de som tar kontakt. En bra revisor har kontakt med sina kunder minst ett par gånger per år och inte bara när det är dags för bokslutsrevisionen. Det kan vara för att dela med sig av nyvunnen kunskap, för att följa upp det ni diskuterade vid bokslutsrevisionen eller bara för att höra att allt är bra med er.
  • Prisvärd – Ovan har jag målat upp bilden av en bra revisor. En bra revisor kostar pengar, men har alltid målet att tillföra mer till er verksamhet än vad han eller hon tar betalt. Se mer i mitt inlägg om mervärde. Ofta vill företagaren veta exakt hur mycket det kommer att kosta, men mitt råd är att istället vända på det och fråga revisorn hur mycket denne kan tillföra. Sen finns det tyvärr revisorer, ofta vid de största byråerna, som tar extremt bra betalt för sina tjänster, så det är ändå alltid viktigt att få revisorns bästa uppskattning av vad revisionen kommer att kosta. Lagstadgad revision får, utifrån kvalitetssäkringssynpunkt, inte offereras till ett fast pris generellt utan arbetet sker huvudsakligen på löpande räkning. Timpriset beror på lite olika faktorer, t.ex. erfarenhet, kunskap, ort etc., men ligger någonstans mellan 1000kr och 2500kr exkl. moms per timme för en Auktoriserad revisor (ca 500-1000kr för en mindre erfaren revisorsassistent som kan hjälpa till med många uppgifter för att hålla nere kostnaden). Tidsåtgången för uppdraget beror helt på hur er verksamhet ser ut, men detta kan revisorn ofta ta fram en bedömning på utifrån ett möte med er och genom en enkel översyn av era räkenskaper.

Hoppas att detta underlättar just ert val av revisor. Om ni har följdfrågor eller om jag har varit otydlig så är det som vanligt bara att höra av er till mig via länkarna här till vänster, eller via kommentarsfältet. Jag vill gärna ha feedback på hur det har gått för er, om ni använt er av denna information. På det viset vet jag om jag behöver komplettera med något som ni upplever som särskilt viktigt.

Lycka till med ert val!

Uppdragsbrevet är en papperstiger

Debatten har blossat upp avseende uppdragsbreven som tas fram mellan revisorer/redovisningskonsulter och deras kunder, se bl.a. här hos Tidningen Balans Debattsidor.

Jag har länge ifrågasatt uppdragsbrevets betydelse och verkan vid en eventuell tvist mellan parterna. Min uppfattning är, som flera av respondenternas, att uppdragsbrevet enbart är en kostsam och formaliserad pappersexercis som varken kunden eller revisorn har någon nytta av.

Vad tycker du?