Kan företag ge gåvor?

Kan företag lämna en gåva hur som helst? Ja – och nej. Jag ska förklara lite hur du ska tänka.

Jag skrev för övrigt lite om gåvor i mitt inlägg om Crowdfunding, men där inriktade jag främst inlägget mot olika typer av crowdfunding (gräsrotsfinansiering) samt hur mottagandet redovisas och deklareras hos mottagaren. Det kan ju även vara intressant att se det ur givarperspektivet.

För fysiska personer gäller andra regler än för företag, och de tänkte jag inte gå in på här, mer än att gåvotransaktioner huvudsakligen är skattefria (sällan avdragsgilla).

När man pratar om att juridiska personer (företag) ska lämna gåvor så gäller det civilrättsliga begreppet värdeöverföring som beskrivs i Aktiebolagslagen (ABL).

Såhär står det i ABL 17 kap 5 §:
”Bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål…”

Det är alltså fritt fram att lämna gåvor civilrättsligt om dessa kriterier uppfylls.

Hur stora gåvor kan företag då ge? Det beror ju självklart på storleken på företaget när man ska ta hänsyn till ovanstående, men jag tolkar det som att det kan vara rätt betydande belopp ändå (åtminstone för mottagaren). Här kan det vara läge att även beakta de regler kring mutbrott och bestickning som finns i Brottsbalken.

OBS! Det är som vanligt viktigt att vara observant på att det som gäller civilrättsligt inte alltid gäller skatterättsligt.

Skatterättsligt gäller som huvudregel att gåvor ej är avdragsgilla (och därmed ej heller skattepliktiga hos mottagaren). För att gåvan ska vara avdragsgill (och då skattepliktig hos mottagaren) krävs en s.k. ”motprestation” från mottagaren. Då rör det istället sig om sponsring. Det är då till nytta för ens egen verksamhet genom t.ex. reklam, biljetter eller dylikt. Se mer om dessa regler hos Skatteverket, där det bl.a. framgår:

”Vid bedömningen av avdragsrätt för sponsring är gränsdragningen mot gåva av avgörande betydelse. Det föreligger inte någon gåva i de fall då den sponsrade utfört motprestationer och värdet av dessa svarat mot det lämnade sponsringsbidraget. Sponsring helt utan motprestation anses som gåva och är då inte en avdragsgill kostnad…” 

Hoppas detta klargjort både den civilrättsliga och skatterättsliga hanteringen av gåvor från företag. Har du några funderingar kring ert företags gåva så ta gärna kontakt med mig så ska jag hjälpa er resonera!

Detta är inlägg 96 av 100 i min #blogg100-medverkan.

gåva

Ekonomi- och redovisningshandböcker

Ett sätt att minimera risk på sin ekonomiavdelning eller redovisningsavdelning är att skriva ned alla viktiga rutiner och processer i ett dokument, t.ex. en ekonomihandbok eller redovisningshandbok.

Är du ansvarig för en ekonomi- eller redovisningsavdelning som CFO, ekonomichef, redovisningschef, styrelseledamot eller VD? Jag rekommenderar alla företag som inte har en oerhört enkel redovisning, eller anlitar en redovisningsbyrå, att ta tag i detta.

Vi har varit delaktiga i denna process vid ett flertal tillfällen för att säkerställa att företagsledningen får med alla viktiga rutiner och processer kring redovisning, bokföring, bokslut, inkomstdeklaration, skattedeklaration etc.

I en sådan handbok kan man tydliggöra t.ex. företagets kontoplan, resultatenheter, datum för avstämningar m.m. Detta gör att ekonomiavdelningen upplever en större trygghet i sitt arbete vid t.ex. personalomsättning, frånvaro etc. Det kan också ge dig i styrelsen eller företagsledningen en trygghet i ditt arbete då du vet att det är lätt att ta in, och lära upp, ny personal på både assistent- och chefsnivå till ekonomiavdelningen.

Arbetet med en manual för ekonomiavdelningen brukar flyta på bra så fort man kommit igång med den. Behöver ni en knuff över tröskeln? Vill du ha vår hjälp med detta så hör bara av dig till mig så ser jag till att ni kommer igång med arbetet.

Detta är inlägg 93 av 100 i min #blogg100-medverkan.

redovisningshandbok

Fusion av aktiebolag

Om du vill slå ihop ett eller flera aktiebolag (även andra bolagsformer) så är fusion ofta den vanligaste vägen. Reglerna om fusion av aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL) 23 kapitel.

Fusion behöver inte vara det naturliga alternativet. Ibland kan en inkråmsaffär vara det bästa valet. Men när man har som mål att överföra alla tillgångar, skulder och förpliktelser till det ena bolaget som t.ex. efter ett förvärv av en verksamhet så är fusion smidigt då man inte därefter behöver likvidera det överlåtande bolaget. Det upplöses då i samband med fusionen.

Hur går det då till? Styrelserna för de inblandade bolagen upprättar en fusionsplan där det framgår vad som kommer att hända. Fusionsplanen ska alltid granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor oavsett om bolagen har vald revisor eller ej. Det är ofta där jag kommer in i bilden då jag ska avge ett revisorsyttrande avseende fusionsplanen. Därefter ska styrelserna informera alla kända borgenärer, t.ex. bank, leverantörer etc som har fordringar på bolagen och intyga detta på en särskild handling. Beroende på förutsättningarna kan ytterligare formalia behövas.

När detta är gjort ska handlingarna skickas till Bolagsverket som då kallar på bolagens okända borgenärer vilket tar 2-3 månader. Det är också Bolagsverket som slutligen beslutar om och registrerar fusionen och här kan du få information om fusion av helägt dotterbolag, som är den vanligaste och enklaste formen av fusion.

Hur lång tid tar en fusion? Allt som allt brukar en fusion ta 4-6 månader beroende på ledtider. Processen behöver inte bli så kostsam om allt är i sin ordning.

Det finns även andra former av fusion än fusion av helägt dotterbolag, men de kommer jag avhandla längre fram.

Det finns en del utmaningar vid fusioner. Det gäller t.ex. i bolagens redovisning (beräkning av fusionsdifferens), koncernredovisning och hur fusionen ska hanteras skattemässigt. Där har vi erfarenhet från flera olika typer av fusioner och hjälper gärna till.

Detta är inlägg 87 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fusion

Vad betyder revisionsberättelsen?

Revisionsberättelsen är slutmålet för en ISA-revision enligt god revisionssed. Det är en kvittens på att ett företag och en årsredovisning, i allt väsentligt, går att lita på.

I revisionsberättelsen uttalar revisorn sig om årsredovisningen, balans- och resultatrapporten samt huruvida styrelsen och verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret eller inte. Dessa uttalanden ger ägarna en vägledning (inte bindande) kring hur de ska fatta sina beslut på årsstämman.

Bolagsverket granskar inte innehållet i årsredovisningen

Finns ingen revisionsberättelse, som kan vara fallet för mindre och nystartade företag, så kan det som står i årsredovisningen vara sant, men det finns ingen som intygar det. Bolagsverket, som ju bara registrerar detta, granskar inte mer än själva uppställningsformen – inte innehållet. Det finns alltså möjlighet för de med smutsigt mjöl i påsen att blåsa upp omsättning, vinster och andra viktiga tal utan att någon säger emot dem. De kan sedan, utifrån dessa påhittade siffror, få positiv rating hos flera kreditvärderingsinstitut vilket kan leda till att någon kreditgivare, investerare eller annat kan fatta helt felaktiga beslut. Detta har redan hänt och kommer att hända igen.

Läs först och främst påteckningen i årsredovisningen

För några år sedan ändrades utseendet på revisionsberättelsen ganska drastiskt. Beroende på vilken mall man använde så kunde detta för många innebära bl.a. att en ”ren revisionsberättelse” (enligt standardutformning) blev på två sidor istället för en som tidigare. De flesta slutade i samband med detta också kursivera text som var ”oren”, vilket gav en kritik om att revisionsberättelsen blev väldigt svårläst.

I samband med detta kampanjade branschen lite grann och försökte beskriva hur revisionsberättelsen skulle läsas, men konsensus landade rätt snabbt i att intressenterna skulle läsa revisorspåteckningen i årsredovisningen (sista sidan, vid underskrifterna) istället för att läsa revisionsberättelsen. Det ska nämligen framgå i påteckningen om revisionsberättelsen avviker från standardutformningen (är oren). Om den sen är oren så kan man ta itu med revisionsberättelsen, förslagsvis med hjälp av en revisor som hjälper till att förstå vad som inte står rätt till.

Ny revisionsberättelse igen?

Nu när intressenterna och branschen börjat vänja sig vid denna revisionsberättelsen så kommer det en ny (först och främst för börsnoterade företag). Den ska alltså bli mer ännu mer fyllig, företagsspecifik samt lyfta fram de särskilda utmaningarna (KAM – Key Audit Matters) med revisionen i det reviderade bolaget.

Själva grundtanken tycker jag är bra, särskilt för noterade bolag, men praktiskt tror jag att denna revisionsberättelse kommer bli något av en mardröm. Jag tror att rädslan att skada bolaget kommer att göra branschen väldigt försiktig i denna rapportering, och då kommer kanske värdet inte vara detsamma som i teorin. Detta är lite synd tycker jag då det återigen skapar en otrygghet hos intressenterna.

Vad tycker du som intressent? Less is more? Eller more is more?

Detta är inlägg 73 av 100 i min #blogg100-medverkan.

revisionsberättelse

Vad är förvaltningsrevision?

Revisorn granskar inte bara årsredovisningens balans- och resultatrapporter (bokslutsrevision) utan även styrelsens förvaltning (förvaltningsrevision).

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamoten eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamoten eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Centralt för förvaltningsrevisionen är huruvida någon styrelseledamot eller den verkställande direktören orsakat skada för bolaget. Om man som revisor kan konstatera att bolaget lidit skada som inte ersatts samt att det beror på uppsåt eller oaktsamhet av någon eller några av styrelse och VD så ska vi, i vissa fall, uttala oss om att årsstämman ej bör bevilja dessa ansvarsfrihet. Det är inte nödvändigtvis så att årsstämman är tvingade att lyssna på revisorn, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

De vanligaste granskningsåtgärderna i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner.
  • Granskning av avtal kontra räkenskaper, bolagsordning m.m.
  • Granskning av beslut, protokoll etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Debatt

Förvaltningsrevision är sällsynt i världen (utan källa har jag hört att förvaltningsrevision bara existerar i Sverige och Finland). Med tanke på detta har det varit omdebatterat ifall det verkligen är något som en revisor ska arbeta med eller om det ska lämnas över på övriga aktörer i samhället.

Jag själv är kluven. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

Detta är inlägg 66 av 100 i min #blogg100-medverkan.

förvaltningsrevision

Att tänka på vid efterutdelning!

Ett tyvärr ganska vanligt förekommande problem med småföretagare (inte du som läser detta förstås… :)) är att man kan anse sig ha rätt att lyfta en utdelning från sitt aktiebolag under pågående räkenskapsår, dvs. ej på ordinarie årsstämma, genom s.k. efterutdelning (eller extrautdelning).

Man har arbetat hårt som ägare och behöver en summa pengar privat. Bolaget har pengar på sitt konto och man har även koll på att det egna kapitalet inte är hotat. Då är det väl bara att betala ut pengarna? Nej.

Det finns regler kring vinstutdelning i Aktiebolagslagens (ABL) 18 kap. Ordningen är att styrelsen lämnar ett förslag om utdelning som bolagsstämman (ägarna) beslutar om. Ofta görs detta i samband med att man fastställer årsredovisningen på ordinarie bolagsstämma (årsstämman), men när det handlar om efterutdelning så finns det särskilda regler. Det ska även vid efterutdelning hållas en bolagsstämma (extra bolagsstämma). I ABL framgår enligt §5 och §6 att styrelsen bl.a. måste lämna en redogörelse avseende utdelningen samt att bolagets revisor (om bolaget har någon vald revisor) ska uttala sig om denna redogörelse. Om bolaget inte har någon vald revisor krävs inget särskilt yttrande från en revisor. Detta, och övrigt, ska registreras hos Bolagsverket.

Om dessa regler inte följs så har styrelsen inte följt ABL och är man då bolagets valda revisor har man behövt anmärka på detta i bolagets revisionsberättelse. Nu verkar det dock bli ändring på detta, åtminstone till viss del! Revisorsnämnden släppte för någon månad sedan ett uttalande kring detta. Man skriver bl.a. såhär:

”Av aktiebolagslagens förarbeten framgår dock att en allmän aktiebolagsrättslig princip är att regler, som uteslutande är uppställda till aktieägarnas skydd, kan frångås om samtliga aktieägare samtycker till det.”

Syftet med lagen är alltså att skydda aktieägarna, vilket ju är bra i de allra flesta fall. Men om aktieägarna är överens, vilket man ofta är om man t.ex. är ensam ägare, så ska avsaknad av denna redogörelse alltså inte utgöra brott mot ABL och inte heller föranleda anmärkning i revisionsberättelsen.

Detta är positivt då ägarens/ägarnas mening oftast inte varit att skada bolaget eller att bryta mot lagen. Detta har varit en av några enkla fällor aktieägare i aktiebolag kan gå i, aktieboken som jag skrev om sist är en annan, så var försiktig och ta hjälp om du är osäker!

Detta är inlägg 65 av 100 i min #blogg100-medverkan.

efterutdelning

Likvidation av aktiebolag

Det finns bara ett par sätt ett aktiebolag kan upphöra att existera på. LiVisa inläggkvidation är det mest effektiva och man garanterar då att bolaget verkligen är avslutat, till skillnad från t.ex. en fusion där övertagande bolag i fusionen övertar allt ansvar från det fusionerade bolaget.

Bakgrund

Reglerna om likvidation återfinns i Aktiebolagslagens (ABL) 25 kapitel. Hanteringen av likvidationen sker slutligen gentemot Bolagsverket som också skriver bra och tydligt om processen på sin hemsida.

Man brukar skilja på frivillig likvidation och tvångslikvidation, där namnen avslöjar ganska bra vad det handlar om. Det förstnämnda beslutar man själv om och det sistnämnda beslutar Bolagsverket/tingsrätten om. Jag tänkte fokusera på det förstnämnda:

Frivillig likvidation

Styrelsen fattar beslut om likvidationen på en bolagsstämma. Detta beslut registreras hos Bolagsverket på en särskild blankett och en lämplig likvidator utses, antingen av styrelsen vald eller av Bolagsverket.

Styrelsen presenterar i samma skede en Redovisning (likt en årsredovisning) per senast avlämnad årsredovisning t.o.m. likvidationsdatumet, dvs. datum för bolagsstämman enligt ovan. Denna Redovisning skrivs under av avlämnande styrelse på extra bolagsstämma och revideras om bolaget har vald revisor.

Likvidatorn har nu påbörjat likvidationen, vilken innebär att bolagets tillgångar ska omvandlas till pengar och bolagets skulder ska betalas. Likvidatorn ska ansöka om utfärdande av kallelse på okända borgenärer för att ingen ska missa att likvidationen äger rum. Kallelsen gäller 6 månader, och slutförs genom meddelande från Bolagsverket, varför en likvidation dröjer minst denna tid och ofta närmare ett år. För varje ordinarie bokslutsdatum som passeras ska likvidatorn upprätta och få en Årsredovisning registrerad.

Det är ofta mer än vad man tror som ska göras vid en likvidation. Vi ser t.ex. ofta att det finns fordon registrerade på företaget och avtal såsom telefonabonnemang, försäkringar och liknande även om bolaget inte har haft någon verksamhet på länge. Har bolaget en företagsförsäkring kan det vara klokt att låta den vara kvar tills bolaget är avslutat ifall några anspråk eller annat skulle uppstå i samband med likvidationen. Kontrollera också om det finns kapitalförsäkringar eller annat som skall överföras till anställda, funktionärer eller ägare.

När perioden för borgenärskallelsen passerat så upprättas en Slutredovisning av likvidatorn. Perioden för Slutredovisningen är den från att likvidatorn tog vid till utgången av likvidationen. Utgången av likvidationen är någon gång efter kallelsen av okända borgenärer är klar (inte samma datum nödvändigtvis m.h.t. att det kan vara tidskrävande att avyttra tillgångar, reglera skulder m.m). I förvaltningsberättelsen till Slutredovisningen redogör man för skiftet vilket är det överskott som skiftas ut till ägarna när likvidationen är helt avslutad. Eventuellt underskott täcks med tillskott från ägarna.

Slutredovisningen fastställs på årsstämma och anmäls till Bolagsverket. Likvidatorn ansvarar för denna registrering hos Bolagsverket samt avregistrering av F-skatt, moms, arbetsgivare samt skattekonto hos Skatteverket. I samband med detta tillser likvidatorn att ev. överskott betalas ut alternativt att ev. skulder regleras.

Avslutning

Det finns en del formaliakrav att tänka på i denna process, t.ex. hur redovisningarna ska upprättas och inte minst vad som gäller skattemässigt med inkomstdeklarationer, skalbolagsdeklaration etc. Det finns relativt färska rättsfall kring området avseende t.ex. likvidationer av utländska dotterföretag, koncernbidrag m.m. Rådet är därför att alltid ta hjälp från revisor och/eller advokat i en sådan här process.

Ett snabbare alternativ till likvidation är snabbavveckling och där tar det bara ca 1 vecka att få ut pengarna. Tyvärr är det många oseriösa aktörer bland snabbavvecklarna så risken finns att ditt bolag inte avvecklas korrekt och att du i värsta fall kan bli betalningsskyldig för skatter etc. som inte hanterats korrekt. Utöver denna avsevärda nackdel får man betala ett arvode för snabbavvecklingen som ofta inte är särskilt prisvärt om man jämför med räntekostnaden på att istället vänta 6-12 månader på sin skifteslikvid. Jag rekommenderar därför oftast en likvidation före detta alternativ om man inte är i akut behov av pengar.

Hör gärna av dig till mig om du vill att jag ska hjälpa dig i processen.

Detta är inlägg 28 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Likvidation

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Förenklingar för aktiebolag

Den 6 februari i år lämnade regeringen en proposition till Riksdagen som ämnar förenkla Aktiebolagslagen (ABL).

Som jag nämnt tidigare har jag fått siffror på att ca. 700 av 750 paragrafer i ABL gäller SAMTLIGA bolag i Sverige, d.v.s. såväl Volvo som Kalles Korvstånd AB. Det finns alltså utrymme att förenkla för åtminstone mindre företag.

I denna proposition är det väl inga utomordentligt vanliga händelser i ett aktiebolag som behandlas, men det är positivt att styrelsens arbetsordning och skriftliga instruktioner föreslås tas bort för privata bolag. Detta är ofta bara en skrivbordsprodukt som inte används, och om den saknas gör den styrelsen till lagbrottslingar.

Bolagsverket har för övrigt en bra sammanfattning av ABL’s avsnitt om vad en styrelse och vad en VD gör.

Hett att vara revisor!

De senaste veckorna har det dykt upp två nyheter som är särskilt värda att belysa lite extra:

1. Skatteverket slåss vidare mot PwC. Skatteverket hävdar att andelar som sålts för 10kr/styck är värda 35.000kr/styck. De förlorade i Förvaltningsrätten, men överklagar nu till Kammarrätten. Förvaltningsrättens dom pekade bl.a. på att Skatteverket ej lyckats visa ett korrekt värde på aktierna. PwC anförde bl.a. att Skatteverkets värderingsmetod inte var applicerbar på dessa aktier då de var behäftade med ovanliga egenskaper som t.ex. att de inte fick säljas till vem som helst. Det blir intressant att följa utvecklingen här. Jag tror att Skatteverket får svårt med sitt överklagande.

2. Johan Dyrefors frias av Revisorsnämnden (RN) i HQ Bank-ärendet. KPMG-revisorn har, enligt RN, inte gjort något fel när han valt att förlita sig på bolagets interna kontroll. Detta sätter ytterligare ljus på ansvarsfördelningen mellan revisor och styrelse när det går illa för företag. Efter Prosolvia-målet i höstas finns det många revisorer som är oroliga över den potentiella ansvarsförskjutningen. Visst ska det vara en trygghet att ha revisor, men samtidigt ska det inte vara en försäkring mot precis allt som kan gå snett i ett aktiebolag. Då skulle våra tjänster vara hutlöst mycket dyrare än de är idag. Läs mer om detta hos Dan Brännström där han bl.a. går in på vad ”Deep Pocket Syndrome” är.

Det har varit mycket fokus på revisorn de senaste åren (Prosolvia, HQ Bank, PwC-aktier, KPMG-ersättningar, 3:12-regler m.m.) och det är något som revisorer måste vänja sig vid. Informationen färdas både snabbare, bredare och mer effektivt idag än förr. Det vi måste göra är att synliggöra oss och den problematik som finns i olika ärenden. Det fungerar inte på lång sikt att gömma sig och hoppas att det ska blåsa över. Vi måste resa oss och ta ansvar för vad vi gör och förklara vart vårt ansvar slutar och styrelsens tar vid (där det är uppenbart). Av samma anledning står jag alltid till förfogande för att diskutera med dig om det är något vi (eller någon annan) har kommunicerat för dåligt kring ekonomi, redovisning, revision eller annat!