Ekonomi- och redovisningshandböcker

Ett sätt att minimera risk på sin ekonomiavdelning eller redovisningsavdelning är att skriva ned alla viktiga rutiner och processer i ett dokument, t.ex. en ekonomihandbok eller redovisningshandbok.

Är du ansvarig för en ekonomi- eller redovisningsavdelning som CFO, ekonomichef, redovisningschef, styrelseledamot eller VD? Jag rekommenderar alla företag som inte har en oerhört enkel redovisning, eller anlitar en redovisningsbyrå, att ta tag i detta.

Vi har varit delaktiga i denna process vid ett flertal tillfällen för att säkerställa att företagsledningen får med alla viktiga rutiner och processer kring redovisning, bokföring, bokslut, inkomstdeklaration, skattedeklaration etc.

I en sådan handbok kan man tydliggöra t.ex. företagets kontoplan, resultatenheter, datum för avstämningar m.m. Detta gör att ekonomiavdelningen upplever en större trygghet i sitt arbete vid t.ex. personalomsättning, frånvaro etc. Det kan också ge dig i styrelsen eller företagsledningen en trygghet i ditt arbete då du vet att det är lätt att ta in, och lära upp, ny personal på både assistent- och chefsnivå till ekonomiavdelningen.

Arbetet med en manual för ekonomiavdelningen brukar flyta på bra så fort man kommit igång med den. Behöver ni en knuff över tröskeln? Vill du ha vår hjälp med detta så hör bara av dig till mig så ser jag till att ni kommer igång med arbetet.

Detta är inlägg 93 av 100 i min #blogg100-medverkan.

redovisningshandbok

Fusion av aktiebolag

Om du vill slå ihop ett eller flera aktiebolag (även andra bolagsformer) så är fusion ofta den vanligaste vägen. Reglerna om fusion av aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL) 23 kapitel.

Fusion behöver inte vara det naturliga alternativet. Ibland kan en inkråmsaffär vara det bästa valet. Men när man har som mål att överföra alla tillgångar, skulder och förpliktelser till det ena bolaget som t.ex. efter ett förvärv av en verksamhet så är fusion smidigt då man inte därefter behöver likvidera det överlåtande bolaget. Det upplöses då i samband med fusionen.

Hur går det då till? Styrelserna för de inblandade bolagen upprättar en fusionsplan där det framgår vad som kommer att hända. Fusionsplanen ska alltid granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor oavsett om bolagen har vald revisor eller ej. Det är ofta där jag kommer in i bilden då jag ska avge ett revisorsyttrande avseende fusionsplanen. Därefter ska styrelserna informera alla kända borgenärer, t.ex. bank, leverantörer etc som har fordringar på bolagen och intyga detta på en särskild handling. Beroende på förutsättningarna kan ytterligare formalia behövas.

När detta är gjort ska handlingarna skickas till Bolagsverket som då kallar på bolagens okända borgenärer vilket tar 2-3 månader. Det är också Bolagsverket som slutligen beslutar om och registrerar fusionen och här kan du få information om fusion av helägt dotterbolag, som är den vanligaste och enklaste formen av fusion.

Hur lång tid tar en fusion? Allt som allt brukar en fusion ta 4-6 månader beroende på ledtider. Processen behöver inte bli så kostsam om allt är i sin ordning.

Det finns även andra former av fusion än fusion av helägt dotterbolag, men de kommer jag avhandla längre fram.

Det finns en del utmaningar vid fusioner. Det gäller t.ex. i bolagens redovisning (beräkning av fusionsdifferens), koncernredovisning och hur fusionen ska hanteras skattemässigt. Där har vi erfarenhet från flera olika typer av fusioner och hjälper gärna till.

Detta är inlägg 87 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fusion

Vad betyder revisionsberättelsen?

Revisionsberättelsen är slutmålet för en ISA-revision enligt god revisionssed. Det är en kvittens på att ett företag och en årsredovisning, i allt väsentligt, går att lita på.

I revisionsberättelsen uttalar revisorn sig om årsredovisningen, balans- och resultatrapporten samt huruvida styrelsen och verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret eller inte. Dessa uttalanden ger ägarna en vägledning (inte bindande) kring hur de ska fatta sina beslut på årsstämman.

Bolagsverket granskar inte innehållet i årsredovisningen

Finns ingen revisionsberättelse, som kan vara fallet för mindre och nystartade företag, så kan det som står i årsredovisningen vara sant, men det finns ingen som intygar det. Bolagsverket, som ju bara registrerar detta, granskar inte mer än själva uppställningsformen – inte innehållet. Det finns alltså möjlighet för de med smutsigt mjöl i påsen att blåsa upp omsättning, vinster och andra viktiga tal utan att någon säger emot dem. De kan sedan, utifrån dessa påhittade siffror, få positiv rating hos flera kreditvärderingsinstitut vilket kan leda till att någon kreditgivare, investerare eller annat kan fatta helt felaktiga beslut. Detta har redan hänt och kommer att hända igen.

Läs först och främst påteckningen i årsredovisningen

För några år sedan ändrades utseendet på revisionsberättelsen ganska drastiskt. Beroende på vilken mall man använde så kunde detta för många innebära bl.a. att en ”ren revisionsberättelse” (enligt standardutformning) blev på två sidor istället för en som tidigare. De flesta slutade i samband med detta också kursivera text som var ”oren”, vilket gav en kritik om att revisionsberättelsen blev väldigt svårläst.

I samband med detta kampanjade branschen lite grann och försökte beskriva hur revisionsberättelsen skulle läsas, men konsensus landade rätt snabbt i att intressenterna skulle läsa revisorspåteckningen i årsredovisningen (sista sidan, vid underskrifterna) istället för att läsa revisionsberättelsen. Det ska nämligen framgå i påteckningen om revisionsberättelsen avviker från standardutformningen (är oren). Om den sen är oren så kan man ta itu med revisionsberättelsen, förslagsvis med hjälp av en revisor som hjälper till att förstå vad som inte står rätt till.

Ny revisionsberättelse igen?

Nu när intressenterna och branschen börjat vänja sig vid denna revisionsberättelsen så kommer det en ny (först och främst för börsnoterade företag). Den ska alltså bli mer ännu mer fyllig, företagsspecifik samt lyfta fram de särskilda utmaningarna (KAM – Key Audit Matters) med revisionen i det reviderade bolaget.

Själva grundtanken tycker jag är bra, särskilt för noterade bolag, men praktiskt tror jag att denna revisionsberättelse kommer bli något av en mardröm. Jag tror att rädslan att skada bolaget kommer att göra branschen väldigt försiktig i denna rapportering, och då kommer kanske värdet inte vara detsamma som i teorin. Detta är lite synd tycker jag då det återigen skapar en otrygghet hos intressenterna.

Vad tycker du som intressent? Less is more? Eller more is more?

Detta är inlägg 73 av 100 i min #blogg100-medverkan.

revisionsberättelse

Vad är förvaltningsrevision?

Revisorn granskar inte bara årsredovisningens balans- och resultatrapporter (bokslutsrevision) utan även styrelsens förvaltning (förvaltningsrevision).

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamoten eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamoten eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Centralt för förvaltningsrevisionen är huruvida någon styrelseledamot eller den verkställande direktören orsakat skada för bolaget. Om man som revisor kan konstatera att bolaget lidit skada som inte ersatts samt att det beror på uppsåt eller oaktsamhet av någon eller några av styrelse och VD så ska vi, i vissa fall, uttala oss om att årsstämman ej bör bevilja dessa ansvarsfrihet. Det är inte nödvändigtvis så att årsstämman är tvingade att lyssna på revisorn, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

De vanligaste granskningsåtgärderna i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner.
  • Granskning av avtal kontra räkenskaper, bolagsordning m.m.
  • Granskning av beslut, protokoll etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Debatt

Förvaltningsrevision är sällsynt i världen (utan källa har jag hört att förvaltningsrevision bara existerar i Sverige och Finland). Med tanke på detta har det varit omdebatterat ifall det verkligen är något som en revisor ska arbeta med eller om det ska lämnas över på övriga aktörer i samhället.

Jag själv är kluven. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

Detta är inlägg 66 av 100 i min #blogg100-medverkan.

förvaltningsrevision

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Förenklingar för aktiebolag

Den 6 februari i år lämnade regeringen en proposition till Riksdagen som ämnar förenkla Aktiebolagslagen (ABL).

Som jag nämnt tidigare har jag fått siffror på att ca. 700 av 750 paragrafer i ABL gäller SAMTLIGA bolag i Sverige, d.v.s. såväl Volvo som Kalles Korvstånd AB. Det finns alltså utrymme att förenkla för åtminstone mindre företag.

I denna proposition är det väl inga utomordentligt vanliga händelser i ett aktiebolag som behandlas, men det är positivt att styrelsens arbetsordning och skriftliga instruktioner föreslås tas bort för privata bolag. Detta är ofta bara en skrivbordsprodukt som inte används, och om den saknas gör den styrelsen till lagbrottslingar.

Bolagsverket har för övrigt en bra sammanfattning av ABL’s avsnitt om vad en styrelse och vad en VD gör.