K10 – kvalificerade andelar i fåmansföretag

Det har blivit dags att lämna in din privata inkomstdeklaration och Skatteverket förväntar sig att du lämnar blankett K10 eftersom du äger andelar i ett fåmansföretag. Vad gör du? Tar kontakt med en revisor (eller redovisningskonsult) förstås!

K10-blanketten är förmodligen en av de vanligaste konsultinsatserna revisorn anlitas för av sina revisionskunder. Detta för att uppgiften är så tätt besläktad med andelsägarens företag.

Definitionen på fåmansföretag

Definitionen på ett fåmansföretag är, förenklat, ett aktiebolag där 4 personer (eller färre) kontrollerar mer än 50% av rösterna i bolaget. Läs mer om definitionen hos Skatteverket, vid intresse.

Kvalificerade andelar?

Kvalificerad eller okvalificerad andel då? Ja, det är inte alltid helt givet att företagaren ska lämna blankett K10 (kvalificerade andelar). Om ägaren, väldigt förenklat, inte är aktiv i bolaget, eller ”verksam i företaget i betydande omfattning” (vilket i princip innebär att personens arbetsinsatser ska ha varit av stor betydelse för resultatet) under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren, så ska istället blankett K12 lämnas.

20 eller 25% skatt?

Skillnaden på K10 och K12 är, också förenklat, att utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 20% på K10 (upp till gränsbeloppet) medan utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 25% (utan gräns) på K12.

Löneunderlag på K10

Vid beräkningen av ovannämnda gränsbeloppet på blankett K10 brukar man, förenklat, tillgodogöras en schablon med tillägg för löneunderlaget för bolaget/koncernen om man kvalificerat sig. Jag har skrivit mer om detta i det populära inlägget ”Ta ut rätt lön från ditt AB 2015”.

Behöver du hjälp med din K10 så ta kontakt med mig. Ibland kräver det en utredning att räkna ut gränsbeloppet och dessa har vi gjort hundratals, och kan hjälpa dig med hur du ska tänka.

Detta är inlägg 75 av 100 i min #blogg100-medverkan.

aktier

Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?

Vad är det för skillnad på ett intresseföretag och ett koncernföretag i årsredovisningen? Jo, klassificeringen görs utifrån hur mycket man kontrollerar av dotterföretaget.

Det regleras i Årsredovisningslagens 1 kapitel 4-5 §§:

Intresseföretag (ÅRL 5§) = 20-50% av rösterna. (Ett så kallat ”betydande inflytande” antas finnas när ett företag eller flera koncernföretag innehar mer än 20 % av rösterna i ett företag men det är inte säkert att ett betydande inflytande föreligger, exempelvis om det finns avtal som begränsar ägarnas inflytande.)

Koncernföretag (ÅRL 4§) = 50,1%-100% av rösterna. (Det vanligaste förhållandet mellan ett moderföretag och ett dotterföretag är att moderföretaget innehar röstmajoritet (>50 % av rösterna) i dotterföretaget men det kan finnas andra skäl till att ett företag har bestämmande inflytande över ett annat företag.)

Vid mindre än 20% av rösterna redovisas andelarna som andelar och värdepapper i andra företag, finansiell anläggningstillgång.

Utöver att detta styr klassificeringen så styr det hur dessa poster ska hanteras i företagets eventuella koncernredovisning, men mer om detta en annan gång!

Detta är inlägg 71 av 100 i min #blogg100-medverkan.

koncernföretag

Vad är utomståenderegeln?

Vad är egentligen utomståenderegeln inom beskattning? Begreppet har med 3:12-reglerna att göra, och kräver viss utredning för att få rätt på. För dig som företagare kan det få rejäla skattekonsekvenser att inte ha koll på dessa regler!

I grund och botten handlar det om hur utdelning från och vinst vid försäljning av andelar i fåmansföretag ska beskattas. Som huvudregel beskattas vanligen dessa två inkomstkällor med en kombination av tjänstebeskattning (30-57%) och kapitalbeskattning (20-30%). I de fall man inte har sparade gränsbelopp så beskattas man alltså som vid löneuttag. Läs mer här om hur du ökar ditt sparade gränsbelopp.

Vid tillämpning av utomståenderegeln menar lagstiftaren att allt istället ska beskattas med 25%, vilket förstås kan vara väldigt lönsamt! 

Reglerna för denna tillämpning finns bland fåmansföretagarreglerna i Inkomstskattelagens 57 kap. 5 § och är egentligen ganska enkla och kortfattade. De lämnar dock en del öppet för tolkning. Kortfattat lyder definitionen att om någon utomstående (ej närstående) äger 30% eller mer av företagets andelar och ej är verksam i betydande omfattning (passiv) så är ALLA aktier att anse som okvalificerade (25% skatt). Förhållandet ska dessutom ha förelegat under innevarande plus fem beskattningsår, vilket det nyligen tvistats om.

Grundtanken med denna lagstiftning är att om det finns en så betydande utomstående som får del av företagets utdelningar, vinster m.m. så menar man att det inte finns anledning att beskatta övriga delägare med tjänstebeskattning.

Det är som ni förstår ganska lätt att hamna fel i dessa regler, så jag råder er att ta hjälp av en skattekonsult vid tillämpning i er företagsstruktur.

Detta är inlägg 48 av 100 i min #blogg100-medverkan.

utomstående