Bloggen önskar God Jul – Topplista 2016!

Nu är det snart jul. Tack för ännu ett rekordår på bloggen! Antalet besökare växer i en rasande takt, och jag är fortsatt förvånad över hur många som hittar hit. Här hittar ni bland annat årets topplista över populära inlägg.

Häftig utveckling och många nyheter 2016

Det har varit ett händelserikt 2016 på många sätt. Jag har haft ett hektiskt och roligt år med många nya kunder till såväl mig som vår byrå Baker Tilly Helsingborg. Det är verkligen en ynnest att få träffa så många duktiga och driftiga entreprenörer samt ha fina kollegor som kan stötta i alla avseenden. Jag kan mycket väl ha världens bästa jobb!

På ekonomi-, redovisnings- och skattefronten har det också varit mycket nytt med bland annat 3:12-utredningen, Kattrumpe-stoppet samt nya och omarbetade versioner av Årsredovisningslagen, K3 och K2 (där bland annat pågående arbeten på löpande räkning enligt alternativregeln stoppades över en natt).

Att jag fått flera nya kunder samt kunnat rådge mina och byråns befintliga kunder med ovanstående förändringar har lett till att jag haft lite mindre tid för bloggen. Dock har det ändå hunnits med ett antal inlägg och antalet unika besökare per månad är nu över 5.000!

Topplista lästa inlägg 2016

Jag tänkte att årets topplista kan vara på sin plats. De mest lästa inläggen 2016 är följande (*fanfar*):

  1. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10
  2. Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?
  3. Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?
  4. Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag
  5. Starta Holding-bolag!

Några gamla godingar, och några nyheter. Det blir spännande att se vad 2017 har att erbjuda. Utfallet av 3:12-utredningens förslag är definitivt något jag kommer att rapportera om och likaså fastighetsutredningen och incitamentsutredningen om personaloptioner.

Jag ser också fram emot att höra mer från er under det kommande året och jag kommer att fortsätta dela med mig av viktiga nyheter och fördjupningar inom bland annat revisions-, redovisnings- och skatteområdet här. Troligtvis kan jag också utlova ett väldigt personligt inlägg hämtat från Twitter… Ni som vet, vet. *cliffhanger*

Hoppas att även du som läsare haft ett fantastiskt 2016. I annat fall är det bara att ta nya tag, för nu är det snart 2017. God Jul och Gott Nytt År!

Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?

Vad är det för skillnad på ett intresseföretag och ett koncernföretag i årsredovisningen? Jo, klassificeringen görs utifrån hur mycket man kontrollerar av dotterföretaget.

Det regleras i Årsredovisningslagens 1 kapitel 4-5 §§:

Intresseföretag (ÅRL 5§) = 20-50% av rösterna. (Ett så kallat ”betydande inflytande” antas finnas när ett företag eller flera koncernföretag innehar mer än 20 % av rösterna i ett företag men det är inte säkert att ett betydande inflytande föreligger, exempelvis om det finns avtal som begränsar ägarnas inflytande.)

Koncernföretag (ÅRL 4§) = 50,1%-100% av rösterna. (Det vanligaste förhållandet mellan ett moderföretag och ett dotterföretag är att moderföretaget innehar röstmajoritet (>50 % av rösterna) i dotterföretaget men det kan finnas andra skäl till att ett företag har bestämmande inflytande över ett annat företag.)

Vid mindre än 20% av rösterna redovisas andelarna som andelar och värdepapper i andra företag, finansiell anläggningstillgång.

Utöver att detta styr klassificeringen så styr det hur dessa poster ska hanteras i företagets eventuella koncernredovisning, men mer om detta en annan gång!

Detta är inlägg 71 av 100 i min #blogg100-medverkan.

koncernföretag

Vad är koncernredovisning?

Är ert företag moderföretag i en koncern och skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt Årsredovisningslagen?

Ni som följt mig ett tag vet att jag skrev om detta före mitt Blogg100-inträde, så idag är jag så bekväm att jag bara länkar till detta inlägg: Koncernredovisning.

Glöm inte att fråga mig i kommentarsfält eller via övriga kontaktkällor nedan om det dyker upp några frågor om detta eller annat. Jag är en av få som tycker det är roligt med koncernredovisning, och vi är lätt räknade 🙂

Trevlig helg!

Detta är inlägg 67 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Konsolidering

Konsolidering

Vad är förvaltningsrevision?

Revisorn granskar inte bara årsredovisningens balans- och resultatrapporter (bokslutsrevision) utan även styrelsens förvaltning (förvaltningsrevision).

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamoten eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamoten eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Centralt för förvaltningsrevisionen är huruvida någon styrelseledamot eller den verkställande direktören orsakat skada för bolaget. Om man som revisor kan konstatera att bolaget lidit skada som inte ersatts samt att det beror på uppsåt eller oaktsamhet av någon eller några av styrelse och VD så ska vi, i vissa fall, uttala oss om att årsstämman ej bör bevilja dessa ansvarsfrihet. Det är inte nödvändigtvis så att årsstämman är tvingade att lyssna på revisorn, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

De vanligaste granskningsåtgärderna i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner.
  • Granskning av avtal kontra räkenskaper, bolagsordning m.m.
  • Granskning av beslut, protokoll etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Debatt

Förvaltningsrevision är sällsynt i världen (utan källa har jag hört att förvaltningsrevision bara existerar i Sverige och Finland). Med tanke på detta har det varit omdebatterat ifall det verkligen är något som en revisor ska arbeta med eller om det ska lämnas över på övriga aktörer i samhället.

Jag själv är kluven. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

Detta är inlägg 66 av 100 i min #blogg100-medverkan.

förvaltningsrevision

Årsredovisning

Det har alltså blivit dags att göra företagets årsredovisning. De rutinerade vet ungefär vad som ska göras, även om det var ett år sedan senast. De mindre rutinerade googlar, och hamnar kanske här 🙂 Välkommen oavsett!

Jag beskrev lite grann om hur man kommer fram till företagets årsredovisning i mitt inlägg ”Hur gör man bokslut?”.

Även årsredovisningen står Bokföringslagen till svars för att kräva av (de flesta) företagare. Dock är det inte i huvudsak där man ska leta när man ska ta fram den, utan det är i Årsredovisningslagen samt i Bokföringsnämndens vägledningar K2 och K3 (beroende på företagskategori).

De allra flesta letar nog inte så noga i dessa skrifter, även om de är oerhört matnyttiga, utan i programvaror från leverantörer såsom Visma, Hogia m.fl. I dessa programvaror får man mycket stöd vid upprättandet och man kan även få stöd genom att titta på andra liknande företags årsredovisningar.

För de flesta företagen gäller att man ska skicka in dem till Bolagsverket för registrering. Som jag skrivit om tidigare så granskar Bolagsverket inte årsredovisningens innehåll mer än att det är balans mellan tillgångar och skulder (knappt det…), så var försiktig om du får en årsredovisning i din hand som inte är underskriven av en revisor (sista sidan samt revisionsberättelse). Jag har även berört detta i inlägget ”Vanliga fel i årsredovisningen”.

Har du några särskilda funderingar kring ert företags årsredovisning så tveka inte att kontakta mig. Jag har granskat hundratals årsredovisningar genom åren och kan hjälpa dig oavsett vart du står någonstans i upprättandet.

Detta är inlägg 58 av 100 i min #blogg100-medverkan.

årsredovisning

Hur gör man bokslut?

Kanske är du ny på detta med bokföring? Kanske behöver du bara lite tips kring hur du ska tänka. Jag har mycket erfarenhet från bokslutsarbete då det ofta är där revisorn kommer in i bilden.

Jag har skrivit lite grann om bokslut tidigare i inläggen ”Lägre skatt i bokslutet” och ”Vad är periodisering?”.

Bokslut gör man när man närmar sig räkenskapsårets slut. Det bestämmer Bokföringslagen. Ett räkenskapsår kan i princip sluta när som helst, men det vanligaste är att räkenskapsår är detsamma som kalenderåret och slutar i december. När man når räkenskapsårets slut så stämmer man av alla konton i balansräkningen som inte varit fullt avstämda sen tidigare. Normalt har man bra koll på bankkonton, kundfordringar och leverantörsskulder. Sannolikt har man även bra koll på övriga konton, men beroende på vilken ambitionsnivå man har med sin bokföring så kan det kvarstå en del poster för avstämning.

När alla konton är avstämda så är det för de flesta bolagen dags att avsluta sitt räkenskapsår med en årsredovisning. För att göra detta tillämpas Årsredovisningslagen samt aktuellt ramverk för God redovisningssed, t.ex. K2 eller K3. I dessa föreskrifter så framgår hur varje balanskonto i balansräkningen ska kategoriseras i årsredovisningen. För alla grupperingar av poster som ska grupperas ihop som t.ex. ”Inventarier, verktyg och installationer”, ”Övriga kortfristiga fordringar” eller ”Skatteskulder” så ska en bokslutsbilaga upprättas som visar hur årsredovisningen är kopplad till balansräkningen. Varken bokslut eller bokslutsbilagor är offentliga uppgifter, men årsredovisningen är. Här kan det bli lite pyssel för att säkerställa att man får med alla konton på en bokslutsbilaga.

När detta är färdigt, skatten är bokad och resultatet är omfört så har du gjort ditt första bokslut! Självklart är det lite mer avancerat än såhär då man ofta stöter på en del problematiska avstämnings- och klassificeringsproblem i samband med bokslutsarbete. Men det är viktigt att ha en tydlig målbild kring det arbete man gör även om man ibland blir försjunken i differenser på det ena eller andra hållet. Det är en särskild tillfredsställelse i att få ihop ett bokslut som nog bara ekonomer förstår sig på…

På den humoristiska (#revisorhumor, ni vet) sidan kan man även avsluta med en länk till inlägget ”Varför jag vill jobba med bokslut?”.

Kämpa på med ert bokslut och fråga gärna mig om ni har funderingar!

Detta är inlägg 57 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bokslutsbilaga

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Komponentavskrivning K3

Dagen närmar sig för den lite bredare massan av större företag att göra sitt första bokslut enligt K3. Förhoppningsvis har de flesta redan analyserat vilka effekter detta får på ingångsbalansräkningen (i många fall 2013-01-01), men för dig som inte gjort det ännu är det viktigt att komma upp på banan nu så att inte bokslutet för 2014 blir försenat, eller ännu värre, fel.

Den enskilt största förändringen som K3 medför är att (större) anläggningstillgångar, såsom fastigheter, maskiner, lastbilar etc. ska delas upp i komponenter. Komponenterna ska sedan skrivas av en och en utifrån en egen beräknad nyttjandeperiod. Detta ger en mer jämn resultateffekt jämfört med att skriva av fastigheten jämnt som en enhet och löpande kostnadsföra större renoveringsarbeten.

Komponentavskrivning har gjort att många skytt K3 och att de som har mindre (enligt Årsredovisningslagen ”mindre”…) företag övervägt K2 istället för att slippa arbetet som komponentmetoden innebär. Det finns dock hjälp att få, och det behöver inte vara extremt kostsamt eller problematiskt!

FAR har t.ex. släppt en egen rekommendation kring uppdelning av fastigheter i väsentliga komponenter; RedU 13 – Övergång till komponentmetod – fastigheter. Denna kan ge bra ledning till hur uppdelningen kan göras vid övergången. Även SABO och Fastighetsägarna har släppt en bra vägledning som ger mer kött på benen.

Det ska även poängteras att det inte finns något rätt och fel vid uppdelningen. Det vanligaste blir nog att man lägger öppningsbalansen att motsvara ungefär det redovisade värde fastigheten har enligt den tidigare redovisningsrekommendationen, och att man sen får komponenteffekten de följande åren. De flesta kunniga på redovisningsområdet säger att de flesta fastigheterna kommer att delas upp i 6-8 väsentliga komponenter till en början, men att de över tid snarare kommer att bestå av 15-20 komponenter. Detta beror på att kostnader som ej identiiferats specifikt vid vid övergången tydligare identifieras när bolaget kommit in i användandet av komponentmetoden.

Jag har hunnit delta vid ett par övergångar till K3 vid det här laget, och har du frågor så är du välkommen att höra av dig. Jag hjälper gärna till!

Split-Building