Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag

Har du ett fåmansföretag och är klar med ditt företagande och vill få möjlighet att få ut dina pengar till en lägre skattesats? Då kanske ett s.k. ”trädabolag” är något för dig.

Att vara klar med sitt företagande kan vara ett slarvigt begrepp, men det kan röra sig om t.ex. pension, dålig lönsamhet, exit vid försäljning etc. När man kommit till denna punkt brukar det vara intressant att planera hur man ska få ut de återstående pengarna. Det behöver dock inte vara så att man nödvändigtvis behöver plocka ut pengarna vilket jag ska komma till längre ned.

Det finns några olika sätt att avsluta en verksamhet vilket jag skrivit lite om i inläggen ”Generationsskifte” och ”Likvidation av aktiebolag”. Har du varit aktiv i verksamheten så beskattas du med stor sannolikhet på din K10-blankett för kvalificerade andelar (som jag skrivit mycket om tidigare) med 20% upp till gränsbeloppet och som tjänsteinkomst (30-57%) för resten. Om du inte har ett högt gränsbelopp kan skattesituationen alltså bli mycket ogynnsam här. Dags för lite skatteplanering! 🙂

Har du däremot inte varit aktiv i verksamheten (okvalificerade andelar), så finns möjlighet att plocka ut all utdelning, eller vinst vid försäljning, till 25% skatt, vilket deklareras på blankett K12. Definitionerna av huruvida andelarna är kvalificerade eller okvalificerade är mycket komplicerade och hittas i Inkomstskattelagens 57 kapitel. Väldigt förenklat brukar man säga att om man varit helt passiv under de 5 (därav benämningen 5:25 – 5 år 25%) senaste hela beskattningsåren så har man okvalificerade andelar oavsett om de varit kvalificerade innan eller ej, men de kan alltså vara okvalificerade tidigare än så. Det går inte heller att vara passiv i ett bolag medan man är aktiv i ett annat företag, där man äger andelar, som bedriver ”samma eller likartad verksamhet”. Vi rekommenderar alltid våra kunder att ta hjälp av en skattekonsult i den mån det finns minsta osäkerhet kring dessa regler.

Det ska nämnas att dessa regler (3:12-reglerna) är under lupp för tillfället och inom kort sannolikt förändras. Det kan vara vettigt då de skapat ett relativt osäkert rättsläge.

Men, måste ni verkligen plocka ut pengarna? Varför skatta i onödan? Man ska alltid överväga om man verkligen ska plocka ut pengarna eller om man istället ska låta dem stå och få avkastning i aktiebolaget. Om man plockar ut dem och skattar av 25% eller mer så är ju skatten som du betalar en stor del som du istället skulle kunna få årlig avkastning på. Ett aktiebolag är faktiskt ett perfekt pensionssparande vari man kan utföra rätt mycket fria handlingar. Överväg därför alltid noga om det verkligen är en fördel att skatta av pengarna bara för att du ska få in dem på ditt privata bankkonto.

Detta är en av många skattefrågor vi är vana att få från våra kunder. Undrar du över er situation? Ta en kontakt så hjälps vi åt att se vad som finns för möjligheter!

Detta är inlägg 84 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Okvalificerad

Generationsskifte

Börjar det bli dags för dig att lämna över stafettpinnen / företaget till barnen? Detta är ett naturligt skede i ett aktiebolags livscykel, men det finns en hel del fällor att gå i.

Jag läste för ett tag sedan ett inlägg på intressanta bloggen SEB Green Room om generationsskifte – Vem tar över företaget efter dig? Som framgår i inlägget är det bra om man kan börja planera detta redan 8-10 år (!) före det är dags för ägarförändringen.

Det första som är viktigt att fastställa är självklart vem eller vilka som ska ta över verksamheten. Kanske finns det barn eller barnbarn som redan kan verksamheten och som är naturliga ledare? Kanske finns det någon som kan växa in i rollen? Räcker tiden och engagemanget åt för denna överlämning? Kanske är det bättre att överväga en försäljning av din verksamhet? Kanske är det bästa att likvidera bolaget?

När grundförutsättningarna är utredda så kan man börja överväga vilka detaljer som behöver fastställas för att utföra transaktionerna. Finns det några hinder mot försäljningen? Hur ska försäljningen gå till? Ska hela eller delar av verksamheten överlåtas? Hur mycket pengar ska följa med i affären och hur mycket ska du själv behålla? Kommer allt att skattas bort när du tar ut det eller finns det sparade gränsbelopp på din K10?

Detta låter kanske som mycket jobb och besvärligt, och det kan det vara, men genom att ta hjälp kan det bli så högtidligt och känslosamt som det förtjänar att bli när nästa generation ska ta över det du byggt upp och förvaltat så väl under alla dessa år. 

I revisionsbranschen deltar vi ofta som rådgivare i samband med generationsskiften och vet vilka risker som finns. Glöm inte att ta hjälp när det börjar bli dags och fråga gärna mig om det är några specifika frågor du funderar över.

Detta är inlägg 51 av 100 i min #blogg100-medverkan.

stafettpinne

Likvidation av aktiebolag

Det finns bara ett par sätt ett aktiebolag kan upphöra att existera på. LiVisa inläggkvidation är det mest effektiva och man garanterar då att bolaget verkligen är avslutat, till skillnad från t.ex. en fusion där övertagande bolag i fusionen övertar allt ansvar från det fusionerade bolaget.

Bakgrund

Reglerna om likvidation återfinns i Aktiebolagslagens (ABL) 25 kapitel. Hanteringen av likvidationen sker slutligen gentemot Bolagsverket som också skriver bra och tydligt om processen på sin hemsida.

Man brukar skilja på frivillig likvidation och tvångslikvidation, där namnen avslöjar ganska bra vad det handlar om. Det förstnämnda beslutar man själv om och det sistnämnda beslutar Bolagsverket/tingsrätten om. Jag tänkte fokusera på det förstnämnda:

Frivillig likvidation

Styrelsen fattar beslut om likvidationen på en bolagsstämma. Detta beslut registreras hos Bolagsverket på en särskild blankett och en lämplig likvidator utses, antingen av styrelsen vald eller av Bolagsverket.

Styrelsen presenterar i samma skede en Redovisning (likt en årsredovisning) per senast avlämnad årsredovisning t.o.m. likvidationsdatumet, dvs. datum för bolagsstämman enligt ovan. Denna Redovisning skrivs under av avlämnande styrelse på extra bolagsstämma och revideras om bolaget har vald revisor.

Likvidatorn har nu påbörjat likvidationen, vilken innebär att bolagets tillgångar ska omvandlas till pengar och bolagets skulder ska betalas. Likvidatorn ska ansöka om utfärdande av kallelse på okända borgenärer för att ingen ska missa att likvidationen äger rum. Kallelsen gäller 6 månader, och slutförs genom meddelande från Bolagsverket, varför en likvidation dröjer minst denna tid och ofta närmare ett år. För varje ordinarie bokslutsdatum som passeras ska likvidatorn upprätta och få en Årsredovisning registrerad.

Det är ofta mer än vad man tror som ska göras vid en likvidation. Vi ser t.ex. ofta att det finns fordon registrerade på företaget och avtal såsom telefonabonnemang, försäkringar och liknande även om bolaget inte har haft någon verksamhet på länge. Har bolaget en företagsförsäkring kan det vara klokt att låta den vara kvar tills bolaget är avslutat ifall några anspråk eller annat skulle uppstå i samband med likvidationen. Kontrollera också om det finns kapitalförsäkringar eller annat som skall överföras till anställda, funktionärer eller ägare.

När perioden för borgenärskallelsen passerat så upprättas en Slutredovisning av likvidatorn. Perioden för Slutredovisningen är den från att likvidatorn tog vid till utgången av likvidationen. Utgången av likvidationen är någon gång efter kallelsen av okända borgenärer är klar (inte samma datum nödvändigtvis m.h.t. att det kan vara tidskrävande att avyttra tillgångar, reglera skulder m.m). I förvaltningsberättelsen till Slutredovisningen redogör man för skiftet vilket är det överskott som skiftas ut till ägarna när likvidationen är helt avslutad. Eventuellt underskott täcks med tillskott från ägarna.

Slutredovisningen fastställs på årsstämma och anmäls till Bolagsverket. Likvidatorn ansvarar för denna registrering hos Bolagsverket samt avregistrering av F-skatt, moms, arbetsgivare samt skattekonto hos Skatteverket. I samband med detta tillser likvidatorn att ev. överskott betalas ut alternativt att ev. skulder regleras.

Avslutning

Det finns en del formaliakrav att tänka på i denna process, t.ex. hur redovisningarna ska upprättas och inte minst vad som gäller skattemässigt med inkomstdeklarationer, skalbolagsdeklaration etc. Det finns relativt färska rättsfall kring området avseende t.ex. likvidationer av utländska dotterföretag, koncernbidrag m.m. Rådet är därför att alltid ta hjälp från revisor och/eller advokat i en sådan här process.

Ett snabbare alternativ till likvidation är snabbavveckling och där tar det bara ca 1 vecka att få ut pengarna. Tyvärr är det många oseriösa aktörer bland snabbavvecklarna så risken finns att ditt bolag inte avvecklas korrekt och att du i värsta fall kan bli betalningsskyldig för skatter etc. som inte hanterats korrekt. Utöver denna avsevärda nackdel får man betala ett arvode för snabbavvecklingen som ofta inte är särskilt prisvärt om man jämför med räntekostnaden på att istället vänta 6-12 månader på sin skifteslikvid. Jag rekommenderar därför oftast en likvidation före detta alternativ om man inte är i akut behov av pengar.

Hör gärna av dig till mig om du vill att jag ska hjälpa dig i processen.

Detta är inlägg 28 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Likvidation

Koncernbidrag ej tillåtet vid likvidation

Skatteverket har i ett nytt ställningstagande satt ner foten kring avdrag för lämnat koncernbidrag under det räkenskapsår då ett bolag likvideras. Det är INTE möjligt att få ett sådant avdrag då det likviderade bolagets beskattningsår avbrutits och lagstiftningen inte hanterar detta. Jag anser att det är en hård tolkning av Skatteverket, men det går faktiskt inte att hävda att de har fel. Det är inte omöjligt att kommande ändringar i Inkomstskattelagen beaktar detta.

Vad är ett koncernbidrag, undrar ni kanske? Wikipedia ska man ju aldrig ha som källa, men de skriver det ganska bra härEtt Koncernbidrag innebär en överföring av likvida medel mellan olika bolag i en koncern och som inte avser ersättning för att förvärva eller bibehålla inkomster utan som görs enbart för att utjämna resultat mellan koncernens olika företag. Koncernbidrag utgör en möjlighet för ett företag att jämna ut vinster och förluster mellan olika interna bolag.

Koncernbidrag är alltså främst ett skattemässigt begrepp. Enligt 35 kap. 3 § punkt 3 i inkomstskattelagen (1999:1229), ska, vid koncernbidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag, dotterföretaget ha varit helägt (definieras som mer än 90% av andelarna) hela året eller sedan dotterföretaget började bedriva näringsverksamhet av något slag. Det sistnämnda har tolkats så att det är OK att använda koncernbidrag gentemot ett under beskattningsåret förvärvat lagerbolag.

Jag kommer inom kort att återkomma med ett inlägg angående koncerner och koncernredovisning.