Redovisning av tillgångar med funktionellt samband

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Fråga: Vi bedriver skolverksamhet i aktiebolagsform (K2) och ska inreda en datorsal. Inköp av datorer, bildskärmar, möbler m.m. sker från flera olika håll. Hur hanterar vi det i redovisningen?

Svar: I K2 finns det en särskild del kring tillgångshantering vad gäller tillgångar som har ett s.k. ”funktionellt samband”. Vid inköp av t.ex. flera datorer till en datorsal eller möbler till ett konferensrum så ska tillgången redovisas, skrivas av osv. först när samtliga delleveranser är utförda (K2 9.3). I detta uppstår vissa bedömningsfrågor som t.ex. vilka enheter som har ett sådant funktionellt samband, vilken gemensam nyttjandeperiod de har m.m. Detta kan man exempelvis hantera i sitt anläggningsregister där man bör beskriva hur man hanterat dessa tillgångar.

Kassaflödesanalys i K2 och K3 – vad gäller?

Vad är en kassaflödesanalys? Kassaflödesanalysen är en del av ett företags årsredovisning och/eller en koncerns koncernredovisning. Den består av en uppställning som visar in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Den fokuserar alltså mer på likvida flöden än på intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret, vilket ju är fokus i resultaträkningen. Genom att fokusera på likviditeten så är kassaflödesanalysen en viktig komplettering till informationen i resultat- och balansräkningen, som faktiskt gör att man kan förstå ett företag på ett helt annat sätt än genom att bara analysera resultat- och balansräkning. Inte minst banker och andra kreditinstitut fokuserar mycket på kassaflöden. Tidigare kallades kassaflödesanalys för övrigt för ”finansieringsanalys”.

Vilka behöver upprätta en kassaflödesanalys? Det är inte alla företag/koncerner som har krav på sig att upprätta en kassaflödesanalys. Större företag/koncerner, enligt Årsredovisningslagens definition (80Mkr omsättning m.m.) i ÅRL 1:3, är skyldiga att bifoga en kassaflödesanalys i sin års- och/eller koncernredovisning medan mindre företag får lov att göra det frivilligt.

K2 eller K3. Spelar det någon roll? Definitionen av större företag hänger ju även ihop med val av redovisningsregelverk där större företag har som krav att tillämpa K3 medan mindre företag får tillämpa K2, som är ett förenklingsregelverk, eller frivilligt tillämpa K3. Mindre företag som frivilligt tillämpar K3 behöver ej upprätta kassaflödesanalys, men får göra det frivilligt. Jag går inte in mer specifikt på skillnader mellan K2 och K3, eller för- och nackdelar med de olika regelverken, i detta inlägg. Det finns mycket material på nätet om detta redan, och eventuellt kan det återkomma här på bloggen längre fram i tiden, men inte nu utan här blir det fullt fokus på kassaflödesanalysen. Grunden för kassaflödesanalysen läggs alltså i Årsredovisningslagen medan den förtydligas i redovisningsregelverken K2 (kapitel 21) och K3 (kapitel 7). Se vidare Bokföringsnämndens Allmänna råd. Här finns även exempel på uppställningar. Jag kommer vidare främst att utgå från K3-regelverket där det är absolut vanligast med kassaflödesanalyser.

Kassaflödesanalysen kan upprättas utifrån två olika metoder; indirekt metod och direkt metod. Indirekt metod är absolut vanligast och har du läst börsbolagens årsredovisningar är det med största sannolikhet den indirekta metoden du sett. Indirekt metod är också den enda metod som är tillåten enligt K2. Kortfattat utgår indirekt metod från rörelseresultatet medan den direkta metoden utgår direkt från in- och utbetalningarna. I detta inlägg kommer jag utgå helt från den indirekta metoden.

Kassaflödena delas upp i och redovisas på 3 olika nivåer i kassaflödesanalysen: den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Lite kortfattat särskiljer de sig såhär:

  • Den löpande verksamheten visar hur bra företaget/koncernen är på att skapa kassaflöde från sin/sina huvudsakliga verksamhet/er. I mindre företag är det inte ovanligt att detta utgörs av rörelseresultatet med återläggning av avskrivningar (som ju inte är ett kassaflöde i sig) som sedan justeras med årets förändringar av rörelsekapitalet. I större företag brukar det vara aktuellt med flera justeringar av poster som inte är kassaflödespåverkande.
  • Under investeringsverksamheten redovisas t.ex. kassaflöden hänförliga till inköp eller försäljning av tillgångar, aktier eller annat som inte normalt ses som löpande verksamhet.
  • Under finansieringsverksamheten framgår kassaflöden som kommer ur t.ex. förändring av lån, nyemission, erhållna aktieägartillskott etc.

På vilken nivå ska kassaflödet redovisas? Tekniken för att fördela kassaflödena till rätt nivå är relativt teknisk och större företag använder normalt sig av ett affärssystem som är programmerat för att fånga upp dessa transaktioner och isolera dem i kassaflödesanalysen. Det är inte alltid helt solklart vilka kassaflöden som hör till vilka nivåer och det får vi ofta frågor om i vår roll som rådgivare. Det finns t.ex. problematik när man ska redovisa factoring, koncernflöden, finansiell leasing, lån och krediter m.m. men ofta finns det stöd att få i regelverken.

Hur vet man om det blivit rätt då? Summan av kassaflödena ska sedan bli ”Årets kassaflöde” som i sin tur ska vara förändringen av företagets/koncernens likvida medel från det föregående räkenskapsåret (OBS! I vissa fall kan det bli nödvändigt med avvikelse från detta och då ska det redovisas i en not). Man kan således säga, något förenklat, att kassaflödesanalysen är en rejäl notupplysning till likvida medel i balansräkningen.

Bruttoredovisning är huvudregel i alla kassaflöden. Man får alltså inte kvitta olika kassaflöden mot varandra (nettoredovisning). Det finns vissa undantag som t.ex. klientmedel, förändring av checkräkningskredit samt särskilt stor omsättning av vissa finansiella tillgångar som ska nettoredovisas. Nettoredovisning ska också göras om omläggning av ett lån görs hos samma kreditgivare utan att det leder till någon transaktion på företagets likvidkonto och samma princip gäller om man t.ex. förvärvar en materiell anläggningstillgång genom ett avbetalningskontrakt eller vid finansiell leasing (K3 7.17).

Avslut! Detta är alltså lite tankar kring vad det innebär att upprätta en kassaflödesanalys. Det finns som sagt en mängd potentiella utmaningar här, beroende på typ av företag/koncern/verksamhet, men ofta går det att få ihop en relativt bra kassaflödesanalys med ganska enkla medel och det ger viktig information om i princip alla företag. Om ni vill ha stöttning alternativt få hjälp med en förenklad kassaflödesanalys för er verksamhet så hör av er så hjälper jag gärna till!

Konkursutredning

När ett företag går i konkurs tillsätts en konkursförvaltare som ska omsätta företagets tillgångar till pengar för att betala de skulder som finns.

Det är inte ovanligt att konkursförvaltaren är en advokat vid en advokatbyrå då dessa brukar ha bäst kompetens att hantera konkurser. Det är inte heller ovanligt att ett företag som gått i konkurs inte har ordning på sin redovisning. I de fallen brukar konkursförvaltaren ta hjälp att reda ut företagets ekonomi och där kommer ofta vi som revisorer och redovisningskonsulter in i bilden.

Vid en konkursutredning kan det visa sig att företagets bokföring behöver slutföras, ändras eller helt göras om för att konkursförvaltaren ska kunna dra slutsatser om ansvar m.m. för företaget. Ibland kan det även räcka med analyser i den befintliga huvudboken för att upptäcka när obestånd, insolvens och/eller insufficiens inträffat.

Detta är inlägg 88 av 100 i min #blogg100-medverkan.

konkurs

Fusion av aktiebolag

Om du vill slå ihop ett eller flera aktiebolag (även andra bolagsformer) så är fusion ofta den vanligaste vägen. Reglerna om fusion av aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL) 23 kapitel.

Fusion behöver inte vara det naturliga alternativet. Ibland kan en inkråmsaffär vara det bästa valet. Men när man har som mål att överföra alla tillgångar, skulder och förpliktelser till det ena bolaget som t.ex. efter ett förvärv av en verksamhet så är fusion smidigt då man inte därefter behöver likvidera det överlåtande bolaget. Det upplöses då i samband med fusionen.

Hur går det då till? Styrelserna för de inblandade bolagen upprättar en fusionsplan där det framgår vad som kommer att hända. Fusionsplanen ska alltid granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor oavsett om bolagen har vald revisor eller ej. Det är ofta där jag kommer in i bilden då jag ska avge ett revisorsyttrande avseende fusionsplanen. Därefter ska styrelserna informera alla kända borgenärer, t.ex. bank, leverantörer etc som har fordringar på bolagen och intyga detta på en särskild handling. Beroende på förutsättningarna kan ytterligare formalia behövas.

När detta är gjort ska handlingarna skickas till Bolagsverket som då kallar på bolagens okända borgenärer vilket tar 2-3 månader. Det är också Bolagsverket som slutligen beslutar om och registrerar fusionen och här kan du få information om fusion av helägt dotterbolag, som är den vanligaste och enklaste formen av fusion.

Hur lång tid tar en fusion? Allt som allt brukar en fusion ta 4-6 månader beroende på ledtider. Processen behöver inte bli så kostsam om allt är i sin ordning.

Det finns även andra former av fusion än fusion av helägt dotterbolag, men de kommer jag avhandla längre fram.

Det finns en del utmaningar vid fusioner. Det gäller t.ex. i bolagens redovisning (beräkning av fusionsdifferens), koncernredovisning och hur fusionen ska hanteras skattemässigt. Där har vi erfarenhet från flera olika typer av fusioner och hjälper gärna till.

Detta är inlägg 87 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fusion

Företagsförvärv

Vad ska man tänka på vid företagsförvärv?

Pris

En viktig sak är förstås prislappen, vilket jag skrivit om tidigare i mitt inlägg ”Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?”.

Aktier eller inkråm?

En annan sak är i vilken form man köper företaget, dvs. om man ska köpa aktierna i företaget eller om man ska köpa ”inkråmet”, dvs. enbart tillgångarna och verksamheten. Här beror det lite på hur välskött företaget har varit. Ser man någon risk i att det kan finnas dolda fel, skelett i garderoben, hundar begravna osv. så kan det vara en fördel att bara förvärva inkråmet. I annat fall kan det vara smidigt att förvärva aktierna.

Tidpunkt

Finns det fördelar med att göra förvärvet före eller efter ett årsskifte? Absolut, inte minst skattemässigt så är tidpunkten viktig att tänka på.

Hinder

Finns det några hinder för förvärvet? Har t.ex. säljaren pantsatt sina aktier utan att ha koll på det? Är säljaren inte ensam ägare och omfattas av förbud att sälja vidare aktierna?

Risk

Hur säkerställer du att du betalar rätt pris? Ett tips är att dela upp köpeskillingen i en fast och en rörlig del. Den rörliga delen, som kan vara resultatbaserad, ger dig en ”krockkudde” ifall det skulle visa sig att förvärvet inte går som du tänkt dig. Detta går att göra så att det är ett incitament för både säljaren och köparen och därför ofta relativt lätt att förhandla sig till.

Garantier

Vad behöver du kräva av säljarna för att garantera att ditt övertagande blir bra? Är bolaget och räkenskaperna i ordning? Finns det några nyckelpersoner du vill ha med dig i förvärvet? Är några avtal särskilt viktiga för dig? Detta är viktigt att reglera i avtalet.

Juridisk och ekonomisk hjälp

Har du någon som kan hjälpa dig med juridiken, finansieringen och ekonomin i förvärvet? I varje affär av lite större karaktär så rekommenderar jag (självklart) att ta hjälp med att skriva avtal, ta fram överlåtelsehandlingar samt beräkna värde m.m. Det finns flera rådgivande advokater, banker och revisorer som kan hjälpa dig att undvika de värsta snedstegen. Det är tillräckligt utmanande ändå att ta över en verksamhet, så detta stöd kommer du att behöva.

Detta är inlägg 64 av 100 i min #blogg100-medverkan.

företagsförvärv

Årsredovisning

Det har alltså blivit dags att göra företagets årsredovisning. De rutinerade vet ungefär vad som ska göras, även om det var ett år sedan senast. De mindre rutinerade googlar, och hamnar kanske här 🙂 Välkommen oavsett!

Jag beskrev lite grann om hur man kommer fram till företagets årsredovisning i mitt inlägg ”Hur gör man bokslut?”.

Även årsredovisningen står Bokföringslagen till svars för att kräva av (de flesta) företagare. Dock är det inte i huvudsak där man ska leta när man ska ta fram den, utan det är i Årsredovisningslagen samt i Bokföringsnämndens vägledningar K2 och K3 (beroende på företagskategori).

De allra flesta letar nog inte så noga i dessa skrifter, även om de är oerhört matnyttiga, utan i programvaror från leverantörer såsom Visma, Hogia m.fl. I dessa programvaror får man mycket stöd vid upprättandet och man kan även få stöd genom att titta på andra liknande företags årsredovisningar.

För de flesta företagen gäller att man ska skicka in dem till Bolagsverket för registrering. Som jag skrivit om tidigare så granskar Bolagsverket inte årsredovisningens innehåll mer än att det är balans mellan tillgångar och skulder (knappt det…), så var försiktig om du får en årsredovisning i din hand som inte är underskriven av en revisor (sista sidan samt revisionsberättelse). Jag har även berört detta i inlägget ”Vanliga fel i årsredovisningen”.

Har du några särskilda funderingar kring ert företags årsredovisning så tveka inte att kontakta mig. Jag har granskat hundratals årsredovisningar genom åren och kan hjälpa dig oavsett vart du står någonstans i upprättandet.

Detta är inlägg 58 av 100 i min #blogg100-medverkan.

årsredovisning

En (börs-)bubblas anatomi

Just nu är det mycket debatt kring huruvida vi befinner oss i en bubbla avseende börs, fastigheter etc.

Jag har ju tidigare skrivit lite om detta i inläggen om börspsykologi och investeringsklockan. Men är det nu vi står på toppen?

Många hävdar att så inte är fallet eftersom det inte finns några alternativa placeringar (främst p.g.a. det låga ränteläget) att få avkastningar ifrån. Därför kommer flödet in i denna typ av tillgångar att fortsätta. Självklart finns det en gräns för detta och det kommer att bli smärtsamt att summera vad som gick fel när det vänt. När det vänder brukar det gå väldigt fort och 10-20% av värden kan raderas ut på ett par dagar.

För några år sedan såg jag nedanstående bild avseende en bubblas anatomi hos Cornucopia som jag vill dela med mig av:

börsbubbla

Detta kan då jämföras med Stockholmsbörsen för perioden 2009->Idag:

OMXS30-2009-2015

Inte helt olikt va? Vad tror du? Är vi på toppen nu? Vad ser du för alternativ till börsen? Vad kommer att utlösa nästa nedåttrend? Perfekta helgfunderingar för den aktieintresserade 🙂

Jag önskar er alla en trevlig helg!

Detta är inlägg 45 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Inkomstdeklaration företag INK2

Sedan i mars har det varit dags att deklarera för privatpersoner och Skatteverket vill ha deras deklarationer senast den 4 maj (om de ej har särskilda anstånd). För företag gäller dock en annan fördelning. Har du koll?

De olika tidpunkterna för företagsbeskattning framgår av Skatteförfarandelagen och Skatteverkets hemsida om deklarationstidpunkter. Se ett urklipp från det sistnämnda här:

deklarationstidpunkter

Vi har ju på vår resa tillsammans kunnat konstatera anledningen till beskattningen i mitt inlägg ”Varför skatt?” och jag tänkte återkoppla till hur Skatteverket får in informationen, och skatten, från alla företag.

Inkomstskattelagen och Skatteförfarandelagen är väldigt tydligt utformade kring vad det är som ska beskattas samt när och hur det ska ske. Jag tänkte fokusera inlägget på aktiebolag eftersom det är det jag arbetar med i huvudsak. För aktiebolag deklareras olika inkomster, tillgångar m.m. på blanketten Inkomstdeklaration 2 (INK2).

På denna blankett samlas t.ex. uppgifter om företagets inkomster, eventuella fastigheter, pensionskostnader, särskilda avdrag m.m. och utifrån detta beräknas företagets slutliga skatt. Uppställningen för beräkning av företagets inkomster liknar mycket den i företagets årsredovisning (resultaträkning och balansräkning). Skillnaden är de skattemässiga justeringar som ska göras avseende detta resultat då man ska skilja på bokföringsmässigt och skattemässigt resultat.

Även på företagssidan är Skatteverkets e-tjänst tekniskt i framkant och mycket uppskattad och använd. Om man ska ta sig lite tid för debatt kan man passa på att rikta en välriktad känga åt Bolagsverket som hade kunnat förenkla mycket för företagare avseende t.ex. inskick och registrering av årsredovisningar.

Hör gärna av dig om du har funderingar kring företagets inkomstdeklaration så kan jag hjälpa er att se till så att ni inte gör några uppenbara fel eller missar några uppenbara möjligheter.

Detta är inlägg 44 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Vad är ett anläggningsregister?

Vad är egentligen ett anläggningsregister?

Jo, inom redovisning, bokslut m.m. är det en vanligt förekommande sidoordnad bokföring över ett företags tillgångar som byggnader, inventarier, fordon etc. I detta hanteras beräkningar avseende avskrivningar, fastighetsskatt och övriga värden som sen används i företagets bokföring.

Det vanligaste är att man använder någon form av datorprogram för att hantera detta, särskilt när antalet anläggningstillgångar börjar bli större. Jag har t.ex. gjort olika typer av anläggningsregister i Vismas och Fortnox programvaror, men för mindre bolag kan även Excel vara tillräckligt.

Kontakta mig om du behöver hjälp med detta.

Detta är inlägg 35 av 100 i min #blogg100-medverkan.

anläggningsregister

Likvidation av aktiebolag

Det finns bara ett par sätt ett aktiebolag kan upphöra att existera på. LiVisa inläggkvidation är det mest effektiva och man garanterar då att bolaget verkligen är avslutat, till skillnad från t.ex. en fusion där övertagande bolag i fusionen övertar allt ansvar från det fusionerade bolaget.

Bakgrund

Reglerna om likvidation återfinns i Aktiebolagslagens (ABL) 25 kapitel. Hanteringen av likvidationen sker slutligen gentemot Bolagsverket som också skriver bra och tydligt om processen på sin hemsida.

Man brukar skilja på frivillig likvidation och tvångslikvidation, där namnen avslöjar ganska bra vad det handlar om. Det förstnämnda beslutar man själv om och det sistnämnda beslutar Bolagsverket/tingsrätten om. Jag tänkte fokusera på det förstnämnda:

Frivillig likvidation

Styrelsen fattar beslut om likvidationen på en bolagsstämma. Detta beslut registreras hos Bolagsverket på en särskild blankett och en lämplig likvidator utses, antingen av styrelsen vald eller av Bolagsverket.

Styrelsen presenterar i samma skede en Redovisning (likt en årsredovisning) per senast avlämnad årsredovisning t.o.m. likvidationsdatumet, dvs. datum för bolagsstämman enligt ovan. Denna Redovisning skrivs under av avlämnande styrelse på extra bolagsstämma och revideras om bolaget har vald revisor.

Likvidatorn har nu påbörjat likvidationen, vilken innebär att bolagets tillgångar ska omvandlas till pengar och bolagets skulder ska betalas. Likvidatorn ska ansöka om utfärdande av kallelse på okända borgenärer för att ingen ska missa att likvidationen äger rum. Kallelsen gäller 6 månader, och slutförs genom meddelande från Bolagsverket, varför en likvidation dröjer minst denna tid och ofta närmare ett år. För varje ordinarie bokslutsdatum som passeras ska likvidatorn upprätta och få en Årsredovisning registrerad.

Det är ofta mer än vad man tror som ska göras vid en likvidation. Vi ser t.ex. ofta att det finns fordon registrerade på företaget och avtal såsom telefonabonnemang, försäkringar och liknande även om bolaget inte har haft någon verksamhet på länge. Har bolaget en företagsförsäkring kan det vara klokt att låta den vara kvar tills bolaget är avslutat ifall några anspråk eller annat skulle uppstå i samband med likvidationen. Kontrollera också om det finns kapitalförsäkringar eller annat som skall överföras till anställda, funktionärer eller ägare.

När perioden för borgenärskallelsen passerat så upprättas en Slutredovisning av likvidatorn. Perioden för Slutredovisningen är den från att likvidatorn tog vid till utgången av likvidationen. Utgången av likvidationen är någon gång efter kallelsen av okända borgenärer är klar (inte samma datum nödvändigtvis m.h.t. att det kan vara tidskrävande att avyttra tillgångar, reglera skulder m.m). I förvaltningsberättelsen till Slutredovisningen redogör man för skiftet vilket är det överskott som skiftas ut till ägarna när likvidationen är helt avslutad. Eventuellt underskott täcks med tillskott från ägarna.

Slutredovisningen fastställs på årsstämma och anmäls till Bolagsverket. Likvidatorn ansvarar för denna registrering hos Bolagsverket samt avregistrering av F-skatt, moms, arbetsgivare samt skattekonto hos Skatteverket. I samband med detta tillser likvidatorn att ev. överskott betalas ut alternativt att ev. skulder regleras.

Avslutning

Det finns en del formaliakrav att tänka på i denna process, t.ex. hur redovisningarna ska upprättas och inte minst vad som gäller skattemässigt med inkomstdeklarationer, skalbolagsdeklaration etc. Det finns relativt färska rättsfall kring området avseende t.ex. likvidationer av utländska dotterföretag, koncernbidrag m.m. Rådet är därför att alltid ta hjälp från revisor och/eller advokat i en sådan här process.

Ett snabbare alternativ till likvidation är snabbavveckling och där tar det bara ca 1 vecka att få ut pengarna. Tyvärr är det många oseriösa aktörer bland snabbavvecklarna så risken finns att ditt bolag inte avvecklas korrekt och att du i värsta fall kan bli betalningsskyldig för skatter etc. som inte hanterats korrekt. Utöver denna avsevärda nackdel får man betala ett arvode för snabbavvecklingen som ofta inte är särskilt prisvärt om man jämför med räntekostnaden på att istället vänta 6-12 månader på sin skifteslikvid. Jag rekommenderar därför oftast en likvidation före detta alternativ om man inte är i akut behov av pengar.

Hör gärna av dig till mig om du vill att jag ska hjälpa dig i processen.

Detta är inlägg 28 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Likvidation