Människan bakom börsrörelserna

Hur kommer det sig att börsen rör sig som den gör? Det beror på att du och jag har lika svårt som alla andra att kontrollera sina känslor.

Jag har berört psykologi och trender i inläggen Börspsykologi – DÅ vänder börsen nedåt!Investeringsklockan – Kan du klockan? och Lätt att tjäna pengar på börsen! Nedan följer ytterligare två intressanta bilder på vilka faser vi genomgår under en börscykel:

Psykologi

Och:

emotion001b

Detta är inlägg 33 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Jag i tidningen – igen!

Så har jag hamnat i tidningen igen!

Senast det begav sig var det inför valet i Helsingborgs Dagblad, HD.

Denna gång är det vår branschtidning Balans som velat lyfta upplagan genom att pryda en sida med mig. Man har problematiserat den framtidsstudie som Kairos Future gjort åt FAR: Framtidens rådgivning, redovisning och revision – En resa mot år 2025.

I studien lyfts bl.a. fram att nedanstående data borde vara ett problem:

Förståelse

Företagen tror sig alltså veta vad en revision är och vad en revisor gör medan revisorerna, med stor majoritet, säger att kunden inte har förståelse för vad en revisor gör.

Detta ville FAR lyfta fram i en debattartikel i senaste numret av tidningen och den blev såhär:

Kim_i_tidningen

Jag tror att många revisorer känner sig tyngda av den goda revisionsseden, ISA (Läs mer i ett tidigare inlägg), vilket skapar en ökad komplexitet i något som borde vara självklart för kunden. I övrigt får mina svar tala för sig själv.

Något som är positivt är att det just nu arbetas med en ny revisionsstandard för små företag. Förhoppningsvis möjliggör denna standard en smalare dokumentation vilket kan gynna såväl kunden som revisorn och därmed också branschen.

Detta är inlägg 32 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Vad är sociala avgifter?

Har du undrat vad sociala avgifter är? Och vad det är för skillnad på sociala avgifter och arbetsgivaravgifter? Det ska jag hjälpa till att reda ut.

Vad är det för skillnad mellan sociala avgifter och arbetsgivaravgifter?

Ett vanligt fel är att man blandar ihop sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. Det är rätt att arbetsgivaravgifter är en social avgift. Men begreppet sociala avgifter innefattar mer än så. Sociala avgifter är huvudsakligen arbetsgivaravgifter, egenavgift (egen företagare i enskild firma) samt särskild löneskatt (på t.ex. pensionskostnader).

Vad består arbetsgivaravgifterna av?

De sociala avgifterna är uppbyggda på ungefär samma sätt, med lite olika fördelning på procentsatserna, och i nedanstående tabell visar jag hur arbetsgivaravgifterna (för huvuddelen av befolkningen, se mer nedan) ser ut per 2015:

Ålderspensionsavgift – 10,21 %
Efterlevandepensionsavgift – 1,17 %
Sjukförsäkringsavgift – 4,35 %
Föräldraförsäkringsavgift – 2,60 %
Arbetsskadeavgift – 0,30 %
Arbetsmarknadsavgift – 2,64 %
Allmän löneavgift – 10,15 %
Totalt – 31,42 %

Som ni noterar är ungefär en tredjedel av de sociala avgifterna Statlig ålderspensionsavgift, dvs. något som går tillbaka till dig som framtida pensionstagare. Ytterligare en tredjedel är Allmän löneavgift, vilket är en ren skatt (Läs mer här om ”Varför skatt?”). Resterande är mindre poster, vilka går till sjukförsäkring, föräldraförsäkring m.m., och de tänkte jag inte behandla ytterligare.

Arbetsgivaravgifter 2015

För 2015 och framåt råder det p.g.a. det politiska läget en viss turbulens kring utformningen av arbetsgivaravgifterna, inte minst för de unga. Vänsterpolitikerna menar att den rabatt på arbetsgivaravgifterna som medgetts under ett antal år nu inte har haft avsedd effekt. Man har därför påbörjat en avveckling av detta, men det sker i några steg p.g.a. de politiska kompromisser som ingåtts.

Följande skattesatser gäller från och med 1 maj 2015 (sorterat på födelseår):

–1937 – 0 %
1938–1949 – 10,21 % (enbart statlig ålderspensionsavgift)
1950–1989 – 31,42 % (hela ”paketet” ovan)
1990–1991 – 15,49 % (statlig ålderspensionsavgift + 1/4 av övriga avgifter)
1992– – 10,21 % (enbart statlig ålderspensionsavgift)

Debatt

Tyvärr är det många löntagare som inte tänker på att arbetsgivaravgifterna är en relativt tung kostnad för arbetsgivaren. I några olika omgångar, senast (tror jag…) Moderaterna, har man motionerat om att arbetsgivaren tydligare ska redovisa den totala lönekostnaden. Detta menar de skulle skapa en ökad förståelse hos löntagaren för vad man verkligen kostar företaget jämfört med vad man får ut i handen. Detta skulle förstås skapa en ökad debatt om den hårda beskattningen av lönerelaterad beskattning, vilket ligger i linje med och skulle gynna högerpolitiken.

Vad tycker du?

Detta är inlägg 30 av 100 i min #blogg100-medverkan.

tax

FLASH: Sensationellt samgående!

I fjol var det många som satte kaffet i vrångstrupen när de danska avdelningarna av EY (f.d. Ernst & Young) och KPMG gick ihop

Hoppas att du sitter ner, för nu släpps nästa en bomb!

Klockan 01.04 inatt bekräftades i ett gemensamt författat pressmeddelande att de svenska konsultjättarna PwC, EY och KPMG avser att gå samman från och med den 1 april 2016. Man hade velat få till stånd ett samgående tidigare, men ärendet måste nu först prövas av Konkurrensverket. 

– Vi har mycket goda förhoppningar att denna affären ska gå i lås och har en positiv dialog med Konkurrensverket, säger en källa till Revisor Helsingborg. 

I pressmeddelandet, som är relativt kortfattat och skjuter mycket detaljer på framtiden, så redogör man bl.a. för att det nya bolaget kommer att gå under namnet PWCKPMGEY (uttalas ”pickamegej”, red.anm.). 

– Får man köpa en vokal, undrade en nyfiken journalist medan några partners hos Deloittes representater på pressträffen plötsligt sken upp – innan de förstod ironin. 

Hur det revisions- och redovisningsmässiga landskapet kommer att se ut framöver är det förstås många som försöker sia om. 

Den tilltänkta presschefen för den kommande konstellationen utbrister nöjt:

– Vi är oerhört nöjda med den här överenskommelsen. Den kommer att skapa ett mervärde för alla våra samarbetspartners och kunder. Vi går från att erbjuda dem bara en liten del till att praktiskt taget ge dem hela alfabetet!

Revisor Helsingborg, som f.ö. under eftermiddagen kommer att byta namn till RH (uttalas ”ahrr-eitsch”, red.anm.), har sökt ytterligare inblandade i samgåendet utan framgång. Mer detaljer följer…

Detta är inlägg 29 av 100 i min #blogg100-medverkan.

  

Likvidation av aktiebolag

Det finns bara ett par sätt ett aktiebolag kan upphöra att existera på. LiVisa inläggkvidation är det mest effektiva och man garanterar då att bolaget verkligen är avslutat, till skillnad från t.ex. en fusion där övertagande bolag i fusionen övertar allt ansvar från det fusionerade bolaget.

Bakgrund

Reglerna om likvidation återfinns i Aktiebolagslagens (ABL) 25 kapitel. Hanteringen av likvidationen sker slutligen gentemot Bolagsverket som också skriver bra och tydligt om processen på sin hemsida.

Man brukar skilja på frivillig likvidation och tvångslikvidation, där namnen avslöjar ganska bra vad det handlar om. Det förstnämnda beslutar man själv om och det sistnämnda beslutar Bolagsverket/tingsrätten om. Jag tänkte fokusera på det förstnämnda:

Frivillig likvidation

Styrelsen fattar beslut om likvidationen på en bolagsstämma. Detta beslut registreras hos Bolagsverket på en särskild blankett och en lämplig likvidator utses, antingen av styrelsen vald eller av Bolagsverket.

Styrelsen presenterar i samma skede en Redovisning (likt en årsredovisning) per senast avlämnad årsredovisning t.o.m. likvidationsdatumet, dvs. datum för bolagsstämman enligt ovan. Denna Redovisning skrivs under av avlämnande styrelse på extra bolagsstämma och revideras om bolaget har vald revisor.

Likvidatorn har nu påbörjat likvidationen, vilken innebär att bolagets tillgångar ska omvandlas till pengar och bolagets skulder ska betalas. Likvidatorn ska ansöka om utfärdande av kallelse på okända borgenärer för att ingen ska missa att likvidationen äger rum. Kallelsen gäller 6 månader, och slutförs genom meddelande från Bolagsverket, varför en likvidation dröjer minst denna tid och ofta närmare ett år. För varje ordinarie bokslutsdatum som passeras ska likvidatorn upprätta och få en Årsredovisning registrerad.

Det är ofta mer än vad man tror som ska göras vid en likvidation. Vi ser t.ex. ofta att det finns fordon registrerade på företaget och avtal såsom telefonabonnemang, försäkringar och liknande även om bolaget inte har haft någon verksamhet på länge. Har bolaget en företagsförsäkring kan det vara klokt att låta den vara kvar tills bolaget är avslutat ifall några anspråk eller annat skulle uppstå i samband med likvidationen. Kontrollera också om det finns kapitalförsäkringar eller annat som skall överföras till anställda, funktionärer eller ägare.

När perioden för borgenärskallelsen passerat så upprättas en Slutredovisning av likvidatorn. Perioden för Slutredovisningen är den från att likvidatorn tog vid till utgången av likvidationen. Utgången av likvidationen är någon gång efter kallelsen av okända borgenärer är klar (inte samma datum nödvändigtvis m.h.t. att det kan vara tidskrävande att avyttra tillgångar, reglera skulder m.m). I förvaltningsberättelsen till Slutredovisningen redogör man för skiftet vilket är det överskott som skiftas ut till ägarna när likvidationen är helt avslutad. Eventuellt underskott täcks med tillskott från ägarna.

Slutredovisningen fastställs på årsstämma och anmäls till Bolagsverket. Likvidatorn ansvarar för denna registrering hos Bolagsverket samt avregistrering av F-skatt, moms, arbetsgivare samt skattekonto hos Skatteverket. I samband med detta tillser likvidatorn att ev. överskott betalas ut alternativt att ev. skulder regleras.

Avslutning

Det finns en del formaliakrav att tänka på i denna process, t.ex. hur redovisningarna ska upprättas och inte minst vad som gäller skattemässigt med inkomstdeklarationer, skalbolagsdeklaration etc. Det finns relativt färska rättsfall kring området avseende t.ex. likvidationer av utländska dotterföretag, koncernbidrag m.m. Rådet är därför att alltid ta hjälp från revisor och/eller advokat i en sådan här process.

Ett snabbare alternativ till likvidation är snabbavveckling och där tar det bara ca 1 vecka att få ut pengarna. Tyvärr är det många oseriösa aktörer bland snabbavvecklarna så risken finns att ditt bolag inte avvecklas korrekt och att du i värsta fall kan bli betalningsskyldig för skatter etc. som inte hanterats korrekt. Utöver denna avsevärda nackdel får man betala ett arvode för snabbavvecklingen som ofta inte är särskilt prisvärt om man jämför med räntekostnaden på att istället vänta 6-12 månader på sin skifteslikvid. Jag rekommenderar därför oftast en likvidation före detta alternativ om man inte är i akut behov av pengar.

Hör gärna av dig till mig om du vill att jag ska hjälpa dig i processen.

Detta är inlägg 28 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Likvidation

Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?

Det finns flera tillfällen då det kan vara intressant att känna till värdet på ett aktiebolag. Kanske är du intresserad av att sälja ditt bolag eller köpa ett annat? Kanske har du fått möjlighet att investera i ett bolag. Men hur räknar man ut värdet egentligen?

Tyvärr är svaret väldigt typiskt det svar du ofta får från en ekonom: Det beror på…

Allt handlar ju om var köpare och säljare möts, och eftersom vi alla är olika och ser olika värden i olika förvärv så går det inte att fastställa det exakta värdet på ett bolag. Men jag ska i varje fall beskriva några olika metoder som vanligtvis används för att räkna fram detta värde (rangordnat efter enkelhet där 1 är enklast och 5 är mest korrekt):

  1. Substansvärdemetod – Vid en substansvärdering tar du endast hänsyn till hur bolaget ser ut en viss dag utifrån dess balansräkning. Värdet är detsamma som det justerade egna kapitalet (eget kapital + eget kapital-andel av obeskattade reserver) plus eventuella fastställda övervärden i tillgångar minskat med uppskjuten skatt. Denna metod är ofta enbart tillämplig vid verksamheter som inte är särskilt aktiva, t.ex. fastighetsbolag etc. eller bolag som ej är vinstdrivande. Det är dock en bra, och mycket lättberäknad, grund att ha inför kommande metoder.
  2. Avkastningsvärdemetod – Avkastningsvärdering baserar sig på ett antal årsvinster, och är också en vanligt förekommande och relativt enkel metod. Man brukar använda sig av 3-5 årsvinster före skatt beroende på prognossäkerhet/konjunktur/etc, avseende bolagets resultat justerat för ”engångseffekter” som ej återkommande poster (ägartransaktioner, pensioner etc). Metoden är särskilt tillämpbar på väl inarbetade bolag med jämna resultat mellan åren.
  3. Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (enkel) – Här kombinerar man metoderna i punkterna 1 och 2 och beräknar 3-5 årsvinster efter skatt + justerat eget kapital och övervärden. Metoden är smidig för att få en snabb blick om värdet på ett bolag med någorlunda substans och pågående verksamhet.
  4. Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (svår) – I jämförelse med den enkla kombinationsmetoden så använder man här ett årligt genomsnitt av substansvärdemetoden och avkastningsvärdemetoden enligt ovanstående beräkningar. Ofta är det svåra att veta vilket snitt som ska användas, men t.ex. kan en 50/50-modell användas för att ge en bra bild av bolagets värde då resultat t.ex. fluktuerar mycket de senaste åren.
  5. Kassaflödesvärdering – Detta är den modell som ger det mest exakta värdet på bolaget utifrån beräknade framtida kassaflöden. Beräkningarna, som är komplicerade, baseras bl.a. på ägarnas avkastningskrav. Denna modell används av bankerna, som ofta är finansieringspartner i sådana här transaktioner, för att få en bild av vilka framtida amorteringsmöjligheter deras potentiella kund kommer att ha.

Detta är några av de vanligare metoderna, och de jag brukar använda mig av. Det finns självklart en uppsjö av andra metoder och många branschspecifika sådana där man t.ex. kan använda sig av nyckeltal som är viktiga för branschen.

Vilken metod som bör användas beror alltså mycket på hur verksamheten ser ut i bolaget som värderas och vilken bransch de verkar i. Jag föredrar att använda mig av metoderna 3 och 4, men vid skarpt läge så måste självklart en kassaflödesvärdering enligt metod 5 göras.

Behöver du hjälp med att värdera ditt företag så kontakta mig.

Detta är inlägg 27 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Bolagsvärdering

Lätt att tjäna pengar på börsen!

Ofta hör man om folk som förlorar pengar på börsen. För mig är det helt obegripligt. Det är ju bland det enklaste man kan göra att gå med vinst på olika börsplaceringar. Särskilt idag. Så här gör du för att tjäna pengar på börsen!

För några år sedan skrev jag ett provokativt inlägg på en annan blogg som jag tänkte återge nedan då ämnet alltid är aktuellt och tillvägagångssättet egentligen är ganska likt över tid. Sedan några månader tillbaka är jag också aktiv i organisationen Aktiespararna som har som målsättning att hjälpa dig som sparar i aktier och fonder. Jag noterade att deras ”7 gyllene regler” i mångt om mycket liknar inlägget jag skrev för längesen, om än lite mindre provokativt.

Nu när du dessutom har läst de två färska inläggen här om Börspsykologi och Investeringsklockan så är du fullt utrustad att veta NÄR och VAR du ska gå in, men du kanske inte riktigt har koll på HUR? Det ska jag lära dig nu.

Gör bara så här: Köp på botten, sälj på toppen.

Enkelt, eller hur? Så hur åstadkommer du detta då? Följ nedanstående steg. Det viktigaste i varje stycke har jag markerat i fet stil.

1. Förberedelse / sammanställ dina tillgångar.

Gör en enkel sammanställning över dina placerbara tillgångar (pengar) och jämför dem med dina skulder. Endast pengar som du har råd att förlora bör placeras på marknaden. Låna aldrig pengar för att placera på marknaden! Har du skulder (bostad, båt, bil eller övriga konsumtionsvaror) så amortera på dem. Börja med de som har högst ränta och gå nedåt. Lån ökar nämligen både dina kostnader (mer om detta i punkt 3) och ditt risktagande (hävstång).

Genom att hålla en låg risk i din kapitalhantering ökar du din sannolikhet att tjäna pengar på lång sikt. Dvs. även omvänt gäller att ju högre risk du tar, desto större sannolikhet är det att du förr eller senare (helt säkert, jag lovar!) står på noll, eller ännu värre minus! Genom att vara uppmärksam med din kapitalhantering så sover du mycket bättre om natten och kan fatta bättre beslut.

Nu vet du hur mycket du har att placera. Nu är det dags att ta reda på hur du ska placera.

2. Bedöm trenden, upp eller ner – köp eller sälj/blanka?

Så här har Stockholmsbörsen rört sig de senaste 17 åren:

OMXS3015år

Diagram från yahoo.com för OMXS30 (Stockholm) index 1998 –> Idag med MA200-trendlinje.

Erkänn att det inte borde vara så svårt att vara på börsen vid första anblick av detta diagram? Jämför gärna även det med inlägget om Börspsykologi. Några visa personer har sagt ”The trend is your friend!” och “Bulls live above MA200, bears live below MA200” vilket innebär att börsen oftast följer trender samt går upp när kursen ligger över MA200 och oftast ner när kursen ligger under MA200.

MA200 undrar du kanske? Det är snittet av de 200 senaste dagarnas stängningskurser dag för dag, och du finner det utritat som en mörk linje i ovanstående diagram. När MA200 lutar uppåt är det köpläge, och när den lutar nedåt är det sälj-/blankningsläge. Detta gäller generellt. Sen kan det förstärkas genom ovanstående citat, på detta sätt: Lutar MA200 uppåt och kursen ligger över MA200 är det mycket köpläge, och på samma sätt så är det mycket sälj-/blankningsläge om MA200 lutar nedåt och kursen ligger under MA200. Om du är mer nyfiken på detta finns det flera andra trendnivåer och verktyg att använda sig av vid teknisk analys, men MA200 är en mycket bra start. Utifrån detta kan du hitta en metod att följa trenden som passar dig.

Blanka, förresten? Vad är det? Jo, det innebär att du köper en aktie och sen säljer den till någon annan med villkor om att få köpa tillbaka den när du vill (lånar ut). På detta sättet tjänar du på att aktien tappar i värde då du lånar ut den med rätten att köpa tillbaka denna när du vill för ett lägre pris. Mer utförlig information om blankning samt godkännande av avtal för detta finner du via din aktie-/fondmäklare eller på Google.

Upp eller ner. Ganska enkelt eller hur? Stockholmsbörsen (OMXS30) har sedan december 2014 legat över MA200 och ligger alltså i köpläge. Det går självklart att ha andra riktmärken än OMXS30 beroende på vad man investerar i, men jag brukar välja objekt baserade på, eller noterade på, Stockholmsbörsen. Som den observante noterar har vi nog inte långt kvar på nuvarande uppgång, men det har jag ju redan avhandlat i mitt inlägg Börspsykologi – DÅ vänder det nedåt! Men t.o.m. första vecka i oktober är det alltså uppåt som gäller 🙂

Nu har du koll på hur mycket du ska placera samt i vilken riktning du ska placera.

3. Välj investeringsobjekt / minska dina kostnader.

Nu börjar det bli svårare. Genom ovanstående modell kan du bli precis hur rik som helst, men det som skiljer agnarna från vetet är också hur man hanterar sina kostnader, som t.ex. courtage, räntor, köpavgifter, förvaltningsavgifter och spreadkostnader. Håll nere dem! Varje kostnad idag är en minskning av tillgångarna som du sedan år efter år istället kunnat få ränta-på-ränta-effekt på!

När jag placerar försöker jag hålla mig till värdepapper vars värde baseras helt på index, t.ex. aktier i investmentbolag eller aktiefonder, och sen komplettera med ett fåtal aktier på Large cap-listan som har hög likviditet (omsätts mycket, mer korrekt marknadsvärde, lätt att sälja). Genom att blanka (se ovan) kan du tjäna pengar även på nedgången vilket ger dubbla intjäningsmöjligheter.

Vid köp av enskilda aktier bör det även vägas in en mängd kriterier. Kortfattat:

a. Lägg inte alla ägg i samma korg – Köper du t.ex. bara Ericsson-aktier löper du alltid en risk att de t.ex. släpper en rapport med en nyhet som rör kursen onormalt mycket = hög risk.

b. Köp stigande aktier, och sälj/blanka sjunkande aktier – De stiger/sjunker ofta av en anledning. Rör de sig onormalt mycket i motsatt riktning med den underliggande trenden (t.ex. MA200 på OMXS30 ovan) så var försiktig.

c. Snitta aldrig ner dina innehav / gift dig inte med ditt innehav / klipp förluster tidigt – Samma anledning som i 3b ovan.

Nu vet du hur mycket du ska placera, i vilken riktning du ska placera och vad du ska välja för objekt. Enkelt. Nu är det bara det svåraste steget kvar.

4. Disciplin!

Här faller de flesta. Gör inte det! En framgångsrik investerare vid namn Warren Buffet har sagt något i stil med att börsen är en plats där pengar sakta men säkert förs över från de rastlösa till de tålmodiga.

Ha tålamod, håll er till ovanstående rutin och krångla inte till denna enkla modell i onödan. Det är nämligen inte svårare! Lyssna inte på t.ex.:

a. “Det är annorlunda nu, för att <sätt in valfritt skitargument här>“ – Det är det inte! Se bl.a. inlägget om Börspsykologi. Historien kommer att upprepa sig och du kommer att förlora pengar om du tror något annat.

b. “Köp / köp inte denna aktien för att <sätt in valfritt skitargument här>” – Alla har en avsikt när de kommer med dylika tips. Lita inte på dem! De har med största sannolikhet fel och då riskerar du inte bara att förlora pengar utan även din relation med tipsaren. Glöm inte att det är DU som är ansvarig för din investering och fall inte för lockelsen att ta den enkla utvägen genom att kunna skylla på någon annan.

c. “Ingen förlorar pengar på börsen” – Johådå! De flesta. Men erkänn att just detta avslutande argument var anledningen till att du började läsa detta inlägg (se första stycket ovan)? Har du tagit dig ända hit ner vet du åtminstone hur du ska göra för att undvika att förlora dina pengar.

Sådärja. Imorgon är det måndag och börsen öppnar igen. Men redan nu kan du börja förbereda dig med punkterna 1 och 2. Sätt fart och tjäna pengar!

Detta är inlägg 26 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Vad menas med ränta på ränta?

Har du också hört talas om att ränta på ränta kan vara mycket effektivt över många års tid? Jag ska förklara med ett exempel. Men först lite bakgrund.

Bakgrund

För några år sedan publicerade jag ett inlägg på en annan blogg avseende just ränta på ränta. Detta blir ett urklipp ur det inlägget, men trots det låga ränteläget idag så är teorin fortfarande lika relevant.

Albert Einstein sa en gång i tiden: “The most powerful force in the universe is compound interest”. Compound interest är de engelskspråkigas sätt att säga det vi kallar “ränta på ränta” i Sverige.

Ränta på ränta förklaras enklast med en tabell, vilket du kommer att se nedan, men först ska jag dra de enkla förutsättningarna för mitt exempel.

Förutsättningar

1. Det är måndagen den 1/1 år 1, vilket just i ditt land inte är en helgdag. Du är 20 år gammal och har just vunnit 1 miljon kronor på Lotto. Jo, det är sant. Du är 20 år igen! Du tänker självklart köpa 2 stycken riktiga vrålåk om 600.000 kronor vardera och låna resterande belopp (200.000 kronor) från din generösa bank, eftersom du alltid velat vara med i TV-programmet Lyxfällan. Programledarna verkar ju så trevliga! Men en besvärlig ekonom övertalar dig att istället placera pengarna på räntebärande konto. Det utslagsgivande argumentet är förstås att tidernas mest geniale man (ödmjuke undertecknad då förstås…) skrivit om det på sin blogg.

2. Den besvärliga ekonomen tvingar dessutom dig att hålla pengarna på bankkontot i 50 år, men lovar i gengäld att pensionen är säkrad utan att du behöver sätta in några extra pengar på kontot eller öppna ditt orange’a kuvert under resten av din livstid.

3. Din generösa bank erbjuder dig en årlig ränta om 5% på ditt saldo vid årets ingång under förutsättning att du låter pengarna stå orörda på kontot fram till om 50 år. Bankens tanke är självklart att genom detta kunna få egna, och större, inkomster genom ett hyfsat okänt fenomen vid namn “fractional reserve banking” vilket ni gärna får Googla på och läsa på mer om.

4. I landet där du bor betalar man inte någon skatt på ränteinkomster och inflation förekommer heller ej. Kan tyckas konstigt, men det gör det mycket enklare att göra en tabell då.

Dessa enkla, men uttömmande, förutsättningar ger dig ränteinkomster enligt följande tabell.

Ränta på ränta i tabell

rpr

Slutsats

Inte så dåligt va? Din miljon har blivit (avrundat) 11,5 miljoner kronor på 50 år. Din gode ekonomvän, som du för övrigt känner en evig tacksamhet till och omnämner på din framtida gravsten, förklarar siffrorna för dig. De 11,5 miljonerna består av:

Insats: 1 miljon kronor.

Ränta: 1 miljon kronor x 5% x 50 år = 2,5 miljoner kronor.

Ränta på ränta: Resterande, dvs. 11,5 miljoner kronor totalt enligt tabellen – 1 miljon kronor insats – 2,5 miljoner kronor ränta = 8 miljoner kronor.

Detta är inlägg 25 av 100 i min #blogg100-medverkan.

exponential-growth

Vad är löpande bokföring?

Vet du inte vad löpande bokföring är? Det är egentligen ganska enkelt.

Jag har varit på detta ämne tidigare i mina inlägg Skillnad mellan bokföring och redovisning? och Vad är bokföring?

I det sistnämnda inlägget refererar jag till en skrift som Bokföringsnämnden (BFN – statlig normgivare för god redovisningssed) som heter ”Att föra bok”. Här får man många konkreta tips kring hur man påbörjar, underhåller och avslutar sin bokföring. Läs mer och ställ gärna frågor till mig när de dyker upp.

Detta är inlägg 24 av 100 i min #blogg100-medverkan.

2749923_1200_675