Bloggen önskar God Jul – Topplista 2016!

Nu är det snart jul. Tack för ännu ett rekordår på bloggen! Antalet besökare växer i en rasande takt, och jag är fortsatt förvånad över hur många som hittar hit. Här hittar ni bland annat årets topplista över populära inlägg.

Häftig utveckling och många nyheter 2016

Det har varit ett händelserikt 2016 på många sätt. Jag har haft ett hektiskt och roligt år med många nya kunder till såväl mig som vår byrå Baker Tilly Helsingborg. Det är verkligen en ynnest att få träffa så många duktiga och driftiga entreprenörer samt ha fina kollegor som kan stötta i alla avseenden. Jag kan mycket väl ha världens bästa jobb!

På ekonomi-, redovisnings- och skattefronten har det också varit mycket nytt med bland annat 3:12-utredningen, Kattrumpe-stoppet samt nya och omarbetade versioner av Årsredovisningslagen, K3 och K2 (där bland annat pågående arbeten på löpande räkning enligt alternativregeln stoppades över en natt).

Att jag fått flera nya kunder samt kunnat rådge mina och byråns befintliga kunder med ovanstående förändringar har lett till att jag haft lite mindre tid för bloggen. Dock har det ändå hunnits med ett antal inlägg och antalet unika besökare per månad är nu över 5.000!

Topplista lästa inlägg 2016

Jag tänkte att årets topplista kan vara på sin plats. De mest lästa inläggen 2016 är följande (*fanfar*):

  1. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10
  2. Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?
  3. Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?
  4. Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag
  5. Starta Holding-bolag!

Några gamla godingar, och några nyheter. Det blir spännande att se vad 2017 har att erbjuda. Utfallet av 3:12-utredningens förslag är definitivt något jag kommer att rapportera om och likaså fastighetsutredningen och incitamentsutredningen om personaloptioner.

Jag ser också fram emot att höra mer från er under det kommande året och jag kommer att fortsätta dela med mig av viktiga nyheter och fördjupningar inom bland annat revisions-, redovisnings- och skatteområdet här. Troligtvis kan jag också utlova ett väldigt personligt inlägg hämtat från Twitter… Ni som vet, vet. *cliffhanger*

Hoppas att även du som läsare haft ett fantastiskt 2016. I annat fall är det bara att ta nya tag, för nu är det snart 2017. God Jul och Gott Nytt År!

Årsredovisning

Det har alltså blivit dags att göra företagets årsredovisning. De rutinerade vet ungefär vad som ska göras, även om det var ett år sedan senast. De mindre rutinerade googlar, och hamnar kanske här 🙂 Välkommen oavsett!

Jag beskrev lite grann om hur man kommer fram till företagets årsredovisning i mitt inlägg ”Hur gör man bokslut?”.

Även årsredovisningen står Bokföringslagen till svars för att kräva av (de flesta) företagare. Dock är det inte i huvudsak där man ska leta när man ska ta fram den, utan det är i Årsredovisningslagen samt i Bokföringsnämndens vägledningar K2 och K3 (beroende på företagskategori).

De allra flesta letar nog inte så noga i dessa skrifter, även om de är oerhört matnyttiga, utan i programvaror från leverantörer såsom Visma, Hogia m.fl. I dessa programvaror får man mycket stöd vid upprättandet och man kan även få stöd genom att titta på andra liknande företags årsredovisningar.

För de flesta företagen gäller att man ska skicka in dem till Bolagsverket för registrering. Som jag skrivit om tidigare så granskar Bolagsverket inte årsredovisningens innehåll mer än att det är balans mellan tillgångar och skulder (knappt det…), så var försiktig om du får en årsredovisning i din hand som inte är underskriven av en revisor (sista sidan samt revisionsberättelse). Jag har även berört detta i inlägget ”Vanliga fel i årsredovisningen”.

Har du några särskilda funderingar kring ert företags årsredovisning så tveka inte att kontakta mig. Jag har granskat hundratals årsredovisningar genom åren och kan hjälpa dig oavsett vart du står någonstans i upprättandet.

Detta är inlägg 58 av 100 i min #blogg100-medverkan.

årsredovisning

Hur gör man bokslut?

Kanske är du ny på detta med bokföring? Kanske behöver du bara lite tips kring hur du ska tänka. Jag har mycket erfarenhet från bokslutsarbete då det ofta är där revisorn kommer in i bilden.

Jag har skrivit lite grann om bokslut tidigare i inläggen ”Lägre skatt i bokslutet” och ”Vad är periodisering?”.

Bokslut gör man när man närmar sig räkenskapsårets slut. Det bestämmer Bokföringslagen. Ett räkenskapsår kan i princip sluta när som helst, men det vanligaste är att räkenskapsår är detsamma som kalenderåret och slutar i december. När man når räkenskapsårets slut så stämmer man av alla konton i balansräkningen som inte varit fullt avstämda sen tidigare. Normalt har man bra koll på bankkonton, kundfordringar och leverantörsskulder. Sannolikt har man även bra koll på övriga konton, men beroende på vilken ambitionsnivå man har med sin bokföring så kan det kvarstå en del poster för avstämning.

När alla konton är avstämda så är det för de flesta bolagen dags att avsluta sitt räkenskapsår med en årsredovisning. För att göra detta tillämpas Årsredovisningslagen samt aktuellt ramverk för God redovisningssed, t.ex. K2 eller K3. I dessa föreskrifter så framgår hur varje balanskonto i balansräkningen ska kategoriseras i årsredovisningen. För alla grupperingar av poster som ska grupperas ihop som t.ex. ”Inventarier, verktyg och installationer”, ”Övriga kortfristiga fordringar” eller ”Skatteskulder” så ska en bokslutsbilaga upprättas som visar hur årsredovisningen är kopplad till balansräkningen. Varken bokslut eller bokslutsbilagor är offentliga uppgifter, men årsredovisningen är. Här kan det bli lite pyssel för att säkerställa att man får med alla konton på en bokslutsbilaga.

När detta är färdigt, skatten är bokad och resultatet är omfört så har du gjort ditt första bokslut! Självklart är det lite mer avancerat än såhär då man ofta stöter på en del problematiska avstämnings- och klassificeringsproblem i samband med bokslutsarbete. Men det är viktigt att ha en tydlig målbild kring det arbete man gör även om man ibland blir försjunken i differenser på det ena eller andra hållet. Det är en särskild tillfredsställelse i att få ihop ett bokslut som nog bara ekonomer förstår sig på…

På den humoristiska (#revisorhumor, ni vet) sidan kan man även avsluta med en länk till inlägget ”Varför jag vill jobba med bokslut?”.

Kämpa på med ert bokslut och fråga gärna mig om ni har funderingar!

Detta är inlägg 57 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bokslutsbilaga

Kvalitetsstämpel på bostadsrätt!

Jag läste en artikel häromdagen avseende att Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC) ska kvalitetsstämpla bostadsrätter. De motiverar detta med att de nya redovisningsreglerna för bostadsrättsföreningar försvårat analysen av bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar. Länk till artikeln finner du här.

Reglerna är ju egentligen inte nya, men tillämpningen av dem förändras lite i och med Bokföringsnämndens mer strikta tolkning av avskrivningsregler och övergången till K2. Så kallad progressiv avskrivning är nu inte längre tillåten vilket gör att många nya bostadsrätter som tänkt sig lägre kostnad för avskrivning i början av en fastighets livslängd nu får tänka om. För att möta kostnaden för den ”normala” avskrivningen behöver föreningen antingen höja avgifterna alternativt redovisa underskott. Generellt drar man sig nog för att höja avgifterna. I de flesta bostadsrättsföreningarna är det heller inga problem att redovisa underskott, men potentiella köpare drar ju öronen åt sig. Det finns ju inga regler om kontrollbalansräkning etc. i bostadsrättsföreningar. I vissa bostadsrättsföreningar förbjuder dock stadgarna underskott, dessa är viktiga att ta tag i!

Återstår att se om kvalitetsstämpeln ”SBC Godkänd” uppnår någon status bland bostadsrättsköparna. Lite synd att det ska behövas, men med all uppståndelse i media förstår jag att någon försöker profitera på detta.

Hur har din bostadsrättsförening hanterat övergången till K2?

Detta är artikel 2 av 100 i min medverkan i #blogg100.

hus_m_stampel_600px

Komponentavskrivning K3

Dagen närmar sig för den lite bredare massan av större företag att göra sitt första bokslut enligt K3. Förhoppningsvis har de flesta redan analyserat vilka effekter detta får på ingångsbalansräkningen (i många fall 2013-01-01), men för dig som inte gjort det ännu är det viktigt att komma upp på banan nu så att inte bokslutet för 2014 blir försenat, eller ännu värre, fel.

Den enskilt största förändringen som K3 medför är att (större) anläggningstillgångar, såsom fastigheter, maskiner, lastbilar etc. ska delas upp i komponenter. Komponenterna ska sedan skrivas av en och en utifrån en egen beräknad nyttjandeperiod. Detta ger en mer jämn resultateffekt jämfört med att skriva av fastigheten jämnt som en enhet och löpande kostnadsföra större renoveringsarbeten.

Komponentavskrivning har gjort att många skytt K3 och att de som har mindre (enligt Årsredovisningslagen ”mindre”…) företag övervägt K2 istället för att slippa arbetet som komponentmetoden innebär. Det finns dock hjälp att få, och det behöver inte vara extremt kostsamt eller problematiskt!

FAR har t.ex. släppt en egen rekommendation kring uppdelning av fastigheter i väsentliga komponenter; RedU 13 – Övergång till komponentmetod – fastigheter. Denna kan ge bra ledning till hur uppdelningen kan göras vid övergången. Även SABO och Fastighetsägarna har släppt en bra vägledning som ger mer kött på benen.

Det ska även poängteras att det inte finns något rätt och fel vid uppdelningen. Det vanligaste blir nog att man lägger öppningsbalansen att motsvara ungefär det redovisade värde fastigheten har enligt den tidigare redovisningsrekommendationen, och att man sen får komponenteffekten de följande åren. De flesta kunniga på redovisningsområdet säger att de flesta fastigheterna kommer att delas upp i 6-8 väsentliga komponenter till en början, men att de över tid snarare kommer att bestå av 15-20 komponenter. Detta beror på att kostnader som ej identiiferats specifikt vid vid övergången tydligare identifieras när bolaget kommit in i användandet av komponentmetoden.

Jag har hunnit delta vid ett par övergångar till K3 vid det här laget, och har du frågor så är du välkommen att höra av dig. Jag hjälper gärna till!

Split-Building

Koncernredovisning

Dags för lite skryt! Jag kan koncernredovisning.

Det är idag tyvärr många revisorer och redovisningskonsulter som inte behärskar tekniken för att ta fram en koncernredovisning. Det beror på att gränsen för då koncerner har krav på sig att upprätta koncernredovisning höjdes den 1 november 2010Årsredovisningslagen (ÅRL) ändrades. Kravet gäller nämligen endast ”större koncerner” som efter denna förändring är företag som uppfyller mer än ett av dessa krav två år i följd:

  • 50 medelantal anställda
  • 40 miljoner kronor i balansomslutning
  • 80 miljoner kronor i nettoomsättning

Tidigare gällde istället motsvarande, men med siffrorna 50/25/50 och bara några år före detta gällde gränserna 10 anställda och 24 miljoner i nettoomsättning (!). Som ni förstår är det en väldigt stor del av de dåvarande ”stora” koncernerna som nu är undantagna. Anledningen till höjningen är särskilt att förenkla för företagen och detta är förstås en förenkling då det många gånger kan vara förknippat med problem och kostnader att ta fram en koncernredovisning. Detta har också lett till att de nuvarande ”stora” företagen normalt har egna resurser såsom CFO, ekonomichefer etc. som upprättar dessa varpå revisorer och redovisningskonsulter inte får den äran.

Men, vi kan ju börja från början. Vad är en koncern? Aktiebolagslagen definierar detta i 1 kap. 11 § som att en koncern föreligger om ett moderföretag har minst ett dotterföretag. Dotterföretag definieras vidare som ett företag som ägs av ett annat företag som kontrollerar dotterföretaget med minst hälften av rösterna (ofta andelarna, men inte alltid). Även dotterdotterföretag osv. ingår i samma koncern om de uppfyller röstkravet. Detta kring vad som omfattas av koncernen, underkoncerner m.m. kan bli rätt tekniskt så det går jag inte in på här.

Vilka som sen ska upprätta en koncernredovisning framgår alltså, som nämnt ovan, av ÅRL. Vad är en koncernredovisning? En koncernredovisnings innehåll beskrivs i ÅRL och definieras bl.a. i 7 kap. 6 och 8 §:

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen.

”Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen.”

Det låter ju enkelt! Dock förekommer en hel del regler för att koncernredovisningen ska uppfylla kraven på överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild. Bl.a. är informationen om elimineringar mellan koncernföretag i 13 § och den om eliminering av andelar i dotterföretag i 19 § (förvärvsanalys) centrala. Detta för att s.k. ”koncerninterna” värden inte ska ge en felaktig bild av koncernen. Om ett moderföretag redovisar ett dotterföretags egna kapital i sin koncernbalansräkning får ju moderföretaget inte samtidigt redovisa andelar i samma dotterföretag. Inte heller får t.ex. moderföretaget ta upp den försäljning (omsättning) som skett till ett dotterföretag, utan bara ”extern” omsättning. Dessa poster och transaktioner måste alltså elimineras för att koncernen inte ska redovisa siffror som är ”kaka på kaka”.

Utöver detta ska tilläggas att koncerner är helt civilrättsliga företeelser och inte skatterättsliga. Koncerner beskattas inte, utan det gör bolagen vart och ett för sig. När detta redovisas i koncernredovisningen ger det vissa effekter som att t.ex. obeskattade reserver (periodiseringsfonder, överavskrivningar m.m.) fördelas i en del eget kapital och en del skatteskuld.

För att förtydliga hur bl.a. dessa elimineringar och andra vanliga koncernjusteringar ska göras så släppte dåvarande Redovisningsrådet (nedlagt 2007) en rekommendation som heter RR 1:00. Denna rekommendation har varit central i hur man arbetat med koncernredovisningar de senaste 15 åren. Framöver kommer dock K3 (Bokföringsnämndens Allmänna Råd 2012:1 – BFNAR 2012:1) kapitel 9 vara huvudregelverk för större delen av de koncerner som inte tillämpar K4, eller IFRS, i sin redovisning. Vissa (en del större) förändringar kommer ur detta, men de går jag inte in på i detalj här.

Vilka typer av problem kan man stöta på? Jag har varit behjälplig på konsultbasis vid framtagande av många koncernredovisningar. De har varit så enkla som ett litet moderföretag utan egentlig verksamhet som äger ett stort dotterföretag till 100%, men även betydligt knivigare med stegvisa förvärv, minoritetsintresse, intresseföretag, internvinster, underkoncerner, utländska dotterföretag, ändrade skattesatser etc. etc. För var och en av de koncernredovisningar jag har hjälpt till att ta fram så har jag stött på åtminstone ett problem som jag inte stött på tidigare, trots att jag tillämpat samma lagar och regelverk.

Att ha varit med att ta fram koncernredovisningar är nödvändigt för att jag som revisor ska få en förståelse kring dessa problem och därmed enklare kunna revidera koncernräkenskaper. Det har gett mig fantastiska verktyg för att kontrollera koncernredovisningars riktighet och förtydliga koncernmässigt värde för respektive dotterföretag. Tyvärr förekommer många koncernredovisningar med uppenbara fel som dolts i omräkningsdifferenser, goodwill, valutakursjusteringar, ändrade bolagsskattesatser m.m. Kreativiteten kan vara imponerande för de som inte har verktygen för att kunna säga emot den som tagit fram siffrorna.

Personligen tycker jag att en koncernredovisning är ett måste, även om koncernen inte är en ”stor” koncern, då mer än ett av bolagen bedriver någon form av verksamhet (alltså inte vid rent Holding- eller fastighetsbolag). Koncernsiffror är en förutsättning för att styrelse och intressenter (ägare, banker m.fl.) ska kunna bedöma hela koncernens förmåga, styra samt sätta in lönsamhets-, effektiviseringsåtgärder m.m. 

Behöver ni min hjälp? Jag kan hjälpa er med att ta fram er koncernredovisning – oavsett om ni uppfyller storlekskraven eller ej. Jag kan även hjälpa till med att syna er befintliga koncernredovisning för att se om det finns uppenbara felaktigheter i den eller ge er tips kring ert eget upprättande. Hör av er till mig så tittar vi på hur ni enklast får koll på era koncernräkenskaper.

Konsolidering

Konsolidering

Bokföra leasing samt övergång till K2 eller K3

Duktiga Eva Törning som är ordförande i Fars Kvalitetsnämnd för redovisningsverksamhet och ledamot i Fars Policygrupp för redovisning skriver om förändrad hantering kring leasing hos CFOWorld:

Så blir de nya leasingreglerna

Detta är redan tidigare ett snårigt område där man inte riktigt ser skogen för alla träd. Mitt råd är att lyfta blicken och fokusera på det som är viktigt för ert bolag. Ta hjälp tidigt i processen, redan i planeringstadiet, kring er leasing för att säkerställa hur den påverkar räkenskaperna dels idag, men även vid övergång till redovisning enligt K-projekten.

Övergången till K2/K3 (som kommer gälla för de flesta bolagen) sker först tvingande i bokslutet 2014, för de som har kalenderår som räkenskapsår, men i praktiken bör arbetet med övergången ha redan inletts vid bokslutet 2012 som ju blir ingångsvärden för 2013. 2013 kommer ju vara jämförelsetal i 2014 års bokslut och måste därmed också vara omräknade.

Ett generellt råd kring K-projekten är att redovisa enligt K2 då detta är betydligt enklare och uppstyrt än K3, som kräver mer arbete och enskilda bedömningar. Genom detta val kan man sen istället ”uppgradera” till K3 om så är lämpligt längre fram. Det omvända, dvs. ”nedgradering” från K3 till K2 ska i praktiken vara ogörligt. OBS att detta generella råd är just generellt! Det finns en del uppenbara verksamhetsspecifika undantag där man självklart ska välja K3 direkt. Jag kommer beröra detta längre fram. Fråga mig eller er revisor vad som blir bäst just för ert bolag, om ni är tveksamma.

Going up? K2 eller K3?

Eftersom redovisningsregelverket K3, som är den sista pusselbiten i Bokföringsnämndens K-projekt, blev färdigt nyligen, och det från den 1/1 2014 är obligatoriskt att välja regelverk (egentligen tidigare då jämförelsetalen för 2013 måste vara omräknade 2014…), är det många företag som idag funderar över vad som gäller. Det kan tilläggas att alla företag inte får möjlighet att välja utan tvingas in i ett regelverk, men huvudparten av alla Sveriges bolag kommer att ges ett val i och med detta, och det står främst mellan K2 eller K3.

Framöver kommer här troligtvis en lite mer saklig genomgång kring skillnader mellan de olika K-regelverken K1, K2, K3 och K4, men tills vidare nöjer jag mig med en symbolisk bild från en hissresa häromdagen:

K2

Är du redo? Vilken knapp blir det? K2 eller K3?

Jag och mina kollegor i Helsingborg börjar bli relativt insatta i K-regelverken och blir vassare för varje vecka som går, så om det dyker upp frågor så hör av er till mig så ska jag se till att ni får den hjälp ni behöver i ert beslut.